Fler åtgärder.

Tyskland överväger att införa gratis kollektivtrafik för att minska luftföroreningarna. Förslaget kommer sedan Tyskland misslyckats med att möta EU:s gränsvärden för utsläpp av kväveoxid och fina partiklar. Enligt brevet kommer förslaget att testas i fem städer i västra Tyskland i slutet av året. Andra åtgärder som presenterades i brevet var ytterligare utsläppskrav för bussar och taxis, samt införandet av utsläppsfria zoner och ekonomiskt stöd till bilpooler och bildelningsprogram.

Utländska nyheter

Solenergiboom i Australien

Det har varit en rekordbrytande månad för takinstallationer av solceller och en massiv utveckling av stor
skaliga solanläggningar i Australien. Landets solenergi-kapacitet kan komma att dubblas på ett år, enligt branschanalytiker.

Har mellanöstern något annat val än att välja förnybart?

De oljeproducerande länderna i Mellanöstern verkar ha insett att de inte kan bromsa den förnybara energirevolutionen, så de kan lika bra försöka dra nytta av omställningen.

Förnybar utveckling i USA trots politisk osäkerhet – Trump kan inte rädda kolet

Utvecklingen inom energieffektivisering och förnybart bidrog under 2017 till ökad konkurrenskraft, nya jobb och tillväxt i USA:s ekonomi, och under de 45 första dagarna av 2018 har den amerikanska kolindustrins kapacitet minskat med mer än under hela Obamas första regeringsperiod.

Norsk vätgasfabrik blir en av världens största

En av världens största fabriker för grön vätgas etableras i Norge. Den ska drivas helt med förnybar energi.

Laddning av litiumjonbatterier kan ske fem gånger så snabbt

Ny forskning visar på att litiumjonbatterier ska kunna laddas fem gånger snabbare än idag.

EU:s fördubbling av förnybart positivt för ekonomin

En ny IRENA-rapport beskriver hur ökad andel förnybar energi till 34 procent inom EU kan stärka ekonomin och hjälpa till att möta utsläppsminskningsmålen för 2030.

Vår situasjon.

Allerede i dag merker mennesker over hele verden klimaendringene på kroppen - de blir drevet på flukt av hyppigere og kraftigere ekstremvær. Mister tilgangen til rent drikkevann. Får avlingene sine ødelagt av tørke og mister både levebrød og og mattilgang. En rapport som kom i 2017 fra International Displacement Monitoring Centre (IDMC) anslår at nesten 14 millioner mennesker verden over står i fare for å bli tvunget på flukt fra ekstremvær hvert år. På sikt er også klimaendringene den største trusselen mot naturmangfoldet vårt. 

Söndag. Stark sol hela dagen.
Folk koste sig uppe vid hytta på Steriaheia.

Hur ska vi bygga våra hus ?

Jag är stark anhängare av filosofien: 

" Låt inte husen dominera över naturen och omgivningarna, 
men låt naturen och omgivningarna dominera över husen." 

"Österbron." - et bro-förslag.

Österbron är ett projektförslag om en östlig förbindelse i form av en bro mellan Nacka och Djurgården. En vacker hängbro i dubbla däck med gång-, cykelbanor och en förlängning av Tvärbanan mellan Nacka och Spårväg city.  

Idén är att fler än bara bilister ska få njuta av en förbindelse mellan norra och södra Storstockholm. Bron är tänkt att bli en del av Östlig förbindelse, den sista pusselbiten som kan knyta ihop ringleden för både biltrafiken och Tvärbanan.  
Om ni blir intresserade, hjälp oss att förverkliga detta! 

Favorit i repris:

Drivhus, växthus , borde vara obligatoriskt für alle.


Min tes är: " Alla som har ett garage skall också ha ett växthus." 

Egna, väldigt närproducerade, giftfria, ekologiska grönsaker är oslagbart på alla sätt och vis. :)

Smak,klimat,miljö,trivsel mm - mässigt.

Überkontrolle.

Flera personer med långvarig erfarenhet från Fäjsbok och andra medier...går ut och varnar starkt mot styrningen som dessa företag manövrerar. - Tristan Harris som startade sitt eget företag och blev uppköpt av Google säger: "Detta är en kamp för mänsklighetens framtid. Jg skämtar inte. Vi är på väg in i en värld vi inte kan leva i. Jag kan inte understryka hur allvarligt detta är."

Stefan Whilde:

Man kan få cancer av att röka. Och av riskakor. Och av bacon, bilar, ja till och med grönsaker. Allt enligt senaste klinisk forskning. Naturliga kosttillskott är dessutom jättefarliga. Det har Livsmedelsverket sagt, samma verk som säger att margarin med tillsatser är nyttigare än riktigt smör.

Livsmedelsverket varnar för just riskakor eftersom produkten innehåller arsenik. Det gör gluten (vete) också, men vete ska vi äta mycket av om nämnda verk får bestämma. Det är nämligen bra för Sverige. Mjölk ska vi dricka, gärna hinkvis. Att regelbundet intag av mjölk kan vara irriterande för slemhinnorna och påskynda förlopp som eksem och allergier samt diverse inflammatoriska mag- och tarmsjukdomar talar vi tyst om.

Folkhälsomyndigheten är helt överens med Läkemedelsverket; våra moderna vaccin är nästan helt ofarliga. Visserligen tillåts tillverkarna av nämnda vaccin köpa sig fria från ansvar och i ett internationellt perspektiv inkommer det rapporter om vaccinskador varje timme varje dag sju dagar i veckan året om, men våra myndigheter vet bäst.

Att det finns naturliga alternativ till vaccin, som ryktena säger, är bara nonsens. Lyssna inte på sådant, stoppa tillbaka huvudet i sanden. Vi måste vaccinera oss. Ingen får vara annorlunda, ingen får vara starkare och friskare än någon annan. Och tänk på alla dessa sjukdomar – från nageltrång till psoriasis i en petriskål – hur skulle det se ut om vi sprang omkring på gatorna som ovaccinerade immunstarka naturfolk!

Det är farligt att leva – man kan dö. Men vi är i trygga händer. Vi har Livsmedelsverket. Vi har Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket. Och vi har den kliniska forskningen.

© Stefan Whilde, ur boken Det är farligt att leva - man kan dö

Valget er lett.

Det fins to typer av partier i landet. De med litt forskjellige navn som Høyre, Ap, Krf, Sp med flere som har en ideologi fra slutten av 1800-tallet og begynnelsen av 1900-tallet, og så MDG som har en ideologi fra vårres tid. MDG vil løse de problem vi står innfor idag. De gamle partiene er mest opptatt av å beholde sine posisjoner. - Valget er lett. Meget lett.

Bina eller vi ? Eller både och ?

Helen Rosell skriver:

I USA pratar man om colony collapse disorder, miljontals bin som försvinner och dör. Bina har en livsviktig uppgift i ekosystemet, utan bin skulle vi inte kunna odla den mat vi idag äter. Nu har detta problem även uppdagats i Sverige och vi står inför en ödesdiger framtid om vi inte gör något.

Ska vi ge upp - eller protestera? Om bina tystnar gör vi det också.

Bina är växtrikets främsta pollinatörer. Och deras existens är livsviktig för oss människor. Kött, mjök, ägg, ost är beroende av bin som pollinerar grödorna.

Utan bin skulle det inte finnas frukt, kaffe, te, bomull, grönsaker ... Tre fjärdedelar av all mat vi äter finns där tack vare bina. Just nu pågår en tyst katastrof runt om i världen. Miljontals bin som helt plötsligt är försvunna, eller döda. I Sverige rapporterar allt fler biodlare från hela landet om döda bisamhällen.

Många bin har dött av en parasit som heter Varoa. Den för med sig sjukdomar och sprids över hela världen. En annan orsak är alla de gifter vi släpper ut i naturen, i bland annat jordbruket.

Bina är betydligt känsligare för gifter än oss människor. Naturen är oerhört finurligt konstruerad i subtila detaljer mellan insekter och växter. Och så kommer vi in som människa och säger: Vi kan det här!

Vi tar vi ut en liten smal sektor, och ska lösa problem med gifter, genmanipulation eller teknik. Vi förädlar, så det inte går att känna igen naturen efteråt. Men giftet är någonting som inte finns i naturen. Och det är vi som har skapat det. Vi har skapat dom här problemen.

Företag som äger gifterna får bina att tappa sin orienteringsförmåga och inte hitta hem till bikupan. Dessa företag drivs av lönsamhet. Det handlar om miljardbelopp som omsätts i insektsgifter. För företagen gäller det bara att visa resultat och tjäna pengar. Dom struntar fullständigt i effekterna för miljön. Men utan bin händer följande:

Inom tre månader hade affärerna förlorat hälften av sina produkter. Priset för ett äpple hade vart värt sin vikt i guld. Kött, mjölk, ost är beroende av pollinerade grödor. Livsmedelskedjan hade kollapsat. Människor hade svultit och blivit sjuka, sjukhuskostnaderna hade ökat. Bomullsindustrin hade rasat. Ekonomin skulle rasa.
Världen hade blivit ännu mer beroende av fossila bränslen i ett redan förstört klimat.
Utan bin kan inte grödor reproducera sig, inte djuren få föda. Öknarna skulle breda ut sig. Torka och lerras skulle öka. Friskt vatten skulle börja försvinna. Vår förmåga att fortplanta oss skulle minska.
Slutligen skulle människan drabbas av utrotning.
https://www.facebook.com/What.If.science/videos/2472353256323313/

Hur mycket är det värt att andas, äta och dricka friskt vatten?

Hur värdefulla är gifterna? Hur värdefulla är bina? Hur värderar vi livet på jorden? Vad sysselsätter vi oss med på dagarna? Hur viktigt är det med ”full sysselsättning” - om sysselsättningarna förstör förutsättningarna för livet på jorden? Hur viktig är forskningen om den framställer genmanipulerad föda, kemikalier och livsfarlig teknik?

Mer och annorlunda kunskap i skolan behövs. Mer och bättre utbildning så fler vill satsa på småskaliga jordbruk och konkurrera ut industriproduktionen. Vi behöver ett nytt ekonomiskt system som värderar friskt vatten, frisk mat och livet på jorden högre än gifter, guld, silver, koppar, kobolt, fosfor, kemikalier, kol och olja.

Bönor från varma land.

Endast ekologiskt kaffe köps in här i huset.
Den längst till vänster är den vanligaste. Storhandlar av den när det är 40% rabatt, som det är med jämna mellanrum. Den i mitten köptes in i Sveriges land härförleden och den till höger är rostad av Strøm Eriksson i Andenes, Andøy, Vesterålen, Nordland, Nord-Norge.

"Emigrantbönan."

Från tidningen Land:

Den började 1890 när Arvid Kullenberg, bondson i 20-årsåldern från skånska Södåkra, emigrerade till USA. I kofferten hade hans föräldrar stoppat ned lite av bönorna som de odlade på gården .

Unge Arvid fick snart nytta av dem när han bosatte sig i Massachusetts och började jobba som snickare – och bönodlare.

Nu ska den förökas och sparas för framtida generationer i Nordiska genbanken.

Fint. Tillpassad arkitektur.

Ego: - Fint: Tillpassad arkitektur.

 Arkitektur i Malmö - Vi håller med dig Mika.

Med vänlig hälsning Elisabet, stadsbyggnadskontoret

Nordlys over Strandheia.

Übermacht.

När ska vi inse att 

engelskans framsteg 

är vår förlust? 

Engelskan är 

inget komplement till svenskan 

– den ersätter vårt språk. 

Architect Erasmusbrug legt in Göteburg ov-kabelbaan aan

Ben van Berkel van UN Studio wint prijsvraag

Het wordt al vergeleken met de komst van de metro, een eeuw geleden in Stockholm: de Nederlandse architect Ben van Berkel van UN Studio gaat in de stad Göteborg een kabelbaan aanleggen.

Arne Næss.

Det er egoismen som undergraver selvet, individet - og ødeleggelsen av naturen som ødelegger vår menneskelighet, mener Arne Næss.

Parkering i centrum.

Sortland behöver ett parkeringshus på "Bankplassen".
Snart rivs den gamla brandstationen och
då frigörs ett större område att bygga på . Ett parkeringshus här, vill tillgodose en stor del av behovet
av centrumnära parkeringsplatser.
En trygg parkering inne i detta P-hus,
( gärna gratis i 3 timmar ) vore positivt för kunder och näringsdrivande.
Sortland Hotell kan ha fördelar av detta
och även ett nytt hotell som det finns planer på att bygga strax nedanför ,
bör ha intresse av att få goda parkeringsmöjligheter.
Belägenheten precis intill den kraftigt trafikerade Vesterålsgata är gunstig. Det är väldigt smidigt och enkelt att köra av huvudleden och in i ett parkeringshus, beläget här.
Kommunen bör samarbeta med privata näringsdrivande för att realisera detta. Parkeringshus kan med fördel byggas också bakom Sortland Storsenter, vid nuvarande parkering, vid Sortland Senter, vid gamla bensin-stationen samt delvis på den s.k. "hotelltomta."
Parkeringsplatser längs med vägen mitt emot "Vesteraalen" kan dessutom i tillägg med enkla medel och till en låg kostnad, ordnas omgående.
Det är en kraftig växt på och i Sortland inte minst i de centrala delarna,
och detta innebär rimligen fler kunder och fler bilar i åren framöver.
Med goda centrumnära parkeringsmöjligheter för kunder och besökande
i byen vår finns ingen risk för någon nedgång i handeln.
Rikligt med centrumnära parkeringar öppnar även möjligheter att ytterligare höja besöks-värdet i byen med skapandet av trivsamma centrum-miljöer med gå-gator och grönområden som får oss på Sortland samt de besökande att ofta och gärna besöka by-sentrum. Nuvarande parkeringsplatser längs med Strandgata och Kjøpmannsgatas centrala strök
kan tas bort när det finns gott om parkeringsplatser i centrumnära P-hus. Oljud ( støy ) gifter från damm ( støv ) och giftiga avgaser ( eksos ) från diesel och bensinbilar
är inte gunstigt för någon. Det är däremot ett trivsamt och köpvänligt centrum. Mika Gaunitz Renard Sortland.



Fra Vol: Debatten om helhetlig plan for parkering i Sortland sentrum har rast de siste ukene. Kommunen og næringslivet har siden høsten 2016 samarbeidet om å jobbe frem forslag til en helhetlig parkeringsløsning for sentrum. Da arbeidet ble lagt frem i oktober i fjor var det blant annet med forslag om å innføre tidsbegrenset parkering i sentrum, for å komme langtidsparkeringa til livs. Det er da snakk om tre timers gratis parkering.

Inte en dag för tidigt.

Tyskland vill införa gratis kollektivtrafik för att bekämpa luftföroreningar.

Kulturchefen i Alta, Tor Helge Reinsnes Moen
köpte detta konstverk av sin syster.

Vi i Miljöpartiet har alltid pressat de andra partierna framför oss för fler och bättre tåg i hela landet. Det tänker vi fortsätta med.

Amanda Lind:

För att Sverige ska bli ett modernt, fossilfritt välfärdsland krävs att vi investerar i tågen. Vi i Miljöpartiet har alltid pressat de andra partierna framför oss för fler och bättre tåg i hela landet. Det tänker vi fortsätta med. Nu föreslår vi en ny tågordning för Sverige. Vi behöver både bygga nya stambanor för höghastighetståg och parallellt investera i andra nationella stråk som längs Norrlandskusten. Vi behöver också rusta upp regionala spår i hela landet - ingen som idag pendlar med tåg ska få svårare att göra det i framtiden. Och vi behöver göra det nu. Klimatet kan inte vänta.

Offensiv upprustning av järnvägen.

Snabbare tåg och nya spår.

Mer gods på räls.

Fler och bättre tåg till Europa.

Samma biljettsystem i hela Sverige.

Nollvision för tågstrul.

Byens blå diamant.

Kulturfabrikken, Sortland.

Fastelavnsboller med marsipanfyll.

Lise Finckenhagen lager svenske fastelavnsboller. De kalles semlor og er fylt med mandelmasse og krem.

Förnybar energi går om energi från kol inom EU.

För första gången använder Europa 
mer förnybar energi 
än energi som kommer från kol. 

Nej till finsk kärnkraft.

Bankjättarna utmanas av ny låneaktör

Nu utmanar en ny aktör på svenska bolånemarknaden. Landshypotek Bank fokuserar på husägare utanför storstäderna – med en unik digital låneansökan.
– Många andra banker fokuserar på de som bor i storstäderna. Vi har valt att rikta oss till husägare i hela landet, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, tf VD på Landshypotek Bank.

Dugnad.

Affärsdrivande banker som skapar pengar ur intet skadar samhället, skriver Birger Schlaug.

Kan vi vara överens om att det är Riksbanken som skapar alla sedlar och mynt? Kan vi vara överens om att ny teknik har gjort att det numera inte bara finns sedlar och mynt, utan också elektroniska pengar som finns som digitala siffror?

Skulle tro att vi är överens än så länge.

Kan vi vara överens om att det inte är Riksbanken som skapar de digitala pengarna? Utan att pengarna skapas när vi går till affärsbanken och lånar. Banken trycker, enkelt uttryckt, in siffror i sina datorer och lånar ut de siffrorna mot ränta.

Tidigare var det nästan ingen som trodde att det var sant. Frågan ”Var kommer pengar ifrån?” lät ju så korkad att ingen ville ställa den. Jag intervjuade till och med professorer i ekonomiska discipliner, bland annat i Kunskapskanalen, som såg frågande ut.

Sedan kom upplysningen. Kan vi således komma överens om att pengar kommer till när vi lånar dem?

Kan vi till och med komma överens om att det är ny teknik snarare än politiska beslut som gjort detta möjligt? Och att det steg för steg har normaliserats så pass att de flesta av oss inte ens ställt frågor om det, än mindre funderat på det. Trots att det finns skäl att fundera på det.

Man kan spetsa till det och ställa frågan: "Är det rimligt att privata affärsdrivande banker skapar pengar och gör vinst på att låna ut dessa pengar?" Vore det inte bättre att Riksbanken precis som förr hade ensamrätt på att skapa pengar? Och – håll i er nu – att staten gjorde vinsten som bankerna nu gör? Till glädje för statens finanser.

Kan man resonera så? De politiska partierna är inte så roade av att ens fundera på det. Men är inte detta en av en av de stora systemfrågor som rör kärnan i vårt samhälle? Är det därför som inget riksdagsparti vill ta i den? Av ideologiska skäl. Eller av andra skäl. Som till exempel att det skulle skapa väldiga reaktioner i vissa grupper om rätten att skapa pengar garanterades av staten och skulle återföras till staten. Kanske tycker partiledningar och riksdagsledamöter att det känns obekvämt.

Tänk om man sa så här: Banker ska ha full täckning för pengar som lånas ut. De ska därmed inte längre kunna skapa pengar ur tomma intet i samband med att de beviljar lån. Det skulle i praktiken innebära att ländernas centralbanker får monopol på det formella penningskapandet.

För några år sedan publicerade Jaromir Benes och Michael Kumhof på Internationella valutafonden ett förslag till penningreform som gick ut på just detta. Inspirerat av den så kallade Chicagoplanen.

I riksdagen har Valter Mutt, Annika Lillemets och Carl Schlyter – miljöpartister som känt sig så utmobbade att de inte kandiderat i höstens val – tagit upp frågan. De har bland annat konstaterat att de som styr över kreditflöden i ett samhälle har avgörande inflytande över vilka som får möjlighet att förverkliga sina idéer och vilka företag som kan växa. Och att detta i hög grad avgör hur morgondagens samhälle kommer att se ut.

Lite lakoniskt påpekar man att det blir problematiskt när banker och finansbolag kommit att styra allt större kapitalflöden bort från den reala ekonomin för att istället investera i finansiella instrument som driver en växande spekulationsekonomi. Förlorarna är många. Inte minst kulturen som bygger civiliserade samhällen och får människor att växa.

Kan någon säga emot? Om inte: varför råder tystnad i partiledardebatter? När de obstinata miljöpartisterna försvinner från riksdagen finns kanske ingen kvar som ens försöker få till samtal.

Därmed blir den politiska debatten än fattigare. System som tar struptag på såväl demokrati som framtid skyddas av feghet och tystnad. Börja samtala!

MDGs Farid Shariati og Natalia A. Golis, skriver:

Distrikts-fokuset er i tillegg et verdivalg. De verdiene som Miljøpartiet De Grønne ønsker å dyrke frem i samfunnet, finnes ofte ute i distriktene. Livskvalitet, mer fritid, friluftsliv og nærhet til natur, nøkternhet, tilgang til naturressurser, trygge oppvekstvilkår og reint miljø er ord og begreper som assosieres med livet utenfor storbyene. Dette er selve kjernen i vår politikk og derfor legger vi stor vekt på disse verdier i vår retorikk – det er vår viktigste sak!"

Det er for eksempel blant de mindre kommunene som vi ofte ser press på matjord og utmark. Det er også i distriktene klimaendringene vises mest, som for eksempel i Finnmark fylke som blir mest berørt i norske sammenheng. Ikke minst har De Grønne forpliktet seg å hindre unødvendig urbanisering, altså fraflytting fra distriktene til storbyene. Dette er veldig viktig, ikke bare for distriktenes skyld, men også for å minske presset på storbyene.

Ingvill Moen Hovlund:

For bare noen år siden ante jeg ikke at oldeforelderne mine var samiske, og at bestefaren min snakket samisk, selv om jeg alltid har fått høre at jeg ser samisk ut. Ca 1/4 del av vesterålens befolkning har samiske aner. På 60- og 70-tallet var det ingen som snakket om at det har vært en levende samisk kultur i Vesterålen, og at det er mange som bærer denne arven med seg. I løpet av få generasjoner, ble dette visket ut av folks bevissthet. Man skal aldri måtte skamme seg over sin identitet, og skjule sitt språk, slik bestefaren min og mange med han måtte. Gratulerer med samefolkets dag 

Lihkku Beivviin ! Idag 6 februari är det Samefolkets dag.

Elsa Laula Renberg.
Redan året innan hade Laula varit en av drivkrafterna bakom det allra första samiska gemensamma landsmötet i Trondheim. Detta öppnades tisdagen den 6 februari 1917, vilket datum kom att utgöra grund för samernas nationaldag, som numera firas årligen detta datum. Firandet stadfästes i beslut på Nordiska samekonferensen i Helsingfors 1992.

Torgny Åström:

TILL SALU
Vackra, välskötta hus i sköna landskap säljes till de som inte
störs av vindkraftssnurrornas pulserande ljud, nattliga ljusblink och långa vandrande skuggor och ej heller störs av flygande istappar eller av ihjälslagna, kluvna örnar på tomten. Breda nyanlagda vägar finns. Årlig muta/hyra utgår från kraftbolaget utan annan motprestation än att inte klaga. Passa på!

Torgny Åström:

Håll i er! Jag passerade Skutskär och måste säga där passade vindkraftsnurrorna in!!!,
intill Stora Ensos pappers- massafabrik. Industrimiljö i industrimiljö, fem stycken vindkraftverk vid havet nära fabriken. Ljud- och ljusflimmer hör hit.

Men inte i vackra kuperade landskap nära bebyggelse med människor, som ännu har sinnena kvar.

Väl hemma såg jag effektiva solfångare som inte skämde, blinkade eller lät. De störde inga utsikter, krävde inga kolossala betongfundament eller nyanlagda vägar genom orörd skog.

Skall det vara så svårt att tänka efter före?

Egen energiproduktion.

Sør-Australia har den siste tiden vist hvorfor delstaten regnes som verdensledende innen fornybar energi.

Mot slutten av fjoråret fikk de levert verdens største litium-batteri av Tesla på under 100 dager, et batteri som vil kunne levere strøm til 30.000 husstander i én time.

Og for noen uker siden ble det annonsert at de i år planlegger å igangsette byggingen av verdens største solcelle-anlegg. 

Delstaten har et uttalt mål om å være drevet av 100 prosent fornybar energi innen 2030.

Det siste i denne planen er å få installert minst 50.000 solcelleanlegg i private hjem de neste fire årene.

Rapport:

Ett förnybart elsystem får flexibilitet genom kopplingar till transport- och industrisektorn Flexibilitet gör elsystem som till stor del består av förnybar elproduktion i form av vind- och solenergi mer kostnads- och resurseffektiva. Vilka tekniker som bäst bidrar med flexibilitet beror på elsystemets sammansättning och möjligheterna till import och export av el. I media lyfts ofta batterier fram, men för att öka systemnyttan av vindkraft är strategiska kopplingar till industri- och transportsektorn betydligt effektivare. I ett elproduktionssystem utan koldioxidutsläpp är vindkraft, med den vindresurs vi har i Sverige, en av våra mest kostnadseffektiva elproduktionstekniker, även om det också finns förutsättningar för en betydande del el från solpaneler. Vindkraft kommer därför troligtvis utgöra en allt större andel av ett elsystem med nära nollutsläpp. Men på grund av vindens variabilitet minskar dess konkurrenskraft och värde för elsystemet ju större andel av elproduktionen som utgörs av vindkraft. Ökad flexibilitet i systemet kan däremot öka vindens värde och ge ett mer kostnadseffektivt system. I system som innehåller stora mängder vindkraft är det variationerna i produktionen från vindkraften, snarare än variationerna i elanvändningen och i solcellsproduktionen, som är avgörande för vilka tekniker som ökar systemnyttan mest. Vinden innehåller högvindperioder som kan hålla på i flera dagar, jämfört med solcellsproduktion och elanvändning som kännetecknas av dygnsvariationer. Därför behövs det också möjligheter att kunna lagra energi över flera dagar och inte bara mellan dag och natt. Det innebär att det kommer bli för dyrt att använda batterier för energilagring, även om man räknar med fortsatt minskade kostnader för batterier. Sektoröverskridande kopplingar kan däremot ge stora möjligheter att ta till vara vindproduktion från högvindperioder. Mistra Carbon Exit studerar särskilt möjligheten att producera vätgas för industrin och bränslen till transportsektorn, såväl i flytande form som för direkt elanvändning

1 person per bil.

Anledningen till den täta biltrafiken i städer
är att det oftast sitter en person i varje bil.

Detta är en oacceptabel politik.

Logistik kan lösa detta, tillsammans med morötter och piska.

Gratis parkering i 3 timmar nu i Sortland centrum.

Farid Shariati er kandiadt til nytt talerør for MDG.

Wow! Hvilken beskrivelse. Jeg blir så stolt av denne tilbakemeldingen at jeg at jeg vil dele den med dere andre:

"Til dere fra MDG som leser disse kommentarene: Jeg er en godt voksen mann og har drevet med mye rart gjennom livet. De siste 25 år har jeg jobbet med mennesker i mitt virke som sosialarbeider, barnevern, psykiatri, rusomsorg, flyktningarbeid og også som leder av slike tjenester. Jeg har i mitt arbeid truffet mange mennesker som har gjort inntrykk på meg og for 5-6 år siden traff jeg denne store svensk-iraneren fra Lund. Jeg var så heldig at jeg kunne få be om at han skulle kjøpes fri fra sitt arbeid i asylmottaket i Vadsø for å arbeide sammen med meg i et prosjekt jeg ledet i UDI region Nord. Jeg skjønte intuitivt at dette kom til å bli et spesielt bekjentskap. Vi arbeidet med frivillig og verdig retur for asylsøkere. Farid utførte dette arbeidet med et varmt hjerte og en klokskap og verdighet som er av de sjeldne. Han hadde utmerkede kolleger ved sin side og han var ydmyk og meget lærevillig og ble fort en ressurs for mange rundt seg. Hans evne til å absorbere kunnskap og å omsette dette i praktisk arbeid er unik. Jeg er så heldig å kan kalle meg en venn av denne store "bamsen" (unnskyld Farid😁) og det er jeg veldig glad for og stolt av. Jeg er også så heldig å få samarbeide med ham i min nåværende jobb i IMDi og vi har brukt han som foredragsholder på konferanse med stort hell. Hans innlevelse og dedikasjon treffer alle og han fikk strålende kritikker fra garvede kommuneansatte i fra hele vår region. Jeg vet av personlig erfaring at Farid brenner av hele sitt hjerte for MDG og hans engasjement for miljø og rettferdig fordeling startet lenge før han ble politisk engasjert. Farid er den typen ekte menneske som dagens politikk trenger. Jeg ønsker ikke å diskreditere hans motkandidater, men hvis MDG ønsker en meget kompetent og helhjertet talsperson for fremtiden så bør dere velge Farid. Vi har forskjellige ståsted politisk, men hederlige og dyktige politikere er ønsket i alle partier og dette er en mann for fremtiden. Jeg ønsker MDG lykke til med valget av talsperson, og hadde jeg kunnet delta i valget så hadde min stemme gått til Finnmark og Farid!"

Spar energi.

Det är bra med kombon: 
Vindsnurra / Solpanel, kryddat med: 
Låg-förbruk av el,
samt slutligen välisolerad byggnad.

Allt på ditt eget boende / hus.

Småskala och produsert i landet vårt.

Rune Lanestrand:

Cecilia Malmström ser så strålande glad ut för hon är nästan i hamn med ett handelsavtal med Argentina, Brasilien Paraguay och Uruguay som kommer att öka köttimporten till EU med ca 30 procent till 99000 ton som fötts upp på GMO-soja och med restgifter av antibiotika och insektsgifter.

Avtalet kommer att slå ut fler jordbruk i Sverige vilket inte oroar Malmström. För folkpartister har aldrig brytt sig om landsbygdens folk och jordbruk.
Men det finns en mycket mörk baksida som Malmström mörkar. Tänkte hon lite längre än näsan räcker skulle hennes leende stelna i en grimas.
GMO-soja, är resistent mot bekämpningsmedlet glyfosat vilket gör att man kan bespruta ogräset i växande soja. Andra bekämpningsmedel som är cancerogena och som används är bl a paraquat, ett av världens farligaste bekämpningsmedel, som förbjöds i Sverige på 1980-talet. De hänsynslösa multinationella bolagen lägger i Sydamerika under sig allt mer odlingsjord som de förgiftar och förstör.
Det globala handelsavtalet avfolkar landsbygden i både Sverige och i Sydamerika. Då sojaodlingarna i de fyra exportländerna kryper närmare och närmare inpå husbehovsodlare och småbrukare i byarna. När odlingarna flygbesprutas besprutas även lokalbefolkningens odlingar, deras byar och floder.
Odlingarna som oftast är ekologiska förstörs och det innebär en hälsofara för de som bor där. Flygbesprutningarna gör att tusentals människor tvingas flytta in till städerna eftersom de inte kan bo kvar.
Växtgifterna ger illamående, kräkningar, diarréer, magsmärtor, yrsel, allergier, hudutslag och problem med synen. Det förekommer också missfall och missbildningar som till exempel att barn föds utan armar eller ben. Användningen av bekämpningsmedel i växande sojaodlingar gör att de vilda djuren har försvunnit och tamboskapen skadas. Floderna har förgiftats och fisken i floderna har dött. När vattnet med höga halter av bekämpningsmedel når havet påverkar det även djur- och växtlivet och fisket där. De som tidigare kunde livnära sig på kustfiske kan inte göra det längre.
EU och Sverige skulle i stället för ökad global handel satsa på ekologiskt hållbart jordbruk. Inget jordbruksstöd till gift- och kemi-jordbruken.Köp alltid svenskt och ekologiskt! Både för din egen hälsa, svenskt jordbruk, Sydamerikas småbrukare och jorden vi ärvde som Taube sjöng om.

Förbjud.

 Finns absolut INGEN anledning att tillåta plastpåsar.

Egna gubbar smakar bäst.

Egenproduktion

Gröna saker från Kina, Peru, Kenya, Spanien och Holland ? Njet ! producera själv det du spisar !

Ungas idéer tema.

13-16 mars MÄSSA. Till fastighetsmarknadens glassigaste mässa kommer i år utställare från över 100 länder och drygt 360 personer kommer att föreläsa. En av dem är den amerikanska aktivisten Adora Svitak som vill utmana fastighetsbranschen att ta större hänsyn till vad den unga generationen vill ha, vilket också är ett av mässans teman. 

Helen Rosell:

NÄR VÅGAR VI KOMMA UT MED SANNINGEN?

Det kan vara jobbigt att ta itu med ett problem, för det innebär att man måste avslöja det man har försökt dölja. Men efteråt kan det innebära en känslomässig befrielse som kan bli vägledande för resten av livet.

Samma sak gäller problemet med klimatet, men här befinner vi oss i ett läge där en hel värld omfattas av samma problem. Vad är det då det bakomliggande problemet?

Till en början: Transporter skeppade över de sju haven, eller arbetshästen som arbetsredskap, har kommit att bli kulturhistoriska inslag eller turistattraktioner.

Nu handlar det istället om vilken energikälla vi ska använda till de 16 000 passagerarplan som dagligen svävar i luften samtidigt. Eller hur en miljard bilar ska bli eldrivna. Ibland kan det vara lätt att glömma att jordens mineraler, som används i batterier, solceller och vindkraftverk, är ändliga resurser som också påverkan miljön.

Utvinning, produktion, försäljning och konsumtion skapar en värld full av avfall. Tänk vad vi skövlar för att skapa tillväxt och resurser till samhället. Synd bara att jordens resurser tar slut när vi skapar resurser. Overshoot day inträffade den 2 augusti 2017. Resten av året levde vi på lånade resurser.

Svensken köper i genomsnitt 13 kilo nya kläder per år, varav åtta kilo slängs, men det skapar resurser till samhället. Och sysselsättning. Och just nu går det extra bra för Sverige - hushållen är köpstarka!

En tredjedel av all mat går förlorad från jord till bord. Tusentals ton uttjänta bilar, bussar, datorer, batterier, servrar, skrivare, skärmar, mobiler, vitvaror, flamskyddsmedel, jordbrukskemikalier, industrikemikalier, maskiner och plast har skapat sysselsättning, tillväxt och resurser av jordens ändliga resurser.

Politiker tvingas fatta miserabla beslut - som Vattenfalls affär med brunkolet, eller ja till giftiga bekämpningsmedel - eftersom samhället behöver mer resurser.

Jag undrar: Är det verkligen moraliskt rätt att kalla tillväxten för tillväxt - när den får naturens tillväxt att minska? Är det moraliskt rätt att kalla ekonomiska resurser för resurser när de får jordens resurser att minska? När vi ökar våra resurser - så minskar vi dem, och när vi ökar tillväxten, så minskar vi den. Ju rikare vi blir, desto fattigare blir jorden. Det är en schizofren logik som får oss att förstöra jordens kapital.

Vi lever under ett miljöskadligt ekonomiskt system med utförliga regler som splittrar, stressar, skapar ensamhet och slår ut människor - medan en procent av världens befolkning äger nästan halva världens kapital. Är det ett rättvist system?

Tänk om vi tillförde orden dess rätta betydelse, och lät tillväxt betyda naturens tillväxt, och resurser betyda naturens resurser. Då skulle politiken se helt annorlunda ut. Då hade vår studieplikt och arbetsplikt bidragit till att öka naturens tillväxt - istället för att minska den! Det hade känts ärligare.

När ska vi sluta ljuga för oss själva?

För varje dag vi pliktar under de schizofrena lagar och regler som får pengakapitalet att öka, men jordens kapital att minska, så dör upp till 100 ryggradslösa djur ut VARJE DAG! Massutdöendet av koraller, alger, fjärilar, bin och humlor påverkar hela näringskedjan, ända upp till människan. Under de senaste 40 åren har hälften av alla arter dött ut på grund av vår politiska ideologi.

När ska vi få uppleva den befriande känslan som det innebär att ”komma ut” med sanningen?

Boom för elcyklar efter regeringens premie

1 februari började elfordonspremien gälla.

Sedan regeringens besked i höstas har prognosen 

för antalet sålda elcyklar fördubblats av Cykelbranschen, 

som samlar återförsäljare och leverantörer.

Det är jättelyft, efter beskedet i höstas ökade försäljningen 

med 400 procent på en månad, 

säger Joakim Stenberg, vd för Cykelbranschen.

Några år sedan och rekorden fortsätter......

"Turistområde blir industriområde"

En sakkunnig på Föreningen Svenskt Landskapsskydd är inte nådig i sin kritik mot Tidaholms kommun som inte lagt in sitt veto mot en vindkraftspark i Velinga. 
— Hur kan man gå med på att göra om kommunens största turistområde till ett industriområde, frågar sig Jonny Fagerström, föreningens talesperson i Skaraborg och Hälsingland.

Samisk kultur.

I februar viser Sortland museum to utstillinger samtidig, og begge handler om samisk kultur. 
Utstillinga Bååstede- Hjemkomst er ei foto- og banner-utstilling som viser ulike samiske gjenstander som i dag er på Norsk Folkemuseum og Kulturhistorisk museum i Oslo og skal leveres tilbake til de samiske museene i Norge. Gjenstandene representerer ulike sider ved samisk kultur, handverk og tradisjon. Mange av hverdagslivets store og små ting har vakker dekor. Her er både fargerike tekstiler med border, naturfarga nøye utforma trearbeider og ornamenterte horn- og beinarbeid. Utstillinga informerer om historie og bruk, og gir samla viktig kunnskap om samisk kultur. Gjenstandene kommer opprinnelig fra de samiske museenes virkeområder i Norge, det vil si fra Hedmark i sør til Varanger i nordøst, og skal nå få komme dit de hører heime. Utstillinga blei produsert av Norsk folkemuseum til Tråante- hundreårsmarkeringa av samisk organisering i 2017.


Utstillinga Mearrariika-Havlandet omhandler samisk historie i nordre Nordland og Sør-Troms, en historie i hovedsak basert på både tradisjonelle, felles nordnorske næringer som fiske og jordbruk, men også de mer typiske samiske næringene som duodje og båtbygging, jakt og fangst. Utstillingen omhandler også samiske pionerer, reindrift, språk, førkristen religion og historie. Stikker man hendene inn i «følekassen» kan man kjenne og gjette på gjenstander knytta til dagliglivet. Besøkende får blant anna se og ta på ei runebomme, vite litt meir om Skjoldehamndrakten fra 1000-tallets Andøya som har både norske og samiske trekk, og se digitale fortellinger om samiske pioneerer i fortid og samtid.
Utstillinga er produsert av Museum Nord i samarbeid med Vardobaiki samiske senter, og har tidligere vært vist i Vesterålen.
Til sammen gir disse to utstillingene et bredt og allsidig bilde av samisk kultur, både for landet sett under ett og for vår region.

Regler för engelskspråkig undervisning behöver utredas.

PRESSMEDDELANDE från Skolverket 2018-02-01.

Att till stor del undervisa på engelska 

i gymnasieskolan 

riskerar att stå i konflikt 

med språklagen och läroplanen. 

När en stor del av undervisningen 

sker på ett annat språk 

kan det också gå ut över 

elevernas kunskaper i svenska. 



I en ny rapport föreslår Skolverket 

därför att reglerna ses över. 

Bland annat bör på sikt även 

de utländska lärarna som bedriver 

engelskspråkig undervisning omfattas 

fullt ut av kravet på svensk lärarlegitimation.