måndag 27 februari 2023

Eirik Larsen: -

 " - «Staten kan sin folkerett» er et mantra i regjeringskvartalet. 

Selvtilliten er så stor 
at selv mange år med høylytte advarsler 
om menneskerettighetsbrudd ikke avskrekket OED 
fra å gi konsesjon til massiv vindkraftutbygging på Fosen. 

De ga til og med tillatelse til å bygge vindkraftverkene 
før de rettslige avklaringene var unnagjort.

Sjokket var nok stort da Høyesterett konkluderte med 
at vindkraftskonsesjonen på Fosen krenker samenes menneskerettigheter 
og at konsesjonen dermed er ugyldig. 

Dessverre makter ikke departementet å ta nederlaget inn over seg. 
De er vante med å få det som de vil, og har planlagt full omkamp:

1. Omskrive dommen. OED hevder feilaktig at Høyesterett mener at konsesjonsvedtaket kun kan føre til menneskerettighetsbrudd på sikt. Det Høyesterett sier er imidlertid at inngrepet på sikt vil utgjøre en alvorlig trussel mot kulturutøvelsen, men at det likevel er tilstrekkelig til å fastslå at konsesjonsvedtaket krenker samenes rettigheter etter FNs konvensjon om sivile og politiske rettigheter artikkel 27. Høyesterett mener altså at det foreligger et menneskerettsbrudd nå, og ikke på sikt.

2. Hevde at konsesjonsvedtaket er gyldig. OED viser til at Høyesterett ikke har opphevet konsesjonsvedtaket. Høyesterett kunne imidlertid bare gi dom på det spørsmålet som er brakt inn for domstolene, som i Fosen-saken var om erstatningsskjønnet skulle fremmes, noe Høyesterett ikke tillot. For å komme frem til den konklusjonen, måtte Høyesterett først ta stilling til om konsesjonsvedtaket var gyldig. Høyesterett konkluderte med at vedtaket er ugyldig, men fastsatte ikke dom over det, fordi spørsmålet de skulle ta stilling til var erstatningsskjønnet. Likevel er det på det rene at Høyesterett har gitt en rettslig avklaring på at konsesjonsvedtaket er ugyldig. Med den rettslige fasiten i hånd, skal departementet følge opp med å oppheve eget konsesjonsvedtak. I stedet hevder Aasland at konsesjonsvedtaket er gyldig.

3. La vindkraftverket drifte videre uten gyldig konsesjon. Aasland viser til at Høyesterett ikke har sagt hva som skal skje med vindkraftverket. Selvsagt har ikke Høyesterett sagt noe om det, fordi Høyesterett kunne bare avsi dom på om erstatningsskjønnet kunne fremmes. Siden Høyesterett har avklart at konsesjonsvedtaket er ugyldig, så foreligger det heller ingen gyldig konsesjon. For å kunne drifte et vindkraftverk, må det foreligge en gyldig konsesjon. Det gjør det ikke på Fosen. Aasland lar dermed med viten og vilje vindkraftverket drifte ulovlig.

4. Overse at Fosen Vind ikke har lovlig tilgang til anleggsområdet. Ikke bare mangler det et gyldig konsesjonsvedtak, men siden Høyesterett nektet erstatningsskjønnet fremmet, så har ikke Fosen Vind lovlig tilgang til området. Dette velger OED å se bort i fra, og viser til at det er en sak mellom reindrifta og Fosen Vind. En total ansvarsfraskrivelse fra Aasland.

5. Nye utredninger. OED vil utrede det som Høyesterett allerede har vurdert og lagt til grunn som premiss for dommen. At OED kunngjør at de skal utrede hvordan de kan «sikre at driften av vindkraftanleggene ikke strider med reineiernes rett til kulturutøvelse» er avslørende. OED skal ikke utrede seg fram til ny kunnskap, med de skal «utrede» seg fram til et resultat hvor vindkraftverket skal få stå.

6. Utmatte reindrifta med å utfordre den folkerettslige grensen for inngrep. OED bereder grunnen for et nytt konsesjonsvedtak. Et nytt vedtak kan i prinsippet være noen mindre justeringer. Med et nytt konsesjonsvedtak, så vil det være et vedtak som Høyesterett ikke har tatt stilling til gyldigheten av. 

Det vil da bli opp til reindrifta og måtte utfordre det gjennom årelange og kostbare rettsprosesser.
Det er trist og uverdig, men dessverre tyder det på at olje- og energiminister Aasland legger opp til en brutal omkamp av Fosen-dommen. 

Hans plan er et vedtak som legger seg akkurat på det han mener bør være den menneskerettslige terskelen for inngrep. Etter alt reindriftssamene på Fosen har blitt utsatt for, er det tid for OED å innse feil, og ikke lete etter hva man minimum må gjøre for å kanskje kunne slippe unna."


 

Mari Boine.

Várjal mu máná
Odne
Ihttin
Šiella silboložan
In bala ulddain
In bala stáluin
Fal olbmo sevdnjesvuođas
- Mari Boine.


Beskytt barnet mitt
Idag
Imorgen
Du Šiella, sølvkulen min
Jeg frykter ikke huldre
Jeg frykter ikke troll
Kun menneskets mørke sinn
-Mari Boine.


 

Eivind Trædal:

Høyesterett har talt, men Regjeringa bare trekker ut Fosen-saken.

MDG advarte mot denne utbygginga allerede i 2016.

Siden Høyesterettsdommen i 2021 som fastslo at
utbygginga har skjedd i strid med samiske rettigheter,
har vi sagt klart ifra at regjeringa må ta konsekvensene
og fjerne turbinene.

Men de fortsetter å slepe beina etter seg.

Nå har både samiske aksjonister, Natur og Ungdom
og Greta Thunberg demonstrert mot Olje- og energidepartementet.

I natt ble flere aksjonister kasta ut av departementet.


Vi trenger mer fornybar energi,
da trenger vi ikke denne typen prosjekter
som stiller hele fornybar-satsinga i vanry


 

Blommande mandelträd.

Spanien.

Högerextrem regering i Israel nu.

For åttende helg på rad har titusenvis av israelere 

tatt til gaten i protest mot regjeringens omstridte rettsreformer.


– Vi står overfor en regjering som handler mot sitt eget folk, 

sier justitiarius Elyakim Rubinstein til folkemengdene i Jerusalem lørdag kveld.



söndag 26 februari 2023


Svenska som det kan talas och skrivas i Österbotten, Finland, - i dag !

August Rex skrev:

1 år sedan. Så här skrev, August Rex: - 



"VARFÖR BÖR MAN VARA FÖRSIKTIG MED ENGELSKA LÅNEORD I SVENSKAN?

1) Ofta passar de inte stavnings- och uttalasmässig i svenskan. Engelsk plural-s brukar ställa till det. Oavsett med eller utan engelskt plural-s blir det knaggligt.
en influencer, två influencers / influencerar
den influencern, de influencersarna / influencerarna
Påverkare eller influerare är lätthanterligare både stavnings- och uttalsmässigt.

2) Många äldre har inte lärt sig engelska, och de äldre som har läst engelska i skolan är inte tillnärmelsevis så kunniga på engelska som yngre som ägnar många timmar varje dag åt internet. Äldre förstår allt mindre av vad som sägs i deras eget land.

3) Svenskar är bäst i världen på engelska av de som inte har det som modersmål. Det betyder att genomsnittsinvandraren förstår engelska sämre än genomsnittssvensken. Vissa som skriver på engelska motiverar det med att ta hänsyn till invandrarna. Men de lär sig svenska på Sfi, inte engelska. Eftersom de generellt förstår engelska sämre än svenskarna, blir det ett integrationsmässigt feltänk att använda engelska i Sverige.

4) Ett enda engelskt låneord kan fasa ut flera svenska synonymer. Det gör att vi får färre färger på uttryckspaletten. Se exempelvis på dessa vanliga engelska låneord och deras svenska motsvarigheter:
approach = infallsvinkel, förhållningssätt, angreppssätt, inställning, synsätt, taktik, perspektiv, ansats
Word! = Väl talat!, Bra sagt!, Håller med!, På pricken!, Pricken över i:t!, Sannerligen!, Amen!, Just det!, Precis!, Exakt!, Så sant som det är sagt! Hatten av! Väl rutet! Så ska det låta!"


 

Ska vi språk - och kultur-klona oss alla ?

Mika: - Universitet och så kallade univeristet det vill säga högskolor och all skol och undervisningsverksamhet i landet har anledning att INTE englifisiera sin verksamhet.

Jan: - "Nu är det så att väldigt många universitetsstudenter är hitresta från hela världen och engelska har blivit undervisnings och forskningsspråk.

Just universitetsvärlden ser ut så överallt numera.

Jan: - "varför då, läs ovan. Alla universitet har internationaliserat sin undervisning. Sverige har väldigt många hitkomna studenter ifrån andra länder.

Man anpassar sig också till ökad kommunikation mellan lärosäten över hela världen."

Mika: - Om man accepterar detta, menar man troligen att det är "förutbestämt" att alla länder och folk i världen kommer att byta bort sina modersmål mot engelska. - Det går att kommunicera på flera språk i hela världen - mellan universitet i hela den samma.

Jan: - "i framtiden talar alla engelska, mandarin och kanske ett lokalt språk. Samma utveckling som skett med dialekter."

Mika: - Vi får C. - Observera också att ordet "internationell" alls icke betyder "ensidigt engelska." - Man kan vara lika internationell på vilket som helst språk.

Vad gäller minoritetsspråk, upplever de nu en uppblomstring. Medel sätts av till att främja och utveckla och bevara dem.

Jan: - " om medel behöver avsättas för att bevara lever dessa långt ifrån någon blomstingstid.
Snarare så att några entusiaster lyckats lobba till sig resurser för musealt bevarande. Dialekt har blivit exotiskt och underhållning."

Mika: - Nej det är alls icke för ett musealt bevarande av språken, utan för att vitalisera dem för användade av dem av folk som lever i dag och deras avkommor. - Språkkurser i samiskt språk för folk som inte kan samiska finns. - Väldigt bra !

Jan: - " det gäller en begränsad kultursfär där många i den varit avetniticerade under lång tid - samma med miänkeli och indalsmål men få utanför dessa är nämnvärt intresserade."

Mika: - - Bra att många nu vill lära sig språk som storsamhället med olika metoder aktivt jobbat för att utradera ! -  Vår syn på språk och språkmångfald har reviderats under senare år. - Numera går det inte längre att förbjuda människor i vårt land att använda, tala och skriva sina modersmål.  - - Numera jobbar man på ett annat - mer raffinerat sätt, för att utsläta och utslette = norsk för ordet; utradera, - vårt modersmål, svenska.

Jan: _ "ingen har "jobbat för" anglifiering av språket. Det är en naturlig konsekvens av ökade internationella kontakter där engelska av bekvämlighetsskäl blivit gemensam nämnare över hela arbetsmarknaden.
Det började med de "nya" hightec verksamheterna mikrobiologi, medicin och IT men gäller nu inom alla områden med internationell spännvidd.
Det är skillnad på önskvärd utveckling och verklig."

Mika: - Nationer runt om i världen. Om inte alla ? - så de flesta, har haft en medveten politik för att "standardisera" folken som bott i respektive länder. Så att alla ska bli "goda medborgare" och då har språkpolitik varit ett av de viktigaste instrumenten för att uppnå detta. - I Sverige förbjöds svenska medborgares modersmål att användas, genom språkpoltik i det svenska skolväsendet. - Bland annat.

- Latin, användes en gång i tiden som ett "lingua franca" - vilket det ju också var, då det franska språket utvecklats från just det latinska språket, med början under den romerska okupationen, som varade i flera århundraden. - Vår kände och världsberömde vetenskapsman, Carl von Linné kunde och använde sig av latin, - så som de flesta andra vetenskapsmän vid denna tid, och tidigare gjorde och hade gjort. Hans stora vetenskapliga verk, skrev han på just latin. - Han använde så klart också svenska i Sverige, - men kan också ha behärskat holländska, då han tillbringade en tid där. - Om man betraktar det engelska språket som vår tids "lingua franca" är det i och för sig alls icke underligt att det numera används som ett sådant, till exempel inom universiteters verksamhet, runt omkring i världen. - Och det kan ju i och för sig accepteras. - Dock behöver inte svenska universitet och högskolor och annan utbildningsverksamhet i Sverige, - flirta så med detta språk, att man låter det stå i förgrunden, för att samtidigt låta det svenska modersmålet, figurera i bakgrunden. För att ta ett exempel, så låter svenska universitet och högskolor gärna låta annonser i sina presentationer av lärosätena för en "svensk publik" i vårt svenska land, tryckas på ensidig engelska i svensk media, - i tidningar, med mera. 



Tidigare i landet Sverige: - Kommer ihåg när utländska studenter kunde studera gratis i vårt socialdemokratiska-kapitalistiska land. De fick börja med att lära sig svenska, när de satte sig på skolbänken.

Den förvisso bristfälliga, men dock, svenska språklagen av den 1 juli 2009, slår fast att myndigheter har ett särskilt ansvar för att främja det svenska språket. 

lördag 25 februari 2023


 

Arild Hermstad, leder, Miljøpartiet De Grønne:

Det er når vi kommer under press, at vi ser hvem vi virkelig er. I dag har ukrainerne lidd et helt år under Putins invasjonskrig. Hver eneste dag det siste året har i snitt fire barn blitt drept eller såret, ifølge FN-tall. Barna i Ukraina lever i konstant frykt for når neste flyalarm skal gå, eller neste drønn fra eksplosjoner skal høres. Da jeg besøkte en flyktningleir i Warszawa i fjor, møtte jeg flere ukrainske barn som hadde flyktet fra krigens grusomheter. Det gjorde dypt inntrykk på meg.

Jeg er derfor glad for at regjeringen og et bredt flertall på Stortinget, inkludert MDG, stiller opp med våpen og nødhjelp til Ukraina. Men ett år etter invasjonen mener jeg at denne krisen krever enda mer av oss. For selv om 75 milliarder kroner i nødhjelp over fem år er mye, så har krigen ført til skyhøye inntekter for Norge.

Norge ligger an til å tjene til sammen 2000 milliarder kroner på høye priser på gass og olje på bare to år. Denne vanvittige summen betales av helt vanlige familier i Europa, særlig de som bruker norsk gass til å varme opp leiligheten og middagen. De høye energiprisene har i seg selv gjort at folk i våre naboland opplever fattigdom. Norge konfronteres derfor internasjonalt med at vi profitterer på andres lidelser og nød.

For MDG blir dette som at vi skulle ha funnet en lommebok på gata med 2000 kroner, og så vært stolte over at vi bare ga 75 av dem tilbake.

Vi mener det er åpenbart at hele summen burde vært satt inn på et solidaritetsfond til humanitær bistand og gjenoppbygging av Ukraina, nødhjelp i fattige land som lider under høye energi- og matpriser, og på å omstille Europa bort fra avhengighet av russisk olje og gass.

Et stabilt Europa gagner selvsagt også oss. Men så langt har Høyre avfeid denne tanken som “moralsk posering”, mens regjeringen har vendt det døve øret til.

I stedet er det flere partier som ser Ukraina-krisen som en gyllen mulighet til å håve inn enda mer penger, på bekostning av generasjonene som kommer etter oss. For eksempel når flere partier bruker krigen som et frikort til å lete etter enda mer olje og gass, selv om vi vet at den ikke vil komme i produksjon før om veldig mange år.

Ny leting vil altså ikke hjelpe ukrainerne, kun den norske lommeboka, og i tillegg forsterke klimakrisen. Det er også flere partier som tar til orde for å kutte overføringskabler til Europa og innføre en makspris på strøm, selv om det vil føre til kraftunderskudd og øke sårbarheten både for vår egen del og for våre naboland. Dette er kortsiktig tenkning som forsterker andre kriser, og som øker forskjellene, også her hjemme.

For det vi vet er at alle kriser, enten det handler om krig, miljø, pandemi eller annet, så vil de ramme dem med minst, i Norge og i verden.

Det er mulig å få ned strømkostnadene for de som har lavest inntekter her hjemme - uten å ødelegge klimaet og naturen på veien. MDG vil alltid kjempe for at solidariteten ikke skal stanse på svenskegrensen. Det er ingen løsning å stenge oss inne, eller å la egoismen og egeninteressen ta overhånd når frykten øker.

Om noe, så har krigen i Ukraina vist tydeligere enn noen gang at samhold er det som holder oss oppe.

Det er en verdi vi vil fortsette å løfte. Vi vil fortsette å kjempe for mer solidaritet med ukrainerne, og mer solidaritet på tvers av grenser, arter og generasjoner. Fordi ingen er fri før alle er fri.

I dag arrangeres det støttemarkeringer for Ukraina minst 80 steder i Norge, blant annet i OsloBergen og Trondheim

Les mer: MDG om krigen i Ukraina


 

Sergels torg, Stockholm.

24 februari 2023.

Torbjörn von Krog - Slava Ukraini.

Torbjörn von Krog, 24 februari 2023, Sergels torg, Stockholm: 

- "Vi äro tusenden på Sergels torg för att fördöma Putins krig 
och stödja Ukrainas folk denna 24 februari, denna årsdag.

Statsministern, utrikesministern, oppositionsledaren, 
Ukrainas ambassadör, en kulturchef, en fackförbundsledare, 
Caspar, Lars, Mikael, ukrainska flyktingar, svenska volontärer 
och tusentals sorgsna, ilskna och solidariska medmänniskor är här.

Vi applåderar tal, vi försöker sjunga med i ukrainska sånger, 
vi håller en tyst minut för fallna barn, syskon, mammor och pappor.

Vi hör Britta Lejon och andra talare beskriva 
kampen mellan demokrati och tyranni, 
mellan frihet och förtryck och vi instämmer.

Vi ser Gunnar Hökmark stå i talarstolen 
under den kända parollen "Ryssland ut ur Ukraina" 
och hör honom föreslå de alternativa slagorden 
"Putin ut ur Ryssland" och "Putin in i fängelse" 
och vi klappar i händerna.

Slava Ukraini!"

fredag 24 februari 2023

Слава Україні! - Героям слава!


 

24 februari 2023.
1 år sedan Rysslands angreppskrig.
Till varje tänkbart pris.
Är det verkligen fred vi vill ha ?

Nytt sätt att leva.

Favorit i repris:

Detta gäller även skolor och andra bygg : 

- Det är lång väg kvar att gå innan arkitekter och beställare bygger

ekologiskt långsiktigt hållbara bostäder / bo-områden.

- Energiförbrukningen ska ned mot noll.

Tilläggsenergi som ev. kan behövas ska va producerad på / i / vid bostäderna.

Alla bostäder ska vara inglasade,
så att de boende kan odla egen grönsaker, örter m.m.
samt få en väderskyddad uteplats.

Bilar ska delas av flera, så att varje familj slipper ha en egen bil.

Gemensamma ytor på tak ska utnyttjas 

till odling av egna grönsaker, frukter och bär,
samt buskar och blommor.

Gemensamma lokaler för samvaro ska det finnas flera av,
- Matsal, "Vardagsrum", Tvättstuga, aktivitets och möteslokaler.

Uteområdet ska vara grönt och lummigt
med träd, buskar, blommor, 

natur, bänkar, lekplatser, vattensamling, rinnande vatten......

Mika 2022.

torsdag 23 februari 2023

onsdag 22 februari 2023

Produsere maten lokalt !

Fra artikkelen i BLV: - "Jordbær er til vanlig et av de bær-slagene som krever aller mest sprøytemidler. Men her på Gjerstad så dyrkes de røde delikatessene, helt uten sprøyting."
Han Svein som tidligere drevs kiosken ved buss-terminalen.
Hyggelig reportasje fra nestleder Lan Marie Bergs besøk i Hadsel denne uka. Vi er stolte over å vise fram lokale bønder som bidrar til selvforsyninga, som dyrker økologisk og som er innovative.

Fra Bladet Vesterålen, 22 februar 2023:

-"Og Lan Marie Berg fra MDG, lot seg imponere over det hun fikk se på gården til Sivertsen.

– De Grønne mener at målet med norsk landbrukspolitikk må være å produsere mest mulig og best mulig mat av de ressursene vi har. Samtidig må det skje på en måte som bygger opp jordressursene, slipper ut minst mulig klimagasser, binder mest mulig karbon og øker naturmangfoldet.

– Da er det inspirerende å møte bønder som Svein som får til å utnytte de fantastiske ressursene her nord, og samtidig ta vare på jorda og naturen. Vi lever i en tid hvor matsikkerheten blir stadig viktigere. Da trenger vi innovative og gode løsninger, og det er gøy å se slike løsninger i praksis her. Det er bønder som ham vi trenger i framtida, sier hun."

Nyheter, Hadsel | Lan Marie Berg: – Det er bønder som Svein vi trenger i framtida (blv.no) 

tisdag 21 februari 2023


 

Havvind mitt i blinken. Massedød av fugler, fryktes.

Elinare Leerdam:

- "Alle snakker om grønn vekst og grønt skifte.

Men få snakker om reduksjon av noe som helst.

«Ja takk begge deler» ser ut til å være mottoet.

Mer olje, mer kull, mer transport, høyere forbruk,

flere vindturbiner og atomkraftverk,

mer hyttebygging, flere motorveier,

gruver, batterifabrikker, satellitter, datasenter. . .

Resultatet burde være åpenbart: -

Mer mikroplast og miljøgifter i jord, luft og vann,

mindre natur, mindre skog, mindre jordsmonn,

færre fugler, fisk, insekter, planter og dyr.


- Et sentralt spørsmål rykker stadig nærmere: Hvor lite natur kan vi klare oss med?"


 

Foto: Kjetil Kolsrud Josund.

Småskala selvforsyning.

MDG 

snakker om energisparing, 

og MDG prøver å få med andre politiske partier, 

- men "det sitter langt inne" for disse partier. 


- Havvind kommer liksom all storskala energiproduksjon 

med problematikk av forskjellige slag. 


- Alle negative konsekvenser av storskala energiproduksjon,

MÅ minimeres. 


- Selv snakker jag mer enn gjerne om 

det vettuge å FØRST se til att ALLE husstander 

i hele landet, blir selvforsynte 

med småskala egenprodusert fossilfri energi, 

hjemme i / på / ved det egne huset / boligen, 

- gjennom god isolasjon, muligens med plusshus, 

solceller, jord og bergvarme, varmepumpe 

og ev. småskala vindkraft.

måndag 20 februari 2023

Bli medlem !


 

Nå har jeg møtt Lan Marie.

Men det var hun som tok min replikk da hun sa:

- Hyggelig å endelig få treffe deg.


 

Bli medlem i MDG.

MYR - C02
Det var mange forskjellige arkitektfirmaer
- faktisk ALLE sammen
av de som Sortland kommune hadde engasjert
for å komme med gode forslag på hvor en ny barneskole, -
svømmehall samt idrettshall skulle plasseres,
som varsla om at det snart skulle komme en beslutning
som nærmest ville forby graving og bygging i myr !

MYR - C02

RASKERE og RASKERE KLIMAFORANDRINGER

Sakte begynner det å synke in hos de politiske - gamle grå
partiene . . . .
og noe av dem resonerer som så:
- Vi må - uansett "om vi vil eller ikke"
- rette oss etter
nye bestemmelser om graving og bygging i MYR.

Det er slitsomt å leve med disse gamle grå politiske partiene.

De tullet fælt
og ignorerte alle gode synspunkter
fra de mange arkitektfirmaene
som laga kjempegode forslag
om bygging av ny barneskole
på skoleplassen, på MYRFRI mark
- akkurat ved allerede eksisterende barneskole

Neeei da ,
de bare MÅ ta et beslutt
om å legge hele sulamitten,
- barneskole, svømmehall og idrettshall
i dypmyra i Lamarka !


Man blir bare sååååå trett av disse politikere . . . . .

söndag 19 februari 2023


 

GRØNN POLITIKK I KRISETIDER.

Lan Marie Nguyen Berg
kommer til STOKMARKNES Mandag 20 februar !
Hun inviterer til et åpent møte,
og du er hjertelig velkommen!

Du trenger ikke være medlem i MDG for å komme.


Tema blir: GRØNN POLITIKK I KRISETIDER !


Tid: 20. februar, kl. 18:00 RÅDHUSET STOKMARKNES.


Det er satt av mye tid for spørsmål og diskusjon
med våre egne lokalpolitikere i Hadsel etterpå.



Det blir i tillegg en enkel servering.


lördag 18 februari 2023

fredag 17 februari 2023

Sista nytt om förnybar energi vecka 7 - 2023.

Sveriges energiläge är bättre igen tack vare bland annat minskad elförbrukning och milt väder, men enligt en ny studie hade elpriserna kunnat vara 35–50 procent lägre om det funnits en havsbaserad vindpark i södra Sverige.

Lägre elpriser med utbyggd vindkraft i södra Sverige - Supermiljöbloggen (supermiljobloggen.se


De vill tillverka kisel genom vätgasreduktion.



Mattias vill göra gården koldioxidneutral: »Biogas är lösningen«

Det satsas miljardbelopp på anläggningar för flytande biogas i Kalmar län.En av de största kan byggas utanför Gamleby, där Mattias Jonsson på Ogesta gård är en av initiativtagarna till anläggningen.



"Men, någon bortkoppling har inte behövts tidigare och inte nu heller. Behovet uppstod inte ens under den kalla och vindstilla perioden i december då både reaktorn Ringhals 4 och Sveriges största reaktor, Oskarshamn 3, var ur produktion. Men elpriserna blev de högsta hittills och under timmar med högst förbrukning den 16 december importerades el motsvarande produktionen i tre kärnreaktorer." Bättre energiläge – låg risk för bortkoppling enligt Svenska kraftnät (nyteknik.se) 


Trekvarts miljard kronor per år kostar regeringens förslag, pengar som direkt förbättrar konkurrenskraften för fossila drivmedel. Det strider mot intentionerna i det klimatpolitiska ramverket och mot överenskommelser som Sverige ställt sig bakom om att förstärka konkurrenskraften för det förnybara gentemot det fossila.


torsdag 16 februari 2023


 

Kjell Eriksson odlar egna grönsaker.

Christinehov, Österlen.

Skåne.

Egen frukt är tillåten och den smakar bäst.

Tänk att kunna plocka bananer från sitt eget träd!

Johan och Linda förverkligade en dröm

när de byggde ett gigantiskt växthus,

stort nog att rymma en egen tropisk djungel.


Här odlar de exotiska frukter året om.

– Vi har funnit mängder av växter

som är betydligt härdigare än de som annars

är mest vanligt förekommande i Sverige, säger Johan.

onsdag 15 februari 2023


 

Man ska inte ropa - Varg.

Jeanette Bauer:

"Det är otroligt hur denna Maria Dahlqvist vill synas i media. Vad är det som gör varghatare så hypade i media? Ja, Maria är jägare och har en eftersökshund. Hon gör som andra jägare som inte tycker skogen är djurens hem, hon ändrar och trissar upp hatet mot vargen. Ja, Maria har ändrat sin utsago från originalet. Hon fick kritik för att hon påstod att hon ”sprang” ifrån vargarna. varje vettig människa, jägare eller naturvän vet att det är det sista man gör. Vargens jaktinstinkt är densamma som jakthundens. I hennes första inlägg hade hennes hund morrat mot vargen. Nu är det plötsligt vargen som morrar. I hennes första inlägg stod vargen 1 m från henne. Det har hon inte velat ta med för det var en överdrift.

Maria tillhör den grupp jägare som anser att varg inte skall få finnas i Skåne. Hon tycker att varg kan vara i andra län. Detta för att hennes ego vill kunna jaga utan konkurrens om bytet.
När man ger sig ut i skog och mark, även i naturreservat så får man ta i beräkning att det finns vilda djur. Då bör man skaffa sig kunskap och inte ljuga ihop historier som ändras hela tiden i syfte att få medial uppmärksamhet.
Det finns jägare som med vett och etikett fördömer det Maria håller på med.
Naturens djur skall inte behöva stå tillbaka för att människor skall ut och gå eller vill jaga.
Nu väntar vi bara på att hon och hennes kompisar ansöker om skyddsjakt. Det brukar vara syftet med så starka kampanjer i media från vissa jägare.
Det är vansinnigt att människan vill ta över naturen i varenda liten vrå."