Une Bastholm nominerer David Attenborough til fredsprisen.

MDG-leder Une Bastholm 

har nominert Sir David Attenborough 

og Det internasjonale naturpanelet 

til Nobels fredspris 

for sin innsats for naturen.

Une Bastholm nominerer David Attenborough til fredsprisen – Vårt Land (vl.no) 

 

Framtidens internet kan bli enorm klimatbov.

Framtidens internet kan bli enorm klimatbov

UPPDATERAD IDAG 09:26PUBLICERAD IDAG 09:17

Världens nio miljoner serverhallar står för cirka 3 procent av världens energianvändning. Med internets nästa stora utveckling, Web 3.0, förväntas energianvändningen öka rejält. Och gör man på fel sätt kan det gå illa.

– Oavsett vad vi ska lagra så kommer det krävas enorma mängder energi för att se till att det fungerar, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Framtidens internet kan bli enorm klimatbov | SVT Nyheter 

 

Frigiva gård i Altersbruk har drivit jordbruk med biogasanläggning i tio år.

I Altersbruk i Piteå kommun tog lantbruket Frigiva gård för snart tio år sedan Norrbottens första småskaliga biogasanläggning i bruk. Bajset från korna värmer upp ladugård, verkstad och bostadshus och ger varmvatten och hälften av gårdens elecktricitet.

– När vi planerade det här så frågade sig vår bank hur vi skulle klara av att räkna hem investeringen med tanke på de då låga energipriserna. Men med dagens energipriser är det här verkligen intressant, säger Herbert Nyman som numera lämnat över gården till sin son.

Frigiva gård i Altersbruk har drivit jordbruk med biogasanläggning i tio år | SVT Nyheter 

 

Om å grave opp myr.

Om å grave opp myr.

Plassering av ny barneskole på Sortland:

Den stora framgången angående placering av en nybyggd barneskole

är att det inte byggs i vår fina myr i Lamarka !

Dock kvarstår myrproblematiken för kommunen,

då det har byggts och fortsatt bygges i många meter djup myr

i bland annat Vestmarka Industriområde.

Det är ingen lätt uppgift att undgå myrmark vid nybyggnation

Vesterålen Turlag på tur.

Vi treng et parkeringshus med en sentral plassering !

Mika, 10 uker siden: 

- "SORTLAND treng en sentral plass for parkering av biler. Mange biler, mange mange mange biler. "Bankplassen" ligger eksepsjonelt bra til for å bygge et større funksjonelt PARKERINGSHUS. -Det vore bra om vi kunne minke på biltrafikken i byen vår, - men vi kan nok ikke regne med att bilene vil forsvinne - de er nok sånn at de er her for å bli. Derimot kan vi med noen enkle grep klare å minke på "hit og dit-kjøring" i de sentrale delene av byen. Det er her et sentralt plassert PARKERINGSHUS kommer inn i bilden."

 

Leder i Bladet Vesterålen, 29 januar 2022.

"Forslaget som møter mest motstand er et basseng på Bankplassen.

Det er flere utfordringer med ei slik løsning.

For det første er Vesterålsgata sterkt trafikkert,

og et slikt basseng brukes i stor grad av skoleelever,

som alle må krysse Vesterålsgata for å komme seg til bassenget,

skulle forslaget bli vedtatt.

For det andre hevdes det at Bankplassen er for liten

for å romme den typen basseng som mange mener 

Sortland kommune trenger.

For det tredje er mange gode grunner til at dette arealet

bør forholdes andre formål - og parkering har vært nevnt.

Handelsnæringa på Sortland er i stadig vekst,

og behovet for parkeringsplasser i sentrum

vil neppe bli mindre i årene som kommer."

 

Fra Bladet Vesterålen 26 januar 2022.

 Av: Mika Gaunitz Renard, leder, Sortland MDG.

Lamarka nuvarande barneskole kom uppenbarligen tidigt bort i diskussionen om var en ny barneskole ska placeras. Detta till trots för att det finns gott om plats med stora områden runt skolan för vidare utbyggnad.

Och till trots för att det akkurat är här i detta område som det är på gång stora byggprojekt med hus och bostäder. Elvebakken är ett område som kommit till under senare år. Nu har kommunen till och med byggt en stor väg från Vesterålsgata upp till Steiro, på grund av att det kommer att byggas ut ett nytt stort bostadsområde här, söder om Elvebakken, vilket kommer att ge oss många nya bostäder.

Och icke minst ska Tre-bo AS, bygga ett bostadsområde, som ligger ännu närmare Lamarka skole, där de enligt uppgifter i Bladet Vesterålen vill uppföra runt 90 bostäder. De flesta av alla nämnda ny-tillkommande hus och bostäder är attraktiva för barnfamiljer, så en placering av en barneskole där nuvarande barneskole i Lamarka ligger är väl närmast att betrakta som idealiskt.

Nåväl, nu pekar allt på att en ny barneskole kommer att byggas där befintlig barneskole i skolekvartalet redan ligger och det är gott så. Det kan vara lurt att ha alla skolorna i samma område, det vill säga i skolekvartalet.

Extra viktigt när man en gång i framtiden kommer att erbjuda det uppväxande släktet gratis skolemat, tillagad i ett lokalt skolekök placerat vid skolorna, där eleverna varje dag kan äta en portion varm, sund och god mat.

Den stora framgången angående placering av en nybyggd barneskole är att det blivit politisk enighet att den inte byggs i vår fina myr i Lamarka. Dock kvarstår myrproblematiken för kommunen, då det har byggts och fortsatt bygges i många meter djup myr i bland annat Vestmarka Industriområde.

Det är ingen lätt uppgift att undgå myrmark vid nybyggnation

För övrigt vill jag påpeka att en idrottshall i närheten av skolor är nödvändigt, och då Sortlandshallen ligger i skolekvartalet, är det förnuftigt att använda den för idrott för alla skolelever i samtliga skolor i skolekvartalet.

Däremot är nödvändigheten av en simhall akkurat vid skolor värt att ifrågasätta. Jo, eleverna får lära sig att simma - och det är kämpebra och viktigt, men en simhall är en anläggning som är till för alla i ett samhälle, och det finns egentligen ingen anledning att planera en placering av en simhall utifrån var skolor ligger.

Jag menar att det inte är försvarligt att bygga om befintlig simhall i Sortlandshallen till en turn och basishall, innan en ny simhall står färdigbyggd. Den bästa möjliga placeringen av en ny simhall är på före detta Norturatomten, centralt belägen vid strandkanten i Sortlandssundet.

De ungdomar som tränar simning gör icke detta under skoltiden, men efter, alltså på sin fritid. Många av dem i befolkningen som använder en simhall gör det efter arbetstiden. Pensionärer kan önska att använda en simhall under dagtid. Fler och fler äldre säljer sina hus som är belägna i villaområden, ett bra stycke från centrum och flyttar till mer centrala och praktiska mindre lägenheter i nybyggda bostadsblock vid Sortlandssundet. En simhall kombinerad med ett hälsohus på Nortura-tomten passar perfekt för de allra flestas behov.

Skolelever som ska använda en simanläggning i skolundervisningen kan rimligtvis inte ha krav på att den ska ligga vägg i vägg med deras skola. Och det tror jag inte de har heller.

En placering av en ny simhall ska heller icke ha till grund att den ska byggas på den bästa existerande tomten för att uppföra ett parkeringshus. 

Placering av ny barneskole, simhall och idrottshallar (blv.no)

 

Det handler om hva vi velger.

Hvis staten prioriterer småskala egenprodusert strøm 

fra en hver bolig i landet, blir det aldri mer strømopprør.

 

Olav om MDGs sin jordbrukspolitikk.

Olav Østvang: -

" MDG har jo den beste jordbrukspolitikken!

De ønsker en jordbrukspolitikk hvor bruksstørrelsen er tilpasset ressursgrunnlaget!

Det er genialt!

Praksisen i dag er det motsatte: ressursgrunnlaget blir

etter beste evne prøvd tilpasset bruksstørrelsen.

Det gjør det dyrt, og vi bønder kjøper opp hverandre - bondekannibalisme

- i higen etter å bli stor og flott.

For da tror vi det blir så mye bedre og kan tjene mye penger. Har vi hørt.

F.eks skaper dette skyhøye kvotepriser på mjølk, høye jordleiepriser, gjort oss avhengige av mye og billig kraftfôr , et dekk- og diesellandbruk. Løsrevet fra ressursgrunnlaget på bruket.

Ikke bra i det hele tatt.

Vi får lite bærekraftig landbruk som er veldig avhengig av innkjøpte innsatsmidler

og prisen på disse.

Her har MDG gode poeng."

 

Kommentar.

Mika, kommentar: 

Att bygga ny kärnkraft är nog det bästa sättet att stoppa den gröna fossilfria omställningen. - Men som tur är verkar det forfarande orealistiskt att bygga ny kärnkraft i Sverige, denna artikel till trots.

Jimmy: - Det är bara en tidsfråga innan nya kärnkraftsreaktorer byggs i sverige.

Mika: - Frågan är hur lång tid. Om 20 år kanske. 

Då har vi ganska säkert särdeles god utbyggnad redan av fossilfri energi.

Jimmy: - jag tror att nya kk tas i drift kring 2030-2035

Mika: - OK. Då satsar jag 1000 kronor på att de inte kommer att göra det.

 Nominert av Une Bastholm, leder for Miljøpartiet De Grønne.

Birger Schlaug:

Häromdagen satt jag på ett sjukhuscafé och väntade. Hade en bok med mig. Läste. Konstaterade att det inte finns något bättre ställe att läsa boken på än just här. På ett modernt sjukhus.

Boken heter Supermakten – vad varje svensk bör veta om USA. Boken är fylld med fakta men ändå lättsamt berättande.

Skriven av Frida Stranne (som är lektorn som titt som tätt analyserar amerikansk politik i medier och driver en intressant USA-podd) och Sanna Torén Björling (som är journalist på DN).

Mycket som skrivs känner jag till. Jag, som så många andra, är marinerade i amerikansk kultur från barnsben – inte minst genom tidigare års matinéfilmer och vilda-västernlekar, rockmusiken, därefter genom teveserier och sedan som vuxen alltmer genom politiskt intresse. Djupdykningen när jag samlade underlag för min bok Gud älskar att färdas i en rosa Cadillac gjorde sitt till.

Men ändå innehåller Strannes och Torén Björlings frejdiga bok mycket som jag förträngt eller inte haft en susning om.

Och så mycket är, vad jag anser vara, sjukt.

I det moderna landet USA, med flest Nobelpristagare och massor av kunskapstyngda universitet, dräller det av föreställningar och förhållanden som är så obegripliga. Författarna beskriver det med viss ömhet och med berättarröst stämd i dur.

4 av 10 amerikaner menar att Gud skapade människan för mindre än 10 000 år sedan.

Fler än 100 människor dör varje dag till följd av skjutvapenvåld. En av tio amerikaner har aldrig varit utanför sin egen delstat.

Av landets 330 miljoner människor sitter 2,3 miljoner i fängelser, det är ungefär 1 procent av alla vuxna – en fjärdedel av världens alla fängslade finns i USA. Behöver jag säga att fängelsebranschen till stor del är privatiserad?

I världens tyngsta demokrati, som det brukar framställas, pågår ständigt manipulering från de två dominerande partierna genom att miffla med valkretsindelning och märkliga krav för att få rösta – allt för att det ska ge fördelar till det parti som för tillfället har makt i delstaten.

Det reella tvåpartisystemet medför att nya partier, som t ex De gröna, har oändliga barriärer att försöka ta sig över. Penningstarka lobbyisters som driver särintressen har makt som förmodligen är bra mycket större än i Bryssel. Är landet ens en demokrati?

Jag läser: ”Idag finns det cirka 1800 olika tankesmedjor i USA… Stora bidrag kommer från läkemedelsindustrin, försäkringsbranschen, vapenindustrin eller enskilda miljardärer som bröderna Koch, Bill Gates och George Soros.”

Frågan inställer sig onekligen. Demokrati? Jo, men visst. På många sätt.

Tänk dig att det i Ryssland eller Kina skulle kunna produceras så mycket kritik i film, i böcker, på teater, i artiklar av det egna landet som det kan, och får, göras i USA…

I det som kan kallas den liberala samhällsordningen tillåts sådant som inte tillåts i det som kallas auktoritära stater. Det är därför jag älskar den liberala samhällsordningen men är så kritisk till liberalismen som inte kan skilja på frihet för människor och frihet för kapital, som inte kan förstå att frihet för människor kräver trygghet som grund, som saknar bitar i det som utgör kärnan i det som politiskt kan byggas i form av solidaritet med planet, kommande generationer och den andre.

Men ändå! Det där som är så vackert och som vi saknar i t ex Sverige. Gräsrötter som engagerar sig, knackar dörr, manifesterar sina åsikter om ditten och datten, viftar med partisymboler och aktiverar sig.

Jag läser: ”När Obama under sin andra period sökte kongressens stöd för att bomba i Syrien var många ledamöter beredda att ge honom det, men en krigstrött väljaropinion fick dem att avstå. Utanför en av senatorernas kontor under en av de mest intensiva dagarna kunde man höra hur telefonerna aldrig slutade ringa. Av samtalen att döma var det till stora delar väljare som bestämt sa sig vara emot fler militära insatser. Amerikaner är ju på detta sätt långt mycket mer aktiva än vad som är vanligt här i Sverige när det gäller att interagera med sina representanter och försöka påverka dem.”

Jag studsar till. Telefoner som ringer. Till politikerna och deras kontor. Bara för några år sedan…

När jag var språkrör och riksdagsledamot kunde det ringa en del i slutet av 1980-talet. Sedan blev det mejl, ofta med samma text i olika iscensatta aktioner – som t ex när Skattebetalarnas förening och Villaägarnas förening drog igång kampanj mot skattehöjning på villaolja i slutet av 1990-talet…

Författarna berättar med gott humör om tunnlarna under marken vid Kapitolium, den ganska dysfunktionella kongressen, inpiskarnas roll och tankarna som låg till grund för att det blivit som det blivit. Tankar som bottnar i frihetssträvan, bort från den ordning som rådde i stora delar av Europa med ärftlig makt och statlig inblandning i människors liv.

En bok om USA kan förstås inte undvika religionen. Inte bara för att var tredje amerikan går i kyrkan minst en gång i veckan. Inte bara för att USA befolkades med människor som flytt från religiöst förtryck. Utan också för det magiska faktum att Barack Obama i sitt installationstal - som i sedvanlig ordning var fyllt med referenser till religiösa texter – också riktade sig till ateister. De är inte många i USA. Bara drygt 3 procent definierar sig som sådana. Jag hade tillhört en liten minoritet om jag bott i det stora landet.

Det är roligt när en faktabok liksom bläddrar sig själv, när faktakvalitet är lättillgänglig, när det känns som om författarna har skrivlust. Inte minst i de vällustiga – lite väl generaliserande kan tyckas även om jag förstår syftet – beskrivningarna om hur amerikaner är, hur de lever, hur de träffas, hur relationer ser ut. Det är en bas att stå på för att förstå vardagliga händelser om man tar sig till USA.

En halv miljon svenskar flyger till landet varje år. Av någon anledning som i vart fall inte har med klimat- och miljöansvar att göra. Men sådant är det ganska dåligt med också i det stora landet.

Det är lätt att bli illa berörd vid samtal med konservativa som anser att klimatkrisen, "om den nu finns", bara är ett sätt att komma närmare den yttersta dagen då vi alla skola få vandra tillsammans med Jesus på gyllene gator.

På sjukhuskaféet hann jag nästan avsluta boken. Och jag var glad över att jag inte satt på ett sådant i USA och väntade på besked om patienten jag följt med har försäkring som gäller...

Om inte så hade det i det här fallet riskerat bli så att ett hus hade behövt säljas.

Kanske vore förresten själva USA en lämplig patient… mycket övervikt, många föreställningar och en del sunkiga värderingar. Men nog finns det väl gott läkkött vid rätt ordination? Eller inte.

Brukbart sol og badeanlegg i alle de år.

Vi må tilpasse oss virkeligheten.

Dags å tenke nytt og kreativt å lage et sol og badeanlegg på Sortland.

Mika uttalar sig angående Sortland kommunes planer kring byggnation av ny barneskole, svømmehall och idrottshallar:

"Extra viktigt när man en gång i framtiden kommer att erbjuda det uppväxande släktet gratis skolemat, tillagad i ett lokalt skolekök placerat vid skolorna, där eleverna varje dag kan äta en portion varm, sund och god mat."

"Den stora framgången angående placering av en nybyggd barneskole är att det blivit politisk enighet att den inte byggs i vår fina myr i Lamarka. Dock kvarstår myrproblematiken för kommunen, då det har byggts och fortsatt bygges i många meter djup myr i bland annat Vestmarka Industriområde."

Placering av ny barneskole, simhall och idrottshallar (blv.no)

 

Självförsvarets ädla konst.

Jag har tränat många kvinnor och män i skor.

Och barn och ungdomar. Även äldre.

Vi hade en "gobbagrupp"

och även ett par träningsgrupper med damer.

Alla ska med.

- Alla har nytta av att svettas

och jobba sig slitna och trötta

genom tuff fysisk träning,

God social samvaro,

Den mest allsidiga träningen,

koordination, balans, motorik,

allt viktigt för att må bra

och hålla sin kropp i bästa tänkbara trim,

och för den mentala hälsan.

Träningspassen hölls efter skoltid och på helger.

I tillägg valde många elever på gymnasiet

boxningsträning, när de hade "fritt val"

där de kunde välja mellan olika sporter

för att prova hur det var att utöva dem.

- På morgon, för och efermiddagar

ledde jag träningen för dessa elever.

- Jag lät dem utföra många parövingar,

som är kul att göra

och då det var ojämnt antall elever fick jag hoppa in

och vara en i paret med en elev.

- Då fick jag gratis egenträning, så att säga.

Och jag måste köra lika hårt som jag körde med de andra.

- På helger och sena kvällar tränade jag ibland,

fotbollslag ( damlag och herrlag )

samt de bästa idrottarna

från orienteringsklubben och från simklubben.

( Då hade jag ingen tid att sitta framför skärmen. )

Lät alla som tränade boxning, - både de som endast trände för att det val skoj och för att hålla sig i trim och de som trände för att gå matcher, veta att: Om du kommer i en situation där någon vill bråka med dig och slåss, - var passiv, prata lugnt och vänligt, prova att vara trevlig och glad, om inte det hjälper, gå därifrån, om inte heller det hjälper, använd en vältränad boxares främsta vapen, - benen, - spring därifrån !- Om inte heller detta skulle hjälpa om du blir infångad, - då först kan du utnyttja dina tekniska kunskaper för att komma undan och neutralisera oprovocerat våld.

 

Lokal energiproduksjon alt viktigere.

Fra Bladet Vesterålen:

Lokal energi viktigere

Næringssjefen i Hadsel, Daniel Sowe,

slår fast at behovet for kraft øker

innen havbruk, fiskeri og andre kystnæringer når fossile energikilder skal fases ut. – Da blir lokal, fornybar energiproduksjon enda viktigere,

og bruk av flere ulike fornybare energikilder i et samspill vil øke forsyningssikkerheten, mener han Sowe spår at utvikling av teknologi innen fornybar energiproduksjon beregnet for arktiske strøk, særlig på små- og mellomstor skala, trolig blir avgjørende for å kunne dekke den økende etterspørselen. – Vi fikk utarbeidet en mulighetsstudie for Fiskebøl med utgangspunkt i lokale forutsetninger og Kystverkets kommende etablering av et test- og øvingssenter for beredskap mot akutt forurensning. Fornybar energi er en av mulighetene vi ønsker å utrede, sier næringssjefen.

Bølger, tidevann, sol og vind Dette er de mulige fornybare energiformene som skal vurderes:

• Vannkraft i kombinasjon med vannforsyning: Det er planlagt ei stor utbygging av vannforsyning i Fiskebøl-området. Prosjektet ser for seg en enestående mulighet til å teste og videreutvikle integrasjon av kraftverk i vannverk. • Vindkraft: Små- og mellomstore vindturbiner kan være aktuell teknologi for steder uten tilknytning til kraftnettet, eller der forsyningssikkerheten ikke er tilfredsstillende. LoVe fornybar ser for seg at energi fra vind i kombinasjon med lagringsteknologi som batteri eller hydrogen, for eksempel kan være med på en videre elektrifisering av havbruk. • Solenergi: Omdanning av energi fra solinnstråling blir mer effektiv når temperaturene er lave, og derfor ser LoVe fornybar for seg at solenergi er veldig aktuell også i polare strøk. Man ser muligheter for å kunne bruke flytende solkraftanlegg eller lignende for eksempel til havbruk og til produksjon av hydrogen. • Bølgekraft: Store bølgekraftressurser blir foreløpig ikke utnyttet. Her ser man også stort behov for teknologiutvikling som kan få betydning for hele landet. • Tidevannskraft: Gjennom flere mislykkede prosjekt både i Norge og utlandet er det bygd opp et stort og dyrekjøpt kunnskapsgrunnlag. LoVe fornybar ser behov for å samle relevante erfaringer og lage et kunnskapsgrunnlag for vurdering av alternative tilnærmingsmåter.

 Jupiter.

Biogas från biologiskt material.

Fra VOL:

Sortland videregående skole får 1,5 millioner kroner i støtte

fra Utdanningsdirektoratet til biogassanlegg i Kleiva.

Skolen har signert et samarbeidsavtale med Telemark Technologies,

som skal forvandle møkk til et klimatiltak og mer inntekt til bonden.

Kleiva tar førersetet i det grønne skiftet:

– Dette er stort, vi er stolte av skolen – Dette er veldig positivt.

De som jobber her har gjort en kjempegod jobb,

sier fylkesråd for utdanning, Elin Dhalseng Eide,

om klimaprosjekt som skal i gang i Kleiva,

blant dem biogassanlegg og miljøskog.

 

Johan Pettersson:

"Jag ”lyckades” ”snubbla” över en ”osynlig” tröskeln

för lite mer än 1 år sedan och har studerat enbart på egen hand sedan dess.

Det var som att stoppa i en varm kniv i smör,

det gick raka vägen in i mitt inre

och en helt ny och fantastisk värld öppnade sig för mig tack vare Martinus kosmologi.

Det krävdes 48 år i denna inkarnation med fullt fokus på prestation

för att jag skulle inse vad jag höll på med

och att en korrigering skulle vara till min fördel."

 

Frank Zappa säger:

 "Tar man konstnärliga avgöranden 

baserade på att de ska ge inkomster 

är det egentligen inte ett konstnärligt beslut 

- det är "business."

 

Ska svenska skolelever ha skoluniform ?

Kristina Blixt:

- "Oavsett BB och friskolornas vinsthysteri - inför bekväma skoluniformer. Det ansåg jag redan när mina barn var i skolåldern där den evinnerliga klädkoden och de hysteriskt dyra märkeskläderna ständigt var i fokus. Eleverna är i skolan för att lära och inte för att gå på en catwalk. Alla religiösa attribut av innan man kliver in på skolans område. Där är vi alla lika. Oavsett."

Mika:

- Jag klädde mig stundom i bruna mollskinnsbyxor, långa bruna läderstövlar, en beige "flygarjacka" med låtsaspäls-krage, en grön mössa, som egentligen var en slags mössa som en del byggnadsarbetare hade under sin skyddshjälm. Om halsen hade jag en gammal fin väska i läder, som min far på sin tid haft som insamlingsväska för växter och insekter från vår natur.

Konsument-information om den norska produkten: "Tripp trapp" till norska konsumenter i landet Norge.

 

Från Fäjsbok-gruppen: NEJ till engelska namn på grejer som redan heter något på svenska.

Sebastian: 

- Vem är det som förhindras använda sitt norska modersmål för att det står ”waste” på en papperskorg?

Mika:

De språk som förhindras att användas 

är alla som inte är engelska. 

Som jag nämnt har tyska och franska tidigare använts för information. 

"Förhindras att använda norska" 

Följande är ett citat av vad du skrev: 

"som alla kan engelska. Precis som alla norrmän." 

Det kan förstås som : 

Norrmän kan engelska, alltså behöver inte norska användas i Norge. 

( Det är f.ö. precis det som sker, i Norge och i Sverige, 

- modersmålen tas bort och ersätts av ensidig engelska. ) 

Och det är exakt det som belyses i denna Fäjsbok-grupp med namnet: 

"NEJ till engelska namn på grejer som redan heter något på svenska."

Exempel på totalt onödigt användande av engelska i våra nordiska länder.

I Norge brukar jag sysselsätta mig med att skrapa bort onödig engelska från diverse "papperskorgar", medelst ett mynt när jag stundom plägar invänta ankommande tåg.

Här, - se foto, - lämnade jag kvar några bokstäver, på skoj,

så det liksom står: - Was ! - Was ist das.

Det råder ingen brist på liknande sysselsättning

i Sveriges vackra land

( numera mindre vacker på grund av massiv invation av onödig engelska )

- man kan ha stor användning av mynt eller annat att skrapa med och därtill tejp - samt gärna en tjock svart tuschpenna.

Sebastian Frintzer: - "Fullständigt idiotiskt. Alla som befinner sig i Norge talar inte norska, precis som alla som befinner sig i Sverige inte talar svenska."

Mika: - Precis. De engelskspråkiga besökarna är i kraftig minoritet. Men det kommer många turister och andra besökande från till exempel Tyskland.

Sebastian: - "som alla kan engelska. Precis som alla norrmän. Har du missat att engelskan är vår tids lingua franca?"

Mika: - - Alla kan inte engelska. Men har du tänkt på att det har kommit turister till våra nordiska länder under lång tid. De har på något vis klarat sig som turister i ett land med ett annat modersmål är deras eget. - Den ensidiga / kompletterande engelska informationen har dykt upp under de senaste åren. - Det går också att fakta-checka detta: - För några årtionden sedan användes: Franska, tyska och engelska som information för turister och andra besökande i Sverige.

Att du nämner "att alla norrmän kan engelska" belyser tydligt vad det rör sig om. - Norrmän liksom svenskar har egna modersmål. - De har också lagstadgade rättigheter att få använda dessa i sina egna länder samt att myndigheter med flera använder landets modersmål i sin kommunikation med dem. - Detta helt oberoende av hur mycket eller hur lite de behärskar språket engelska.

Har du sett skyltar med orden: "

For the disabled" - Jag har aldrig sett det, varken i Sverige eller Norge. - Däremot ser jag ofta en skylt med en person som sitter i rullstol, till exempel på toalettdörrar. - Noll behov av engelsk text på diverse varianter av papperskorgar !

Markus Wahlgren: - "Tejp? Menade du klisterremsa?"

Mika: - Nej, jag menade inte Tape.

Markus: - "och upphör med att sabotera allmän egendom"

Mika: - 

Uppmaningen bör riktas till de 

som tapetserar våra gemensamma omgivningar med onödig engelska.

 

Boligområde-utvikling i Lørenskog.

Stor, bilfri park

Rett utenfor leilighetene, blir det en stor, felles park med aktivitetstilbud som bordtennis, ballbinge, tuftepark og lekeplass. Leilighetene ligger midt i Lørenskogs nye bysentrum med Triaden kjøpesenter like ved. – Parken blir over 8 000 kvadratmeter stor, grønn og bilfri. Her vil det bli aktivitet og sosialt samvær. De som bor på Skårerløkka, vil få umiddelbar tilgang til det som blir bygget, som fremtidens kjøpesenter med trampolinepark, flerbruks- og idrettshall og ikke mindre enn 40 nye, spennende butikker og serveringssteder, sier Haugbro. - – Prosjektet ligger midt i det som blir nye Lørenskog sentrum med oppgradert kjøpesenter, yrende gateliv, kaféer, butikker og store grønne og bilfrie parker.

Takterrasse og smørebod

På toppen av bygningen ligger det en nesten 400 kvadratmeter stor felles takterrasse. Her er det sol hele dagen, og det vil være utekjøkken med langbord i direkte tilknytning til selskapslokalet, urtehager og utsiktspunkter.

I garasjen finner man smørebod for ski, sykkelverksted, hobbyrom og plass til å vaske bilen.

– Vi tenker også på bærekraft, og leverer alle garasjeplassene med ladestasjon til elbil, sier Christiansen.

 

KLÄDER.

KLÄDER

Klädindustrin står för ungefär tio procent av världens utsläpp av koldioxid, 

mer än flyget och sjöfarten tillsammans, enligt FN:s handelsorgan Unctad. 

Ungefär en femtedel av klädernas klimatpåverkan uppstår vid transport och tvätt, resten under produktionen. Det handlar såväl om sättet bomullen odlas på som textilfabrikernas energiförsörjning. 

Att köpa ekologisk bomull hjälper inte om energin som går åt vid tillverkningen kommer från kolkraft. Förutom koldioxidutsläppen förbrukar textiltillverkning också stora mängder vatten och kemikalier.

Klädernas påverkan på klimatet beror främst på den stora konsumtionen och att de är svåra att återvinna. En genomsnittssvensk köper 14 kilo nya kläder och textilier per år och slänger 8 kilo. 

Genom att äga färre plagg som används oftare skulle en stor del av klimatpåverkan försvinna. Och om fler plagg som inte används hamnade på andrahandsmarknaden skulle koldioxidvinsten bli ännu större.

 

Från SVT, Sveriges Televisions hemsida; - VETENSKAP, - Klimat:

 

CEMENT OCH BETONG

6-7 procent av människans utsläpp av fossil koldioxid uppstår vid tillverkning av cement från kalksten. Dels i själva processen, då den koldioxid som i miljontals år varit bunden i kalkstenen släpps ut i  luften. Men också från de bränslen som behövs för att hetta upp stenmjölet och driva processen.  

Betong innehåller 15 procent cement och behövs vid de flesta byggen. Även när det handlar om sådana som görs för att minska klimatutsläpp som exempelvis järnvägar, vattenkraftmagasin och fundament till vindkraftverk. Cement- och byggindustrin har på sistone försökt minska sin klimatpåverkan, genom att återanvända krossad betong vid tillverkning av ny eller låta den ersätta stenkross vid vägbyggen.

Cement har också en förmåga att själv hämta tillbaka koldioxid ur atmosfären. I kontakt med luft sker en kemisk process som långsamt förvandlar cementen tillbaka till kalksten. Konstruktioner som exempelvis broar vittrar sönder av denna så kallade karbonatisering och måste därför skyddas.  Men genom att låta betong i mindre utsatta lägen ”andas” hoppas branschen kunna betala tillbaka delar av sin klimatskuld.

En annan förhoppning är att i framtiden kunna fånga in koldioxiden från cementtillverkningen och lagra den i berggrunden.

KLÄDER

Klädindustrin står för ungefär tio procent av världens utsläpp av koldioxid, mer än flyget och sjöfarten tillsammans, enligt FN:s handelsorgan Unctad. Ungefär en femtedel av klädernas klimatpåverkan uppstår vid transport och tvätt, resten under produktionen. Det handlar såväl om sättet bomullen odlas på som textilfabrikernas energiförsörjning. Att köpa ekologisk bomull hjälper inte om energin som går åt vid tillverkningen kommer från kolkraft. Förutom koldioxidutsläppen förbrukar textiltillverkning också stora mängder vatten och kemikalier.

Klädernas påverkan på klimatet beror främst på den stora konsumtionen och att de är svåra att återvinna. En genomsnittssvensk köper 14 kilo nya kläder och textilier per år och slänger 8 kilo. Genom att äga färre plagg som används oftare skulle en stor del av klimatpåverkan försvinna. Och om fler plagg som inte används hamnade på andrahandsmarknaden skulle koldioxidvinsten bli ännu större.

DATATRAFIK OCH DATALAGRING

Varje gång någon gör något på nätet startar en energikrävande process i ett datacenter någonstans och el förbrukas. Dessutom drar de egna apparaterna och skärmarna energi.

2019 beräknades datacenter och digital infrastruktur stå för 3 procent av den globala elförbrukningen och 2 procent av dess koldioxidutsläpp – i nivå med utsläppen från flygindustrin då. Sedan dess har pandemin med all sannolikhet gjort att flygets del minskat samtidigt som datatrafiken ökat i samma takt som antalet digitala möten och hemmakvällar framför skärmen.

En av de stora energislukarna är strömning av filmer och musik. Exakt hur mycket råder det dock delade meningar om. Medieuppgifter om att en timmes streaming skulle förbruka 6.1 kWh, lika mycket som att köra en elbil närmare fyra mil, har dock visat sig överdrivna. Enligt internationella energirådet rör det sig om 0.08 kWh för en timmes tittande.

Hur stor skuld datatrafiken bär för den globala uppvärmningen beror dock på hur elen är producerad, kommer den från förnybara energikällor är klimatavtrycket begränsat. Dessutom har den extrema ökningen av antalet digitala möten minskat behovet av att resa, något som minskat koldioxidutsläppen.