Oröd natur.

Inget värde överstiger värdet av orörd natur.

Vakre Vesterålen.

Det väntas många norska turister i Norge i år.

Bobilsalget slår alla rekord.

https://www.greenmatters.com/living/2017/08/31/ZHQvPu/solar-rv?fbclid=IwAR2sncY7W_84Yu5zN8J6fdVte5nNIlHM4fVBanYtmVRiNlReXYTbFRFmbZo

Solstein.

" Hvorfor jeg valgte solcelle-takstein? Det gamle taket mitt var ca 40 år og trengtes å skifte ut. Solpanel ville nok gitt en høyere produksjon, men estetisk så mente vi takstein var vesentlig penere, men det skal vi ikke diskutere."

”Tänk om vi helt förbjöd verksamheter som förstör miljön?”

-Pella Thiel ONLINE Fredag 26 juni 2020, kl.12:00. 

KÄNNER DU TILL Researchers Desk? En plattform för dialog mellan klimatforskare/experter och företag, skolor samt en bredare allmänhet. Kanske har du mött de på Fridays For Futures klimatstrejker? Imorgon gästar styrelseordförande för End Ecocide Sweden, Pella Thiel: Researchers Desk: Ekocid som internationellt brott. Välkommen till Zoom mötet: https://zoom.us/j/6639856178 Drop-in = Ingen föranmälan. #endecocide #ecocidelaw
Storskalig miljöförstöring sker över hela världen varje dag, helt lagligt. Vi investerar kollektivt i verksamheter som innebär ekocid. Så länge det är så blir det omöjligt att ställa om till ett hållbart samhälle. Tänk om vi helt enkelt förbjöd verksamheter som förstör naturen? Pella Thiel från End Ecocide Sweden ger en introduktion till ekocid som ett internationellt brott. Denna idé är fullt möjlig att genomföra redan imorgon och stödet för den växer fort. Välkommen till Zoom mötet och få reda på de senaste uppdateringarna! Mer info: www.endecocide.se 

Dugnad på Sortland. 25 juni 2020.

Mange flinke folk ble med i dugnadsgjengen

for å gjøre byen vår triveligere.

Hur påverkar vårt språk vår syn på djuren ?

Synonymer för ordet mänsklig: vänlig, tolerant, mild, barmhärtig, godhjärtad.

Synonymer för ordet djurisk: brutal, bestialisk, rå, lågt stående, omänsklig.

Hur påverkar vårt språk vår syn på djuren?

http://matochklimat.nu/hur-vart-sprak-sanker-djuren/?fbclid=IwAR19oPKa9tIYTu9auOYaoPXNzT46GkI8uwEfvfh-4uZG3kXPG8Fyd_8b2P8

Fjanteri och fåneri av företag, myndigheter, förenigar, organisationer och enskilda att byta ut svenska mot ensidig onödig engelska.

Några fin-fina synonymer till fånigt: 

befängd, dåraktig fånig fåraktig korkad. urdum stockdum urblåst idiotisk, dåraktig narraktig befängd löjlig,
rubbad, fånig dum enfaldig tokig fnoskig, stollig, narraktig, barnslig fånig galen rubbad förryckt fjoskig.

Hus med norskprodusert solcelletakstein fra Skapnes i Grimstad.

Huset mitt ligger mellom Tønsberg og Åsgårdstrand, nesten nord/syd. 222 stein mot øst og 222 stein mot vest.

Hver takstein kan gi 13,5 KWp Det vil si 6KWp totalt. Beregnet årlig strømproduksjon 4700 KWh

Kopplings-boks m/innebygde automatsikringer som kutter all strøm fra taket om strømmen i huset skulle gå, samt Sollis 1-fas inverter, er montert på loftet.

Fikk fra dere noen kommentarer med å montere inverteren på loftet, pga varme mm. Derfor satte jeg en temperaturmåler oppe på inverteren. Varmeste dag hittil i år, har vist en temperatur på 45,2 gr C. Spesifikasjonene på arbeidstemp er -25 til +60, så det er litt å gå på.

Taket ble ferdig montert senhøsten 2019, så første måling var des 2019, det produserte 6,7 KWh. Ikke noe å juble av, men det var lite sol og mye skyet vær og ising.

Høyeste dagsproduksjon har vært på 13,3KWh og mai mnd ga meg 307 KWh som er best fram til nå, men ser allerede at juni mnd nok blir høyere.

Har ikke hatt noen problemer med systemet, bortsett fra at strømmen gikk i nabolaget i februar og taket sluttet å lade. Det var da jeg fant ut at det var automatsikringer i kopplings-boksen som oppførte seg slik de skulle. (Problemet var at det tok litt tid, før jeg fant det ut.)

Tror n ok ikke at anlegget vil gi de 4700 KWh, men spennende blir det å se hva resultatet blir.

Hvorfor jeg valgte solcelle-takstein? Det gamle taket mitt var ca 40 år og trengtes å skifte ut. Solpanel ville nok gitt en høyere produksjon, men estetisk så mente vi takstein var vesentlig penere, men det skal vi ikke diskutere.

Legge ved en videosnutt som viser hvordan steinen ble lagt.

Midsommarafton i Sveriges vackra land.

MILJÖPARTIET TOG FRAM SVERIGES FÖRSTA PLAN MOT RASISM OCH HATBROTT.

Miljöpartiet är inte bara snack, vi är till lika delar verkstad! Vi arbetar dag och natt för att bekämpa rasismen genom politiken, både nationellt och internationellt. Under förra mandatperioden tog vi fram Sveriges första nationella plan mot rasism och hatbrott. En plan som är tänkt att genomsyra 5 strategiska områden där vi effektivt kan bekämpa rasismen som finns i olika delar av vårt samhälle. Med mig i spetsen jobbar vi också för ett jämlikt Europa genom att få fart på en gemensam europeisk anti-diskrimineringslag.

IKEA satsar på hållbarhet.

Heja IKEA: "Det är viktigt att det vi utvecklar har möjlighet att leva länge i samhället, genom att det finns möjlighet att laga produkterna." - "Andra idéer är uthyrning av möbler, något som just nu testas i ett fåtal länder för företagskunder. En annan tänkbar målgrupp för hyrmöbler är studenter, som ofta bor kortare perioder och har begränsade resurser att köpa nytt." - Detta hade Ingvar gillat. Sveriges mest sparsamma smålänning, som han var.

https://www.di.se/hallbart-naringsliv/ikea-designar-om-allt-ska-bli-cirkulart/ 

OBAMA - maleri av Ingunn Judith Moen Reinsnes.

Spiselige blomster både smaker og ser vakre ut.

Interessen for å dyrke 

sin egen mat selv 

har eksplodert 

de siste årene.

https://www.fvn.no/abito/i/RRVAv5/selvberging-er-alfa-og-omega-det-er-saa-utrolig-mye-mat-man-kan-faa-f?fbclid=IwAR2hdS1cZ_khUmPCI1KRER5XHvWMMQIJedG9bssuB6S_zF95URbQxoqLdlo

http://www.nordhordlandbiosphere.no/heimedyrka.6315835-353322.html?fbclid=IwAR3JASySnYm6gg_u5-Xt2kbj2wlE6AuHw1ShU_TFdrHKtZB4V14zO_Y2epM

Radio Nord-Norge. - Redaktørens mening:

Kampen mot rasisme kommer 400 år for sent til Nord-Norge. Ingen plass i verden har så mange uskyldige, i prosent, blitt henrettet med loven i hånd , enn akkurat her. Og felles var at de ble dømt på grunnlag av verdier og menneskesyn som kom med Oslo og Københavnutdannede prester og lensherrer. Dømt fordi de var annerledes, hadde andre behov, kanskje hadde vi ikke behov for de tjenester som de hadde kommet for å selge oss?

For glem ikke, disse "nye landsmenn" fra Oslo og København kom til nord for å bli rik. I 500 år var det gått rykter om mennesker som var nærmere dyrene enn mennesket. Samer, nordboere, kvener, pomorer og en håndfull varianter var ansett som nærme djevelen og i Vardø var selveste inngangen til helvete. De var overbevist om at vi var undermennesker,perfekt for å bli lurt inn i en gjeld vi ikke kunne komme oss ut av.

NORD-NORGE VAR ET EGET LAND
I den tiden som verden så populært kaller Vikingtiden, var vi på topp og perioden 500-1000 etter Kristus var vår storhetstid. Vi hadde store klasseskiller i samfunnet, men det var ingen skiller mellom folkeslagene. Hovdinger giftet seg med samer, kvenene står nevnt som de første grunnleggerne av den norske stat og "skrælingene" fikk plass rundt bordet. Men alt tok slutt då kristendommen jaget høvdingene våre til Island og Grønland. De tok med seg tingsystemet og etablerte det på nytt

Faktumet er at mennesker som lever på naturens råskap, ble oppfattet som råskap. Kristendommen ble nøkkelen for å knekke styrken i å forstå naturen. Det er ikke Gud som lager vind og bølger, det er resultat av værtegn. Man trenger ikke kontrollere når man kan forstå.

Kall det gjerne raser, men ordet er feil. Vi er en og samme rase, den menneskelige. Så lenge vi fortsetter å kategorisere oss som raser, så vil vi ha rasisme. 

Drivhus, Höns oh hønehus, innhegna grønsakshage, altan.

Huseiere begynner å lage fornuftige hager, der ikke en stor steril plen er det dominerende.

Dyrk lysten til å leve i småsamfunn.

Det handler om verdier. 

Det handler om livskvalitet. 

Det handler om bærekraft i

 miljø og helse.

https://kulingen.no/dyrk-lysten-til-aa-leve-i-smaasamfunn/04.06-12:39?fbclid=IwAR13jZ1vqp0FWW4_ptwvK5Faq9DEJAA58igBqsMW0ChnZ91U2VB1SeDe3uU

Mikrober för klimatet.

https://landetsfria.nu/2020/nummer-129/mikrober-for-klimatet/

Kan regenerativt jordbruk och bra kompostering i stor skala rädda klimatet? Ja, svarar mikrobiologen Elaine Ingham och biologen Jan Röed. Metoderna de förespråkar praktiseras redan över hela världen och intresset växer även i Sverige.

En person som länge har förespråkat jordbruksmetoder som arbetar med naturen, istället för emot, är Elaine Ingham i Oregon, USA. Hon är doktor i mikrobiologi och har forskat på ekosystemen som finns i jorden i 40 år. Enligt henne kan vi helt ersätta jordbrukets kemikalier genom att gynna och tillsätta goda mikroorganismer med hjälp av kompost.

En positiv bieffekt av att gynna mikrolivet i jorden är att det binder kol – och det handlar om enorma mängder.

– Vi har gjort beräkningar och pratade till exempel med den australiska regeringen. Om alla i Australien började kompostera rätt, så kunde vi ta de förhöjda halterna av koldioxid i atmosfären och få tillbaka dem i jorden, ner till preindustriella nivåer. Och det inom tio år, bara för Australien, säger hon.
Elaine Ingham berättar att om samma sak kunde genomföras i USA, skulle det handla om bara tre år.

Hon hänvisar också till David Johnson, professor vid New Mexico State University, som har gjort odlingsförsök med olika kombinationer av mikroorganismer i jorden.

– Varje gång du ökar mängden svampbiomassa så är det en exponentiell respons av lagringen av koldioxid. Det högsta de fått är elva ton kol som binds per hektar varje år.

Om vi kan göra detta globalt skulle det bara ta några år innan den förhöjda halten koldioxid i atmosfären kunde sänkas.

– Därför borde vi gå i den här riktningen, som art, vi borde göra det här i alla världens länder. Om vi har viljan att gå över till ett biologisk system så kan vi göra det.

Svampar lagrar kol i jorden

Den springande punkten är svamparna som lever i jorden. Alltså inte det som vi kallar svamp i dagligt tal – som kantareller – utan de kilometervis med mikroskopiskt tunna svamptrådar som kallas hyfer och som breder ut sig under marken. De har en enormt viktig funktion både i skogar och i det som vi använder som odlingsmark.

– På 1940- och 50-talet kunde forskare visa att när svampar växer, så istället för att andas ut restprodukterna som koldioxid lagrar de det på insidan av hyferna, säger Elaine Ingham.

Så länge man inte plöjer i jorden kan det kolet bli en del av markbiologin med en lagringstid på flera tusen år.

– Så fort du plöjer så mosar och krossar du alla svamphyfer, rundmaskar, mikroleddjur och daggmaskar, men du gynnar bakterielivet. De går in i en ryslig blomning och det mesta av ditt organiska material blåser iväg som koldioxid. Det är för att bakterierna inte håller fast vid kol, de andas ut det.

Jordens näringsväv

De mikroorganismer som Elaine Ingham pratar om är alla lika viktiga och en del av det hon kallar jordens näringskedja eller näringsväv. Det är ett system som uppstår mellan en växt och jordens mikroorganismer och smådjur, om förhållandena är rätt. Resultatet blir att växten får precis den mängd näring den behöver, när den behöver den, plus en massa andra nyttigheter. Inga kemikalier behöver tillsättas. Grödor som odlas på detta sätt blir dessutom friskare och innehåller mer och fler näringsämnen.

– Moder Jord är så smart, det är fantastiskt, och när vi till slut listade ut detta, det var som en blixt från klar himmel. Naturen har gjort det här kretsloppet med näring för växter under den senaste miljarden år, och hon har haft lite tid på sig att finslipa systemet.

– Konstgödselvärlden vill inte ens erkänna att det är vad som händer i den riktiga världen, för de vill inte att människor ska veta att biologin i jorden omsätter de här näringsämnena och levererar precis den balans som din planta behöver.

Elaine Ingham menar att vi istället har förstört matjordarna genom att använda konstgödsel.

Förstör balansen

Jan Röed, som är biolog och har arbetat med mikrobiell odlingsteknik i mer än tio år, är inne på samma spår. När vi hörs i mitten av april håller han och en kollega just på att starta en stiftelse som ska arbeta för att bland annat sprida information om regenerativt jordbruk och påverka beslutsfattare.

Han lyfter en rapport från ett engelskt universitet  2015 som visar att en tredjedel av planetens jordbruksmark blivit obrukbar under de senaste 40 åren på grund av den konventionella odlingstekniken.

– Det hänger ihop med att salter i form av handelsgödsel och olika former av bekämpningsmedel motverkar och förstör den här ekologiska balansen där växten samverkar med mikrolivet i jorden, säger han.

– Det säger sig självt att om vi ska ha en framtid på planeten måste vi också ha mat. Så kan vi inte vända trenden och hitta nya sätt att odla jorden, då kommer det inte gå.

Kolinfångning i jordbruket

Jan Röed menar att man kan göra oerhört mycket med mikrobiell odlingsteknik, ett exempel är fermentering av gröngödsel, en teknik som används i Tyskland.

– Det går ut på att låsa energi och kväve och andra näringsämnen och ge det tillbaka till ekosystemet i jorden.

Han berättar att de som ett första steg i stiftelsen kommer att driva ett projekt som heter ”Carbon capture farm” (ungefär kolinfångningsjordbruk) och att tekniken går ut på att sätta organiskt material i kretslopp och att arbeta med kväve- och kolfixerande fotosyntesbakterier.

– Vi gör i princip en flytande näring, och en del av näringen kommer att gå ut i fast form i en biokolsblandning. Det kan ersätta handelsgödsel med 100 procent, och kommer också ge kolinlagring.

Fotosyntesbakterierna är till stor del kärnan i den mikrobiella tekniken som de håller på med men han säger att det också finns många andra arter som är intressanta.

– Jag skulle tro att om 20 år så är det är helt naturligt att åka ut med fritt levande kvävefixerande mikrober och sprida det inom lantbruk och odling.
– Det som är häftigt med tekniken är att i våra jordar, även om de är i mer eller mindre dåligt skick, så kan du få kolinlagring från år ett.

Använder mikroskop

Elaine Ingham är mycket noga med att alla deltagarna i näringsväven måste vara på plats för att jorden ska fungera optimalt och att du måste anpassa din kompost efter lokala förhållanden och efter vad du vill odla.

För att få bra resultat gäller det alltså att ha bra kompost – lägger du på dålig kompost kan du istället döda dina plantor. Det var för att människormissade detta som hon började lära ut hur man använder mikroskopet.

– Det är ganska enkelt att se om det enda du har där är en massa bakterier. Inga svampar, inga protozoer – då måste du börja fixa det – och du behöver inte räkna dem, det räcker att du ser att de finns där.

Hon började också lära ut hur man gör riktigt bra kompost, och hur man kan omvandla den till flytande form, som extrakt och kompostte.

Ökar skörden

I dag har hon ett företag där hon och hennes team bedriver kursverksamhet på webben och när vi hörs på Skype, med nio timmars tidsskillnad, berättar hon att hennes roll i dag handlar mycket om att sitta vid datorn och svara på frågor från kursdeltagare, att vara en sorts modern guru.

De vidareutbildar även konsulter som hjälper lantbrukare att komma igång på plats. Målet är att lantbrukaren efter ett eller två år ska kunna göra sin egen kompost, och resultatet låter inte vänta på sig.

– Vi ser vanligtvis en ökning av skörden på 10–20 procent redan under den första odlingssäsongen.

Elaine Ingham berättar att de planerar att starta kompostanläggningarna över hela världen. Dit människor kan gå och köpa en liten mängd av riktigt bra kompost och använda som ympmedel i sin egen komposthög.

Jan Röed ser också många fördelar med att skapa ett lokalt kretslopp med organiskt material.

– Det vi ser som den bästa strategin, är att jordbrukaren eller en grupp jordbrukare, gör detta på gården, i en cirkulär ekonomi utan långa transporter.

Universiteten problemet

Det finns i dag några mindre aktörer i Sverige som arbetar med regenerativt jordbruk men Jan Röed är mycket kritisk till att Sveriges lantbruksuniversitet fortfarande har så stort fokus på den agrokemiska metoden.

Hans kollega Charlotte Åkerlind arbetar med jordbruksanalys och rådgivning och när hon träffar lantbrukare och berättar om möjligheterna finns ett stort intresse.

– Folk vill ha nya lösningar. Så det är väldigt viktigt att inte skuldbelägga lantbrukare, för det är verkligen inte deras fel att vi tappar så mycket jordbruksmark på planeten. Problemen är universiteten, det är de som skulle gjort rätt, utbildat rådgivarna som i sin tur ger rätt råd till lantbrukarna.

Jan Röed och Elaine Ingham menar att det också är stora ekonomiska intressen inblandade. Hon säger att kemikalieföretagen sprider en rädsla bland lantbrukarna:

– De vet att de inte gör rätt sak för att odla grödor, men de är rädda att om de provar något annorlunda så leder det till totalt misslyckande.

Jan Röed pekar även på flera vetenskapliga rapporter från förra året som betonar vikten av att klimatsäkra lantbruket med hjälp av mikrobiell teknik.

– Det ger jordar som klarar av att hålla mer vatten, näring och luft – en förutsättning för ett effektivt jordbruk i ett förändrat klimat med fler extrema väderhändelser, säger han.

Mer ekologiskt på SLU

På senare år har dock Jordbruksverket och SLU börjat snegla på alternativa jordbrukslösningar även för Sverige.

Jean Yong är sedan 2018 professor på SLU i Alnarp och har i 20 år forskat vid universitet i Singapore, Australien och USA.

Han har med sina kollegor bland annat utvecklat metoder för att minska beroendet av konstgödsel genom att tillsätta organiskt material som innehåller naturliga ämnen som stimulerar växterna, så kallade biostimulanter.

För honom är det ingen tvekan om att de biologiska metoderna fungerar, de praktiseras redan storskaligt i stora delar av Asien och Australien – det senare är för övrigt det land med störst andel ekologiskt odlad mark i världen. Jean Yong hänvisar bland annat till världens näst största producent av ananas, ett jordbruksföretag som till 70 procent drivs ekologiskt.

– Det är det kommersiella beviset, det är bara att titta på dem, du behöver inte titta på de vetenskapliga dokumenten, säger han.

Daggmaskarnas kemi

Jean Yong bekräftar bilden att det fortfarande är konventionella odlingsmetoder som dominerar på Sveriges lantbruksuniversitet.
Ett problem som han ser är att arbetet på de svenska universiteten är uppdelat mellan olika institutioner, och för att satsa ekologiskt krävs ett helhetstänk.

– Du behöver agronomer och kemister som ser till att de produkter du använder är rätt, och ingenjörer som kan stoppa bakterierna eller svamparna på rätt djup i jorden.

De maskiner som finns i jordbruket i dag är till exempel avsedda för pulver, de kan inte hantera flytande bakteriekulturer.

– Jag använder mig av enkla saker, som daggmaskar, alla vet att de är bra. Men visste du att det nästan inte finns någon forskning på daggmaskar? Så det behövs vetenskapligt bevis. Vi använder oss av sofistikerad kemi för att förstå vad daggmaskarna ger till växterna.

Det största hindret för utvecklingen av de ekologiska mikrobiella produkterna är enligt honom att de inte är reglerade och att det saknas kvalitetskontroll.

– Svenska jordbrukare berättar för mig att det ena året fungerar det jättebra, det andra året kraschar det. Så problemet är att produkterna inte har jämna egenskaper, och när jordbrukarna har en eller två dåliga erfarenheter så sänker det hela marknaden, säger Jean Yong.

Efterfrågar oberoende studier

Sanja Manduric är växtskyddsrådgivare på Jordbruksverket och delar den analysen. Hon har tillsammans med sin kollega Anton Samuelsson under hösten sammanställt befintliga studier om biostimulanter för växter och hon efterfrågar mer oberoende studier.

– Det är ett jättespännande område, ett verktyg som är väldigt välkommet i svenska odlares verktygslåda, men det behövs mer information.

Hon påpekar också att effekten beror på saker som markegenskaper,  vilken gröda du odlar och om du gör andra åtgärder samtidigt.

– Vi kommer att fortsätta jobba med informationsspridning, allt eftersom det kommer mer studier, och när det finns tillgängligt för svenska förhållanden, säger hon.

Livets molekyl

Jean Yong vill dock inte gå så långt som att helt ersätta konstgödsel med biologiska metoder.

– Jag föreslår ett hybridsystem, för jag tror inte att det fungerar ekonomiskt med 100 procent ekologiskt. Så nästa steg är att jag ska hjälpa Sverige att under de kommande tio åren bli minst 50 procent ekologiskt, det mesta av jordbruket, det betyder 50 procents minskning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Det är inte ett stort steg, men i alla fall halvvägs.

Han säger att framtiden för det ekologiska jordbruket är att hålla koll på viktiga små molekyler, som växthormonet cytokinin. Han kallar den livets molekyl då växtcellerna inte kan växa utan den.

– Du hittar den i kokosvatten och hos daggmaskarna. Bakterierna i komposten tillverkar cytokinin och när de ger den till växterna i jorden växer de bättre utan särskilt mycket kemikalier. Det är magin, säger han.

Elaine Ingham påpekar att vi har en nedräkning för klimatkatastrofen och att vi behöver få saker gjorda nu.

– Alla kan hjälpa till i den här ansträngningen, det är inte som att vi kan sitta och hålla tummarna och vänta på att regeringen ska göra något. Vi kan ta vårt köksavfall och kompostera det på ett bra sätt, så att kol lagras istället för att blåsa iväg.

Regenerativt jordbruk

I det regenerativa jordbruket har du som målsättning att hela tiden se till att du får in kol i jorden och tittar på vad det är som göra att mikrolivet och jorden mår riktigt bra.
Fördelar med att gynna mikrolivet i jorden/regenerativt jordbruk:
▶ binder kol i jorden
▶ mindre angrepp av ohyra och sjukdomar, samt mindre ogräs
▶ större skördar
▶ grödor med mer vitaminer, antioxidanter och spårämnen
▶ slipper övergödning i sjöar och hav samt kemikalier i grundvattnet
▶  gynnar biologisk mångfald
▶ lokalt kretslopp
▶ mindre känslighet för torka
Källa: Jan Röed, Elaine Ingham

Växtsuccession

▶ Kväve är ett av de näringsämnen som växter behöver mycket av, men olika växter tycker om kväve i olika form. Om det finns mycket bakterier i jorden och inte så mycket svamp så dominerar den ena formen av kväve (nitrat).Om det istället finns en övervikt mot svamp dominerar den andra formen (ammonium). 
▶  Ettåriga växter och perenner gillar nitrat medan buskar och träd tycker bäst  om ammonium. 
▶ De flesta grödor som vi odlar vill ha en balans mellan båda. De växter som älskar nitrat mest är de vi kallar ogräs. När man hela tiden plöjer jorden förstörs svamphyferna och bakterierna tar över, med andra ord skapar man en perfekt miljö för ogräs. Gynnar du svampen vill inte ogräsen växa.
Källa: Elaine Ingham

Jordens näringsväv

▶ Växten släpper ut socker och olika ämnen genom rötterna som
bakterier och svampar äter. I det samspelet tar mikroorganismerna upp näring från sandkorn och lerpartiklar i jorden, eller från biologiskt material som gamla löv – näringsämnen som växterna inte kommer åt själva.
▶  All den här mikrobiologiska aktiviteten runt rötterna lockar till sig miniatyrstora rovdjur som rundmaskar, mikroleddjur och protozoer (dvs encelliga organismer som amöbor, ciliater och flagellater) som äter upp bakterierna och svamphyferna. De här små rovdjuren bajsar sedan ut just den näring som växten behöver i en lättillgänglig form.
▶ Även daggmaskar bajsar ut mycket fin näring och andra ämnen som gynnar växterna samtidigt som de luckrar jorden.
Källa: Elaine Ingham, Jean Yong

Elaine Inghams korta komposteringtips:

Välj den kompostering som passar dig och som du har tid för och lär dig göra det. Några exempel:
Varmkompost – bra om du har bråttom, kan vara klar på tre veckor, men kräver en del jobb och uppmärksamhet.
Maskkompost – behöver inte så mycket arbete, några minuter per dag, resten sköter maskarna.
Kompostlimpa – bra vid större avfallsmängder men tar längre tid för att bli klar.

Grön - på riktigt.

Vi borde starta en omställning - på riktigt. 
En omställning till småskalighet. 
Varje individ i vårt land bör snarast göras självförsörjd med den energi hen använder. 

Det finns en enormt stor potential för en kraftig minskad konsumtion av energi - och allt annat för övrigt. - Värt att pröva ! Bra om något politiskt parti i Sverige satte igång att jobba för detta. Till exempel: Miljöpartiet de gröna.

Miljöpartiet De Gröna bör aktivt främja en kraftig minskad konsumtion av energi. Vad gäller energiproduktion bör MP fokusera på att alla individer, familjer , hushåll i vårt land blir självförsörjda med småskaligt egenproducerad fossilfri energi i, på, vid det egna huset / bostaden.

Vi får i oss radon och utsätts även för andra radioaktiva ämnen stundom. Ännu finns det kvar radioaktiva ämnen både i Sverige och Norge och annorstädes, från Tjernobyls stora utsläpp. Smart chef för strålskyddsinstitutet, Gunnar Bengtsson, hade vi också, han höjde helt sonika det värde som ansågs "acceptabelt som bakgrundsstrålning" när värden steg till väders efter Tjernobyl.......Folkpartiet var länge kärnkraft-profilerat. Ledaren; Jan Björklund tog upp detta ämnen gång på gång...på slutet av sin politiska karriär visade han dock vilja att ändra sig..detta bättrade på mitt omdöme om honom , ganska väsentligt. - Han insåg att det inte är och inte kommer att vara lönsamt - för någon - att bygga kärnkraft i Sveriges vackra land. 

Till de nya kärnkrafts-förespråkarna i MP:
Dröm på, som man säger. :) Då partiet, Miljöpartiet en gång bildades var det på grund av att man svek den folkliga opinionen - och byggde kärnkraftverk. - Detta är och förblir vår "kärnfråga" om man så säger. Det har hänt en hel del trots allt sedan 1981. - NU är det en ganska massiv satsning på de ALTERNATIVA energikällorna vår parti kämpat för i alla år. 

Mika skrev for 3 år siden: "2015 när jag var i Longyearbyen observerade jag att bostadsbolaget satt upp solpaneler på husen de byggt. - Det har sedan dess satts upp fler solpaneler på Svalbard och snart ska det sättas upp många på flygplatsen. - Jag citerar Frode Lindmo som skriver: "Noen faktorer som gjør at solceller er bra på Svalbard. Det er kjølig store deler av året. De har sol hele døgnet i lang tid. Det erstatter kullkraft, så CO2-regnskapet blir veldig bra. Vi skal forresten opp om 2 uker og montere 160 paneler på flyplassen. Vi monterte der i fjor også. Både på vegg og tak."


Martina J. Jarnuszak: "Alla skäl som las till grund för beslut mot kärnkraft finns väl kvar? Vad finns då för anledning att byta fot och vara för kärnkraft? Lustig idé. Finns mycket annat att diskutera och göra."

Den japanska regeringen och kärnkraftsbolaget TEPCO har nyligen reviderat planen för sanering och efterarbete till katastrofen i Fukushima år 2011. Enligt nyhetsbyrån AP väntas arbetet ta uppåt 40 år och kosta närmare 5 000 miljarder kronor.

Storsatsa på att alla hushåll i Sverige ska bli självförsörjda med småskalig fossilfri energi - som de själva produserar hemma på hustaket och på tomten.

"Stänga kärnkraft i förtid:" - I förtid. Det begreppet har kärnkraftskramare använt sig av under lång tid. - Då våra kärnkraftverk är byggda för att vara i 30 år samt blivit utröstade av det svenska folket i en folkomröstning 1980, då man bestämde att den sista kärnkraftreaktorn skulle vara av-vecklad senast år 2010...smakar den meningen äckligt....

MP, vakna ! Storsatsa på att ALLA svenska hushåll blir självförsörjda med småskalig fossilfri energi som de producerar på / i det egna hemmet. - När alla har småskalig fossilfri energitillgång som de bestämmer och styr över själva - kan vi återkomma till om det behövs ytterligare energiproduktion i landet, än den vi redan har, vattenkraft och annat. - Kärnkraftverken kommer inte att avvecklas " i förtid" - de går snarare på ÖVERTID, då svenska folket folkomröstat om deras vara eller icke vara anno 1980. - Samtliga kärnkraft-reaktorer skulle - enligt svenska folkets vilja vara stängda senast den 31.12.2010. - MP existerar på grund av politikers ovilja att satsa alternativt och småskaligt - och endast se till storskaliga energiproduktions-system.

Friluftsliv i Nordland.

https://www.klikk.no/side3/friluftsliv/nordland--steigen--norskot--manshausen--engeloya--naustholmen-6919093

Firandet av Sveriges nationaldag - i Lamarka.

6 juni. Sveriges nationaldag. ( F.d. Svenska Flaggans Dag. )

Oljemalerier av Ingunn Judith Moen Reinsnes.

Øvre maleri : Eiere: Mona Dahl, Sortland.
Undre maleri: Eiere: Region Halland, Sverige.

Leserinnlegg av Ingunn Judidth Moen Reinsnes i Bladet Vesteålen i dag:

https://www.vol.no/meninger/leserinnlegg/2020/06/04/%C2%ABDags-for-politikere-%C3%A5-ta-grep%C2%BB-21993305.ece?fbclid=IwAR1m0hOjt_2guoeyKnfAcLWwZJRO8ZTFUOW1WZT1gyctZo9_9KexfipoXqA

Ingunn Judith Moen Reinsnes 
- den første kunstner som tog lokaler i Kunstnerhuset i bruk som arbeidsplass, år 1992.

Kunstnerhuset på Sortland. - Til venstre.

Kunstnerhuset på Sortland.

Sivert Høyem:


Det kunstnere trenger mest av alt i sitt daglige virke er et sted å arbeide - det er ofte vanskeligere å finne enn man skulle tro. Kunstnerhuset på Sortland har i så måte hatt ENORM reell verdi for generasjoner av kunstner i regionen. Å selge huset er et uttrykk for manglende innsikt i hvordan kunst og kultur skapes, og at folk faktisk har dette som jobb. Nei til salg av Kunstnerhuset!

https://www.blv.no/kultur/bor-samle-seg-om-kunstnerhuset/?fbclid=IwAR38EhdoHR1i53YdsruzxjKGqMCxrCswl-MdhcBwK1Dh-UCZKoXC-Dlj8K4
Bør samle seg om Kunstnerhuset

https://www.blv.no/kultur/viktig-knutepunkt-for-kunstnere/?fbclid=IwAR0Rcf1hFxxVMWFPiQDd2Y0uFYYI6XvGAjwJUJUY6nKfa-ibiHDqiEx2OUU
Viktig knutepunkt for kunstnere

https://www.blv.no/nyheter/advarer-mot-hastverk-i-kunstnerhus-saka/?fbclid=IwAR1BiK8o68XSMXALITYyEc1QJN_xNsFMnzxnss3uzWUlRa0OJb7zth7FKPQ
Advarer mot hastverk i Kunstnerhus-saka.

https://www.blv.no/nyheter/dette-huset-gjor-at-vi-kan-jobbe-pa-sortland/?fbclid=IwAR3sSa4lJqSj_GunPtJ4dqJnSMssankMGRZyOgl28klRPHIaIRZEmg26rAE
Dette huset gjør at vi kan jobbe på Sortland.

https://www.nfk.no/aktuelt/kunstnerhus-gir-store-ringvirkninger.1030976.aspx?fbclid=IwAR0EYa_wVxphgzI_xkpAP3dYwu_LJS_v11gBEvk5FNPwgVwSqZeaeQeNSss
Kunstnerhus gir store ringvirkninger.

https://www.kulturfabrikkensortland.no/aktiviteter/kunstnerhuset/?fbclid=IwAR0EYa_wVxphgzI_xkpAP3dYwu_LJS_v11gBEvk5FNPwgVwSqZeaeQeNSss
Dette er Kunstnerhuset idag

Solenergi på nordliga breddgrader:

Frode Lindmo som skriver: "Noen faktorer som gjør at solceller er bra på Svalbard. Det er kjølig store deler av året. De har sol hele døgnet i lang tid. Det erstatter kullkraft, så CO2-regnskapet blir veldig bra. Vi skal forresten opp om 2 uker og montere 160 paneler på flyplassen. Vi monterte der i fjor også. Både på vegg og tak."

I går 3 juni fyllde Lopi 5 år.