söndag 31 mars 2019


Elbilene tar over.

Lan Marie Berg jubler over kraftig elbil-økning i Oslo: 

– Oslo er nå 

hele verdens 

elbilhovedstad


Nær åtte av ti nye biler

som ble solgt 

i hovedstaden i første halvdel

av mars 

var elbiler.

Elbilforeningen venter ny rekord 

i elbilsalget denne måneden.

lördag 30 mars 2019

Fossilt bränsle dyrare än sol och vind: Kolet på väg ut ur USA och Asien.

En ny studie visar att cirka tre fjärdedelar av den amerikanska kolproduktionen nu är dyrare än sol- och vindenergi. Samtidigt förutspår investerare slutet för kolet i Asien.


Amanda Lind - minister för kultur, demokrati och idrott



Idag när jag tittar ut genom tågfönstret 
tänker jag på alla de kvinnor som 
ska kunna känna sig trygga i sitt eget hem. 
Och på att politik är att kunna göra skillnad.
Idag meddelade min kollega och jämställdhetsminister
Åsa Lindhagen att vi lägger ytterligare 45 miljoner kronor
på arbetet mot våld i nära relationer.
Det kommer inte lösa alla problem,
men är viktiga pengar på vägen.
Var fjärde kvinna utsätts någon gång i livet
för våld i en nära relation.
Det är helt oacceptabelt.

Jag är stolt över att vara minister
i en feministisk regering.

Lan Marie Nguen Berg, Byråd i Oslo.

Dette har jeg gledet meg til! 
Om noen uker kan du bruke Ruter-billetten din til å reise med Oslos første selvkjørende busser 😍
Kommer du til å prøve dem?

fredag 29 mars 2019


– Trådløs hurtiglading kan være teknologien som åpner døren for utslippsfrie taxier, sier elbilansvarlig Sture Portvik i Oslo kommune.

I Oslo skal Fortum Charge & Drive bygge verdens første trådløse hurtigladestasjoner for elektriske taxier. Selskapet inviterer nå bilprodusenter til å bli med på prosjektet som kan endre hele taxibransjen.
– Dette prosjektet er det første av sitt slag i verden, og denne teknologien vil kunne være nøkkelen til å elektrifisere taxibransjen både i Norge og i andre land, og dermed gjøre store reduksjoner i klima- og miljøutslipp. Som vanlig er det Norge som viser vei innen utviklingen av elbilisme, sier Ole Gudbrann Hempel, leder for Fortums offentlige ladenettverk i Norge.

torsdag 28 mars 2019


Internationella engelska skolan utnämns härmed till Årets anglofån 2019.

Efter en medlemsomröstning har den ideella föreningen 
Språkförsvaret utnämnt Internationella engelska skolan (IES) 
till språkpriset: Årets Anglofån.

Motiveringen är att skolan berövar många barn och ungdomar i skolåldern deras modersmål, och i stället använder sig av engelska som undervisningsspråk i Sverige, i närmast kolonial stil. Om detta får fortsätta att svenskan kommer att förpassas till köksbordet och informella sammanhang, medan engelskan blir språket för viktiga diskussioner och beslut. Bakgrunden är att IES har som mål att etablera sig i varje större stad i Sverige för att locka familjer med studieambitioner, där det språk som odlas blir engelskan. Huvudspråket svenskan tar IES lätt på. IES bidrar på så vis starkt till språksegregerade skolor i Sverige och att vi som aldrig tidigare kan börja dela in grundskolor i vinnar- och förlorarskolor.

onsdag 27 mars 2019


»Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna«

Debatt: »Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav«, skriver 270 klimatforskare.

Ikke øydelegg naturen.

Toppkandidatane til Alver MDG vil kjempe mot vindkraft på land. – Vi treng ein energipolitikk som løyser klimautfordringane utan å øydelegge urørte naturområde. Naturen er livsgrunnlaget og føretsetnaden for tryggleik og velferd for både menneske og dyr, seier listetopp Leif Johnsen, til avisa Nordhordland.

Insekterna försvinner.


Egil O. Enaasen:
Det absolutt mest effektive tiltaket er å stanse alle vindmøller! - En ny undersøkelse viser at vindmøllene i Tyskland alene dreper 1.200 tonn insekter hvert år:
https://www.thegwpf.com/new-study-german-wind.../...

tisdag 26 mars 2019


Expressen Klimat:

Enligt förslaget ska kommunerna själva kunna bötfälla otillåtna fordon i miljözonerna: "Vi tror att kommunerna kommer att prioritera övervakningen i högre grad än vad polisen har möjlighet att göra"

måndag 25 mars 2019


Kongen er vår, Kongen er vår, Vi har vunnet, Kongen er vår.

Fantastisk sitat fra den kloke kongen vår! – Vi har vel ikke behandlet kloden vår slik den fortjener? – Sannsynligvis ikke. – Er kongen bekymret? – Ja, jeg er jo det. På hver gård var det god kutyme å levere fra seg gården i bedre stand enn den var da man selv overtok. Det tror jeg ikke vi gjør med kloden. – Vi får mange advarsler? – Ja, vi gjør det, men jeg synes ikke vi tar særlig hensyn til dem. Men det er svære ting. Dette er tunge båter og det er mye som skal stoppes og snus før vi er på rett kurs. Selv om vi sluttet med alt det miljøskadelige på dagen, ville det være mange år til vi så resultatene. – Da er det lett å bli grepet av en avmaktsfølelse? – Vi må ikke det heller. Vi må ikke fornekte det, slik enkelte gjør. Når det gjelder spørsmålet om menneskeskapte klimaendringer eller ikke, sier jeg at jeg håper de er menneskeskapte, for da kan vi gjøre noe med dem.


söndag 24 mars 2019

Ingunn skriver:

Siden 2010 har gubben og jeg reist med NSB Fauske-Gøteborg, videre med Øresundstog til Varberg, ca. 20 ganger tur-retur. Siden vi holder til på Sortland blir det en buss/fergetur på 5 timer til Fauske. Vi har fått NSB-billett til kr. 199,- eller kr.249,-. Jeg har sydd en samiskinspirert NSB- kofte til Mika av NSB-pledd :) Turen tar 32 timer. Vi liker tog ;) Det er ganske slitsomt men fint å slippe å fly. Ønsker selvfølgelig at vi i framtiden kan ta toget videre nordover også. 

Min blogg firar 10-års jubileum i år.

Detta är ett inlägg från mars 2009:

100 bilar

Räknade antalet personer i 100 st förbipasserande bilar på motorvägen. I 85 av bilarna satt en ( 1 ) person. I 13 av bilarna satt 2 personer. I 2 av bilarna satt 3 personer. Dax för "Car hour"?


lördag 23 mars 2019


Lytt til ungdommen!

Det er vi som har makt og innflytelse nå i dag, som må skape framtida, og sørge for at den er trygg. I Oslo viser vi at det går an, på bare to år har byrådet kuttet klimautslippene med nesten 16 prosent, skriver Lan Marie Ngyen Berg.

Sist fredag streiket 

over 1,5 millioner barn verden over. 

Det er lett å forstå dem. 

Hva er vitsen med å utdanne seg, 

hvis vi voksne 

ikke lytter til kunnskap?

I fjor høst møtte jeg tilfeldigvis Greta Thunberg på en kafé i Stockholm. Den gang hadde hun så vidt satt i gang med sin skolestreik, alene foran Riksdagen. Jeg hadde aldri drømt om at Gretas lille protest ville utvikle seg til en global bevegelse for klimahandling. Bare 30 uker seinere, har over 1,5 millioner fulgt Gretas eksempel. Fredag ventes over 10 000 streikende på mer enn 40 steder i Norge. 

Disse barna er framtida, sier mange politikere. Det er en drøy ansvarsfraskrivelse. Det er vi som har makt og innflytelse nå i dag, som må skape framtida, og sørge for at den er trygg.

Siden jeg selv ble født i 1987 har Norges klimautslipp steget. År for år har klimaendringenes konsekvenser økt i omfang: Flom, tørke, sviktende avlinger, mangel på rent drikkevann, tap av dyre- og plantearter og insektdød. Det er skremmende.

Enda tristere er det å vite at vi visste bedre. I 1987 kom også Brundtland-rapporten «Vår felles framtid». Norges første klimamål ble vedtatt i 1990. Samme år kom klimapanelets første rapport. Faktum er: Vi har hatt all kunnskapen vi trengte i over en generasjon. Beslutningstakerne har bare valgt å ignorere den. Nå er det ikke lengre tid til å somle.

Greta Thunberg sa det slik da hun talte til verdenseliten i Davos: - Jeg vil at dere skal få panikk. Jeg ønsker at dere skal føle redsel, slik jeg gjør hver dag. Og så ønsker jeg at dere skal handle. Jeg vil at dere skal handle som om dere er i krise. Jeg vil at dere skal handle som om huset deres brenner. For det gjør det.

Det er ord som særlig bør lyttes til her i Norge. Mens EU har kuttet sine klimautslipp med over 20 prosent, har vi økt våre. Og selv om Norge allerede eksporterer nesten en halv milliard tonn CO₂ hvert år fra olje og gass, delte regjeringen nylig ut 90 nye oljefelter.

I Oslo gjør vi det annerledes. I Oslo planlegger vi for klimakutt i alt vi gjør. Byens klimabudsjett er verdens første i sitt slag, og sikrer at alle virksomheter i kommunen må følge klimamålene.

Regjeringen har flere ganger avvist å lage et slikt budsjett. I stedet har de nå planlagt et motsatt regnskap. Nylig fikk klimafornekteren Carl I. Hagen (Frp) overtalt finansminister Siv Jensen (Frp) til å regne på kostnadene av alle norske klimatiltak. Mens huset vårt står i flammer bruker altså regjeringen tiden til å regne på prisen av bøttene med vann.

Før barn og unge får stemmerett har de få andre effektive virkemidler for å bli hørt. Når millioner når tar til gatene bør vi lytte. Og vi trenger å ta de unge på alvor.

Erna Solberg vil ikke støtteskolestreikerne. Hun vil heller gi ungdommen et klapp på hodet ved å tilby dem å komme på «toppmøte». Det er sikkert godt ment, men det er en grov undervurdering av ungdommene. Det er ikke flere møter, men handling som trengs.


I Oslo viser vi at det går an. På bare to år har dette byrådet kuttet klimautslippene med nesten 16 prosent. Rekordmange reiser kollektivt, sykler eller bruker elbil. Bylufta er bedre enn på lenge. Med mindre biltrafikk, blir også skoleveiene tryggere. I 2017 kuttet Oslo faktisk utslippene over fem ganger så raskt som regjeringen. Målet er å bli verdens første utslippsfrie hovedstad innen 2030.
Det er fortsatt mulig å stanse de verste klimaskadene, men det blir dyrere og mer krevende for hver dag som går. La oss derfor lytte til Greta og alle andre ungdommer som har fulgt hennes eksempel, ikke gjennom ord, men gjennom handling.
Det er ikke de unges jobb å gi oss håp. Det er vår jobb å gi dem håp.

Skolestreikende elever.

Tromsø 22 mars 2019.

Klimastreikende elever ved Stokmarknes skole:

Sjetteklassinger:

Folk må selv ta ansvar for utviklingen med klimaet.


Fredag formiddag gjennomførte elevene ved Stokmarknes skole

streik for å sette søkelyset på Klimaspørsmål.

fredag 22 mars 2019

Malin Wolin angående skolungdommar som strejkar. - "skolkar."


Från Aftonbladet:

"Tänk om jag hade använt mina skolktimmar till att engagera mig politiskt. Dela ut flygblad. Hjälpa till på ett katthem. Besöka ett ålderdomshem och fråga hur det var förr i tiden. Eller åtminstone skriva en sorglig dikt. Jag gjorde ingenting viktigt med min tid. Jag hade inte ens en pojkvän att hångla med i en busskur. Jag fördrev tiden med nonsens. Stannade hemma. Tittade på tevekanaler som inte fanns än. Ljög om sjukdom, håltimmar, studiedagar och spik i foten. Ibland satt jag hos min farmor ett stenkast från min högstadieskola och åt rullad kryddost."

torsdag 21 mars 2019

Ja till avgasfritt.

 Inga bilar räddar klimatet. 
- Men elbilar är 1000 gånger bättre än diesel och bensindrivna bilar 
för människor som går och cyklar i städer.

Våra drömmar kan rädda jorden.

EN PENSIONSGRUNDANDE LÖN FÖR HEMARBETE
- för bättre balans mellan människor och natur
För länge sedan var barn och hem en central punkt. Man arbetade för hemmet med jakt, fiske, odling. I hemmet styrde kvinnan i gemenskap med andra kvinnor.
Jordbruk, fiske och hantverk är numer börsnoterade kapitalvaror, uppbyggda kring ekonomiska förväntningar och kvartalsrapporter. Människans naturliga sysslor har ersatts av maskiner. Den lokala sysselsättningen har flyttat ut på arbetsmarknaden, där arbetslöshet råder.
EU-kommissionens främsta prioritering är därför att få fart på tillväxten i EU och ”öka sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft” heter det.
Nu arbetar både män och kvinnor på den arbetsmarknad som drivs av ökad försäljning, där konkurrensen driver ner priset på jordens råvaror till reapriser. Och hjulen ska helst snurra fortare och fortare för att öka ekonomin och sysselsättningen. Vi producerar alldeles för mycket ”skräp” som blir sopor som hamnar i kretsloppet. För att skapa mer sysselsättning.
Sysselsättningspolitiken är ett dilemma för ekonomin. Men mest för naturen.
Men börsens och ekonomins förväntan svävar vidare i illusionen att naturen ska fortsätta leverera som vanligt, trots skövling, havsdöd, glaciärnedsmältning, mer bränder, torka, översvämningar, stormar och kanske kommande energibrist.
För att hitta en ventil ut ur detta ekorrhjul så har jag en tanke. Min tanke är att den som vill ska ha möjlighet att jobba hemma mot en pensionsgrundande inkomst, oavsett hur mycket eller lite man presterar. Då hade man löst problemet med arbetslösheten.
Sluta nu inte att läsa här, för nu kommer en förklaring:
För det första hade man fått mer tid över att, symboliskt ”ta hand om sin egen frukt”. Man hade hunnit laga, reparera, byta varor och tjänster med varandra, laga bättre mat, vara med sina barn, kanske påta i landet (om man har något) och därmed kunna dra ner på inköp av varor och tjänster, inte minst på bensinen. Möjligen skulle man kunna kombinera hemarbete med ett jobb som sköts hemifrån några dagar i veckan, från datorn (Skype?); i syfte att minska utsläppen.
Denna utopiska tanke har vuxit fram av en enda anledning; att vi idag befinner oss i jordens sjätte massutdöende med en temperaturstegring som redan nu riskerar att bli självförstärkande och orsaka mer bränder, torka, skyfall, havnivåhöjning. Det kommer inte bli ekonomiskt lönsamt. Klimatet behöver inte mer ekonomisk tillväxt för att skapa sysselsättning.
En pensionsgrundande lön för hemarbete hade varit ett steg i rätt riktning, men hur skulle den finansieras?
Många bidrag som barnbidrag, vård av sjukt barn, utvecklingsersättning, aktivitetsstöd, arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd, föräldrapenning, sjukersättning, skatteavdrag, bostadsbidrag, rut- och rotavdrag, sjukbidrag, socialbidrag, bidrag till dagis och fritids hade kunnat slås ihop till en enda summa, en pensionsgrundande lön, vilket hade minskat kostnader för administration.
Kostnader för stress och sjukskrivningar hade minskat och sjukvården hade avlastats, tillväxtfrenesin hade lagt sig.
En pensionsgrundande lön för hemarbete hade kunnat bidra till en ökad självförsörjningsgrad och en successiv övergång till mer lokala ekonomier.
För inte särskilt länge sedan hade Alingsås det mesta som behövdes för att en liten stad skulle kunna leva gott. Jordbruk fanns överallt; små och medelstora gårdar producerade mjölk, kött och grönsaker, potatis och rotfrukter, ägg och äpplen.
Det fanns skomakare, sömmerska och skräddare, ett väveri och en textilfabrik, en armaturfabrik. Det fanns BB. Det fanns små affärer med livsmedel och lite allehanda i kvarteret runt hörnet med närproducerad mat. Det fanns statliga verksamheter. Det fanns inga klimatförändringar.
Nu finns det arbetslöshet och klimatkatastrofer, stress och sjukskrivningar, problem med rusningstrafik och höga halter av avgaser. Sveriges småstäder och landsbygd har osäkrat sin egen lokala försörjning och förlagt den till ett globalt produktionshjul som måste snurra allt snabbare för att alla ska få sysselsättning.
Att lokalisera ”sysselsättningen” ser jag som en viktig del i miljöarbetet. Att ges möjlighet att vara hemma utan skuld och skam eller övernitiska handläggare hade varit en vinst för många. Att slippa arbetssökarhetsen, eller undersökas om man är sjuk nog för att vila upp sig ett tag från ekorrhjulet, eller slippa leta efter en diagnos för att få pengar skulle säkert kännas som en befrielse för andra. Att slippa ha ångest för nästa utvärdering eller värderas som lat, sjuk eller utanför samhället skulle förmodligen ge många nödställda ett lättare liv och frigöra ork och lust att ta tag i sin situation och vilja delta i livet på ett helt annat sätt.
Världen hade blivit fredligare, renare, mer samarbetsvillig, mindre fordrande. Med mer tid över hade man hunnit känna efter vilka värden utöver pengar som är de verkligt viktiga i livet.
Om tillräckligt många vågar tänka tillräckligt mycket utanför boxen och våga tro att människa och miljö skulle må bättre av att sakta ner på tempot istället för att trappa upp det, så skulle införandet av en pensionsgrundande lön för hemarbete vara ett jättekliv i rätt riktning mot en bättre miljö.
Våra drömmar kan rädda jorden!
Text och förslag av Helen Rosell

Odlad norsk lax = Oppdritt. " Sjømat"

Det beste er å forby oppdritten og  la de små fiske-sjarkene få fiskekvoter i sitt nærområde. 

- Hvis man skal ha oppdritt kan STATFISK bildas. 

STATFISK kan liksom STATOIL dra inn penger til staten og sette av dem i en fiskefond.

 - Selvfølgelig skal alle oppdritts-anlegg være lukkede.

Pär Holmgren.


Pär Holmgren.

De gröna i EU 

vill slänga ut oljelobbyn 

från parlamentet.


Efter att lobbyister från oljejätten Exxon Mobile uteblivit från en utfrågning i EU-parlamentet om deras lobbyarbete kräver ny flera miljöorganisationer att de stängs ute från parlamentet. 

– Det har förvillat klimatdebatten i hela mitt liv, säger miljöpartisten Pär Holmgren som kandiderar till EU-parlamentet och deltog i en manifestation mot Exxon under torsdagen. 

Från Aftonbladet.

Miljöpolitiken ska inte slå mot landsbygden

Isabella Lövin: 

Fel att utmåla gröna omställningen som glesbygdsfientlig.


DEBATT. Nu varnar SMHI för risk för gräsbränder i hela södra Sverige. I februari! Sviterna av förra sommarens torka och bränder finns kvar och är bara en försmak av vad en varmare klimatförändrad värld innebär.
För Miljöpartiet är det självklart att en politik som både fasar ut det fossila och säkerställer ett gott liv för alla är nödvändig. Och inte bara det; den är möjlig. Det är en politik som bygger på framtidstro och på människors förmåga att möta och lösa kriser tillsammans. Vi har ungefär tio år på oss att gå från att vara beroende av olja, kol och gas till att hitta lösningar som utgår från planetens villkor. För att klara det behövs politik som gör att alla delar av samhället kan vara med i förändringen.
Fossila bränslen måste fasas ut, men självklart inte på bekostnad av människors möjlighet att leva goda liv i hela landet.
Många debattörer försöker just nu utmåla en grön omställning som något som skulle drabba landsbygden. Vi ser tvärtom att den skattereform regeringen kommer göra under mandatperioden tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet har alla möjligheter att göra politiken mer rättvis. 
Miljöpartiet kommer att driva på för minskade klyftor, och en rad riktade satsningar särskilt för landsbygden. Vi vill:
 Utreda ett system med grön utdelning
I Kanada prövas just nu ett system där intäkterna från vissa miljöskatter ger grön återbäring direkt till medborgarna igen. Vi vill utreda möjligheterna att införa ett liknande system i Sverige.  Sänka arbetsgivaravgifterna i glesbygd
I de glesbygdskommuner som har störst utmaningar vill vi sänka arbetsgivaravgifterna med upp till hälften så att det blir mer förmånligt att driva verksamhet och skapa sysselsättning lokalt.

 Höja grundavdraget i glesbygd
För samma glesbygdskommuner vill vi höja grundavdraget så att invånare får mer pengar över i plånboken. 

 Ge pengar tillbaka på vatten och vindkraft 
Vi vill återföra pengar till de kommuner och regioner som producerar vind- och vattenkraft, genom att låta kommunerna behålla intäkterna från kraftverkens fastighetsskatt. 

 Göra det lättare att producera egen el
Vi vill att närboende ska ges möjlighet att köpa andelar i vindkraft som byggs och den som vill sätta upp solceller på sitt villatak ska få ett fortsatt kraftigt investeringsstöd. Vi vill också underlätta för lokal produktion av biogas.

 Införa glesbygdsbonus
Vi vill göra det ännu mer förmånligt att välja en bil på marknaden med minst klimatpåverkan genom en höjd bilbonus för den som bor i glesbygd  Göra om reseavdraget
Vi vill att de som bor långt från sitt jobb ska få mer avdrag på skatten för sina resekostnader än om de bor nära. Det kommer gynna de bilpendlare som bor på landsbygden

 Bygga ut laddinfrastruktur och biogas
För att fler ska kunna välja en el – eller biogasbil vill vi fortsätta bygga ut laddstolpar och tankställen för biogas i hela landet. 

Att reducera frågan om klyftor i samhället och fördelning mellan stad och land till att enbart handla om bensinpriset är en farlig dimridå. Den riskerar att gömma undan den verkliga frågan om vårt ansvar inför alla kommande generationer om vi inte agerar nu.
Med vår politik kommer alla kunna vara med, och ha ett gemensamt svar till barnen när de undrar vad vi gjorde när varningsklockorna för klimatet ringde.
Vi kan svara att vi ställde om. Och att det blev bättre för både planeten och människorna. 

Isabella Lövin, språkrör Miljöpartiet

Carl Schlyter, Partiet Vändpunkt. PV.


Landsbygden lever, låt den frodas! Har träffat partivänner i Avesta och Sandviken. Härligt att våra landsbygdspolitiska förslag väcker intresse. Träffade dessutom tre företagare som sysslar med ekoturism, samt en kommunalt driven verksamhet. Hemma hos en av dem hittade jag denna gamla skylt. Detta var på en tid när bankverksamhet nådde ut till landsbygden, när kontoren var kvar och när de t o m tog emot kontanter. De gamla skogsbankerna hade noll kreditförluster under över 100 års drift!!!
Då var banker ett smörjmedel för ekonomin, inte spekulationscentraler med organiserad penningtvätt. Min mamma arbetade som bankkassörska och de flesta som jobbade där gjorde sin plikt, med hög moral. Det är dags att sluta skylla på banker, det är dags att reglera banker. Finansvärlden är så komplicerad så det är svårt. Men den har blivit en gökunge som tränger ut all annan verksamhet istället för det smörjmedel som hjälper alla andra.
Så länge hela ekonomin bygger på ständig tillväxt av skulder som bara kan finansieras med mer tillväxt kommer vi aldrig lyckas lösa miljöproblemen, aldrig, ingen chans.
Miljöintresserade har länge kämpat mot de företag som direkt förstör miljön, har försökt få konsumenter att ändra beteenden.
Jag är glad att allt fler inser att det är de extrema avkastningskrav, extrema spekulationer och risktaganden och den kultur och det regelverk som förstärker dessa skadliga beteenden som måste åtgärdas.
En del säger att folket aldrig fattar, att det är för komplicerat. Att det inte är vardagsnära. Själv tycker jag det är väldigt vardagsnära när jordbrukaren tvingas lämna föräldrahemmet under skuldbördan, när pensionen urholkas av avgifter, när räntorna till banken kommer före rimligt matkonto, när vården inte finns där för att banken hjälpte skattesmitarna och när vinstutdelningen till bankernas ägare var fyra gånger större än statens budget för integration.
Kom igen, det är dags att sluta gå som katten kring het gröt. Ingen miljövän, ingen vän av landsbygden, ingen vän av social rättvisa kommer lyckas om vi inte nu tar strid mot ett finansiellt system som förstör planeten, ekonomin och t o m låser fast människorna i det i roller de inte trivs med.

onsdag 20 mars 2019


Tillbakablick i bloggen.

Bloggen har 10-års jubileum i år.

Tillbakablick mars 2009:

Andra tjänar miljoner, det är ju inget nytt !

Jag föreslår att en och samma timlön ska gälla för alla i Sveriges land.
Vill man ha mer pengar går det ju bra att jobba mer än de lagstadgade 8 timmarna.
Inga extra inkomster, bonusar eller annat ska vara tillåtet.

Det är helt OK att vara av en annan åsikt, och då är det oxå lämpligt att inte gnälla över att andra tjänar miljoners miljoner.

Elev kräver vegansk mat – trött på bortförklaringar.

Flicka ifrågasätter köttkosten

LAHOLM. 

En elev på en skola är trött på kommunens bortförklaringar om varför vegan kost inte serveras. Det skriver hon i ett mejl till kommunen.

"Typ tredje gången jag skriver det här men det måste bli en ändring, snart orkar jag Inte med mer"inleder flickan sitt brev till kommunen.
HON SKRIVER ATT det finns affischer i skolan där det står att skolan försöker göra smartare miljöval.
"Kallar ni kött, fisk, nötkött och mejeriprodukter för miljösmarta, i sådana fall så har min no och hemkunskapslärare lite mer rätt än er. Jag undra hur det kan vara möjligt att man kan få laga vegansk på hemkunskapen men inte få vegansk mat?" fortsätter flickan.
– Vi har inte vegansk kost. Det är på tapeten men vi är inte där än. Vi behöver höja kompetensen hos vår egen personal och även informationen. Om ett barn ska ha vegansk kost måste man vara väldigt medveten om att vi inte kan garantera näringsriktigheten. Man behöver extra kosttillskott och b-vitamin och man måste göra det i samarbete med Elevhälsan och en barnsköterska. Därför är vi försiktiga för enligt skollagen måste vi garantera näringsriktigheten, säger Leena Lindeberg, måltidschef på Laholms kommun.
Hon har fått brevet av flickan och ska svara på det.
FLICKAN VILL ha svar på varför skolan rekommenderar köttkost som ger ökad risk för sjukdomar och som gör att planeten förstörs. Varför då inte ge vegansk kost i skolan som är bra för miljö, djur, hälsa och som dessutom är god? undrar hon.
– Vårt tänk är att vi erbjuder två rätter varav en är vegetarisk. Veganskt ses fortfarande som specialkost och är inget vi tagit beslut om. Men ibland är den vegetariska rätten vegansk, säger Leena Lindeberg.
"Och jag vill inte höra samma svar som ni ger mig att det är för dyrt eller att för många barn har specialkost. Det är bara bortförklaringar som samhället vill att vi ska säga eftersom att samhället vill tjäna pengar på djurs, människors och planetens lindande." skriver flickan.
Hur ser skolmaten ut om tio år tror du?
– Jag tror att vi går mot mer vegetariskt helt klart. De mindre barnen frågar inte om det, det är i så fall föräldrarna. Men när barnen börjar högstadiet blir det mer frågan om vegetarisk och många som äter det, inte bara för föräldrarna vill det utan av eget intresse, säger Leena Lindeberg.

Det man gjorde förr behöver inte vara ett steg bakåt.

 Karin Gerhardt har arbetat mycket med historiska bröd. Hon föreläser om brödets historia och har bland annat återskapat limpor från 1700-talet.
‒ Vi vill undersöka vad de gamla sorterna har att bidra med.


Hon menar att en del av de kvaliteter som kan vara viktiga framöver kan ha förädlats bort. För att klara livsmedelssäkerheten behövs fler spannmålssorter och mer variation. 
‒ Några av de gamla sorterna kan vara nyckeln till framtidens bröd, öl och gröt, förklarar hon. Ett av målen med den svenska livsmedelsstrategin är att öka andelen producerad och konsumerad mat från ekologisk odling och då passar de gamla sorterna väldigt bra, menar Karin Gerhardt.

tisdag 19 mars 2019


Gode resultater 2018 - mye nytt i 2019.

2018 ble et rekordår: Aldri før er det registrert så mange syklende i Oslos gater, og aldri før har Oslo kommune bygget og brøytet flere kilometer sykkelvei.  I år skrur vi tempoet opp enda et hakk, med mange nye og spennende prosjekter.

Lan Marie Nguyen Berg.

Oslo-lufta er bedre enn på mange, mange år, 
men det trengs mer grønn politikk for å friskmelde bylufta!
Derfor går De Grønne til valg på fortsatt kraftig satsing på kollektivtransport, sykkelveier og bilfrie områder der barna trygt kan bevege seg rundt og puste inn ren luft 💚

Oslo setter elbilrekord.

Elbilandelen i nybilsalget i Oslo er på 76,6 prosent så langt i mars, viser ferske tall fra OFV. Nyheten kommer samme uken som 750 deltakere fra hele verden samles til den store elbilkonferansen Nordic EV Summit 2019.

måndag 18 mars 2019

söndag 17 mars 2019

Läs hela texten. Det är obligatoriskt.

NY alarmerende FN rapport kommer i mai: Ødeleggelsen av natur er blitt så omfattende at det truer hele vårt overlevelsesgrunnlag! Denne krisen er verre enn klimakrisen sier rapporten!
Det er på tide vi forstår at vi må leve på en annen måte. Det første vi må gjøre er å senke forbruket og stanse veksten!
Dagens økonomiske system baserer seg på at alle konkurrerer med alle i en evig vekstkarusell som i tillegg til å ødelegge klimaet, ganske snart vil ha tappet jorden for livsviktige ressurser og ødelagt det naturgrunnlaget vi er avhengige av.
Den «frie konkurransen» er også svært urettferdig. Den fungerer i dag som den sterkestes rett og gjør at forskjellene i verden opprettholdes eller øker. Vår velstand er basert på at barn og fattige arbeider for luselønn og under uverdige forhold.
Dessverre kan det se ut som at mange ledende politikere er inne på et sidespor som fører like raskt mot stupet som hovedsporet. Den nå avgåtte lederen for FNs miljøprogram (UNEP), Erik Solheim uttalte for få år siden at; «vi må ha vekst for å kunne løse klimautfordringene og for å bekjempe fattigdommen». Og lederen for FNs Klimapanel, Hoesung Lee, uttalte dette da han var i Norge: «Det er utdatert å tenke at klimakutt ikke går hånd i hånd med økonomisk vekst». Samtidig la han fram en FN rapport fra 2014 som understøttet dette synet.
Senere har dette synet heldigvis fått sterk motbør. 13. november 2017 slo tusenvis av forskere beina under vekstoptimismen: Artikkelen «Warning to Humanity», ble publisert i Oxford tidsskriftet «Bio Science» 13. Den grundige artikkelen med mye dokumentasjon, var undertegnet av hele 15346 forskere fra 184 land. (Mars 2018 hadde antallet forskere passert 20.000). Advarselen til menneskeheten ble sendt verdens statsledere.
I Artikkelen skriver forskerne at klodens overlevelse er avhengig av at vi dropper en verdensøkonomi som bare fokuserer på økonomisk vekst. Forskerne slår også bena under vekstromantikernes mantra om at «nu går alt så meget bedre» i verden og at vi kan takke den økonomiske veksten for dette.
Forskerne fastslår at: «Tross vitenskapelige beviser, gode intensjoner, mange klimatoppmøter og mye bekymret snakk er klodens tilstand og utsiktene for menneskeheten i dag dårligere enn noen gang».
Grunnen til at forskernes råd skiller seg så radikalt fra rådet i rapporten fra 2014 som frikjente økonomisk vekst for miljøødeleggelser, er at den tar med HELHETEN i miljøproblematikken. Miljøproblemene dreier seg selvsagt ikke bare om klimaet. Det hjelper ikke om man «redder klimaet» om vi sitter igjen med en forgiftet klode uten insekter, dyr, fugler eller fisk og uten skog og jordsmonn og uten livsviktige ressurser.
Senere har det kommet flere tunge rapporter og opprop som støtter opp under advarselen i «Warning to Humanity»:
11. mai 2018 publiserte Politiken.dk et opprop fra 301 danske forskere med overskrift: «Klimaopråb: Politikerne spiller hasard med vores fremtid». Der kan vi blant annet lese: «Hensynet til økonomisk vækst må vige for en mere ambitiøs klimapolitik. Det er sidste chance, hvis Paris-aftalens mål om maksimalt 2 graders global opvarmning skal indfries. https://politiken.dk/…/Politikerne-spiller-hasard-med-vores…
14. august 2018 ble en bestilt delrapport om økonomi til «UN Global Sustainable Development report 2019» offentliggjort. (Hoveddokumentet kan man lese mer om på disse FN sidene. https://sustainabledevelopment.un.org/
Arbeidet ledes av en del håndplukkede forskere som medlemslandene selv har nominert. Til selve hovedrapporten er det laget delrapporter. Bl.a. økonomidelen som er laget av en gruppe finske forskere.
Rapporten er krystallklar: Veksten må stanse, det totale energiforbruket må ned og forbruket i de rike land må reduseres. Fornybar energi vil ikke kunne møte nåværende eller økt energibehov. Sterk statlig styring er nødvendig for å oppnå nødvendig bærekraftig utvikling. https://bios.fi/bios-governance_of_economic_transition.pdf…
20. september 2018 kunne vi lese i Dagsavisen om et lokalt initiativ fra flere norske organisasjoner med et felles budskap til de folkevalgte: «Målet om videre økonomisk vekst må skrotes og erstattes av en politikk som setter klimaet først». Bak initiativet stod Sosialistisk ungdom, Natur og Ungdom, Spire og Besteforeldrenes klimaaksjon.
https://www.dagsavisen.no/…/kloden-eller-lommeboka-1.120548…
I begynnelsen av desember 2018 publiserte flere av verdens største aviser et opprop underskrevet av over 100 internasjonalt kjente akademikere, aktivister og kulturarbeidere: «Globalt opprop mot klimakrisen: Politiske ledere har sviktet. Nå må de reagere!
I oppropet stod det blant annet: «Hver og en av oss i den materielt privilegerte verden må forstå at vi må leve liv som setter mindre fotavtrykk. Vi må forbruke mye mindre, ikke bare forsvare menneskerettighetene, men også ta det ansvaret vi har for å forvalte kloden». Oppropet stod i Aftenposten 9.12.2018 https://www.aftenposten.no/…/Globalt-opprop-mot-klimakrisen…
Har miljøbevegelsen løsningen på disse problemene?
Både ja og nei: Deler av miljøbevegelsen synes å tro at vi kan fortsette som før bare vi bygger nok vindmøller og solpanel. «Grønn vekst», og «Grønne arbeidsplasser» er mottoet. Det høres umiddelbart bra ut. Men hvis den grønne veksten kommer på toppen av annen vekst er det ikke bra!
Alt for mange unnlater å snakke om de ødeleggende virkningene på naturen av vårt vanvittige forbruk, der varer og avfall(!)fraktes jorda rundt flere ganger. Og det er for mange som unnlater å snakke om våre miljøfientlige reisevaner der stadig flere familier har to eller tre biler og vi kjører stadig mer og oftere selv om turen kunne gått greit med kollektivtransport
Vi tar oftere helgeturer med fly til storbyer og ferieturer til syden. Billige billetter som nærmest kastes etter oss. Om vi ser på helheten og ikke bare klimaet er det urealistisk å tro at økt vekst og forbruk kan fortsette bare vi bytter ut bensinmotoren med batterier og varmer opp husene med solpanel.
Problemet er at vi har veldig dårlig tid! Ifølge klimaforsker Kevin Anderson har vi bare 3-5 år på å gjennomføre radikale reduksjoner i vårt utslipp av drivhusgasser. Ellers vil det få fatale konsekvenser. Han har selv ikke fløyet på 15 år og reiser med tog og båt mellom England og Universitetet i Uppsala hvor han er gjesteprofessor. Han svarte dette til Danmarks Radio når journalisten lurte på om det ikke var litt fanatisk å slutte å fly: «Jeg tror det er mer fanatisk å tro at vi kan leve med 4 graders global oppvarming og det kaos dette vil føre med seg. Det fanatiske er å fortsette som hittil».
Det aller meste av dagens energiforbruk kommer i dag fra fossil energi. Det gjelder energien som går til fabrikker som produserer alt vi bruker, til frakt med containerskip, trailere, lastebiler og fly, til oppvarming osv. Har Kevin Anderson rett, må nesten alt dette produseres uten utslipp av CO2 og andre drivhusgasser i løpet av svært få år.
Skal all denne energien på få år dekkes av vindmøller og solpanel, vil det kreve enorme investeringer, enormt stort uttak av ressurser, og svært store naturinngrep. Vindmølleparker vil legge bånd på store arealer ofte i uberørt natur og kreve bygging av veier, ledningsnett osv. Bygging av solpanel har også store miljøkonsekvenser: 1 GW solcellefabrikk bruker15.000 liter vann per minutt, slipper ut toxiske forbindelser som må renses i egne anlegg og slipper ut kraftige klimagasser som heksafluoretan, nitrogenfluorid og svovelfluorid.
En rask omlegging vil paradoksalt nok også øke utslippet av drivhusgasser i mange år. Hvorfor? Fordi vi ikke har solpanel eller vindmøller som kan produsere vindmøller og solpanel! Energien som kreves for å bygge ut den alternative energien vil altså være fossil energi. Et bevis på det ser vi allerede i dag: På tross av at vi har hatt en kraftig utbygging av solpanel og vindkraft og at tusenvis av nye biler, lastebiler og busser nå drives med batterier, så har CO2 utslippene fortsatt å øke.
Men vil klimaendringen stanse om alle land virkelig oppfyller kravene som ligger i Parisavtalen? Nei. Parisavtalen forutsetter at vi fortsetter veksten og forbruket som før, og tar ikke hensyn til at dette vil ødelegge både natur og naturressurser vi er helt avhengige av for å overleve. Ifølge Kevin Anderson forutsetter også avtalen teknologi for lagring og fangst av drivhusgasser som ikke finnes, og som det er tvilsomt om vil fungere.
Det er vanskelig eller umulig i dag å ha ferdigsydde, detaljerte løsninger på de store og komplekse endringene vi står overfor. Veien må bli til mens vi går. Og vi må ha med helheten. Vi må finne løsninger som både tar hensyn til klima og biologisk mangfold. Vi må ha mest mulig rettferdige løsninger som sikrer best mulig forhold for alle i verden.
Vi må alle ta selvstendige initiativ til å starte diskusjoner om veivalg. Samtidig må vi alle gjøre det vi kan UMIDDELBART! Vi har ikke tid til å vente på at alle blir enige om dette. De som har muligheten må gå foran og gjøre det de vet er nødvendig, uten å skule til andre land, partier, organisasjoner eller naboer og venner.
Alle som ikke allerede har gjort det må på selvstendig grunnlag bruke tid på å sette seg inn i omfanget og konsekvensene av de klimaendringer og natur og miljøødeleggelser som nå foregår. Det gjelder internasjonale organer, politisk ledelse, politiske partier, politikere, fagforeninger, religiøse organisasjoner, miljøorganisasjoner, skoler, høyskoler, universiteter, forskningsinstitusjoner og vanlige mennesker.
Alle som ser alvoret, har et selvstendig ansvar for å bidra til at det spres informasjon om at vår overlevelse er helt avhengig av at naturen og klimaet er i balanse, og at det er tvingende nødvendig at vi foretar drastiske omstillinger både i økonomien og livsførselen og bruk av energi og ressurser.
Det vil bli store omveltninger og problemer uansett om vi gjør noe eller lar være. Forskjellen er at om vi ikke gjør noe vil naturen selv «ordne opp». Katastrofene vil eskalere og i verste fall gjøre jorda ubeboelig. Det kan skje over lang tid. Men det kan også gå forholdsvis raskt. I løpet av få tiår.
Om vi derimot gjør noe, har vi fortsatt en mulighet til selv å ta styringen over utviklingen, redusere omfanget av problemene, stanse utslipp av drivhusgasser, redusere utslipp av miljøgifter og kanskje kunne opprettholde nok natur og et godt nok økosystem til at både vi og våre etterkommere kan ha glede av vår fantastiske verden i millioner av år.