Solceller.

 

Ikke bra å bygge nye veier.

Vi besøkte fire av flere hundre myrer 

som kan bli ødelagt av ferjefri E39.

Alene kan den dypeste myren, 

som er litt større enn en fotballbane, 

slippe ut like mye CO₂ 

som 1700 personer gjør på ett år.

Det ligger nærmere tusen myrer 

langs traseen. 

For å vite hvor mye utslipp det kan bli, 

må hver myr måles.

Dette har ikke Vegvesenet gjort.

 

 

Svar Till Jimmy Jansson i Eskilstuna.

Per-Owe Albinsson, svar till Jimmy Jansson i Eskilstuna:

Bäste Jimmy Jansson!

Jag utgår ifrån att du väl känner till den svenska språklagen av den första juli 2009 (alltså elva och ett halvt år gammal i skrivande stund) och som lagstadgade det svenska språket som officiellt huvudspråk i Sverige.

Som det ska svenskan vara landets gemensamma språk och språket ska kunna användas inom alla samhällsområden. Vidare har skattefinansierad verksamhet, d v s skolor etc ett s ä r s k i l t ansvar för att det svenska språket används och utvecklas.

Mot bakgrund av ovanstående undrar jag hur du som högst ansvarige politiker i Eskilstuna kommun ser på svenska språkets ställning samt framtid som samhällsbärande språk Eskilstuna kommun men även i samhället i stort?

I Eskilstuna har "Internationella" (enligt min mening är de inte alls internationella då det endast är engelska språket och anglosaxiska traditioner som de trycker mycket hårt på) engelska skolan verkat sedan 2006 och är idag Sveriges största enskilda grundskola. Den aktiebolagsdrivna och av amerikanskt riskkapital ägda skolan ska nu byggas ut med allt vad det innebär.

Det finns forskning som tydligt visar att friskolor och med Ies i spetsen sätter glädjebetyg och bidrar till ökar segregation av elever. Med sina köer lockar se till sig lätta elever och dumpar därmed indirekt över mer resurskrävande elever till framförallt kommunala skolor.

Det har också visat sig att elevernas engelska inte blir så mycket bättre vid dessa skolor och att dessutom 

,och vad värre är, att kunskaperna i svenska blir sämre. Vidare att de faktiska ämneskunskaper tenderar att bli sämre. En trippel förlust alltså!

De kommunala skolorna dräneras vidare på ekonomiska resurser genom det skeva ersättningssystemet och tvingas inte sällan läggas ned. En ond cirkel har sats igång!

Dessutom är nu, likaledes amerikanska Amazon på väg till den kommun som du basar över med ett ytterligare tilltagande och massivt inflöde av engelska/amerikanska.

Eskilstuna är en gammal industri- ovh S-kommun som idag, liksom Sverige i övrigt, har stora utmaningar gällande integration och att lära nyanlända svenska.

Hur ska detta gå med detta med all denna engelska som ni politiker släpper in?

INGET ANNAT LAND har ett skolsystem likt det svenska, där akiebolagsdrivna och börsnoterade (inte sällan utlandsägda) skolor tillåts att bedriva undervisning i upp till 50% av tiden i grundskolan och i upp till 90 (!) % av tiden i gymnasiet på främmande språk. Engelska är dessutom ett i Sverige fullkomligt icke-officiellt språk.

Allt är dessutom skattefinansierat via skolpengen!

Gymnasieeleverna vid dylika språkbytesskolor kan i praktiken sägas läsa sitt modersmål som hemspråksundervisning - i sitt hemland!

Med nuvarande skolsystem riskerar Sverige att bli det första land i världen där samtliga medborgare skattevägen tvingas vara med och finansiera en degradering av det inhemska språket till förmån för ett gammalt kolonialspråk som redan har tvingats på samt har utraderat så många andra språk och därmed även kulturer världen runt genom århundradena.

Vad Sverige nu behöver är framsynta politiker i såväl kommuner (det vill säga du och dina 289 kollegor( samt på riksnivå (regering + 349 riksdagsledamöter) som verkligen står upp för det svenska språket som samhällsbärande språk. Vad jag kan förstå är svenskan även ditt modersmål. Vad vill och avser du att göra, Jimmy?

Om inte vi själva står upp för vårt språk, så vem ska då göra det?

Tacksam för snarast möjliga återkoppling.

Med vänliga hälsningar 

Per-Owe Albinsson 

 

Fisken er for evig.

Hva skal vi leve av etter oljen?

En del av svaret er - av det vi levde av i 1000 år

før vi oppdaget oljen – nemlig fisk

Folk fra MDG Troms og Finnmark.

 

Mariann Bekkevold Hovda:

Drivhuset er tømt.

I Oktober og november henter vi tomater i kjøkkenvindu.

Sånn gjør vi hvert år. I fjor var det ingen som råtnet,

men vanligvis må jeg plukke ut enkelte råtne utover høsten.

Alle blir røde etterhvert.

tS

 

Vekstpotensiale for vannkraft i Norge.

 I en analyse publisert i begynnelsen av oktober anslår NVE at produksjonen fra norsk vannkraft kan økes med 17 prosent. Det betyr en økning på 23 terawattimer (TWH) fra dagens kapasitet på 136 TWH.

 

Svein Lund:

Skal vi redde klimaet og binde karbon er det som trengst først og fremst:

1. Stoppe naturødeleggingane.

2. Restaurere ødelagt natur.

Svaret er altså IKKJE å rasere meir natur med vindkraft.

 

Samisk språkvecka 2020.

 Gratulerer med samisk språkuke!

De samiske språkene er grenseløse og strekker seg over områder i Russland, Finland, Sverige og Norge. Målet med samisk språk-uke er å synliggjøre de samiske språkene i det offentlige rom, øke kunnskapen om samiske språk og bidra til å løfte statusen til språkene!

Hurra for mangfoldet i Norden !

 

Alla tak ska med.

 December 2018:

Det ska byggas solpaneler på alla tak 

som ägs av Uppsala kommun, 

där det är möjligt. 

Beslutet togs av kommunfullmäktige när budgeten klubbades.

Det var Vänsterpartiets förslag till ändring i budgeten 

som kunde röstas igenom eftersom också Uppsala-Alliansen, 

alltså Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern, röstade på det.

Beslutet är att ta fram en strategi 

där det ingår att alla kommunalt ägda fastigheter 

ska ha solceller på taken senast år 2025.

Det handlar om allt från Uppsalahems bostadshus, 

skolbyggnader till arenor och kontor.

– Vi har sagt att det ska göras där det är möjligt. 

Då får de som är kunniga i det överväga 

vilka fastigheter det är möjligt att placera solpaneler på, 

säger Tobias Smedberg (V), kommunalråd i Uppsala.

 

Solen lyser.

 Sol är redan billigast och billigare kommer det att bli.

 

Folk vil ha mer grønn politikk.

Gratulerer med fem år som byråd, Lan Marie Nguyen Berg !

Oslo MDG

Takket være velgerne som har gitt oss tilliten, er lista over grønne gjennomslag lang. Her er tre favoritter:

Oslo er blitt et internasjonalt forbilde: Her gjennomfører man klimatiltak og miljøpolitikk i et rekordhøyt tempo. Folk fra hele verden kommer på besøk for å se og lære av den grønne omstarten i byen. Og vi gir oss ikke der: Vi skal klare å gjøre Oslo til verdens første utslippsfrie storby innen 2030!

Mindre trafikk og tryggere sykkelveier: Samtidig som byen blir grønnere blir den bedre å bo i. Byen er gitt tilbake til folket, og for hvert eneste år rulles det ut nye kilometer med røde sykkelveier.

Bedre luft: Bylufta har blitt mye renere. Før bodde 200.000 i helsefarlig luft, nå viser beregninger at det er redusert med 95 prosent.

Etter å ha gjennomført radikal klima- og miljøpolitikk i Oslo i fire år, fikk byrådet gjenvalg i fjor: Oslo MDG doblet seg nesten, og fikk 15,3 prosent av stemmene. Folk ville ha mer grønn politikk i hovedstaden!

Har du lyst til å gjøre MDG enda sterkere? Vi er et uavhengig og folkefinansiert parti. Pengene vi får brukes til å spre budskapet vårt.

Vipps oss her

https://www.mdg.no/gave_valg

 

Från RINGBORGS BLOGG:

 https://pierreringborg.blogspot.com/2020/10/annika-lillemets-och-valter-mutt-bada.html?fbclid=IwAR0XsGbzDpKJuygc0NNmul8Hn_JPsLXkxG5t17UryFRUiE5ydBe89aY5ANs

Valter Mutt och Annika Lillemets båda fd riksdagsledamöter för Miljöpartiet gör gemensam sak och ansluter sig till Vänsterpartiet .

Valter Mutt stod tvåa på det rödgröna partiet Partiet Vändpunkt s lista inför EU-valet och jag kryssade faktiskt honom då. Dessvärre gjorde PV ett katastrofval och misslyckades kan man man lugnt säga.

Valter Mutt och Annika Lillemets skäl går att läsa i Aftonbladet här 

"Politiken i Sverige har rört sig långt åt höger sedan vi gick med i det miljöparti som valde Birger Schlaug till språkrör och vars värderingar vi fortfarande står fast vid. Därtill har 40 års nyliberal indoktrinering fått många att tappa hoppet om att det går att påverka genom demokratiska beslut.

Den ”rödgröna” regeringen saknar såväl verktyg som idéer för att lösa vår tids sammanfallande kriser.

Faktum är att endast Vänsterpartiet bjudit motstånd mot sådant som tokprivatiseringar, närmande till Nato och handelsavtal som undergräver demokratin och hotar miljön. Och V har heller inte släppt sina drömmar om en mer solidarisk värld. Därför tror vi att partiet har förutsättningar att utveckla vass och konkret politik för vår tids ödesfrågor."

De båda avslutar artikeln med " Allt hänger ihop. Därför måste det röda stärkas i det gröna och det gröna i det röda. De krafter som ärligt vill värna naturen och styra om mot ett samhälle för alla, inte bara för några, måste samlas där de kan göra bäst nytta. Därför går vi över till Vänsterpartiet, som vi tror har potential att bli både bredare och grönare. "

Bæsj - Bajs. - Null respekt for landets morsmål !

 

Förbjud undervisning på ensidig engelska.

 Elever i årskurserna 7-9 kommer bara att ha idrott och hälsa, bild, musik och teknik på engelska. 

FÖRBUD mot detta - är på sin plats !

Det var förra veckan som DN avslöjade att grundskolan Dibber international Sollentuna började undervisa på engelska utan att ha tillstånd från Skolinspektionen.

När en klass med 11-åriga elever kom tillbaka efter sommarlovet möttes de av lärare som inte kunde ett ord svenska. Några av föräldrarna anmälde skolan till Skolinspektionen som har startat en utredning.

Nu har även kommunen reagerat på uppgifterna och på måndagen krävde bland annat ordförande för utbildningsnämnden, Soley Aksöz Lithborn (M), att skolledningen kommer till arbetsutskottet och utbildningsnämnden för att förklara sig.

– Vi ser oerhört allvarligt på de här uppgifterna som framkommit och menar att ledningen behöver komma och förklara vad det är som ligger bakom det här haveriet, säger Soley Aksöz Lithborn.

Samtliga av kommunens politiker måste få all information på bordet, menar hon.

– För oss är oerhört viktigt att våra skolor, både de kommunala de fristående, håller en hög kvalitet eftersom vi är en av Sveriges bästa skolkommuner. Från politiskt håll har vi varit väldigt tydliga med att alla barn i Sollentuna är allas vårt gemensamma ansvar, säger Soley Aksöz Lithborn.

En av de viktigaste frågorna som behöver besvaras är hur det gick till när ledningen fattade beslutet om att skolan ska undervisa på engelska och hur ledningen sedan informerade vårdnadshavare och elever om detta, menar hon.

– Därför att vi har en valfrihet i den svenska skolan som gör att det är vårdnadshavarna som själva ska bedöma vad som är bäst för deras barn. För att kunna göra ett bra och upplyst val måste de ha all fakta på bordet.

Under veckan fick också de båda skolorna Dibber international Sollentuna och Dibber international Helsingborg bakläxa av Skolinspektionen.

Ansökningarna om att få undervisa på engelska höll inte måttet och därför skickade Skolinspektionen tillbaka en lång lista med uppföljande frågor.

Bland annat om vilka ämnen och årskurser som skolan ska undervisa i på engelska eftersom högst 50 procent av undervisningen i grundskolan får vara på engelska.

Skolinspektionen har också ställt sig frågande till uppgiften att skolan planerar att undervisa både enligt den svenska läroplanen, men också i enlighet med en internationell läroplan som kallas IB.

Då måste den även uppfylla andra krav enligt en helt annan tillståndsprocess.

På måndagen svarade ledningen för Dibber att cirka 40 procent av undervisningen planeras att vara på engelska.

Barnen i årskurserna 1-6 ska undervisas av två lärare i parallella klasser där den ena håller undervisning på svenska och den andra på engelska.

”Lärarna kommer att samplanera och undervisa tillsammans”, skriver skolan i svaret till Skolinspektionen.

Alla elever som undervisas på engelska inom något ämne ska också ha undervisning på svenska i det ämnet, enligt skolans ledning.

Elever i årskurserna 7-9 kommer bara att ha idrott och hälsa, bild, musik och teknik på engelska.

På frågan om lärares behörighet skriver skolan bland annat att ”en lärare som saknar svensk lärarlegitimation har alltid en legitimerad lärare att planera och bedöma tillsammans med”.

 

Därför blir solenergi den nya kungen på elmarknaden.

Utsläppen från energisektorn beräknas minska med 7 procent i år på grund av coronapandemin. Förnybar energi är den enda energikälla som har fortsatt växa under året och är det som gäller i framtiden. Redan om fem år kommer förnybart att vara en större källa för el än kol, enligt ny rapport från Internationella energimyndigheten, IEA.

 

Forskare har tagit fram solceller med 50 procents högre verkningsgrad än traditionella.

Forskare 

har tagit fram solceller 

med 50 procents högre verkningsgrad 

än traditionella. 

Forskarnas tillverkningsprocess sammanför kisel med en legering 

av galliumarsenid och galliumfosfid. 

Resultatet kan leda till 50 procents högre verkningsgrad än konventionella kiselsolceller.

 

Simen Paulsen, MDG:

Du får mye for stemmen i MDG. Selv med bare én person på Stortinget har vi løftet debatten om klima og miljø til nye høyder, og vi har fremmet forslag på forslag som skal ta Norge ut av oljealderen og inn i nye industrieventyr. Snart skal vi lykkes.

Norges viktigste fortrinn er menneskene og naturen. Vi har tatt utfordringer på strak arm tidligere, og nå er det på tide å gripe fatt i fremtidens løsninger. For at du skal kunne gå tur i en godt bevart skog også om 50 år. For at luften skal være ren, og havet fullt av liv. For at du kan se barna inn i øynene og si at nei, vi satt ikke å så på i det tiåret det var viktigst å gjøre noe.

Jeg gleder meg til å jobbe mer med politikk og å sørge for at vi kan leve gode liv innenfor naturens tålegrenser. Takk for tilliten MDG

 

Jan Gunnar Berg:

Du som poster spektakulære bilder på Instagram eller Facebook 

fra toppturene dine i fantastisk natur, 

eller fra Norgesferien på kjente destinasjoner, 

- er du klar over at du kanskje har gjort det for siste gang uten vindturbiner i bildet?

 

Rasmus Hansson, MDG:

Hvordan hjelpe Erna, Jonas og Trygve å ta vare på naturen?

MDGs kommende program inneholder historiens mest ambisiøse naturpolitikk.

Vi må slutte å ødelegge natur.

Det må bli lønnsomt å ta vare på natur.

Også statsministeren har skjønt det. Hun lover å løse naturkrisen,

og skjønner at det er ulønnsomt å ikke gjøre det.

Og hun bevilger 15 mill til å gjøre det.

Sosdem/De Grøna-regjeringen i oljefattige Sverige bevilger 400 mill til det samme.

 

Jag behöver hjälp. Så här utrotas sydsamisk kultur, livsföringar och språk i gamla Vaapsten i Västerbottens län.

 Marie Persson Njajta:

Jag behöver hjälp.

Så här utrotas sydsamisk kultur, livsföringar och språk i gamla Vaapsten i Västerbottens län.

Detta är vår verklighet med övergrepp och förtryck. Jag vet inte hur länge jag orkar. Många år av kamp har satt sina spår men nu har situationen blivit ohållbar. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att min familjs fiskekoja inte ska finnas kvar i det område den funnits i under decennier. De har beslutat ge mig avslag gällande arrendeansökan att ha min och mina barns fiskekoja kvar vid vår fisksjö som ligger i väglöst land vid min familjs och släkts hemfjäll. Överklagan av beslutet ska sändas till regeringen.

Hela historien går att läsa i mitt ärende hos Länsstyrelsen. Min far har haft koja sedan 60-talet i området, innan det sov han ute och under båten. Efter att min far gått bort bröt helvetet lös. Som om det inte redan var tungt att hantera traumat med min fars bortgång. Plötsligen såg en person, inkl. samebyn och Länsstyrelsen en chans att försöka rensa ut fler sydsamer i gamla Vaapsten. Nu har rensningen kommit till mig och min familj. Vi ska bara bort.

Jag har mått fruktansvärt dåligt och önskar ingen det som vi tvingas gå igenom. Jag önskar ingen det som hela vårt område tvingats gå igenom i decennier. I gamla Vaapsten lever vi inte, vi försöker bara överleva, försöker få vår kultur att överleva. Min far var en av dem som lyckades föra sin samiska livsföring och kulturarv vidare till mig. Men nu hotas min samiska livsföring, hela mitt liv - mina barns och vår framtid. Jag har försökt navigera i helvetet - så långt jag orkat och förmått. Nu ber jag om hjälp. För oss sydsamer i Vaapsten brukar det dock inte finnas någon hjälp. Här gäller ingenting. Vårt öde ska bara tystas ned, försvinna och dö ut.

Sedan min far dog har en s.k. ”kulturpersonlighet” i Tärna ålagt mig och mina barn att ta bort vår lilla övernattningsfiskekoja från ett hemman i det område den funnits i under decennier. Där mina förfäder, min far, jag och mina barn utövat vår kultur, fiskat och trampat upp stigar i generationer. Nu ska vi bort för att min far är död. Jag fick första brevet mitt i vintern mindre än ett år från att min far begravts. Jag hade då mindre än tre månader på mig. Från att ha kämpat med min fars död kastades jag och min familj då in i ett bottenlöst mörker. Denne man som dessutom känner våra barn gick inte att kommunicera med alls. Det enda jag lyckades med var att förlänga tidsfristen. Den enda väg vi såg var att flytta kojan ett par hundra meter ut på den s.k. kronoöverloppsmarken där min far haft koja förut, för att undvika en polisanmälan. I samband med detta gjorde jag en arrendeansökan för att försöka finna en lösning för mina barn. Jag led redan av svår stress och ville inte utsätta barnen för mer kamp och trauma, därför valde jag att försöka finna en lösning med arrende. Detta då möjligheterna vi har att leva och verka som sydsamer inom gamla Vaapsten är oerhört svåra och begränsade. Jag ville ge systemet en chans att göra rätt, att inte kasta ut oss som sydsamisk familj ut i fortsatt utsatthet och ovisshet. Detta i ett läge när urfolksrättigheterna stärkts och Sverige år 2020 är förbunden av fler lagar som ska främja samisk kultur och våra barns rättigheter. En dag hoppas jag att vi blir fria men i dagsläget lever vi under förtryck.

I mina brev och samtal med handläggaren på Länsstyrelsen har jag redogjort för min situation, min inställning och varför jag ser mig tvingad att göra som jag gör. På grund av mina barn och min hälsa har jag valt att försöka gå den här vägen. Allt har varit tillräckligt jobbigt ändå. Jag vet hur allvarliga konsekvenser det är att växa upp med trauman och utsatthet och jag vill försöka bryta det för mina barn. Jag har även åberopat mina hävdvunna samiska rättigheter. Vapstens sameby har avstyrkt min ansökan på vaga grunder och med uppgifter som inte stämmer. Dessa har jag bemött. Däremot har Vapstens lappby tillstyrkt. Kojan utgör inte och har genom alla år inte utgjort någon olägenhet för renskötseln i området. Vi har genom alla år levt med respekt för renskötseln och det samiska kulturlandskapet som vi är en del av.

Nu har Länsstyrelsens avslag kommit med en mycket bristfällig motivering. Så nu tvingas jag och min familj till ännu en kamp. Och det för att få finnas kvar. För det är det enda det här handlar om – om vi ska fortsätta vara kvar eller ska rensas bort. I ett område där vi varit sedan urminnes tid. För att klargöra. Det handlar om en gammal fiskekoja och ett gammalt nyttjande. Det är den grundläggande delen i min samiska livsföring och kultur. Kojan utgör ingen olägenhet för renskötseln och har genom alla decennier den funnits aldrig utgjort någon olägenhet. Tvärtom bidrar den till att det fortfarande utövas samiska livsföringar på platsen.

Eftersom det inte finns något hinder att bevilja arrende för kojan kan det inte handla om något annat än illvilja eller rasism mot mig som sydsame. Övergrepp har med Länsstyrelsens hjälp skett systematiskt här i Vaapsten genom åren så min möjlighet att få en rättssäker bedömning är i princip noll. Våra urfolksrättigheter och mänskliga rättigheter verkar inte betyda något. Vi vet även att Länsstyrelsen i Västerbotten brukar låta bränna ned samiska kulturbyggnader och det är väl det de vill ska ske.

Vill någon bidra med en stödskrivning/juridisk hjälp för att få regeringen att lyssna på oss och riva upp Länsstyrelsens beslut så är jag väldigt tacksam. Jag har fram till den 16 okt att sända in min överklagan och vi har ingen hjälp. Det här handlar inte om samer mot samer utan om huruvida min familj ska kunna fortsätta vår livsföring med kontinuitet och trygghet likt vi alltid gjort. Det här handlar om att hitta en väg i en svår situation då jag inte vill sluta mina dagar som min far. Jag har oerhört begränsad energi och nås endast på e-post: kvannegrafiska@gmail.com

Jag vill inte ha några frågor eller kommentarer. Finns ingen ork att hantera det. Var så snäll och respektera det. Jag vill inte ha några analyser. Det enda jag vill är att synliggöra och be om hjälp. Jag orkar inga mer förklaringar eller diskussioner. Det här är min och min familjs verklighet som sydsame i gamla Vaapsten. Det här är inget liv.

 

Kristoffer Robin Haug:

 Redusert materielt forbruk.

Dette er en av de aller største driverne til at vi bryter planetens tålegrenser, enten det er sløsing med matressurser, utarming av jord, produksjon av mikroplast og giftstoffer til luft og vann, klimagassutslipp, arealbruk/rasering av økosystemer. - Når systemet er feil så må systemet endres.

 

Isabella Lövin, Vice statsminister, Miljöpartiet de gröna:

När jag träffar svensk industri är effekten tydlig. 

Svenska företag har ett klimat-självförtroende 

och ser möjligheterna detta skapar.

 

Alliansens "genomtänkta" politik.

 SvD Näringsliv:

En mångmiljardsatsning 

skulle ge fler tåg 

under rusningstid 

och minska trängseln 

på tunnelbanans röda linje. 

Idag, nio år och 11 miljarder 

kronor senare, 

har projektet havererat. 

Antalet tåg är detsamma.

 

Från FB-gruppen; Omställning Sverige.

 NÄR MATEN TAR SLUT.

Här har jag skrivit ner delar av ett program med en del tips om bättre mathantering lite längre ner i texten.

”Den medelklass som nu växer fram i våra mest folktäts länder, t ex Kina och Indien, dom har redan börjat äta kött i mängder som vi aldrig har sett i den delen av världen. Ett exempel: För några år sen räknade man att hela Asien åt ungefär 18 miljarder kycklingar per år. År 2050 räknas kycklingkonsumtionen tio-dubblas. Det blir mer än 200 miljarder kycklingar per år. Och det är ett problem.

Ju högre upp man kommer i matkedjan, desto mer säd går det åt att föda djuren. Lägger man ihop befolkningsökningen med ökningen av djur som vi beräknas äta, så måste vi fördubbla matproduktionen.

Genomsnittsbefolkningen i Asien äter 4 kg kött per år, medan genomsnittsamerikanen äter 120 kg kött per år.

Varje grad som klimatförändringarna ökar temperaturen så minskar matproduktionen med tio procent. Det bästa tänkbara scenariot är att skördarna kommer minska med 20 procent till 2050. Om skördarna slår fel, så är risken att skördarna slår fel även i andra länder. Problemet då blir att det blir omöjligt att köpa mat från andra länder. Länder kommer stänga sina gränser och behålla maten själv.

Den direkta konsekvensen av stigande temperaturen är opålitliga skördar och torka. Glaciärer smälter allt fortare, och floder som tar sitt vatten från glaciärer till odlingar torkar ut. Och odlingar som förlitar sig på grundvatten får se sitt grundvatten försvinna till städer och konstbevattning.

Jair Bolsonaro: Amazonas huggs ner 50 gånger snabbare än tidigare, vilket påverkar vattenförsörjningen. Ökad skövling, fler gruvor och dammar i Amazonas, vår planets lungor. Koldioxiden har ökat till nya rekordnivåer. Allt som allt har det direkt effekt på vattenförsörjningen. Det är ett stort och akut problem mot vår matproduktion. 2020-2030 får vi räkna med svajig matförsörjning och vattenbrist.

Skadedjur ökar sin ämnesomsättning när det blir varmare, äter mer och därför behövs mer bekämpningsmedel. Tillgång och behov glider längre ifrån varandra. Undernäring och svält är ett stort problem redan nu.

Det kommer bli mer konflikter om/när det blir större matbrist. Mindre mat och vatten kommer tvinga bönder in i städerna, vilket kommer öka spänningar runt om i världen.

Vattnet i Indus-floden är på väg att ta slut, vilket kommer påverka Indien och Pakistan. Oavsett vilka konflikter, så kommer matbrist leda till massiva flyktingströmmar.

I Brasilien har vi sett att Bolsonaro inte vill ha några invandrare trots att han eldar på den globala uppvärmningen. Ungern är ett undantag, där Janos Adre säger att vi måste ta itu med klimatförändringarna om vi ska förhindra enorma flyktingströmmar.

Högernationalism, flyktingfientlighet och klimatförnekelse är ett märkligt samband, men sambandet som kan hittas är att klimatförnekelse är enda sättet att förklara verkligheten om man ska bedriva en konservativ högernationalism. Högernationalism har ingen lösning på klimatförändringarna, så enda sättet är att förneka klimatförändringarna.

Vad kommer hända i Sverige? Vid torka blir det svårt att få fram mat till djuren. De positiva effekterna vi får av ett varmare klimat slås ut av effekterna vi får av att det blir mer extremväder, mer skadeinsekter. T ex kommer extrem torka inträffa allt oftare. Det kommer bli den nya normen. Fler översvämningar och skyfall kan dessutom slå ut skördarna på hösten. Det kommer bli mycket vanligare.

Vi är ett väldigt rikt land. VI lägger bara 13 procent av vår inkomst på mat. Men om det blir missväxt i flera länder så får vi svårt att importera mat från andra länder dessutom.

Sverige var i stort sett självförsörjande för 100 år sedan. Man beredskapslagrade, och skulle kunna tillverka ungefär 80 procent av det vi behövde, och man hade planer för omställning av jordbruket, så vi kunde äta mer vegetabiliskt. Men beredskapslagringen försvann under Sovjetunionens kollaps och vårt inträde i EU.

Det sägs att vi importerar ungefär 50 procent av vår mat från andra länder, men den siffran är lite missvisande. Vi importerar mycket dyra produkter som kaffe och te och frukt och grönsaker. Och så exporterar vi mycket billigt spannmål. Vi är i stort sett självförsörjande på socker, morötter, spannmål, mjölk och ägg. Men vi importerar 50 procent av allt kött, och vissa grönsaker. Men vi behöver inte äta så mycket kött. Så det omedelbara hotet mot vår självförsörjning är inte att vi producerar för lite mat, det hotet kommer istället från att vi är totalt beroende av drivmedel och gödselmedel. Det är där vi har problem för att bedriva jordbruk.

Försvarsberedningen har föreslagit att vi ska lägga 700 miljoner om året för att lägga upp livsmedelsberedningen i Sverige från 2021.

Vi måste öka livsmedelsproduktionen mellan 50-70 procent, samtidigt som livsmedelsproduktionen kommer minska med klimatförändringarna.

Hur löser vi det?

1. Minska våra utsläpp för att stoppa uppvärmningen.

2. När det gäller att anpassa matförsörjningen så finns det andra idéer:

Man kan odla fram värmetåligare växter, men det går alldeles för långsamt.

En annan lösning kan vara att byta ut grödorna mot sådana som tål värme bättre, t ex hyrs och durra. Men det kommer bli problem med nya maskiner, nya odlingstekniker och recept.

Ett bra alternativ är att stoppa folk från att äta så mycket kött. Folk som får det bättre äter mer kött, och en gris behöver t ex 7 gånger så mycket foder som man får ut i kött. Så man skulle kunna föda 7 gånger så många människor om man åt grödorna direkt.

Inom köttproduktionen finns det så många vansinniga exempel på mat för att få kött. Fiskmjölsindustrin i staden Chimobode i Peru. Fiskmjölsfabriken förorenar både vattnet och luften och barnen får stora röda utslag av avfallet som forsar ut direkt i vattnet, och som förstör livet på havsbotten.

Den värsta galenskapen med det här är att man tar nyttig proteinrik fisk, och så maler man ner den för att kunna föda upp mindre nyttig mat på andra sidan jorden. Trots att mellan 20-30 procent i staden är undernärda så hamnar mindre än 1 procent av fisken på deras tallrikar. Resten blir till fiskmjöl som används till att föda upp lax i Norge, eller föda upp kycklingar i Kina och andra länder. Och det här är bara ett extremt exempel på ineffektiviteten inom djurindustrin.

En tredjedel av jordens odlingsytor används för att föda upp djur. Om den maten istället gick direkt till människor så skulle vi kunna mätta ytterligare 3 miljarder människor redan idag. Så måste vi bli vegetarianer?

Det finns inga problem så länge djuren äter på jord som inte går att odla, eller äter mat som vi människor inte kan äta. Istället för att ha en köttfri dag i veckan så borde vi ha en köttdag i veckan, och resten av tiden äter man vegetariskt.

Det känns kanske inte så sannolikt att hela jordens befolkning ska sluta äta kött. Men det finns en teoretisk väg att gå. Och det skulle vara att låta kött i butiken kosta vad det egentligen kostar samhället. The Global Institute for tomorrow har räknat på det här och kommit fram till vad en hamburgare borde kosta om man räknar in alla jordbrukssubventioner, all miljöpåverkan, effekterna på människors hälsa osv så skulle en hamburgare behöva kosta runt 800 kronor för en hamburgare.

Att maten är för billig i stora delar av världen är anledningen till massor av de problem som finns inom jordbruket, som att man brukar jorden för hårt och att man använder för stora mängder bekämpningsmedel osv. Butikskedjornas låga priser leder till att jordbrukare tvingas över- förbruka jorden. Och det orsakar jord-utmattning och överförbrukning av vattnet. Och det orsakar naturligtvis utrotning av det vilda livet. Jordbruket måste tillgodose butikskedjornas krav, så man kan inte bara lägga skulden på jordbrukarna.

Högre matpriser slår ju olika. De rika kan fortsätta äta vad de vill, medan de fattiga blir begränsade. En del kanske inte skulle ha råd överhuvudtaget med kraftigt höjda matpriser.

Elin Röös som jobbar med hur man skulle kunna styra svenskarnas konsumtion när det gäller mat har kommit till samma slutsats när hon tittat på klimatskatt av maten: ”Det skulle drabba låginkomsttagare mer. Det skulle vara rättvisare med olika former av ransoneringssystem istället, med det är så politiskt dött att prata om det.”

Men blir det riktigt, riktigt illa så tror hon att det kan bli nödvändigt, ungefär som under andra världskriget: ”Mycket hellre att vi försöker fördela resurserna jämnt än att det sitter en rik elit och ser på medan resten av världen svälter. Det är ju så oetiskt så det går ju inte ens att tänka sig den framtiden tycker jag”.

Säg att vi får ransonering av kött i butikerna. Kommer vi fortfarande kunna äta viltkött?

Ja, om man ransonerar viltköttet. Men skulle någon politiker i världen kunna gå till val på köttransonering? Nej, och det är lite det som är problemet, för vi måste minska köttkonsumtionen så väldigt drastiskt, och vi måste göra det nu på en gång. Och vi måste göra det världen över. Och sen måste vi också ställa om hela den här djurindustrin så åkermarken ska användas till att producera mat direkt till människor istället. Men det är så svårt att se att det här ska hända på den korta tid vi har. Finns det inga andra lösningar?

Jo, om de gigantiska städer vi kan se i framtiden skulle kunna försörjas. Om framtidens enorma städer ska få mat så finns det exempel på vad vi skulle kunna göra.

I Kent i England ligger ett kvadratkilometer kluster av gigantiska växthus. Inuti produceras omkring 10 procent av Storbritanniens produktion av paprika, gurka, tomater. Det som gör de här växthusen unika är sättet som de producerar vatten. Genom hydroponisk odling så slösar man inte en enda droppe.

Vattnet som dunstar från växterna fångas upp av systemet och återvänder till cirkulationen. Det är möjligt att bygga ett system som inte slösar vatten. Naturen återkopplar vatten och återvänder till cirkulationen. Naturen slösar ingenting. Vi måste kopiera vad naturen gör, istället för att vara en onaturlig varelse på planeten.

Det är odlingar i stil med den här som Julian Cribb tror är lösningen på framtidens matproblem. Jag tror på framtiden om en tredjedel av världens mat kommer från växter, en tredjedel skulle kunna produceras i städer om vi utnyttjar hydoponisk åter-cirkulation, och en tredjedel av maten skulle produceras genom jordbruk och fiske.

Allt det här låter ju helt fantastiskt, problemen är lösta! Men sen frågade vi om Julian Cribb tror att vi kommer att klara av den här omställningen och det nya sättet att odla i tid för att stoppa den kommande svältkatastrofen:

Nej, det tror jag inte. Till exempel så kommer New Deli i Indien vara utan vatten 2022. Föreställ dig vad det kommer betyda. New Deli har 24 miljoner invånare. Jag tror vi kommer få se en förödande utveckling i det kommande decenniet.

Vid det här laget känns det ju ganska kört. Alla lösningar känns ganska bra, men ingen lösning känns som om den kommer fungera under den korta tid i har. Men om man tittar lite närmre så ser man att det finns en del märkliga saker i vår värld, sånt som man kanske kan utnyttja.

I en värld där vi riskerar att få slut på mat så är det ju helt sjukt att övervikt och kaloriintag är ett större problem för den globala hälsan än vad undernäring är. I genomsnitt är 2 miljarder människor överviktiga och något över 800 miljoner människor svälter. Det är en förskräcklig utveckling av vår moderna värld. Dessutom så slänger vi mat. Otroligt, sanslöst mycket mat.

Vi slösar bort en tredjedel av världens mat. Vi slänger bort tillräckligt mycket mat för att mätta 3 miljarder människor. En tredjedel av vår mat slängs, tänk på vad det innebär! Det innebär att varje bonde som sliter med skörden, varje apelsinplockare som svettas på odlingarna, varenda lastbilstransport, varenda båt med bananer, varenda djur som slaktas. En tredjedel av allt det här arbetet, alla utsläpp, all den här logistiken över hela jorden - är till absolut ingen nytta!

Det måste förändras, alla inser det. När vi pratar om att jordens befolkning ökar, så måste vi se hur distribution och slöseri kan förändras också. Kanske ligger lösningen - eller en del av lösningen - här.

I våra butiker förväntar vi oss ett enormt överflöd av alla tänkbara varor året runt. Skulle det vara någon butik som inte har just den varan vi vill ha just då, ofta inte finns - då kommer vi nog börja handla i någon annan butik ganska snart. Det finns alltså ett ekonomiskt intresse i att vi som tillhör jordens rikaste ska ha ständig tillgång till det här överflödet.

Det handlar om vad ger mest vinst, inte var maten behövs mest. Det här leder till att människor där maten produceras inte har tillräckligt mycket själva att äta, som vi såg med exemplet med fiskmjölsfabriken i Peru t ex. Men det leder också att vi inte kan äta all den mat som kommer till oss, och så slängs den istället.”