Tillverka byggmaterial i lera.

Under två dagar tillverkar vi olika typer av lerbaserade byggelement. Idag upplever lera som byggmaterial en renässans på grund av sina stora hälso- och miljömässiga fördelar. Materialet är billigt, har ett extremt litet ekologiskt fotavtryck, är mycket bra på fukthantering och är värmelagrande.

Vi kommer att blanda olika typer av lerbruk och tillverka obrända lerstenar, lerhalmsblock, lerflisblock, lerbröd, lervicklar, leca-lera, hampalera, lerskivor och annat.

https://sormlandsmuseum.se/program/tillverka-byggmaterial-i-lera/?fbclid=IwAR3BOxd50sclM6BcAyHOKkw5QO9CbqeMWuSdf1G_97I07375RNqRHKpwwdg

Jonas Nilsen, leder for MDG Tromsø:

‎

I dag er jeg utrolig stolt av kommunestyregruppa vår med Barbara, Sofie og Askild. De har stått fjellstøtt mot stort press i en veldig vanskelig, men veldig viktig, sak 💚

Saken som ble behandlet i kommunestyret i dag gjelder hvorvidt Tromsø skal prioritere forlengelse av rullebanen eller ikke. En forlengelse vil mest sannsynlig føre til mer flytrafikk, noe som ikke henger på greip med at kommunestyret også har vedtatt klima- og miljøkrise.

Alle partiene, bortsett fra oss, satte andre hensyn enn klima og miljø øverst og stemte for å prioritere forlengelse. Hurra for at vi har representanter som tør å stå på det som er riktig 🎉

 —  känner sig tacksam.

MDG Tromsø:

Vi kan ikke stemme for prioritering av et tiltak som kan føre til økt flytrafikk og økende CO2-utslipp. Vi vil heller ha:

💚 En byvekstavtale som satser på kollektivtransport, sykkelvei, gangvei og trygge skoleveier 🚌🚴🎒
💚 Nord-Norgebanen 🚈

Nytt styre i MDG Sortland.

Silje Vanessa Samuelsen:

Jeg flyttet ut på landet for at vi skulle slippe gift-utslipp fra bilene og at ungene mine skulle vokse opp med renere luft. Det jeg oppdaget da var at hele bygda brukte bilen for å kjøre og hente unger på skolen, på samme veien jeg selv pleide å gå /sykle til samme skolen. Selv om det er 5-10 min til idrettsarena kjører de barna lange omveier til og fra trening. Selv om det er kort vei til butikken kjører de for å kjøpe 1 liter melk. De veiene var full av biler konstant, både på dagtid, kveldstid og helger. Jeg som da valgte et liv uten bil, flyttet tilbake til sentrum. Der slutter ihvertfall biltrafikken i fire-fem tiden, det er stille i helgene og i ferier. En økning av bensinavgiften er et konkret og riktig tiltak for å bytte ut bilparken over til el-biler. Det er også et viktig tiltak for at folk skal tenke seg om 2 ganger for å kjøre bil helt unødig, og at de kan bli bedre på å bruke kollektivtrafikken.

Krävs det världsrekord för att få bli svensk ?

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/wPmn14/kravs-det-varldsrekord-for-att-fa-bli-svensk

Peter Sreijffert.

Peter Streijffert‎Omställning Sverige

 

Vad behöver jorden?

Jag odlar jord - inte växter. Om jorden mår bra kommer det jag odlar att bli bra. Så enkelt är det faktiskt. Lika svårt är det om man inte först ser till jordens verkliga behov. Om man till exempel använder gifter så får det nästan säkert ett bra resultat till en början. Lika säkert är att den positiva effekten avtar med tiden i takt med att jorden missbrukas. Detta gäller i stort som i smått. En monokultur är ett missbruk av jorden oavsett vad som odlas. I Sverige har vi tall-öknar i stora delar av det norrländska inlandet. Tall bara tall så långt man kan se. Så fungerar inte naturen, naturen gynnar mångkultur ständigt och jämt. Så odla jorden först så kommer resten som en följd. Se till att mikrolivet i jorden har det bra. För när nedbrytningen och omsättningen i jorden fungerar kan växterna ta upp det de behöver av näring, vatten och syre. Tänk på att inte bara ta - du bör ge också. Näring! Gödsel! Jag jobbar främst med bokashi, biokol och gräsklipp och så mycket kan jag säga säkert; jorden älskar det!

Arild Hermstad:

Vi må skrote opplysningskontoret for kjøtt, 
som har som mål å få folk til å kjøpe mer kjøtt, 
når det vi trenger er å få ned kjøttforbruket i Norge!


Ifølge regjeringens Klimakur-rapport 
er det et klimatiltak for utslippskutt som er billigst og mest effektivt i Norge: 
Å få nordmenn til å kutte ned på kjøttspisingen.


Det er ikke basert på at alle nordmenn skal bli vegetarianere, 
men spise mer fisk og grønt i tråd med de offentlige kostholdsrådene.


Samtidig får Opplysningskontoret for Egg og Kjøtt (OEK) 79 millioner kroner i året 
for å fremme norsk kjøtt og egg. 

Pengene er det bøndene selv som betaler, 
gjennom omsetningsavgiften innført i 1936. 

Denne ordningen er et gufs fra fortiden som vi snarest bør kvitte oss med!

Arild Hermstad.

Vi må ut av oljealderen!

Jonas Gahr Støre forsikrer at Norge skal ta sin del av klimaansvaret. Men løsningene hans står ikke til troende så lenge oljenæringen ikke skal avvikles.

“Utvikling, ikke avvikling”. Slik lyder Aps nye mantra. Slagordet gjentas nå nærmest panegyrisk av Ap-politikere, som en reklamekampanje fra Equinor, seinest i en Bt-kronikk av Støre 20.2.20.

Om PR-gimikken er pønsket ut av Ap-strategene på Youngstorget, lobbyistene i Norsk olje og gass, eller industrifløyen i LO, vites ikke. Samme kan det være. Støre har iallefall ikke hørt brølet til klimastreikerne om stans i ny oljeleting.

Lederen av norges største parti vil heller ha i pose og sekk. Det skal satses på fornybar energi, samtidig som oljen utvikles (les: mer oljeboring og utslipp). Men jo flere oljearbeidere, jo færre av disse smarte hodene går til de fornybare næringene vi trenger. Et grønt skifte vil ikke hjelpes frem av et Ap som ikke vil skifte ut noe som helst.

Ap-lederen har heller ikke lyttet til forskningen ved Statistisk sentralbyrå, som mener kutt i norsk oljeproduksjonen er billig og effektiv klimapolitikk. Han synes å tro at inntektene til staten vil forsvinne om vi ikke investerer 180 milliarder i olje og gass hvert år. Det er motsatt. Lavere investeringsnivå vil gi høyere inntekter til staten på kort sikt fordi oljeselskapene får mindre i lukrative skattefritak. Og på lang sikt er det fornybart og grønt næringsliv som skal gi skatteinntekter til landet, ikke fossil energi som koker kloden.

Ap og Støre har rett når de sier at omstillingen vekk fra olje må være rettferdig. Men da kan vi ikke lukke øynene og håpe og tro på at markedet skal gi oss en rettferdig omstilling. Vi trenger en klok plan for å flytte arbeidskraften før oljenæringen blir utdatert. Dette har selv Aps ungdomsparti nå tatt til orde for, i likhet med MDG. Men heller ikke AUF lytter Støre til.

En ting er sikkert. Fremtidens biler og busser kommer ikke til å gå på bensin, som forurenser luften vi puster. Og fremtidens produkter kommer ikke til å være laget av oljebasert plast, som forsøpler havene, elvene og drikkevannet vårt. Heldigvis, alt som kan lages av olje, kan også lages av trær. Og vil vil ikke heller ha en bærekraftig skogsnæring, som gir trygge landfaste jobber basert på fornybare ressurser, en usikre jobber basert på ikke-fornybare ressurser?

Det neste tiåret blir avgjørende for om vi klarer å løse klimakrisen. Vi vet hva som trengs. Oljeutvinning, og ikke minst forbrenning av norsk olje og gass, er Norges soleklart største kilde til klimaforurensing. Derfor må kapitalen flyttes fra olje og gassutvinning til klimaløsninger som havvind, hydrogen, batterier, utslippsfrie skip, bioøkonomien. løsninger på klimaproblemet, Her ligger det massevis av lønnsomme og grønne arbeidsplasser. Det som det skorter på er politisk mot og vilje til å lede Norge og verden ut av det uføret som klimakrisen innebærer.

Den virkelige utviklingen av et grønnere Norge vil begynne først når den planmessige avviklingen av oljenæringen starter. Men det ser ikke til at lederen for Norges største parti forstår dette.

Bra mat.

Elin Röös är biträdande universitetslektor 

på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 

och förklarar att den mest klimatsmarta maten 

är vegetabilier där det går att få bra skörd 

på liten yta med små insatsmedel. 

Spannmål, baljväxter, rotfrukter och frukt 

– det är maten du ska äta för att vara klimatsmart.




– Det är svårt att hitta något som skulle vara värre än kött. 

Jag vet ingen sådan produkt, säger hon.

https://www.gp.se/nyheter/sverige/matexpert-f%C3%B6r-mycket-fokus-p%C3%A5-klimat-1.24109611

Klimatförnekare - oftast är anledningen till att de förnekar att människan påverkar klimatet att " de inte tror " på det.

Andel som svarat att människor inte påverkar klimatet, eller att klimatet inte förändras alls. 

 USA: 15 procent

 Saudiarabien: 12 procent

 Norge: 10 procent

 Australien: 10 procent

 Egypten: 10 procent

 Förenade arabemiraten: 8 procent

 Finland: 8 procent

 Sverige: 8 procent

 Tyskland: 7 procent

 Frankrike: 7 procent

Källa: Yougov. 

Över 30 000 personer har svarat i den internationella undersökningen. Från Sverige handlar det om 1 009 respondenter.

Kampen går videre.

👏 Åtte av ti nordmenn tror at klimaendringene skjer – ifølge Cicero er det kun 1 av 25 som nekter for det.

🧗‍♀️ «Klimaendringer» er nå den viktigste politiske saken til over femti prosent av befolkningen. Det er historisk høyt!

🚫 Halvparten av alle under tretti er uenig i at Norge bør fortsette å lete etter olje og gass i samme grad som i dag.

🎲 Seks av ti mener norske politikere gjør altfor lite for å begrense utslipp av klimagasser i Norge – regjeringens klimapolitikk får terningkast 3

Så hva opplever vi i MDG?
💚 I fjor satt vi ny medlemsrekord. Vi nærmer oss nå 10.000 betalende medlemmer.

🥇 Kanskje ikke så rart når 17 prosent av alle nordmenn mener at MDG har den beste klimapolitikken. Klart best av alle partier!  

🤩 Velgerne flokker seg til partiet vårt i et enormt tempo! I høst fikk vi 189.500 stemmer i fylkestingsvalget. Det tilsvarer en 99,9 prosent økning fra Stortingsvalget i 2017. I skolevalget ble vi tredje største parti, og i Barnas valg nummer to.

Det gir håp for fremtiden. Takk for at du støtter oss!

Hilsen Helle, digital rådgiver hos MDG

Tore Jardar Skjønsholt Wirgenes:

Tore Jardar Skjønsholt Wirgenes Grønn matpolitikk.

Mat i et evighetsperspektiv

Det er mye tunnelsyn i dagens landbrukspolitikk. Det må nå raskt en helhetlig løsning på plass. Hvordan kombinerer vi klimakrise, biologisk mangfoldskrise og globalt behov for stadig mer mat? Alle punktene er like viktige. Og de henger sammen.

Vi må altså redusere import og produsere mer mat i eget land. Vi kan rett og slett ikke lengre ta mer enn absolutt nødvendig av det globale matfatet. Vi må sørge for at biologisk mangfold har de beste kår, og vi må endre på hvordan vi håndterer ressursene våres. For ressurskrise er det egentlige problemet. Monokulturer og utarmet jord gjør oss avheng av tilførte ressurser. Oppdrett av dyr er også former for monokulturer som har en rekke problemer knytta til ressursgrunnlag og etikk. I tillegg er det svinn hele veien fra jord til bord. (I tillegg er kostholdet vårt problematisk. Vi spiser langt mer enn behovet er)

Landbruk og biologi må knyttes mer. Vi må snakke mer om gode økosystemer i jordbruket. Mat og natur er en og samme sak. Vi mennesker er en del av naturen.

Etter flere generasjoner med pakkeskader fra traktor og maskiner og frigjøring av karbon fra åker, ser stadig flere bønder behovet for å bygge mer mold i jorda. Karbonnivået er halvert (!) og frigjort som CO2 i atmosfæren. Det gjør oss stadig mer sårbare for flom og tørke - og jordas mineraler frigjøres i mindre grad til planter og vi får ikke samme kvalitet lengre oppover i næringskjeden. Det er sunt for naturen og det er sunt for oss som spiser maten å ha en livskraftig mold, full av liv.

Beitedyr og metandiskusjonen er ute av kontroll. Ja, produksjoner kan være problematisk, men aldri kua. Det er metoder som avgjør. Og stadig flere bønder er med på å binde CO2 i stort omfang. Løsninger som også sikrer biologisk mangfold og reduserer bruk av fossile ressurser, sprøytemidler og kunstgjødsel. Det krever at vi må bruke beitedyr mer målretta. De må skjøtes i kulturlandskapet. Det er smart for karbonbindinga og smart for dyrevellferden å gjete mer, eller styre og kontrollere beitedyra bedre. Unngå både underbeiting og overbeiting. Dessuten presses beitedyr ut av områder til fordel for rovdyr, men også motsatt. Økt overvåking og styrt beiting er bra for både dyrevellferd og CO2 fangst. Et reelt kulturlandskapspleie. Det vil koste. Men det er det også verdt.

Kjøtt er utfordrende først og fremst pga arealene som opptas, og for store monokulturer. Ikke for klima og for at det er usunt. En reduksjon på 35% forbruk av kraftfôr for alle husdyr hadde frigjort så store areal at vi kunne doblet grønnsak, bær og frukt produksjon i norge. Men da måtte vi velge mer norsk, mer sesong og noe mindre kjøtt. Da kunne vi doblet dagens selvbergingsgrad og redusert vår import av matressurser. Bra for klima, og bra for å minske presset på det globale matfatet. Og god sikkerhet for en stadig mer sensitiv klode. Vi kunne med fordel redusert enda mer av forbruket på særlig svin og kylling. Økte adferdsreguleringer med tanker om økt dyrevelferd kunne slått to fluer i en smekk på dette området. Økte krav betyr også høyere priser og redusert forbruk og svinn. Ku og sau kunne tatt tapet av kraftfôr via grasset og beiting. I et land som Norge er det stor grunn til å verne om beitedyr. Danmark feks ville hatt større grunner til motsatt fortegn. Vi må sørge for at vi ikke mister karbon i jorda vår, men øker det litt etter litt. Det er bra for alt. Bøndene forstår dette stadig mer, mens politikerne har mistet fokuset. Mer blomster, mer konstant dekke, mer kompost, mer grass i vekstskifte og mer trær i åkerlandskapet er helt OK og helt vesentlig for biologisk mangfold. For sunne økosystem. For naturen. For matkvalitet. Bonden står for en næring som trolig raskest kan være klimanøytral. Det bare handler om når vi tar steget full ut - og tenker helhetlig. Vi skal nemlig produsere mat i et evighetsperspektiv. Da må vi raskt innrette oss der etter.

Onödig engelska.

Jonas Borelius Skrev detta idag på Klarnas FB-sida (får se om de låter det vara kvar):

Varför publicerar ni detta i svenska morgontidningar PÅ ENGELSKA? Är det för att ni tycker det är för dyrt att översätta texten till svenska? De stora amerikanska företagen IBM, Apple, Microsoft med flera, har ju råd att publicera annonser i Sverige på svenska. Har inte ni det också? Sveriges Riksdag antog en språklag den 1 juli 2009 som säger att svenska är det officiella språket i Sverige. Engelska är inte ens med som minoritetsspråk! Kan det vara så att ni tycker att engelska har lite högre status än svenska? Lite finare liksom? Eller är det så att er reklamfirma har övertalat er att använda så kallad ”reklamengelska” i svenska annonser?

Samlet om samer.

Fra Bladet Vesterålen. / Hilde Jørgensen.

SORTLAND: Johan Borgos har i boka Samer ved Storhavet samlet stoff han i over 38 år har jobbet med. – Her kan man lete etter si samiske slekt, sier han.

Boka er, med sine 540 sider, omfangsrik, og ut fra tittelen «Samer ved Storhavet» er området stort; Her kartlegges samisk slekt og kultur fra vest for Tjeldsund, Harstad og Kvæfjord, samt Vesterålen.

– Jeg har registrert samiske par fra 1601, sier Borgos.

Det vil si at han kan dokumentere og vise til samiske slekter, historie og kultur over flere hundre år.

Et storverk får man si, og som Borgos omtaler som sin siste bok.

– Dette er min 15. bygdebok, så garantert mi siste bok, sier han.

Bilderedaktør er Åsa Elstad.

38 år siden

– Det har vært mye arbeid, men mye positive drivkrefter bak. Samer sier de er glade jeg skriver om samisk befolkning i Vesterålen, sier han.

– Dessuten er boka bygd på det jeg har skrevet om samer i de andre bygdebøkene, men det er også noe nytt kildemateriale, sier han.

Dette er da også Johan Borgos’ egen bok, som han har fått støtte til fra kommunalt og fylkeskommunalt hold. Sametinget og sameforeninger har vært rause også, sier han.

– Det er 38 år siden jeg begynte å studere til mellomfag i historie. I 1982 skrev jeg en artikkel om samer i Øksnes, som endte med at jeg fikk et treårig statsstipend fra Norges allmennvitenskapelige forskningsråd for å kartlegge den samiske historia i Vesterålen.

I 2015 var Borgos med arkeologer fra Sametinget på ei befaring av veien fra Sortland til Snubba i Evenes. Her fikk Borgos granske kilder som for ham var ny. Han fikk så to måneders stipend for å skrive den samiske historien vest for Tjeldsundet.

Oversiktlig

Boka er tredelt med en temadel oppdelt i kapitler om kultur og historie. Det er en del om de samiske områdene, og siste del er slektsdelen.

– Det jeg har skrevet om ressurser og tilpasninger er nytt fra min side. Det er basert på skifteprotokoller og er den mest vitenskapelige artikkelen. Det som kommer fram her tilsier at det ikke er et skarpt skille hva som var samisk og hva som var nordmenns områder, men heller at samisk er en nokså integrert del av Vesterålens folk og natur. Man finner etterkommere i dag med samisk avstamming. En annen ting som det var vanskelig å finne ut av i skifteprotokollene er kvinnekulturen. Det har nok noe med at skifter ble registrert med vekt på det som var kostbart og det menn holdt på med. Sånt som ull, garn og vev ble ikke ansett som verdifullt, tror Borgos.

Er du fornøyd med boka?

– Jeg har ikke funnet grove feil. Jeg håper den er oversiktlig. Boka er ment som hjelp til å forske i samisk slekt. Jeg har funnet ut noe, og sier vær så god, finn ut mer!

Lansering på Flesnes

Sortland Museum får besøk av Johan Borgos i forbindelse med boklanseringen, hvor første stopp er på Flesnes. Også Bø museum står på lista over steder som får besøk.

På lanseringene rundt i området vil han gi en kort innledning til boka, og deretter signere eksemplarer til de fremmøtte.

Forfatteren forklarer at boka er viktig fordi den legger et grunnlag for økt revitalisering av den samiske kulturen i regionen.

Arbeidet med boka har gått ut på å utnytte alle tilgjengelige kilder for å skape et mest mulig helhetlig bilde av samene i regionen. Samer ved storhavet er utgitt på Orkana forlag.

Vilken kommun blir först med hållbar mat?

Intresset för grönare mat har ökat kraftigt de senaste åren. Allt fler väljer vegetariskt och ekologiskt. De flesta kommuner har infört köttfri dag eller motsvarande. Nu är det hög tid för nästa steg.

Forskningen visar att dagens massproduktion av kött- och mjölkprodukter – både globalt och i Sverige – ensamt räcker för att hålla mänsklighetens klimatpåverkan ohållbar. Med köttköpen får vi även andra negativa effekter på miljö, hälsa, djur, samt svält på grund av att större delen av världens jordbruksmark används till djurfoder. Här kan vi snabbt få till stora förbättringar.

http://matochklimat.nu/vilken-kommun-blir-forst-med-hallbar-mat/?fbclid=IwAR2tUMkosNu3TZ0jYfi62Xdrh6uCQf0t5jCgHnv9GTkJlkYpgrytnfEQqDQ 

Så kom "Alla hjärtans dag" till Sverige.

Paer Burge Jag minns att jag som litet barn gömde mig bakom dörren och tjuvlyssnade när min far ledde mötet med blomsterbranschens riksorganisation.

Frågan på dagordningen var hur man skulle kunna göra något under den svacka i blomsterhandeln som följde efter jul och nyår och föregick påsk. Låt oss pröva den amerikanska seden 14 februari, tyckte någon. Det blev klubbat och ledde till lansering och annonskampanjer. Resten är historia.

Arild Hermstad.

Vi må skrote opplysningskontoret for kjøtt, som har som mål å få folk til å kjøpe mer kjøtt, når det vi trenger er å få ned kjøttforbruket i Norge!

Ifølge regjeringens Klimakur-rapport er det ett klimatiltak for utslippskutt som er billigst og mest effektivt i Norge: Å få nordmenn til å kutte ned på kjøttspisingen.

Det er ikke basert på at alle nordmenn skal bli vegetarianere, men spise mer fisk og grønt i tråd med de offentlige kostholdsrådene.

Samtidig får Opplysningskontoret for Egg og Kjøtt (OEK) 79 millioner kroner i året for å fremme norsk kjøtt og egg. Pengene er det bøndene selv som betaler, gjennom omsetningsavgiften innført i 1936. Denne ordningen er et gufs fra fortiden som vi snarest bør kvitte oss med!

Kapitalismens pris.

I vårt kapitalistiska samhällssystem värnar man stark om något man kallar för "frihandel" - en konsekvens av allt för fri handel är bland annat detta. Det kött man bör äta som boende i Norges vackra land är: Viltkött. - Ren, Älg, Rådjur samt fågel och hare kanske. Dessutom anbefalles får och lammkött då dessa djur i Norge har ett gott liv som till stor del tillbringas ute i fjell och vid frodiga gräsmarker vid strandängar. - För övrigt importeras redan i dag foder till de "norskproducerade djuren" från Brasilens före detta regnskogar........i huvudsak rör det sig om: Soja.

Språksjov i NRK.

Precis som i Sverige - de senaste årtiondena har engelska infiltrerat kraftigt - speciellt i Danmark. Danskan är generellt svårare att förstå på grund av uttalet som är känt som "grötigt." En norrman / kvinna läser danska lättare än svenska men förstår talad svenska bättre än talad danska. Norskar och norskor har en fördel då många sett svensk TV - odubbad samt att det finns två officiella språk som man använder i TV och tidningar. Många svenskar har arbetat i Oslo och andra städer - och då använt sitt språk till kunder och medarbetare. I skolan läser man "sidemål" som är en benämning för nynorsk.

Egenforsyning.

MDG bør snarest presentere en plan for hvordan alle husstander i landet 

skal bli selvforsynte med egenprodusert småskala fossilfri energi produksjon 

på i og ved det egne hjemmet / huset. 



Solceller med mere.

Nya krav på biltillverkare.

Gertrud Ingelman: - Volvo behöver ställa om snabbare! Enligt analysen skulle också svenska Volvo Cars kunna drabbas av miljardböter nästa år.
Det finns indikation på att de inte kommer nå målet och det kan leda till 380 miljoner euro i böter

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7405536&fbclid=IwAR0aPOYIaNgn_SoletASixvnifs-irFxFedDK64rGUryJrxZ9C6qFuaL-Yk 

Logistik.

Från 11 februari 2016:

Björn Hasselblad skriver: "
Enligt belysningsbranschen kan man minska energibehovet med 80 procent med modern armatur, enligt de organisationer som arbetar med uppvärmning av fastigheter (som är hälften av Sveriges energibehov) kan man lätt ta bort 40 procent av energiåtgången med modern teknik. Jag vet, eftersom jag skrev pressmeddelandena åt de här organisationerna, riktat till svenska politiker.
Branschorganisationerna undrar varför inte politikerna pekar med hela handen åt rätt håll.
En modernisering av belysning och värme skulle fullständigt ta bort behovet av kärnkraft.
Varför gör man inte det?
Ja du, ingen aning.
Det enda jag vet är att man kan lägga ned kärnkraften i morgon. Om man vill".

Solen er for alle.

Norsk solenergiforening er en ikke-kommersiell medlemsorganisasjon som arbeider for økt kunnskap om og økt bruk av solenergi i Norge.

Solen er en gratis, miljø- og klima-vennlig energikilde

som kan høstes og benyttes lokalt.

Solenergi har potensiale til å bli den viktigste fornybare energikilden i fremtiden,

og vi mener at solenergi

har en viktig rolle å spille også her i nord!

https://www.solenergi.no/?fbclid=IwAR3jwNyoDQmNBYukryPfWT0qD0KifqsIJ4E1Kjsqn_qqZdU_Zy5792lVl48 

MDG landbrukspolitikk. Une Bastholm.

Hvordan kan landbrukspolitikken bidra til bolyst, aktivitet og bosetning i hele landet? Er Une Bastholm inne på noe her?

Utviklingen er et symptom på et landbruk som beveger seg i feil retning. Der driften løsrives fra lokale ressurser. Der produksjonspress, sentralisering og effektivitetsjag preger politikken. Der dagligvarekjedenes innbyrdes konkurranse om å levere billigst mulig mat undergraver verdien av arbeidsinnsatsen norske bønder legger ned hver dag. Der bærekraftig bruk av norske ressurser erstattes av importfôr fra utpint regnskogjord.

Widerøe tror på elfly innen 10 år.

18 juni 2018.

– Avinor og Oslo Lufthavn har gått foran før og slo faktisk amerikanerne på å bli først med innblandet biodrivstoff i flydrivstoffet, sa Solvik-Olsen fra scenen.

Han påpekte at flytilbudet er en essensiell infrastruktur som gjør det mulig å bo over hele landet, samtidig som man kan reise i jobb andre steder på en dag.

https://e24.no/naeringsliv/i/JorX4P/norges-foerste-elfly-tur-wideroee-tror-paa-elfly-innen-10-aar?fbclid=IwAR3PR3PMWctkIbhLbVF-S5V5p9O6aFB2Lyvk7avf32x9aO8SmseDyZmrEP0

Lihkku Beivviin !

https://www.an.no/lihkku-beivviin-alle/o/5-4-1160046

https://forskning.no/pedagogiske-fag-skole-og-utdanning/begredelig-kunnskap-om-samer/737094?fbclid=IwAR0CuPOMZ9bU0A0zABkI94OnD7o0E8w00fsFj_0FIuHEYxmRyVYE6fDctT8

https://tv.nrk.no/program/KOIF75000718/solas-datter-beaivvi-nieida?fbclid=IwAR2F6F30_fvuHh7wdR7HRVGLwTsyLo2DQLBuSe3fRb4BFDphMKK3qKVlJvk

https://tv.nrk.no/program/KOIF75000019/giitu?fbclid=IwAR3dLHjGlCGmuZa_Q_Dtu0kSg0nreu3tHsr4pg4LYXAgGT3nIuNC2Of7L1M

https://www.nrk.no/nyheter/samenes-nasjonaldag-1.13362488

Fergekutt i hele landet.

Lena Hamnes är med Bjørnar Skjæran.
Sponsrad ·

I 2014 endret den blå regjeringen beregningen av inntektstssystemet
for fylkeskommunene til å først og fremst bevilge penger "per innbygger".

Når fylkeskommunene nå får sine bevilgninger fra staten tas det altså nå lite hensyn til antall øysamfunn,
kystlinje eller verdiskaping mens antall innbyggere er det saliggjørende når fellesskapets midler skal fordeles.

I en slik beregningsmetode taper selvsagt små samfunn og skattemaskiner som Skrova og Træna- i likhet med de fleste lokalsamfunn i Finnmark, Sogn og Fjordane, Troms, Nordland, Møre og andre steder med rike naturressurser, lang kystlinje og mange ferger og båtruter.

Lav befolkningstetthet straffer seg, samtidig som de samme lokalsamfunnene forventes å pumpe verdier fra "havlandet" inn i fellesskapets kasse.

Det er på tide å endre denne tankegangen.
Håper AP, SP, Sv, og MDG når fram med sitt forslag.

Bra Bjørnar Skjæran!