Uttalande från Miljöpartiet de gröna.

Utsläpp från den rika världens konsumtion är en laddad rättvisefråga i globala klimatsamtal. Även Sveriges miljömål anger att miljöproblemen ska lösas ”utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Att våra utsläpp utomlands ökar går på tvärs med våra miljömål.

Miljöpartiet anser att politiken inte tagit sitt ansvar. Det har länge lagts för stort ansvar på den enskilde konsumenten att driva miljöarbetet. Självklart är konsumentens val viktigt, men det är politiker och producenter som har makten att påverka de strukturer som enskilda konsumenter inte rår på.

Senaste nytt om förnybart – vecka 4

Förra veckan röstade EU-parlamentet för högre 2030-mål avseende förnybart och energieffektivisering, nu återstår förhandlingar. Globalt investerades det rekordmycket i förnybar el, men i Storbritannien är oron stor att regeringens politik hindrar fortsatt utbyggnad på land. I USA chockhöjer presidenten importtullarna, vilket är en riktig smäll mot solcellssindustrin. En rapport visar att Sverige tjänar på omställningen till förnybart: För varje krona som investeras i omställningen förnybart får samhället tillbaka fyra. Det har gått 30 år sedan härdsmältan i Tjernobyl, och nu ska området åter börja leverera el. Fast inte i samma form som förr.

Midway Alignment – stolligt namn på en färja mellan Umeå och Vasa

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 30 jan 11:40

I en debattartikel i Västerbottens-Kuriren skriver Ola Nilsson, forskningskommunikatör i Umeå, tidigare reporter vid Sveriges Television i Umeå, tillsammans med Christoffer Wiik, företagare i Vasa, och tidigare reporter vid Finlands radio och tv, YLE:

”Det går trögt för projektet ny färja Umeå–Vasa. Sveriges regering säger nej till stöd, Finland tvekar och på EU-nivå tycks man kallsinnig till ’Midway Alignment’. Inte att undra på. Såvitt vi vet ligger inte Midway i Norden eller i Europa. Med ett vettigare namn finns däremot chans till framgång. Sämre kan det i vart fall inte gå.”

Namnet är fullständigt obegripligt, konstaterar skribenterna:

”Ett namn är ett varumärke som ska skapa association, identifikation och vision. En färja mellan Umeå och Vasa är inte jeans eller hamburgare. Därför måste namnet bygga på en faktisk anknytning till vad det handlar om och var det ligger.

Det bör dessutom vara någorlunda kort, kännas naturligt för berörda och inge en känsla av seriositet.

’Midway Alignment’ uppfyller inte ett enda av dessa kriterier. Utan förklaring är det fullkomligt obegripligt vad det är eller var det ligger. Ingen – absolut ingen! – i Vasa eller Umeå känner sig berörd av namnet. Möjligen kan det locka till ett eller annat gapskratt i korridorerna i Stockholm, Helsingfors och Bryssel, men skratt ger ingen finansiering.”

Favorit i repris.

Från min blogg: MIKAS TANKAR;

Kampen mot storskalig dumhet går vidare.
Måndag 13 december 2010

Felfördelning
Privata, kommunala och statliga bolag ges med den förda politiken subventioner av stora mått för att kunna skapa vinster till dess aktieägare.

Bättre vore att subventionera privata husägare samt övriga för att isolera hus och byggnader så att de ej behöver tillföras extern energi från storskaliga energiprojekt som vind och kärnkraft med mera.

Grönskans betydelse.

Trots grönskans betydelse för hälsa och miljö har förtätningen av svenska städer under de senaste decennierna lett till att grönskan minskat i våra städer. En grupp forskare har därför, tillsammans med tjänstemän och praktiker, tagit fram en ny metod för hur ekosystemtjänster från stadens grönområden kan bedömas och värderas.

Havet er veien vår.

Kystsamholdet Nordland er nylig oppretta med det formål å stanse gjennomføringa av nedlegging av båt- og ferjeruter i Nordland. Øyer og veiløse steder står sammen i kampen mot kutt i sjøtransporten som vil få store konsekvenser for næring og fastboende langs kysten.

Leserinnlegg til Bladet Vesterålen, skrevet av meg.

Grönt är skönt.

Grön är en populär färg.

Idag vill alla vara ( verka vara ) gröna.

Det har inte alltid varit så.

När jag anslöt mig till den nya gröna politiska rörelsen

i början av 1980-talet vara ordet: "miljö" helt frånvarande

i den politiska debatten.

Mycken kraft har etablerade politiska partier 

lagt på att smutskasta, förlöjliga och på alla vis misskreditera

det nya ( i jämförelse med de andra partierna ) politiska partiet:

Miljöpartiet de gröna respektive Miljøpartiet de grønne. 

Det kanske fungerar en tid, men inte i längden.

Så man har ändrat taktik genom åren.

Det börjar med att man ignorerar.

Så följer misskreditering och falska påståenden.

Sedan tvingas man möta det nya partiet i debatter.

Småningom tar man till sig en del gröna ideer.

Så börjar man saluföra de som sina egna.

Sedan menar man att man egentligen alltid legat i fronten för en grön politik.

Slutligen hävdar man att man de facto faktiskt har den bästa gröna politiken.

Om man bemödar sig med att granska politiska handlingsprogram

kan man upptäcka en hel del vackra ord och målsättningar, men egentligen

är dessa mest svada. Man kan också se om det tas beslut i rätt riktning 

och om de beslut som tas är tillräckliga för att uppnå nödvändiga resultat.

Politiska rörelser med ideologier från sent 1800 tal och tidigt 1900 tal

har egentligen liten eller snarare ingen attraktionskraft på mig.

Då de är bildade i en annan tid än den som vi lever i nu 

saknar de lösningar på den problematik vi står inför idag.

Vi bör ta till oss det som sker med vår värld. Vad vi människor själva ställer till med.

Vi bör dra slutsatser av detta och engagera oss för att styra in på en bättre väg.

Smartare, förnuftigare, och rätt och slätt en väg som är hållbar.

Nya tider kräver nya lösningar.

Birger Schlaug:

Vi som vill utmana rådande system och strukturer,

vi som tror på en fredlig kulturrevolution,
vi som känner att någonting grundläggande blivit fel trots att så mycket blivit bättre,
vi som tror på gemensam säkerhet, inbördes hjälp och uthålligt samhälle,
vi som tror på självtillit som en möjlighet att möta världen utan rädsla,
vi som tror mer på livslinje än på arbetslinje,
vi som tror mer på människor i samverkan än på staten och kapitalet,
vi som känner att ekonomismen håller på att ta strupgrepp på framtiden,
vi som vill ändra spelreglerna så att frihetlighet och rättfärdighet kan gå hand i hand inom de ramar som naturen sätter.

Vi som tror på vikten av fred, nedrustning och konfliktlösning istället för krig, upprustning och byggande av nya konfliktzoner... Vi som inte accepterar krigsretorik och normalisering av krigshysteri.

Vi som tror på kultur för växande människor. Vi som tror på växande människor för kultur.

Vi som tror på en utveckling bortom tillväxt- och konsumtionssamhället.
Vi som vill vara med och skapa opinion för en djupare debatt om vart vi är på väg - och vart vi skulle kunna vara på väg om vi bara vågade.
Vi som tror på omställning.
Vi som tror på omstart.
Vi som tror på omtanke.
Vi som fått nog av politikens talepunkter, debatt i stackato och bristen på långa tankar.

Vart ska vi ta väg?

Coop Vegetardag.

 "Vi følger selvfølgelig med i tida, og har for lengst lansert serien Coop Vegetardag. I serien får du alt fra pålegg til burgere, tacofyll, pølser, vegetarboller, pudding - for å nevne noe. Alt er selvfølgelig helt uten kjøtt, og trenger kun varmes kjapt i panna før de kan serveres. Ta med en pakke neste gang du er innom, så henger du også med i tida."

Bensin- og dieselbiler kan bli forbudt i Oslo

Et forbud mot bensin- og dieselbiler i store deler av byen kan komme allerede om seks år. Byrådet utreder hvordan området innenfor Ring 3 kan bli fossilfritt i 2024.

Maten alle snakker om.

Stadig flere av oss ønsker å spise mindre kjøtt.

I følge BBC vil plantebasert protein være en av de store mat-trendene i 2018.

Eivind Trædal:

Forbud mot bensin- og dieselbiler innafor ring 3? Er dere gale? Neida, Oslo vil bare utrede et tiltak som er helt i tråd med regjeringas egne mål.

I Jeløya-plattformen står det at transportutslippene i hele Norge skal halveres innen 2030. Elbiler er det viktigste virkemiddelet (de burde satsa mer på kollektiv spør du meg!). Regjeringa vil at alt nybilsalg i Norge skal være nullutslippsbiler innen 2025. Altså vil et eventuelt forbud i Oslo skje omtrent samtidig som Regjeringa planlegger å utfase all import av fossile biler. Det er et ambisiøst mål fra Regjeringas side, men vi bidrar gjerne til å gjøre det lettere å nå!

Vi skal ha mindre biltrafikk i framtida, og den vi har, skal ikke produsere helse- og klimaskadelig eksos. Da kan det være nødvendig å bruke både gulrot og pisk. Gulrøtter får elbilisene masse av. Gratis parkering, støtte til å bygge ladestasjoner, gratis bompassering, tilgang til kollektivfelter. Alt dette bidrar til at elbiler utgjør 40 % av nybilsalget i Oslo. Men i tillegg til alle disse tiltakene, er det smart med en deadline.

Det er det samme man har gjort med oljefyrer i bygg, som Regjeringa selv har innført et forbud mot innen 2020, basert på klimaforliket. Folk får støtte for å bygge varmepumper og fjerne den gamle oljekjelen fra tomta, og forbudet gjør at de får ut fingeren. Det er en suksesshistorie. Dermed får de både mer behagelig inneklima, de slipper å bekymre seg for oljelekkasje i hagen, og de kutter utslipp.

Men fossilbiler er et mye større problem enn oljefyrer i byen vår. De står for rundt 60 % av klimautslippene våre, 78 % av nitrogenoksidutslippene, og er den største kilden til farlig svevestøv. Situasjonen er så alvorlig at Norge har blitt dømt av EU for å ikke overholde reglene for luftkvalitet. I fjor vinter hadde vi den verste luftkvaliteten i Europa på de verste dagene.

I dag bor det over 200 000 mennesker i "rød sone" for luftforurensing her i byen. Da trengs sterke virkemidler for å gjøre lufta trygg.Vi har mange barnehager og skoler hvor luftkvaliteten er altfor dårlig. Problemene med astma øker og vi har stadig vekk dager med så høy luftforurensing at folk med luftveisplager må holde seg innendørs. Sånn kan det ikke fortsette!

Høyrebyrådet her i Oslo la fram en handlingsplan rett før de gikk av i 2015. Den har vi nå fått i retur fra Høyreregjeringen med beskjed om at den ikke er bra nok! Sånn kan vi jo ikke ha det. Regjeringen pålegger oss derfor å gjøre enda mer. Et bredt flertall i Oslo bystyre - også Høyre - sagt at vi skal utrede om det skal være restriksjoner på å kjøre fossilbiler i deler av Oslo sentrum. Det er ikke veldig radikalt. Hvis ikke Oslofolk skal kunne gå foran i landet med å bytte til elbil, hvem skal gjøre det da?

Men er ikke Oslo litt gærne allikevel da? Tja, ikke så mye gærnere enn Paris, London, Los Angeles, København og flere andre byer rundt om i verden, som allerede har varsla at at de vil forby bensin- og dieselbiler i store deler av sine byer innen 2030. Norge ligger lengst framme i løypa, og kan ha mer ambisiøse mål.

Det viktigste vi kan gjøre er å legge til rette for at byens innbyggere skal kunne ta miljøvennlige valg. Her er vi på god vei. For første gang bruker flere kollektivtrafikk framfor å kjøre egen bil – og den samla bilbruken går for første gang ned. Staten har gjort det billig å kjøpe elbiler og kommunen har gjort det enkelt og billig å bruke dem, det gjør at elbilsalget skyter i været. Innføring av rushtidsavgift og drivstoffavgift i bomringen har også hatt en positiv effekt. Bare i fjor hadde vi over 6 % vekst i antall kollektivreisende, mens biltrafikken gikk ned med 5 %, og det blir stadig lettere å komme seg rundt på sykkel.

Mange vil argumentere om at vi heller bør satse på tiltak andre steder, som i havna eller mot vedovner. Men havna står, til sammenligning, for kun 8 % av NO2-utslippene, og en ikke-målbar andel av svevestøvutslippene, og vedfyring har lite med NO2-utslipp å gjøre. Dessuten sørger byrådet for 6000 kr i støtte til utskiftning av gamle vedovner, vi bygger nå landstrømanlegg på Vippetangen, vi skal sette i gang en pilot på oppsøkende virksomhet for å hjelpe folk å bytte ut gamle vedovner.

Kanskje trengs ikke noe forbud. Men det er bra at det utredes! Dette kan bli et viktig grep for å sikre både klimamålene våre og helsemålene våre. Vel bekomme, Ketil Solvik-Olsen og Bent Høie! Alltid en glede å gjøre jobben deres enklere.

Effektivisera, minska, spara.

Ett forskningssamarbete mellan näringsliv och akademi försöker 
optimera och förenkla energikrävande processer i skogsindustrin. 
Målet är att halvera papperstillverkningens elförbrukning på tio år 
- något som verkar fullt möjligt enligt de inledande studierna.

Tilltag.

Från 2017

Luften i Paris har inte varit så här usel på minst tio år, enligt övervakningsorganet Airparif. Nödåtgärder som begränsar biltrafiken i den franska huvudstaden har införts i hopp om bättring.

Problemen förklaras med att avgasutsläppen späds på med rök från vedeldning i hemmen, plus att vindstilla förhållanden gör att föroreningarna inte skingras.

För att minimera avgasutsläppen är kollektivtrafiken gratis. Och den vanliga nödplanen för biltrafiken har aktiverats: Bilar vars registreringsskyltar slutar med en jämn siffra fick köra i tisdags, på onsdagen var det de ojämnas tur, och så vidare. Åtgärden gäller bara bilar med förorenande avgaser, inte elbilar.

Innfør maks 1 minutt tomgangskjøring.

Skandale at Sortlands politikere ikke tar sitt ansvar.

Noterat 2017

Investeringarna i solenergi i USA sker nu snabbare 

än investeringarna inom alla andra energislag tillsammans. 

Det framgår av statistik från 

Solenergiförbundet, SEIA och GTM Research 

som är en del av Greentech Media.

Stöd de som vill mest.

Steg för steg för steg för steg går det den väg vi hela tiden propagerat för..... 
har alltid undrat varför man INTE ska stötta detta genom att lägga sin röst 
hos de gamla tröga politiska partierna som kämpar emot, 
satsar på gamla modeller som är på väg ut...
och inte jobbar för att främja de nya gröna lösningarna.

Minska förbruket är den största delen av lösningen.

Minska. Minska. Minska. 
Mänska. 
Min ska jag i alla fall Minska.
Min personliga klimatpåverkan. 
Från en i utgångspunkten låg till lägre klimatpåverkan.

Lasse Diding:

Att den rikaste promillen av jordens befolkning fortsätter sitt ekonomiska segertåg och dammsugning av jordens resurser för sin egen vinning är förstås galet på alla tänkbara sätt och mot all rim och reson. Att detta fortgår i accelererande tempo bäddar naturligtvis för social oro och slutar rimligtvis med en krasch.

Den normalisering av uppenbar galenskap detta medför, spiller förstås över på den lokala arenan. I dagens Hallands Nyheter kan man läsa vältaliga försvar för varför klyftan mellan chefer och underställda snabbt ökat och de förra under senaste tioårsperioden fått sina löner genomsnittligt ökade med 80%, medan de längst ner på trappstegen olyckligtvis grovt halkat efter. Att det rör sig om kvinnodominerade yrken som undersköterskor är förstås ”väldigt olyckligt” och ”något att ta tag i snarast” eller vad man nu för femtioelfte gången ursäktar sig med. Är det inte märkligt att det alltid är dessa grupper som hamnar längst ner.

I artikeln här nedan kan man läsa om hur kvinnliga kycklingarbetare får jobba i blöjor då de inte hinner med att gå på toaletten. Detta kanske är en ”förmån” som kunde erbjudas stressade undersköterskor i Varbergs kommun, när det nu tyvärr aldrig finns resurser till löneökningar efter att cheferna fått sina beskärda delar?

Sameblod !

Henrik Blind : "Våren 2017. Jag glömmer aldrig mitt biobesök på SF Saga i centrala Stockholm. Jag satt i en fullsatt salong. Strax innan filmen började tog biovaktmästaren till orda. Han bad alla stänga av sina mobiler och uppmanade alla att fokusera istället på filmen eller som han uttryckte det: "som visar Sveriges skamfyllda behandling av sitt urfolk". Filmen var mycket riktigt ett slag mot mellangärdet. Den lämnar djupa avtryck. Kvinnan till höger om mig grät, det äkta paret med sin tonåriga son som satt till vänster om mig satt stilla då eftertexten rullade. De ville som inte lämna sin plats utan pratade stilla om hur de skämdes över sitt lands historia. I trängseln ut från salongen vandrade ett tjejgäng där alla hade svarta luvor med trycket BACK och slarvigt knutna Dr. Martenskängor. De förundrades över varför de aldrig fått lära sig om denna del av Sveriges historia och om samer. Det var som att Amanda Kernell hade ryckt bort osynlighetsmanteln och öppnat ögonen hos de som lämnade biosalongen. En stark upplevelse på så många plan så TACK Amanda för din film Sameblod. För skallmätningar och kollektiv skuld över att inte räknas är exempel på rasistiska övergrepp som aldrig får tystas ner eller glömmas bort. Aldrig. Amanda, du visar att kultur gör skillnad och ser inga gränser. Värjer sig inte för det obehagliga. Ger röst för de som inte får ta plats. Fyra guldbaggar senare. Det är många som har vaknat. #guldbaggen"

Baltic Sea Science Center.

"Men varför måste det heta Baltic sea science center? 

Målgruppen, enligt en artikel i Dagens Nyheter den 20 januari, 

beskrivs som i första hand högstadie- och gymnasieelever. 

Dessa torde säkerligen behärska svenska."

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 jan 11:57
Nästa år öppnas Baltic sea science center på Skansen. Inrättningen ska fungera som ett kunskapscenter. Byggnaden har en bruttoyta på 2 000 kvadratmeter och innehåller många stationer, från stora akvarier på bottenvåningen till föreläsningssal och cinematek högst upp i huset.

Men varför måste det heta Baltic sea science center? Målgruppen, enligt en artikel i Dagens Nyheter den 20 januari, beskrivs som i första hand högstadie- och gymnasieelever. Dessa torde säkerligen behärska svenska.

Menar de ansvariga att ett engelskt namn lockar fler ungdomar? Tänder verkligen ungdomar på engelskan? Det naturliga hade varit att ge inrättningen ett svenskt namn, Östersjöns vetenskapscentrum eller något liknande, och eventuellt den engelska översättningen efter eller under det svenska namnet. På de flesta håll i världen, utanför de engelskspråkiga länderna, används först det inhemska språket och sedan eventuellt engelska och andra språk vid detta slag av namngivning.

Observatör

Suorta Suohkan, Vesteraalis.

Släkten är släkt.

Visar sig att också farfars far var politiskt aktiv.
Troligen dock en del åt höger vill jag tro :)

Januari 1898 kan man läsa om farfars far:

"Fabrikör Gaunitz, som var född i Leipzig, ankom till Sverige 1839. slog sig ned i Linköping som spegelfabrikör 1840, blef borgare därstädes 1844, blef genom sitt giftermål med fröken Moll egare till Värnas m fl. egendomar, dit han flyttade 1854 och blef han en intresserad och skicklig landtbrukare. Fastän född tysk var han så svensk som någon, och deltog med lifligt intresse in i sin lefnads afton både i det politiska och kommunala lifvet, var alltid glad och gemytlig och god och angenäm värd. Han sörjes nu närmast af tre söner och en dotterdotter samt talrika underhafvande och många vänner. Hvile han i frid!"

Planlägg för fellesskapet. Inte för privata aktörer.

Planlägg efter folks behov, så hela fellesskapet får nytta av det.

Solpaneler på alla tak.

Alla tak ska ha solceller / solpaneler. Detta rimliga krav bör införas.

Alla bostäder ska med småskalig förnybar teknik producera den energi som förbrukas av hushållet.

Energieffektivt byggande och solenergi ska ersätta de storskaliga energiproducenterna.

Ta det isigt med bruk av den totalt onödiga engelskan.

Falsk matematik.

"Ska det va så svårt att fatta , att det är falsk matematik,
som gör den fattige så fattig och den rike så förbannat rik."

Peps Persson.

– Det var när min dotter föddes som jag insåg att jag inte kunde jobba kvar inom oljeindustrin.

Solar Valley, ett område där arbetet 

för att göra Kina världsledande 

på förnybar energi har pågått i decennier. 

Huang Ming grundade 

vad som kom att bli 

Solar Valley i Shandongprovinsen för över 30 år sen. 

Hans oförtrutna arbete för solenergilösningar 

och hundratals patent har gett den 

extremt innovativa ingenjören namnet: 

Solkungen.

– Det var när min dotter föddes som jag insåg att jag inte kunde jobba kvar inom oljeindustrin. Oljan skulle kanske inte vara kvar under hennes tid, säger Huang Ming.

Solar Valley är en av världens största geografiska platser för solenergi. Här finns ett hundratal företag, ett stort hotell, utställningshus och utställningshallar, och redan – ett museum.

– Ja, en del av den här tekniken är redan historia, men vi kommer ständigt på nya lösningar hur vi ska använda tekniken smartare och på mer effektiva sätt, säger Huang Ming.

Glasa in.

Lokal produksjon.

Samspillet mellom nye teknologier og den forenklingen som finner sted gir oss en renere og mer energieffektiv fremtid :-) Solenergi produsert lokalt er i mange tilfeller billigere enn det koster å bygge bare kablene fra større sentrale kraftstasjoner. Lokal produksjon av energi og ikke minst lokalt forbruk på elbiler, hus og hjem er en kombinasjon som er uslåelig i lengden

Småskalighet är det bästa.

Läser i Bladet Vesterålen att Energidepartementet har stoppat småskalig utbyggnad av vannkraft i Laupstad med motivationen att det har "för stora konsekvenser for landskap och andra interesser."

14 stycken 90 meter höga vindkraftverk på upp till 400 meters höjd på fjället: Ånstadsblåheia, Sortland, som ska stå och snurra dygnet runt.
Vad med det ? Hur kan detta tillåtas ?

Energidepartementet sätter sig också över Nordland fylkeskommune.

– Dette er framtida, sier fisker Bent Gabrielsen. Han eier verdens første hybridsjark med elmotor, og nyter fisketurene mer enn noen gang.

Bent Gabrielsen har stoppet sjarken Karoline ved den første garnblåsen mellom snøkledde fjelltopper i Nord-Troms. Han og kompanjong Verner Nilsen trekker på seg oljeutstyret og går ut på dekk for å hale opp dagens første fangst av brosme, lange og uer. Før de starter den hydrauliske garnhaleren er det så stille på dekk at de hører bølgene som skvulper mot sidene på den grønne sjarken og skaper rolige, duvende bevegelser. Når de trekker været er det ren sjøluft de får i lungene.

Hvis du har vært på fisketur med en hvilken som helst annen sjark, vet du at sanseinntrykkene vanligvis er mer stressende enn dette. Dieselmotoren som går for å forsyne utstyret med kraft gir også eksos, støy og en during som forplanter seg i hele båten. Men ikke på Karoline. Den elektriske motoren er fri for både lyd, avgasser og vibrasjoner.

– Arbeidsmiljøet er den største fordelen med elektrisk motor, sier Gabrielsen med innestemme.

SJ tar marknadsandelar från flyget i Umeå

Fler byter flyg mot tåg på sträckan Umeå – Stockholm.
Medan tågresandet ökade med 22 procent på sträckan under 2017 minskade flygresandet.

– Att fler byter flyg mot tåg är förstås positivt för miljön. Det är tydligt att Umeå är en stad med en stark miljöprofil med invånare som värnar hållbarhet i allt, säger Jan Kyrk, Affärschef vid SJ.

SJ har under det senaste året kört fler snabbtåg på sträckan Umeå - Stockholm vilket lockat resenärer. Det går fyra dagliga avgångar med snabbtåg som har en restid på drygt sex timmar. Därtill kör SJ även nattåg i vardera riktningen på sträckan.

– Vi märker att allt fler resenärer upptäcker tågets fördelar såsom ökad komfort och mer tid till avkoppling eller arbete. Den positiva utvecklingen på linjen Umeå – Stockholm är bland de starkare i landet, säger Jan Kyrk.

Utöver resandeökningen till och från Umeå slog även SJ nytt rekord under 2017 då bolaget totalt sett passerade 30 miljoner resenärer under ett och samma år. Ökningen skedde över alla segment, där tågresandet bland studenter och ungdomar stod för den största ökning om 19 procent.

Isabella:

MP:s språkrör Isabella Lövin tar avstånd från den bild av invandringspolitiken som regeringskollegorna i S ger. 

Siv Jensen oppsummerer den nye regjeringens klimapolitikk raskt og effektivt.

Spørsmål fra reporter: - "Hvor mye CO2 kutter regjeringserklæringa"

Svar fra Siv Jensen og de andre tre pikene. - "Hahahaha"

Lommas första Svanenmärkta flerbostadshus blir "Lomma Läge."

I centrala Lomma har Veidekke Bostad 

nu byggstartat projektet,

Lomma Läge som består av 

totalt 59 enheter, 

fördelat på lägenheter, 

hus och radhus. 



Lommas första Svanenmärkta 

flerbostadshus blir 

Bostadsrättsföreningen: 

Lomma Läge.

ETCs grundare, Johan Ehrenberg ger sig nu in i byggbranschen.

"Med hjälp av ETC Bygg tänker vi visa att det går att bygga både billiga, rena och energisnåla hyresrätter i Sverige." säger ETC:s grundare Johan Ehrenberg."

Sedan länge säljer man solpaneler och energi, nu satsas det också på energieffektiva lägenheter.

Kent Holmkvist:

"Tillväxt" - über alles.

Januari 12, 2016 Ekonomi, Filosofi,Politik, av: Kent Holmkvist

Vi matas konstant av budskap gällande kostnadseffektivitet. Det gäller allt från försvar, företag, kommuner och ända ner till vår egen energiförbrukning. Dom flesta människor har idag en inbyggd känsla att kostnadseffektiv = bra. Ordet kostnadseffektiv har ungefär samma status som ordet ”tillväxt”. Båda orden upplevs positivt men få frågar sig hur man räknar ut dom.

Det är betydligt dyrare att ha service i glesbyggdskommunerna p g a av avstånden och den glesare befolkningen. Nu har Sverker Lindblad som är utredare vid näringsdepartementet sagt att glesbygdskommunerna måste gå ihop eller höga skatten rejält. Små glesbygdskommuner är nämligen inte kostnadseffektiva. Att dessa kommuner ger staten mångmiljardinkomster p g a gruvnäring, skog och energi spelar ingen roll.

Om det är så att vi verkligen bara brydde oss om kostnadseffektivitet på det sätt som man räknar idag skulle alla bo i närheten av städer. Lägg ner all glesbygd. Alla flyttar till Skåne. Det är nämligen mer kostnadseffektivt än Stockholm. Lättare att bygga och närmare till ”marknaden” på kontinenten.

Vi skulle då förbjuda försäljning av bilar och tvinga alla att åka kollektivt. Det är nämligen mer kostnadseffektivt. Vi har ändå tagit bort glesbygden så det blir nog inte så dyrt att att dra järnväg mellan dom städer som finns kvar.

Vi skulle bara ha en bank. Vi skulle bara en livsmedelskedja. Vi skulle bara ha resebyrå. Det är nämligen mer kostnadseffektivt desto fler kunder varje verksamhet har.

Vi kunde lägga ner alla skolor och istället ge varje elev en bärbar dator. Sedan kunde man ha en enda lärare per årskurs som utbildade alla Sveriges elever via internet. Då skulle vi vara riktigt kostnadseffektiva.

Jag tror det är en fråga vi måste ställa oss innan vi börjar tala om kostnadseffektivitet. Hur vill vi att samhället skall se ut? Om vi tillsammans först bestämmer oss hur vi vill att Sverige skall se ut så kan vi sedan försöka uppnå det målet på snabbaste om mest kostnadseffektiva sätt.

Jag skulle vara RUSKIGT glad om politikerna i Sverige någon gång talade om HUR dom vill att Sverige skall se ut om 30 år istället föra bara kasta skit på varandra och hela tiden försvåra varandras arbete.

Du blir vad du äter.

Om salt.
Det hävdas att salt måste till när man kokar potatis och annat inklusive sin morgongröt. - Jag har provat både med och utan salt i kokgrytan, och kan rapportera att jag inte märkt någon förbättring med salt. :) 
Salt tillsammans med raffinerat socker och vitt mjöl är ju en av de främsta orsakerna till våra välfärdsjukdommar.
- nuförtiden har ju detta sjunkit in hos både folk flest och läkare......Jag läste en del gamla Are Waerland-böcker på 80-talet, b.la " I sjukdommars häxkittel"

Från 14 januari 2015:

Los Angeles borgmästare sa nyligen ”om ett decennium äger vi kanske inga bilar”.

Att det sker i en stad som är världskänd, eller snarare ökänd, för att vara en av de mest bilberoende städerna i världen, visar på vilket systemskifte vi just nu står inför på olika håll, vilket också är nyckeln till att klara klimatutmaningen.

Å produsere egen strøm gjør deg energibevisst.

– Undersøkelser viser at egen strømproduksjon blant annet øker bevisstheten rundt eget energiforbruk. Med andre ord så bevisstgjøres vi som forbrukere, sier hun.

Det er neppe en ulempe for innbyggerne i Norge. Vi nordmenn er på verdensbasis kun slått av Kuwait i strømforbruk per husholdning.

Kort oppsummert:

• Solceller produserer utmerket i kaldt vær
• Prisen på solcellepaneler synker år for år
• Undersøkelser viser at å produsere din egen strøm gjør deg mer bevisst på ditt eget strømforbruk

Sett liv i bygda.

Mer enn 115.000 gårder er blitt lagt ned siden 1970, og i dag står det rundt 30.000 tomme bruk i Norge der det ikke lenger bor noen. Historiker og forfatter Øystein Morten har sammen med fotograf Pål Hermansen utgitt boken «Norske ødegårder – Historien om stedene vi forlot», som tar oss med til forlatte gårder rundt om i Norge.

– Vi har i dag like mange ubebodde gårdsbruk som etter svartedauden. De forteller noe viktig om stedene og kulturen vi har beveget oss vekk ifra de siste tiårene. Det er det vi forlater som er den virkelige historien, ikke det vi tar vare på og setter inn i en ny sammenheng på et museum, forteller Morten til ABC Nyheter.

Gurkmeja och morötter.

Curcumin
är ett nyttigt ämne
som finns i gurkmeja.
Hittade färsk gurkmeja i grönsaksdisken.
Smakar inte så illa.
Här samkokt med morötter.

7 grønne krav fra MDG.

1. Et reelt grønt skatteskifte.

2. Resten av den urørte naturen i Norge må vernes.

3. Ny oljeleting må stanses og subsidiene til fossilindustrien må avvikles.

4. Billigere kollektiv og mer elbiler over hele landet.

5. Ta vare på matjorda.

6. Regjeringen må sikre en levedyktig rovdyr-bestander.

7. Økt innsats til grønne innovasjoner.