Småskaligt är modellen.

Ta med dig ren energi vart du än går.
Måste vindkraftverk vara stora och högljudda? Det tycker inte bröderna Agustsson. Deras är så litet att det ryms i en ryggsäck.
Nu gör prylen succé på Kickstarter.

Vindkraftverk kritiseras ofta för att föra oljud och störa landskapsbilden. Trinity är en minimodell av ett propellerdrivet vindkraftverk som gör att vem som helst kan ta med sig ren energi vart som helst – minsta modellen ryms i en ryggsäck.

Affärsidén föddes av de isländska bröderna Einar och Agust Agustsson och deras första modell nådde framgångar på Kickstarter under förra året och börjar skeppas den här månaden, enligt ScienceAlert.

Nu har man en ny Kickstarter-kampanj med fyra olika modeller som ska passa allas plånböcker och behov - Trinity har överträffat insamlingsmålet på 50 000 dollar på bara några dagar – man är uppe i 107 916 dollar med 27 dagar kvar.

Den allra minsta modellen, Trinity 50, väger 650 gram och får plats i en ryggsäck – den är endast 30 centimeter hög i ihoptryckt tillstånd.

Trinity 50 genererar, precis som namnet antyder, 50 watt och dess litium-batteri kan lagra tillräcklig kraft för att ladda en smartphone 3 eller 4 gånger.
Trinity 400 kan drifta mindre aggregat, medan Trinity 1000 exempelvis ska klara av en husvagn.

Den allra största modellen, Trinity 2500, är tänkt till mer kraftkrävande användning som ett hem eller en elbil – den är 2 meter hög i utfällt läge.

Av Andre Bjerke:

EN MANN OG HANS PUS.

Alt kan du ta fra en mann:
Du kan sette hans hus under vann.
Du kan legge hans hus
og hans verden i grus
(så han ikke har midler til to flasker brus),
men du kan ikke skille en mann og hans pus!

Alt kan du ta fra en mann
med plyndring og herjing og brann,
ja, alt han har hatt,
kan bli stjålet og tatt
(i state og kommune og sjørøverskatt)
men du kan ikke skille en mann og hans katt!

Alt kan du ta fra en mann!
Du kan trekke hans nest siste tann.
Du kan røve hans åns
og hans legemes fons
(så hans ånds mange tonns uten fonds går til bonns).
men du kan ikke skille en mann og hans Mons.

Alt kan du ta fra en mann:
Du kan drikke ham fra hans forstand
og slå ham konkurs
med tolv flasker Fuhrs
(så hans rus blir en rus som må uttales rusch),
men du kan ikke skille en mann fra hans pusch.


Andre Bjerke

Naturens håvor.

Spiste några tranbär som riporna hade missat.

Tuggade saften ur kråkbär.

Fann blåbär som ännu smakade.

Lingonen var goda.

Smakade på blå enebär.


Taggsvamp fanns i granslänten.

Kantarell under mossa.

Vackra röda rönnbär klippte jag av i klasar med sekatör.


I jordgubbslandet färgas bären långsamt röda i höstsolen.


Svarta och röda vinbär sitter på buskarna.

Мурманск

Goda vanor grundläggs tidigt.

Goda vanor grundläggs tidigt. I stadsdelen Majorna-Linné har förskolorna tillgång till en lådcykelpool med fyra ellådcyklar. Just den här veckan har Albotorgets förskola bokat två av cyklarna. De använder cyklarna till planerade utflykter såsom biblioteket och slottskogen, men också till att ta en tur i närmiljön. Då får barnen komma med önskemål om saker eller platser de vill göra. Just idag ska pedagogerna Malin och Anna ta med sig sju barn ut på en tur. Pingvinerna och en lekplats är förslag som kommer från barngruppen. Anna och Malin ser många fördelar; det är lätt att ta med sig många barn och barn i olika åldrar, hemvägen blir mycket roligare och lättare och framförallt så tycker barnen att det är jätteroligt att få åka med ut och cykla. För att få fler förskolor att använda sig av cyklarna så ordnar man utbildningstillfällen för personalen där man går igenom cykeln och får möjlighet att testa att skjutsa varandra. Säkerheten är såklart viktigt och alla barn har hjälm och sitter fast med trepunktssele. Anna och Malin berättar att övriga trafikanter visar stor hänsyn och många vinkar glatt när de är ute i trafiken. 

"För första gången i mänsklighetens historia dör fler av att äta för mycket än av att äta för lite. För första gången dör fler av hög ålder än av infektionssjukdomar. Och för första gången är de som tar sitt eget liv fler än de som dödas av någon annan – våldsbrott, terrorism och krig inräknat."

Småskalig fossilfri energiproduktion.

En solcellspanel och ett minivindkraftverk ger ström till ett litet hus som ligger en bit upp på fjället.

Vem bestämmer ?

Ser man på vilka krafter som styr oss så är det näppeligen någon religion. Snarare kapitalistiska ordningar vilka är sammankopplade i nätverk av banker och organisationer runt om i världen

Saksøker oljeselskaper for klimaendringer.

San Francisco og Oakland går til sak mot fem av verdens største oljeselskaper og krever milliarder i erstatning for kostnader som klimaendringer vil påføre de to byene. 

Fra NRK Nyheter.

Linn Elise:

Jeg har lyst å fortelle om noe fint.
Jeg stoppet opp et øyeblikk i livet.
Det var et magisk øyeblikk som varte i syv dager, 21 mennesker og flere tusen høydemeter et varmt sted i Spania.
Et øyeblikket jeg skulle ønske kunne vare og vare, fordi det var vakkert og melodiøst. Det skjedde uforventet og uprovosert - det bare ble til.

Det skjedde når ukjente mennesker møttes for å leke i luften og bokstavelig talt dele opp- og nedturer. Ei uke i ei termisk boble - i en 'ubetinget virkelighet' hvor vi fikk være den vi er uten å føle på å måtte være noen andre enn seg selv. Magien skjer når en ikke blir dømt ut fra omslaget av sin historie, men en blir imøtekommet og akseptert som sin egen persons sanne natur. Det magiske er alle ulikhetene - bredden i menneskene og dybden i enkeltmennesket. Hvor den ene utfyller den andre, som i et orkester der hver og enkelt medbringer sin tone og sammen skaper en symfoni.
Dette er magi. Dette skaper løft - et løft hvor vi skrur oss oppover selv om det banker og slår underveis, og når en topper løftet kan vi sveve langt og lenge, og nyte utsikten og turen.

Dette var ei uke hvor jeg stoppet opp slik at lykken fikk ta meg igjen et øyeblikk. Heldigvis varer øyeblikket i en liten evighet - fordi jeg alltid kan tenke tilbake på det for å minnes, og for å drømme fremover.
Takk til menneskene - de vet hvem de er.

Gråt ej över den frukt som fallit ned.

Just nu fylls trädgårdarna runt om i Sverige med fantastiskt fin, och bra frukt. Äpplen, päron och plommon av högsta kvalitet, som dessutom sällan är besprutade. Tyvärr slängs, och förstörs, stora mängder av frukten. Det blir helt enkelt för mycket frukt för villaägaren att ta hand om för det privata behovet. Sedan ett par år finns det ett par riktigt smarta sätt att rädda frukten, som få känner till.


Om du har en trädgård kan du lätt dela med dig av din frukt till andra. Anmäl på pallafrukt.se att du har frukt, eller bär, som du vill dela med dig av. Då kan de som inte har tillgång till egna träd få tillgång till prima frukt, på så sätt kasseras mindre volymer av prima mat. Det är bra för miljön, och dessutom ett smart sätt att glädja andra.

Ett annat bra ställe att hitta gratis frukt är att gå in på fruktkartan.se, där hittar du en karta med

fruktträd som står på allmän mark över hela landet.

Solceller på bil.

Solcellene på den nye bilen Sion fra tyske Sono Motors er så effektive at de ifølge produsenten kan levere opptil 30 km ekstra i batteriet hver dag.

Europeiska Trafikveckan.

Europeiska Trafikantveckan är igång!

Europeiska Trafikantveckan är ett initiativ för att underlätta och uppmuntra till hållbara resor och transporter. Initiativet pågår den 16-22 september 2017.

Ett 60-tal kommuner i Sverige har anmält intresse att lyfta hållbar mobilitet på olika sätt, till exempel genom aktiviteter inom kollektivtrafik, gång och cykel, men också om resfria möten, samåkning, bilpooler, sparsam körning och trafikplanering för attraktiva tätorter.

Cykel och el.

Elcykelboomen i Sverige rullar vidare. 
Vi köper rekordmånga elcyklar. 
Och i regeringens klimatsatsning får den som köper elcykel en premie.

Egna odlingar.

Lamarktunet odlar potäter, rabarber, jordbär, kål, ruccola, sallad,

rädisor, sockerärtor, solbär, rips, stikkelsbär och lite annat.

Birger Schlaug om Miljöpartiet de gröna i Sverige.

Vädjan till MP: Släpp tillnamnet De gröna

Det är absurt. En ideologisk kastrering.
I kritiken mot Aurora finns inga språkrör för det gröna partiet.

I den kritiska debatten mot Värdlandavtalet med Nato
fanns inga språkrör för det gröna partiet.
På barrikaderna mot krigsretoriken
- vare sig de parlamentariska eller folkliga
- finns inte några gröna språkrör.
De står inte ens upp för FN-resolutionen
om kärnvapen!

I opinionsbildningen för sänkt normalarbetstid -
och hur den skall fasas in på ett ansvarsfullt sätt -
finns inte tillstymmelse till grönt språkrör.

I kritiken av globaliseringens avarter hörs inga gröna språkrör.
När frågan om basinkomst diskuteras är gröna språkrör tysta,
inte ens debatt i en rad andra länder förmår gröna språkrör
i Sverige att offentligt och nyfiket uttala sig.

I frågor som rör maktdelning mellan demokratiskt
valda församlingaroch kapitalvalda församlingar
är det tyst från gröna språkrör.
Inte en offentligt framförd analys från gröna språkrör på vad
vår konsumtion leder till när det gäller klimatpåverkan
- trots att Sverige ligger på topplistan över länder som gör störst
ekologiska avtryck per person.

Jag säger inte att Miljöpartiets språkrör inte gör ett bra jobb
utifrån den strategi man bestämt sig för.
Jag säger inte att språkrören gör
ett uselt jobb som statsråd i den löfvenska regeringen.
Jag säger inte att de är usla som politiker,
än mindre som människor.
Det jag säger är att de hanterar begreppet "de gröna"
på ett sätt som inte är rimligt.

Grönt innebär något mer, djupare och bredare än det som
MP:s språkrör ger uttryck för.

Språkrören har med kirurgisk precision
kastrerat begreppet grönt.
Det har skett på ett kompetent sätt utifrån
den strategi man har: att i första,
andra och tredje hand vara språkrör för
den löfvenska regeringen
och att inte driva opinion för det som tidigare uppfattats
som grön politik.
Grön politik är - som samhället,
ekonomin och säkerhetspolitiken ser ut idag
- djupt systemkritisk.
Om detta sägs ingenting.

Därmed vore det inte mer än rimligt att Miljöpartiet
beslutar att befria begreppet "de gröna" och därmed
ge möjlighet för de som vill driva
ideologiskt grundad grön politik möjlighet
att i ett nytt parti återvinna begreppet. Återvinna grön ideologi.
Våga att, vid sidan av det parlamentariska hantverket, smutsa
sina händer med det som språkrören förnedrande och förminskande
kallar "plakatpolitik".

Jag är övertygad om att dagens Miljöpartiet
- vars kongress accepterat språkrör
som säger sig vara liberal med grön som prefix
och som ger stort stöd till
den strategi språkrören genomför med stor kompetens
-  skulle kunna samarbeta i ett antal frågor med ett grönt parti.

Som det nu är finns förmodligen plats för såväl ett miljöparti av
dagens snitt och ett systemkritiskt opinionsdrivande grönt parti
som vågar ta ställning mot sådant som Aurora, värdlandavtal
- och inte minst sådan krigsretorik som regeringens
försvarsminister ägnar sig åt
- arbetslinje, globaliseringens avarter
(på liknande sätt som Bernie Sanders)
och ekonomismens avarter.

När vi bildade Miljöpartiet så antogs namnet
utan tillägget De gröna.
Under flera år pläderade jag för att partiet
skulle markera sin ideologiska
hemvist genom tillägget.
Per Gahrton talade emot de första åren.
Skälet lär ha varit att "De gröna" skulle vara
fritt att använda om MP skulle bli en besvikelse.
Det var klokt tänkt av Per.

Efter några år tycktes partiet utvecklas på ett
gott ideologiskt sätt,
så Per lämnade sitt motstånd,
kongressen antog förslaget om namnbyte
till Miljöpartiet de Gröna.
Det låg således något i Pers tveksamhet,
idag hade det varit gott om
De gröna varit fritt att använda.

En vädjan till MP:s partiledning är således att lägga
en proposition till
nästa kongress om att
ta bort tillnamnet De gröna.
På det sättet kan begreppet återvinnas.
Och plats skapas för det som ursprungligen
var grön tillväxt-
och konsumtionskritik,
grön analys av globalisering och maktfördelning,
grön analys av
säkerhetspolitik och arbetslinje.

Därför - De Gröna !

Den gröna rörelsen är den enda som har som målsättning att vi ska minska 
vårt förbruk av ändliga resurser och överkonsumtion. 

Tenk nytt - Stem grønt.

Notert 2013.

Det har vist seg ha en god virkning på politikken i de land der 
DE GRØNNE fått parlamentarisk representasjon.
Ting tar tid. 
Og å prøve å endre hele måten og tenke og agere på tar ennå lengre tid ! :-)

50% - utförsäljning på Coop Prix, Natland.
Vegetarisk påläggskorv, rismjölk, fetaost, kalamataoliver, bland annat.

Satsa på småskalig egenproducerad fossilfri el.

Skattesänkningar gynnar energijättarna Vattenfall, Uniper och Fortum, men en genomsnittlig villaägare med elvärme får räkna med en skattehöjning på runt 840 kronor om året: »Kontraproduktivt«, skriver företrädare för 100% förnybart och Hyresgästföreningen.

Färre bilar.

Prognos: Bilägandet minskar med 80 procent till 2030

I USA kommer privat bilägande att minska med 80 procent fram till år 2030. Istället kommer bilarna att ägas av företag i delningsekonomin. Det är några av slutsatserna som presenteras i en ny rapport.

Colombias första solpark.

9,8 MW-projektet Celsia Solar Yumbo – Colombias första solpark – är klart för att mata ut förnybar el på nätet. Solparken ligger på en yta som tidigare huserade kärnkraftverket Termoyumbo, som stängde för mer än 20 år sedan.

Grønn omstilling.

Norge og verden går i gal retning. Vi ødelegger livsgrunnlaget på planeten, våre medskapninger utryddes tusen ganger raskere enn normalt, og forskjellene mellom dem som har og dem som ikke har øker. Derfor går MDG til valg på å omstille Norge fra grått til grønt. Reaksjonen fra vettskremte grå partier kommer i form av skremselspropaganda og mistenkeliggjøring. Men la det være klart: MDG er det eneste partiet med en skatte- og avgiftspolitikk som vil komme folk flest til gode – på ordentlig.

Tänkvärt.

Följande tål att upprepas: Vi bör cykla mycket mer än vad vi gör idag. Vi bör satsa stenhårt på att minska antalet privatbilar. Vi bör börja med att fylla upp alla miljontals tomma platser vi kör omkring med dagligen i våra bilar. Vi bör erbjuda gratis kollektivtrafik.

Egenprodusert småskala strøm.

Skole som produserer egen strøm
Brynseng skole er bygget som et passiv.hus, og er også et pilotprosjekt for nesten nullenerginivå – som blir den gjeldende standarden for offentlige bygg fra 2018 og for nybygg i 2019. For å nå miljøkravene må skolen tilfredsstille en rekke strenge kriterier. Blant annet er det bygget og integrert et over 1000 kvadratmeter stort solcelleanlegg på hele den ene langsiden av fasaden på bygget. Solcellene produserer strøm til eget behov, og når skolen ikke er i bruk skal deler av sol-strømmen leveres ut på strømnettet. Det er forventet at solcelleanlegget får en energiproduksjon på 105 000 kWh per år.

Förbättra befintliga vägar.

Nya vägar gör att trafiken kommer att öka vilket är tvärtemot vad som behövs för att angripa klimatproblemet. Sverige bör istället satsa på en modern glesbygdspolitik och bromsa urbaniseringen så mycket det bara går. Trafikproblem i storstäderna löses bäst med mer trängselskatt kombinerat med bättre och billigare kollektivtrafik.

Allmogegården.

Vi som driver Allmogegården heter Bengt och Maria. Vår strävan är att bruka gården på ett så hållbart sätt som möjligt, så att kommande generationer ska ha samma förutsättningar som vi, att leva av gården. Vi vill visa att det finns ett hållbart alternativ till det moderna jordbruket och till dagens matereriella och stressade liv. Det går att leva gott på en liten gård om man bara har fokus på livskvalitet istället för pengar, överkonsumtion och statusprylar.

Allmogegården brukas småskaligt, ekologisk och med stor hänsyn till såväl djur, människor och natur. I stället för traktor använder vi våra hästar till mycket av arbetet på gården. Vi lever till största delen på självhushåll. Vi har kor, får, höns och grisar. För oss är det viktigt att våra djur ska få ett så bra och, för dem, så naturligt liv som möjligt. Vi odlar grönsaker, vall och och gamla sorters spannmål till eget mjöl. 

Vi stävar efter ett hållbart och produktivt jordbruk på naturens villkor. Vi använder gödsel från gårdens djur, växelbruk, täckodling och samplantering för att bevara jorden mullhalt och bördighet. Det småskaliga och kulturellt förankrade jordbruket bygger på urgamla odlartraditioner med generationer av erfarenheter samtidigt som det är mer modernt än någonsin. Det bygger på en effektiv resursanvändning och kretsloppstänkande som är en förutsättning för ett hållbart jordbruk.

Solelen är klimatsmartare mer än det mesta.

10 000 W solceller på ett villatak sparar faktiskt CO2 utsläpp motsvarande 6 ton per år!

Det är svårt att hitta ett enklare sätt att göra en positiv klimatinsats än solceller.

Över hela världen investeras det i solceller – det är den renaste, enklaste och dessutom mest småskaliga lokala elproduktionsmetoden. 

Solceller är fantastiskt hållbara (de kan göra el i 40 år) och har blivit så billiga att vem som helst med eget hus kan skaffa dem. 

Det är dessutom bra att makten över energiproduktionen flyttas ut till miljoner människor istället för att skötas av några få stora jättebolag som plockar ut stora vinster.

Fornybart.

Mikael Karlsson:

Undrar om en regeringsförklaring någonsin varit så innehållsrik när det handlar om miljöfrågor. Nedan centrala utdrag:

Regeringsförklaringen den 12 september 2017

Under året utvecklas nya etappmål i det svenska miljömålssystemet.

Låt mig ta tillfället i akt och tacka de riksdagspartier som bidragit till breda överenskommelser om … ett klimatpolitiskt ramverk …
Rachel Carson, författare till den banbrytande boken Tyst vår från 1962, har skrivit:

De som begrundar jordens skönhet
finner sina kraftreserver
som kommer att räcka lika länge som livet
Det finns något oändligt helande
i naturens återkommande refränger –
det betryggande i att gryning kommer efter natt,
och våren efter vintern

Rachel Carson var en ögonöppnare, men hon gav också hopp. Vi kan ställa till det, vi människor – men vi kan, när vi bestämmer oss, också ställa till rätta. Vi kan ställa om.

Klimatkrisen är här och nu. Vattenbristen i Sverige, värmeböljan Lucifer i Europa, torkan på Afrikas horn, orkanerna Harvey och Irma skrämmer. Extrema väderhändelser följer i klimatförändringarnas spår. Klimatet kan inte vänta. Omdaningen av samhället måste påskyndas för att säkra möjligheter för kommande generationer.

Sverige har nu ett nytt klimatpolitiskt ramverk med en progressiv klimatlag. Det anger mål och riktning också för kommande regeringar och borgar för fortsatt höga klimatambitioner. Under mandatperioden mer än fördubblas budgeten för miljö och klimat. Klimatklivet förstärks. Runt om i landet poppar laddstolpar för elbilar upp på allt fler ställen. Solceller glittrar på många villatak och fler ska det bli.

Grundvattenresurserna behöver kartläggas och dricksvattnet skyddas. Våtmarker ska anläggas och restaureras. Nu görs en offensiv för att skydda haven. Plast, läkemedel och näringsämnen ska inte förstöra våra hav. Skyddet av marina områden utökas. Östersjön och Västerhavet ska vara rena och friska hav.

Sverige visar ledarskap i arbetet med att genomföra Parisavtalet. Vi visar att det går att kombinera ekologisk hållbarhet med välfärd, rättvisa och utveckling.

Skogen ska både vårdas och bidra till utveckling. Ett nationellt skogsprogram presenteras för att möjliggöra att skogen bidrar till att den biobaserade ekonomin växer. Fler naturskogar skyddas och naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen. Företag inom besöksnäringen stimuleras. Mervärdesskatten sänks för naturguider. Livsmedelsproduktionen ökar och skapar nya jobb. 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska vara ekologisk år 2030.

Med levande skogar och mångskiftande natur kan den biologiska mångfalden förbättras.

Infrastrukturen knyter ihop landet. Det ska gå att både resa hållbart och komma fram i tid. Rekordstora investeringar görs i järnvägar och vägunderhåll. En nationell plan för transportinfrastrukturen fram till 2029 beslutas. Nya moderna stambanor för höghastighetståg ska byggas. Tåget ska vara snabbare än bilen och billigare än flyget. Bredbandsutbyggnaden ska fortsätta i hög takt.

Svensk industri ska vara ledande när klimat, globalisering och digitalisering kräver snabb omställning. Innovationsrådets samverkansprogram initierar en rad satsningar för att svenskt näringsliv ska ta fram morgondagens attraktiva produkter och locka utländska investeringar. Svenska test- och demonstrationsanläggningar utvecklas. Regeringens exportstrategi hjälper svenska företag att vinna affärer över hela världen. Sverige ska vara ett föregångsland för fri och rättvis handel.

Utsläppen från industrin ska minska. Processindustrin ges ett nytt stöd till innovativa projekt och gröna tekniksprång – ett Industrikliv. En strategi tas fram för omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Den förnybara energiproduktionen byggs ut.

Tillsammans med svensk fordonsindustri görs en omfattande satsning på elektrifiering. Fordonsflottan behöver moderniseras för att vi ska komma bort från bensin och diesel. En utvidgad bonus gör det billigare att köpa en bil med låga utsläpp och dyrare att smutsa ner. En elfordonspremie införs så att fler kan köra elmoped eller elcykel.

Klimatomställningen lägger grunden för morgondagens jobb och välfärd. Sverige ska transformeras till världens första fossilfria välfärdsland och vi gör det med hjälp av vår gamla, hederliga – ultramoderna – industri!

Kjetil Tveit Hasselberg uttaler seg til Romerikes Blad:

– Så du mener at selv MDG er litt veike i miljøpolitikken?

"Ikke veike, men for å sette det i perspektiv: 
Om de fikk 100 prosent i morgen, og du innførte MDGs politikk, 
så vil fortsatt underliggende mekanismer gjøre at den globale temperaturen stiger."

"Det bekymrer meg. Alle andre saker blir veldig små i denne sammenheng."

Une Aina Bastholm:

Å spare seg til fant

Fagbladet Dagens Medisin har skrevet om en stor økning i behovet for sykehussenger. En feilslått politikk der vi har spart oss til fant har skylda. Miljøpartiet De Grønne vil ha et nasjonalt løft for flere sengeplasser.

I etterkrigstiden begynte arbeidet med en god folkehelse og lik tilgang til helsetjenester av høy kvalitet for alle, dekket av det offentlige. Dette er kjernen i den norske helsetjenesten i dag, og er også kjernen i den grønne helsepolitikken. Men stadig flere og bedre behandlingsmuligheter økte kostnadene voldsomt.

For å kontrollere de økte kostnadene innførte de to store partiene stykkprisfinansiering og markedsøkonomisk styring. Samtidig ble reduksjon i liggetid mulig med nye behandlingsformer og operasjonsmetoder, dagkirurgi og standardiserte pasientforløp. Det gjorde at flere fikk hjelp og at sengetallet kunne reduseres. Til slutt kom man til det punktet der det ikke var mulig å spare mer på reduserte antall senger, uten at det gikk utover pasientene. Vi er langt forbi det punktet i dag.

Vi ser nå et overbelegg i sykehusene som bidrar til flere innleggelser, komplikasjoner og død. Konstant oppbrukt reservekapasitet tvinger helsepersonell til å rasjonere ressursene. For få senger fører til pasientopphopning i akuttmottakene der liggetiden øker i påvente av undersøkelse, behandling og plass på avdeling. Iblant kommer behandlingen for sent.

Andre ganger blir pasientene en kasteball mellom kommunale helsehus eller sykehjem og sykehusene. For å få pasienten fortest mulig ut av sykehusene overføres de for tidlig til de kommunale institusjonene, og må legges inn igjen kort tid etter. Mangelen på kapasitet gir en dominoeffekt og blir et problem som forplanter seg i systemet.

Slike situasjoner er uholdbare for pasienter og familiene deres, og svært kostbart for samfunnet.

For få sykehussenger spenner også bein på samhandlingsreformen. Målet er at flest mulig skal få best og tidligst mulig hjelp nære der de bor. Vi må gjøre det attraktivt å jobbe i distriktene og på legevaktene ved å bygge gode fagmiljøer lokalt. Slik sikres befolkningen gode legetjenester hele døgnet. Istedenfor bygges lokale tilbud ned ved at det er altfor få sengeplasser.

Miljøpartiet De Grønne har vært bekymret for høy beleggsprosent i sykehus og de uheldige følgene det har. Derfor vedtok vi nylig på Landsmøtet at vi vil ha et nasjonalt løft for å øke antall senger i somatiske sykehus og i psykisk helsevern slik at beleggsprosenten blir forsvarlig.

Situasjonen vi har i dag som kom fram her i Dagens Medisin er at sykehussektoren sparer seg til fant. Ved å forsøke å spare penger på å holde antallet sengeplasser lavere enn behovet øker man i realiteten kostnadene. Både på kort sikt og på lang sikt.

De Grønne går til valg på å gi sykehusene de nødvendige investeringene så vi får et sunt, godt og effektivt helsevesen. Vi vil ta vare på sykehusene. Det er å ta vare på fremtiden.

Une Aina Bastholm,
Nasjonal talsperson 

Stortingsvalget 2017.

Høyre og Frp i flertall med Krf og Venstres støtte.
MDG beholder sitt mandat og Rødt får ett mandat.
SV øker og får fler mandat. Ap går sterkt tilbake.

STEM GRØNT !

Hvorfor skal jeg stemme på De Grønne?
De Grønne har miljø, klima og bærekraftig utvikling som styrende prinsipper på alle saksområder. Vi ønsker å gjøre overgangen fra oljealder til grønn vekst lønnsom og bærekraftig. En stemme på De Grønne er en stemme mot oljeavhengighet og overforbruk, til åpne og levende lokalsamfunn med økt livskvalitet. Vi arbeider for et bærekraftig samfunn hvor vi tar vare på naturen, mennesker og ressurser.

SOL. Start STATSOL nå !

Miljøpartiet De Grønne (MDG) ønsker å betale for solceller på folks tak. Formuleringen i programmet er: «MDG vil kartlegge solressursene i Norge, og gi investeringsstøtte i solstrømanlegg og solfangere».

– Det betyr at vi vil gå inn for å gi solenergi like gode rammebetingelser som elbiler. Slik kan kjøpesentre, skoler, bønder, villaeiere og borettslag produsere sin egen energi, og samtidig tjene penger på å produsere sin egen strøm. Solcellen skal bli den nye elbilen, forteller Nini Hæggernes som er 3. stortingskandidat i Rogaland MDG.  

11 september 2015.

Stadig flere aktører i Nord-Norge har innsett verdien av lokale råvarer.

I Sortland kommune og nærområder har vi mange gode eksempler: 

Inga Sami Sida, Boazovázzi, Viltkroa, Grillo, Sigerfjord Ishavsrøye, Bø Gårdsslakteri, 

Den Sorte gryte, Eldhusbakeriet, Ekspedisjon med flere.

Astrid og Oddbjørn Olsen på Kjerringøy satser på å utvikle tradisjons-mat basert på en økologisk og bærekraftig utvikling.

" - Målet vårt er samarbeide med naturen. Spille på lag med jorda, jobbe i takt med skaperverket. 

I en tid hvor stadig flere utvikler matallergier og intoleranser, er ekte mat ren helsebot.

Kunstige tilsettingsstoffer er bannlyst sier Astrid og Oddbjørn.

Det handler også om å koble det lokale mot det globale. Det betyr igjen at når de serverer gjesten kaffe, så er den basert på økologisk produksjon og en del av "fair-trade"-systemet. - Vi føler et sterkt fellesskap med bønder og matprodusenter i andre deler av verden.

Vi prøver hele tiden å skape en motvekt til ferdigmat og raske løsninger som er dårlig både for kroppen og jorda som økosystem, sier Astrid og Oddbjørn. " ( Sitat fra BBL-magasinet. )

Miljøpartiet De Grønne vil gi støtte og stimulere til at flere gründere ( for det er jo det det er )  starter opp virksomheter med lokal matproduksjon. Vi vil ha et livskraftig lokalsamfunn basert på lokale ressurser.

Tenk nytt - Vær kreativ - Stem grønt.

Mika Gaunitz Renard, Miljøpartiet De Grønne, Sortland.

KORALLREV HAR DET BEST UTEN OLJE!

Verdens største kaldtvannskorallrev ligger i havet utenfor Røst i Lofoten. Politikerne ønsker å bore nær sagt rett på utsiden av revet. Koraller er spesielt sårbare for oljesøl og tilslamming av boreavfall. Det betyr at vi kan ødelegge en av verdens viktigste naturattraksjoner, samtidig som vi øker fossile utslipp og forverrer klimaendringene.
Støtt WWFs arbeid for et oljefritt Lofoten, Vesterålen og Senja. Hjelp oss å bevare de fantastiske naturverdiene vi har i vårt eget land.

I begynnelsen var ordet.

Torsdag 5 mars 2009
Konformism

Det sägs att vi är angelägna om att anpassa oss till gruppen. Det är en av de viktigaste mänskliga egenskaperna. Jag tycker att ordet: Originell, är det vackraste och viktigaste ordet i våra språk.
Det betyder egentligen: Ursprunglig. De som vågar sätta sig emot den förväntade åsikten i gruppen har alltid varit mina förbilder. På tal om ursprung, så är mitt hjärta hos ursprungsbefolkningar och hunsade minoriteter.

Vi vil flytte skatt fra arbeid til forbruk

Miljøpartiet De Grønne vil gjøre de miljøvennlige valgene lønnsomme for både enkeltpersoner og næringslivet, og sikre at forurenser faktisk betaler.

Vi vil gi skattefordeler til gründere, småbedrifter, og bedrifter som satser på bærekraftig innovasjon og teknologiutvikling.

Vi vil flytte skatt fra arbeid til forbruk, for å gjøre det lettere å ansette folk.

Vi vil også gi gode skattevilkår til grønne næringer etter modell av dagens fordeler til oljeselskaper.

Vi vil utvide skattefradraget for energitiltak i egen bolig.

Miljøpartiet De Grønne vil føre en progressiv skattepolitikk som gir mindre skatt på lave inntekter og mer skatt på høye inntekter.
 

"Tillväxt" - über alles.

Januari 12, 2016 
Ekonomi, Filosofi,Politik, av: Kent Holmkvist


Vi matas konstant av budskap gällande kostnadseffektivitet. Det gäller allt från försvar, företag, kommuner och ända ner till vår egen energiförbrukning. Dom flesta människor har idag en inbyggd känsla att kostnadseffektiv = bra. Ordet kostnadseffektiv har ungefär samma status som ordet ”tillväxt”. Båda orden upplevs positivt men få frågar sig hur man räknar ut dom.
Det är betydligt dyrare att ha service i glesbyggdskommunerna p g a av avstånden och den glesare befolkningen. Nu har Sverker Lindblad som är utredare vid näringsdepartementet sagt att glesbygdskommunerna måste gå ihop eller höga skatten rejält. Små glesbygdskommuner är nämligen inte kostnadseffektiva. Att dessa kommuner ger staten mångmiljardinkomster p g a gruvnäring, skog och energi spelar ingen roll.
Om det är så att vi verkligen bara brydde oss om kostnadseffektivitet på det sätt som man räknar idag skulle alla bo i närheten av städer. Lägg ner all glesbygd. Alla flyttar till Skåne. Det är nämligen mer kostnadseffektivt än Stockholm. Lättare att bygga och närmare till ”marknaden” på kontinenten.
Vi skulle då förbjuda försäljning av bilar och tvinga alla att åka kollektivt. Det är nämligen mer kostnadseffektivt. Vi har ändå tagit bort glesbygden så det blir nog inte så dyrt att att dra järnväg mellan dom städer som finns kvar.
Vi skulle bara ha en bank. Vi skulle bara en livsmedelskedja. Vi skulle bara ha resebyrå. Det är nämligen mer kostnadseffektivt desto fler kunder varje verksamhet har.
Vi kunde lägga ner alla skolor och istället ge varje elev en bärbar dator. Sedan kunde man ha en enda lärare per årskurs som utbildade alla Sveriges elever via internet. Då skulle vi vara riktigt kostnadseffektiva.
Jag tror det är en fråga vi måste ställa oss innan vi börjar tala om kostnadseffektivitet. Hur vill vi att samhället skall se ut? Om vi tillsammans först bestämmer oss hur vi vill att Sverige skall se ut så kan vi sedan försöka uppnå det målet på snabbaste om mest kostnadseffektiva sätt.


Jag skulle vara RUSKIGT glad om politikerna i Sverige någon gång talade om HUR dom vill att Sverige skall se ut om 30 år istället föra bara kasta skit på varandra och hela tiden försvåra varandras arbete.

Det grønne skiftet.

10 september 2013:

Gratulerer! Du har vært med på å skape historie!Rasmus Hansson er Norges første grønne stortingsrepresentant!

Vi trår med det inn i rekken sammen med våre grønne søsterpartier i Sverige, Tyskland, Australia, Canada, Belgia, Nederland, Frankrike, Finland, og flere, som et parlamentarisk parti! Den grønne bevegelsen har endelig for alvor kommet til Norge!

Takk til alle som har stemt oss fram! Vi gleder oss til fire spennende år sammen med deg. La oss forandre norsk politikk!

Skal MDG komme "på vippen" ?

Klassekampens siste partibarometer før valget viser at 

Jonas Gahr Støre (Ap) kniper makta med ett mandat, 

om Miljøpartiet De Grønne er med på leken

Varsamt fram i livet gå.

Jag vill vandra upp till topparna av fjällen
Sätta mig på särskilda ställen
Låta blicken vila i vyerna
och känna stllheten - i mig

Jag vill att dagen skall vara som en vandring
Det är ju vägen som är målet - eller hur !
Här i denna gudomliga församling
är jag varken mänska - elller djur

Se på blommorna, så försynta och vackra
Se på djuren så försiktiga, och få
Jag känner för att vörda, och akta
Varsamt fram i livet gå.

Varsamt fram i livet gå.



Dikt / Sång av Mika Gaunitz Renard.
1988.

Jeg mener:

En grøn omstilling er nødvendig og den kommer fra den grønne siden av det politiske feltet.

Ja, alle sier at de vil ha en omstilling, men jeg tror mest på politikken og politikerne fra MDG.

Rett og slett.

De har heller ingen som helst bakgrunn i andre politiske ideologier
som alle andre partier i Norge som mener de er miljøpartier har.

Jeg går også på resultater som er oppnådd,
forslag som er framlagd,
og den energi, entusiasme, vilje og kompetanse som stråler ut fra de grønne politikerne

Rasmus Hanson:

Knausgård kan få sagt det! – Verden er enkel og forutsigbar. Gjør vi det ene, skjer det andre. Alle vet at det er sånn. Alle vet at mer forbrenning av olje og gass nå vil ødelegge klimaet i framtiden. Alle vet at framtiden tilhører de menneskene som skal komme, ikke oss. Så hvorfor vil alle de største partiene på Stortinget bygge ut nye oljefelt?
Ja, si det. Del om du er enig.

Karl Ove Knausgård:

Fienden er følelsen av maktesløshet, at vi befinner oss i et system som er uforanderlig og som fortsetter i samme retning uansett hva vi gjør. Men det er en tankefeil, for systemet er oss. Samfunnet er du og jeg. Makten er vår. At politikerne ser ned, behøver ikke bety at vi også skal gjøre det. Stemmer mange nok på partiene som går mot utbyggingen av nye olje- og gassfelter i nordområdene, vil den bli stoppet. Stemmer mange nok på partiene som forstår at klimaendringene og miljø-­ødeleggelsene er det største problemet i vår tid, vil politikken måtte dreie. Jeg vet at det høres naivt ut, men jeg vet også at det er sant. For verden er enkel og forutsigbar: gjør vi det ene, skjer det andre.

Eivind Trædal:

Ikke stem på et parti som ikke kan regne. Her er et enkelt regnestykke:
Norge har pumpa over 16 milliarder tonn CO2 opp av bakken i form av olje og gass. Omtrent 16 milliarder ligger stadig under bakken, og regjeringa vil leite etter mer. Klimaforskerne mener bare 200 milliarder tonn kan slippes ut i hele verden om vi skal oppfylle Paris-avtalen. Er det rettferdig eller klokt av Norge å fortsette med olje?

Konsekvensene om vi ikke bremser, kan vi allerede se i Karibia, i Bangladesh, Houston og her hjemme i Norge, som har 20% mer nedbør enn for 100 år siden. Stem grønt.

Eivind Trædal:

Hvis noen lurer på hvorfor jeg ikke mener vi bør stole blindt på venstresida i miljøpolitikken, er dagens kommentarer fra Bjørgulv Braanen og Andreas Christiansen Halse illustrerende. Førstnevnte mener at det er "symbolpolitikk" å diskutere oljeleting på en klode der vi har funnet fem ganger mer fossil energi enn vi kan hente ut. Sistnevnte mener det er en "hån mot oljearbeidere" å påpeke at olje bidrar til klimaendringer.

Å skyve oljearbeiderne foran seg i denne diskusjonen (en gammel paradegrein på venstresida, som også bibliotekar Aslak Sira Myhre har deltatt i), blir omtrent like logisk som George W. Bush sine argumenter om at vi må støtte Irak-krigen av hensyn til soldatene. Oljearbeiderne fortjener hverken kjeft eller klimafornektelse, men nye, grønne arbeidsplasser.

Oljearbeiderne har ikke ansvaret for norsk oljepolitikk, det har politikere og sjefene i oljebransjen, som bruker alle knep i boka for å fraskrive oss ansvaret for klimaødeleggelsene vi ser rundt oss. Å påstå at kritikk av oljeutvinning er et angrep på arbeiderne er omtrent like logisk som når høyresida anklager venstresida for å "angripe gründere" fordi de er mot profitt i velferden.

Ideen om at tiltak mot ny oljeleiting er "symbolpolitikk" er absurd på flere nivåer. For det første fordi all olje og gass vi utvinner havner i lufta til slutt (ja, bortsett fra den andelen som havner som plast i naturen og havet da), og for det andre fordi vi faktisk har full demokratisk styring over disse prosessene. Å si nei til nye oljefelter er hverken symbolsk eller uvirksomt, det vil sikre at olje og gass blir liggende under bakken. Det er så fjernt fra symbolisme man kan komme - det er knallhard realisme.

Venstresida består naturligvis av mange flere enn de overnevnte, men denne understrømmen er ikke ubetydelig. Kommunikasjonsrådgivere, redaktører og biblioteksjefen i Oslo med en sterk avstandsforelskelse til folk som har "skikkelige jobber" og bruker hjelm på hodet, får ideologiske skylapper i møte med Norges mektigste bransje. Kampen mot storkapitalen blir ikke like lett å ta når man må krangle med vestlendinger som er medlem av Industri Energi.

MDG er heldigvis et parti som ikke har denne understrømmen i våre rekker, eller som en klamp om foten for vår framtidsretta industri- og næringspolitikk. Om du vil være sikker på å få grønt gjennomslag, er det nok lurest å stemme grønt,