Kommentar till pågående massförnedring av det svenska folket.

"Jag noterar er braskande reklam i svenska,
ja, just svenska, tidningar
med lockordet SALE!

Jag förutsätter att ni vet att ordet betyder
smutsig, sjaskig eller solkig på franska,
som liksom tyska och ryska i Europa
är större modersmålsspråk än engelska.

Varje gång jag och mina flerspråkiga vänner
ser denna reklam i Sverige får ni oss att tänka på smuts.

Ni borde ha resurser att utforma reklam riktad till svenska konsumenter på svenska.
Allt annat verkar småaktigt." Vänliga hälsningar Lars Nordberg

Framtiden pågår.

55 hyresgäster har flyttat in i Malmös första hus som är specialritat för billösa. Här är det cykeln som står i centrum och här är dörrar till hiss och lägenheter tio centimeter bredare än normalt.

– Det är för att du ska kunna köra lådcykeln ända in till köket och lasta av om du vill, säger Cord Siegel.

Han är arkitekten bakom Ohboy - det kombinerade hyreshuset och hotellet som växer fram mitt emot Stapelbäddsparken i Västra Hamnen. Och det handlar inte bara om tio centimeter, här finns massor av idéer som förenklar för de billösa.

Bø, Vesterålen.

Birger Schlaug:

"För ett antal år sedan debatterade jag tillväxt och livskvalitet med Anna Kinberg Batra. Anna berättade upprepade gånger att hon fått allt svårare att hitta semesterplatser på jorden där den ständigt ringande mobilen inte har täckning. Vilket krävs om man skall kunna stressa ner, meddelade Anna - som ju gjorde sig känd för att hålla stockholmarna för smartare än lantisar.

Som icke fullt så smart landsortsbo kunde jag berätta att jag för länge sedan kommit på att man kan stänga av mobilen, ofta med en lätt tryckning på en liten knapp, om man vill att den skulle vara tyst. Denna kunskap är vida utbredd utanför Stockholm.

Vår debatt hölls förresten med anledning av nytryckning av Den rastlösa välfärdsmänniskan, skriven 1969 av vice partiledaren för Moderaterna, tillika rektorn på Handelshögskolan, Staffan Burenstam Linder. Debatten avslöjade att jag gillade boken, medan Batra var skeptisk. Boken är en svidande kritik av det författaren kallar tillväxtmani och tillväxtjaktens ekonomiska slaveri.

Burenstam Linder hade förmodligen snappat det där med avstängningsknappen på mobilen."

Från artikel i tidskriften ETC.

Gammal teknik klamrar sig kvar med hjälp av gammal makt

Energikommissionen kallar sin rapport Kraftsamling för framtidens energi. Men det är motsatsen. Det man samlats kring var att rädda gamla kraftbolag, skriver Tomas Kåberger.

Henrik Blind:

"Sällan har Jokkmokk andats mer framtidstro än nu. Då besöksnäringen växer så det knakar och intresset för vår kommun är större än någonsin. Antalet turistnätter har ökat med 100% sedan 2010 och kommunen klättrar i diverse nationella rankingar inom kommunsektorn. Företagandet spirar där lokala företag växer fram sida vid sida - traditionella basnäringar som renskötselföretag tillsammans med nya som förädlar naturens rikedomar till skönhetsprodukter, mat, dricka och unika upplevelser som måste upplevas på plats. Där lokal kunskap och naturresurshållning som bygger på långsiktig hållbarhet är ett faktiskt konkurrensmedel på en global marknad. Jokkmokk tillhör världen. Därför var kontrasten total då jag idag beskådade betongpolitik i praktik och som jag hoppades tillhörde det förflutna. För under dagens kommunstyrelsesammanträde lyfte den socialdemokratiska och vänsterpartistiska majoriteten ett extra ärende om yttrande till länsstyrelsen om bearbetningstillstånd för Kallak K nr. 1 med färdigt remissvar av S-kommunalrådet. Mitt yrkande om återremiss avvisades. De gängse demokratiska spelreglerna respekterades inte då vi i oppositionen inte ens hade fått ta del av handlingarna innan sammanträdet trots att länsstyrelsen skickade dem digitalt till kommunen den 12 maj, dvs över två veckor före dagens sammanträde. För S+V-majoriteten struntade i oppositionen då drömmen om en gruva är större. För yttrandet kan inte tolkas på annat sätt och kan kortfattat sammanfattas med att en gruva i Gállok är lösningen på allt. Eller som de själva skriver ”Det är viktigt att Länsstyrelsen i Norrbottens län ser på detta ärende som strategiskt viktigt för en kommun som regeringen bedömer har behov av särskilda insatser för att klara välfärden. Jokkmokks kommun behöver fler arbetstillfällen och starka företag.” Detta samtidigt som Jokkmokk marknadsför sig själv som kommunen med den unika arktiska naturen och närheten till världsarvet Laponia. Något som S-kommunalrådet tycks vara beredd att offra för en miljövidrig engångsindustri med kort bästföredatum. Dagens beslut kan inte annat än tolkas som en krigsförklaring mot det lokala företagandet som hittat vägar för försörjning i balans med naturen. Då har jag inte ens nämnt exemplet Pajala som fortfarande lider av konsekvenserna av den största enskilda konkursen i Sveriges historia (läs Northland med fordringar på dryga 10 miljarder kronor), där kommunen initialt fick låna pengar för att ha råd att betala anställdas löner och där man nu tvingas ta ställning om att lägga ner byaskolor och biblioteksfilialer för att få samman finanserna. Allt för en dröm vars förutsättningar styrs bortom lokala kommunalråds makt och vilja, där marknadens nycker och agerandet av de anonyma ägarna i utländska riskkapitalföretagen är det rådande. För mig är det en gåta att drömmarna om det förgångna är större än framtiden. Vår framtid - i en tid då Jokkmokk står starkare än någonsin. För jag är helt övertygad om att Jokkmokkarna har större visioner för vår kommun än ett hål i backen och dricksvatten som inte går att dricka. Tack för ordet!"

Gammaldags !

SAMÅKNING = LOGISTIK.

Varenda studie som görs visar att det är enkelt och att många tycker om tanken, men när det väl gäller är det lite större motstånd. Med appen hoppas vi göra det mer tillgängligt och enkelt och fånga upp de mer spontana infallen, säger Karin Ryberg som jobbar för Hållbart resande väst som är en del av Västra Götalandsregionen.

Appen utvecklas i samarbete med Skjutsgruppen som startade en hemsida för tio år sedan för att underlätta för människor att ge och få skjuts. Idag har den ideella rörelsen 70 000 deltagare över hela landet.

– De har skett en stor förändring i inställningen sedan dess. Då var det många som sa att det var omöjligt, att ingen ville samåka. Men det visade sig att många var intresserade på grund av miljö- och ekonomiska skäl. Och folk stannade kvar och byggde sociala kontakter och idag sätter vi oss sida vid sida, axel mot axel varje dag, säger Mattias Jägerskog, grundare av Skjutsgruppen.

Genom appen, som ska vara klar före årsskiftet, ska man enkelt kunna skriva in vilken sträcka man ska köra eller vill åka. Rör det sig om återkommande resor startar man en grupp. Tack vare ett samarbete med Samtrafiken visas även all kollektivtrafik som kör den aktuella sträckan. Och en viktig ingrediens är att varken föreningen eller deltagarna ska göra någon vinst på resorna.

– Antingen så delar vi lika på kostnaden eller så bjuder vi varandra. Vänner tjänar inte pengar på vänner. Hela grejen bygger på att vi hänger ihop.

Hemlagat: Grönkål, sojakorv, kantarell, potatis.

När ?

Deras nya affärsidé: Salladsodlingar – mitt i matbutiken

Ska din lokala matbutik börja odla sina egna grönsaker? Ja, det tycker vertikalodlarna i Hammarbyhöjden, och lanserar GrowOff för extrem närodling.

Mannen fra havet.

Skulpturlandskap Nordland.
Mannen fra havet i Vinje, Bø, Vesterålen.
Skulptur av Kjell Erik Killi Olsen.

Bevare Senja, Vesterålen og Lofoten oljefritt.

Norsk natur er vakker, vill og unik. Noen av de mest spektakulære områdene vi har er havet utenfor Lofoten, Vesterålen og Senja og den spesielle naturen som finnes her. Dette er nemlig natur i verdensklasse, og områder vi nordmenn kan være stolte av.

Hvert år kommer turister fra hele verden for å oppleve den rene og helt spesielle naturen her. Men disse naturverdiene er nå truet.

Ved "fiskebanken" i Lofoten, Vesterålen og Senja har nordmenn levd av fiskeri i tusenvis av år. Så lenge fisken høstes bærekraftig, kan vi fortsette med det inn i evigheten, og lenge etter at oljen er borte. Verdens største torskebestand gyter i havet her ute og over 70 prosent av all fisk som fanges i Barentshavet og i Norskehavet er innom dette havområdet i løpet av livet sitt. Mange fiskeegg og yngel er svært følsom overfor oljesøl, derfor kan vi ikke risikere oljeboring midt i dette fantastiske matfatet.

Verdens største kaldtvannskorallrev ligger i havet utenfor Røst i Lofoten. Politikerne ønsker å bore nær sagt rett på utsiden av revet. Koraller er spesielt sårbare for oljesøl og tilslamming av boreavfall. Med oljeutvinning her kan hele verden bli en naturattraksjon fattigere.

For å unngå at klimaendringene ikke skal bli for ødeleggende for verden, er vi mennesker nødt til å bevege seg vekk fra fossil energi og over til fornybar energi.

Til tross for dette, vurderer flertallet av norske politikere å ødelegge naturperlene i Lofoten, Vesterålen og Senja ved å tillate oljeboring her. Nå er tiden inne for å si tydelig ifra: dette kan vi ikke tillate!

På Røst ligger fastlands-Europas største sjøfuglkoloni. Der hekker lundefugl og toppskarv. Truede arter som krykkje, lomvi og alke har også Lofoten-området som sitt hjem. Når sjøfugl får oljesøl i fjærene, mister de sine isolerende egenskaper og fuglene dør.

Store sjøpattedyr som spekkhoggere, knølhval og spermhval stortrives i vannet rundt Lofoten, Vesterålen og Senja der de beiter på de enorme fiskeressursene som finnes i havet der.

Seismikkskyting fra olje forstyrrer hvalenes sang mellom hverandre og tvinger mange av dem ut av områder med bråkete seismikkdrønn. Hvaler som svømmer gjennom oljesøl puster inn giftig oljegass og kan til og med dø av lungeskader.

Skulptur av Kjell Erik Killi Olsen.

Stefan Whilde:

Inget nytt under solen, men vetenskapen har äntligen hunnit ifatt. Nu visar till och med forskningen det vi vetat i årtionden: Solskyddskrämer ökar risken för cancer. 
Att solen (som ger oss D-vitamin) skyddar mot cancer säger sig självt, ändå prånglar marknaden på oss solskyddskrämer som innehåller cancerogena ämnen. 
Det är bra att vänja huden långsamt. Bästa naturliga skyddet mot att bränna sig (inte farligt att bränna sig någon gång då och då) är kläder och skugga. Ekologisk kokosolja är också ett alternativ (smörj på ett tunt lager en halvtimme innan vistelse i sol).
Solskyddskrämer ökar inte bara risken för hudcancer, den hindrar dessutom huden från att absorbera den livsviktiga mängd D-vitamin vi får från solen varje vår och sommar.

För folk, djur och växter flest: Miljöpartiet de gröna.

Om vi skall kunna leva i harmoni med naturen 
behöver vi förstå att inte bara människor utan allt levande, 
liksom planeten som helhet, har rättigheter.

Odling på alla gräsmattor. Hellre odlingsland än gräs.

Ja til selvforsyning.

Før siste verdenskrig antas det at Norge var omkring 80% selvberget med cirka 20% import. Da krigen kom falt mye av importen bort, samtidig som vi fikk invasjonsstyrker som også skulle ha mat. Ved å bruke ressursene godt og å dyrke opp grøntarealer, klarte vi oss allikevel - fordi folk kunne dyrking, og landbrukets motor var hesten. I dag er selvbergingsgraden, ifølge det norske forsvaret, et sted mellom 30 og 40%. Jordbruket er drevet av traktor og elektrisitet og de fleste av oss vet ikke hvordan vi på en god kan måte kan forvandle plenen til en fruktbar kjøkkenhage uten å måtte ty til innkjøpte hjelpemidler fra et hagesenter.

Nya trender.

Förhandsvisning av höstens bomässa i Linköping. Här byggs 1 000 bostäder på kort tid med en fantastisk variations- och uppfinningsrikedom. Höga flerfamiljshus av trä blandade med villor, radhus, och gemensamma växthus, upphöjda busskörfält, inga parkeringsplatser, smarta kulvertsystem för alla rör och ledningar under mark, öppen dagvattenhantering som klarar ett 100-årsregn, sopsugsytem med separata matavfallsrör förutom all fantastisk experimentell vardagsarkitektur. Tydliga influenser från Bo01, Freiburg och Tübingen, men sen en nivå till. Oerhört inspirerande!

Fra min Fäjsbok 24 maj 2016:

"Ska staten dela ut 20.000 kronor i månaden till medborgarna i ett av världens rikaste länder – utan motprestation? Snart folkomröstar schweizarna om ett förslag om basinkomst som ska ersätta alla andra bidrag."

En form av smart och smidigt fungerande samfund kan skapas.
Pengar att spara.
Mycken byråkrati och onödigt förnedrande kan tas bort.
:)
Reformera mera.

Sortlandsundet.

Grønne boliger skal bygges i Oslo

Taket blir grønt med planter og trær som skal bidra til hygge, men også til overvannsfordrøyning.

På taket blir det også dyrkekasser hvor beboerne kan se sine egne grønnsaker gro fram.

Geobrønner, som normalt er 250 til 300 meter dype, skal bidra med jordvarme i de 40 leilighetene.

Varmepumper er også del av oppvarmingssystemet.

Alle leiligheter vil bli bygd slik at de tilfredsstiller kravene til energiklasse A.

Selve bærekonstruksjonen blir i massivtre. Ifølge utbyggeren har massivtre om lag 50 prosent lavere klimabelastning enn tradisjonelle materialer som stål og betong.

Lars Lindgren:

MP har i Sverige åstadkommit massor och är det enda helt gröna partiet. Med en internationellt förankrad miljöpolitik är de Gröna det parti som bäst driver det långsiktiga arbetet för liv och lycka för alla på jorden, inklusive djur och natur och kommande generationer. Partiet är viktigare än någonsin nu när klimatutmaningarna är tuffare än någonsin. Samtidigt börjar nu till och med både storföretag och banker inse att det är den hållbara tillväxten som är vinnarspåret, de in...vesteringar som görs i förnyelsebart, i återvinning och i minskade utsläpp är de som generera både utveckling och lönsamhet. Det är goda tecken men de Gröna är helt nödvändiga som katalysator för det är brådskande för att undvika de värsta katastroflägena. Mer forskning, mer pollutor pays, mer fokus på liv och lycka istället för ekonomiska förenklingar, mer långsiktighet istället för kortsiktiga vinster, mer frihet för individer att vara och göra som de vill så länge det inte skadar andra, mer samarbeten globalt, internationellt, nationellt, regionalt, kommunalt och mellan människor och organisationer för att tillsammans skapa bästa möjligheterna för utvecklingen av livet på jorden. Det är grön politik det. Ser fram emot att träffa alla andra härliga gröna kämpar på kongressen i fina Linköping.
Stolt Grön!

Stadsodling i Växjö.

Ole-Jacob Christensen i Bergens Tidene:

BLOKKUAVHENGIG ELLER BARE SENTRUMSPARTI?
(Kronikk i Bergens tidende)

Miljøpartiet de Grønne er et av flere partier som kan havne på vippen etter stortingsvalget til høsten. Partiet definerer seg selv som blokkuavhengig, men mange kan ha problemer med å forstå hva dette begrepet innebærer. Betyr det at MDG er et nytt sentrumsparti på linje med Venstre, Krf og Sp – eller ligger det noe annet i dette? Hvis ikke partiet skal bli klemt sammen (under sperregrensen) i et allerede tett sentrum, vil det ha egeninteresse av å utdype sin posisjon. Litt sosialdemokrati, litt liberalisme pluss en dose grønn teknologi er ikke godt nok for å skape en framtid for et nytt parti.
MDG holder landsmøte 19. - 21. mai, og partiet skal vedta et handlingsprogram for neste stortingsperiode. Vil programmet peke til høyre, til venstre, plassere partiet i sentrum, eller vil MDG klare å skape en ny grønn pol i det politiske landskapet? For partiet som vil bryte med 100 års økonomisk vekst, kan neppe begrense seg til å plukke politikk fra de andre partiene og dandere retten med økologisk persillekvast.
Fordelingen av partier på en akse fra venstre til høyre, rødt til blått, har strukturert vårt politiske landskap fra den franske revolusjon, og er en bærebjelke i demokratiet (i mange land ser vi de triste konsekvensene av utviskingen av denne aksen). Slik jeg ser det, innebærer ikke blokkuavhengighet en slik utvisking, men en tilføring av en ny dimensjon til det politiske landskapet. Dette er nødvendig siden både blått og rødt til nå har vært enige om en samfunnsmodell bygd på to sikkert uholdbare premisser (naturressursene er ubegrenset, og naturens evne til å bryte ned forurensing er ubegrenset), og én mer og mer tvilsom (målet med livet og samfunnet er økt forbruk).
Økofilsofen Sigmund Kvaløy introduserte derfor på 1970-tallet en ny akse i det politiske landskapet ved tegne inn de poliske hovedstrømningene, ikke langs én line, men i et triangel der hjørnene besto av en blå, en rød og en grønn pol. Partiene kunne da tegnes inn i denne modellen som en miks av de tre fargene. Hvis vi tenker å den grønne polen som en ny dimensjon i landskapet, som noe som bryter med både rødt og blått (og ikke bare er rødgrønt eller blågrønt), kan det bli lettere å forstå hva MDG mener med å være blokkavhengig. Blokkuavhengighet innebærer naturligvis en uavhengighet av de etablerte partiblokkene, men også noe mer; nye standpunkter som springer ut av erkjennelsen av at evig økonomisk vekst verken er mulig eller ønskelig.
Både i politiske og fagøkonomiske kretser har det de senere årene vokst fram en refleksjon rundt begrepet motvekst. Tanken stammer opprinnelig fra 1900-tallsfilsofen John Stuart Mill, som mente at den økonomiske veksten etterhvert ville gi et velstandsnivå der det ikke lenger ga noen gevinst å fortsette veksten. Da burde vi, mente han, gå over i en stasjonær økonomi. På 1970-tallet ble denne tanken tatt fram igjen, og begrepet null-vekst ble lansert. Vi forbruker og produserer nå dobbelt så mye som på 70-tallet, og forbruk og produksjon må derfor reduseres før vil kan komme til en tilstand av bærekraftig økonomisk stabilitet. Forutsatt teknologiske forbedringer som halverer det økologiske fotavtrykket pr. produsert enhet, må vi i rike land redusere forbruket vårt til halvparten og energiforbruket vårt med 80% hvis vi skal komme i økologisk balanse.
«Det er vår økologi, og deres», skrev den fransk-østerrikske filosofen André Gorz i et oppgjør med miljøpolitikk som begrenset seg til å løse miljøproblemene uten å stille spørsmålstegn ved det systemet som skaper problemene. Rene tekniske løsninger blir bare å forskyve problemene, hevdet han. Første generasjons biodrivstoff fra matplanter fører kanskje til lavere CO2-utslipp, men lar bilister konkurrere ut underernærte rundt matfatet, annen generasjons biodrivstoff fra trær har et elendig energiregnskap og fører til avskoging, tredjegenerasjons biodrivstoff fra genmodifiserte alger vil true livet i havet, og uansett vil enhver type massebilisme kreve enorme mengder ressurser, asfalt, areal, fylle gatene i byene osv. Kanskje må vi spørre om løsningen er utslippsfri massebilisme, eller om det er massebilismen som er problemet.
Innledningen til forslag til partiprogram for MDG i neste stortingsperiode er delt inn i kapitlene: Økologien som ramme for økonomien, Et ekte grønt skifte, mer demokratisk deltagelse, et varmere og mer inkluderende samfunn, og Solidaritet på vers av landegrenser. Et radikalt nytt politisk program eller svada som ethvert anstendig parti bør ha med i sine festtaler? Hvis det første er tilfelle, får vi et politisk program for motvekst, systemendring, overføring av makt fra storkapitalen til demokratisk valgte organer, mer samarbeid og mindre konkurranse, og en utjevning av levekårene mellom oss rike og verdens fattige. Uansett: grønn politikk i 2017 kav verken reduseres til tradisjonelt naturvern eller grønn teknologi.
Med utgangspunkt i slike mål, må Sigmund Kvaløys triangel tegnes på nytt slik at den grønne polen trekkes mot venstre. For hvis det er en økonomi der konkurranse om å skaffe seg mest mulig økonomiske goder er drivkraften, som truer kloden, må et grønt samfunn benytte seg av en del tradisjonelle røde virkemidler for å nå en bærekraftig stasjonær økonomi.
Fri flyt og frie markeder vil garantert ikke føre til redusert bruk av naturressurser og mindre forurensning. Og er det ikke heltene i dagens system, de som lykkes best, de rikeste, som utgjør den største trusselen mot klima, jordsmonn og verdenshav? Det er «de rike (som) ødelegger planeten», skriver den tidligere le Monde-journalisten Hervé Kempf – enten det dreier seg som økosystemer eller menneskesamfunn og demokrati. I alle fall slipper de ut mest CO2. Verdens 1% rikeste står for 40% av verdens utslipp!
På to viktige indikatorer på høyre – venstre-aksen vil en grønn politikk ligge markert til venstre: fordeling av rikdom, og fordeling mellom offentlig og privat rikdom. En bærekraftig verden med 9 milliarder mennesker i 2050 er bare mulig hvis de fattige får mer av ressursene og vi rike mindre, og utbygging av fellesgoder er uomvistelig mindre ressurskrevende enn økt privat forbruk.
Blokkuavhengighet innebærer derfor ikke, slik jeg ser det, at man kan være nøytral overfor høyre-venstre-aksen. Det innebærer heller at man tar inn over seg nye utfordringer, og innfører en ny dimensjon som tradisjonell høyre- eller venstrepolitikk ikke har tatt innover seg. En politikk som forkaster økonomisk vekst som mål for samfunnet, og økt forbruk som drivkraft for framskritt, utfordrer de tradisjonelle politiske prosjektene ved å sette spørsmålstegn ved verdier og forutsetninger som man har tatt for gitt langs hele linjen fra rødt til blått. Miljøpartiet de Grønnes plass i norsk politikk i årene som kommer, vil avhenge av om vi klarer å anskueliggjøre en vei mot et annerledes, bærekraftig samfunn, eller om vi blir enda ett detaljorientert sentrumsparti knust mellom blokkene.
Ole-Jacob Christensen, styremedlem i Oppland Miljøpartiet de Grønne

Cykel.

När fler väljer cykeln skapas smidigare arbetspendling, bättre hälsa, 
minskad trängsel i våra städer och bättre luft. Mer pengar till cykelinfrastruktur 
är en säker framtidsinvestering som ger stor samhällsvinst.

Miljøpartiet De Grønne med ukens viktigste grønne nyheter:

Macrons kabinett er pakket med likestilling og klima. Det består av 11 menn og 11 kvinner, med et bredt spekter av politiske ståsted. Blant annet Hollandes rådgiver under Parisavtalen, miljøminister Nicolas Hulot.

...og amerikanske diplomater jobber i det stille for å sikre internasjonale klima-løfter. Det var likevel en avmålt delegasjon som deltok i møter med det internasjonale samfunnet denne uken, etter Trumps uttalelser om Parisavtalen.

...og EU gir nå 800 millioner euro for å hjelpe 79 utviklingsland med bærekraftig utvikling, og for å kjempe mot klimaendringene. Sammen skal vi beskytte Parisavtalen, sa EUs klimakommisjonær Miguel Arias Canete.

...og samtidig må lobbyister fra olje-industrien erklære sine interessekonflikter i FN-forhandlinger. Dette ble kjempet frem av en rekke utviklingsland, og har vært motarbeidet av blant annet USA, EU og Norge.

Artikkel slår hull på temperaturmålingene og forskningsmetodene til klimaskeptikernes forskerteam. En ny artikkel publisert av amerikanske meteorologer kritiserer studien som skulle motbevise klimaendringene.

Abonnér og hør på podcasten Grønnhetstyraniet: iTunes og YouTube, eller i din foretrukne podkast-app.

Sjekk ut den siste episoden hvor panelet takler spørsmålet «Må vi kjøpe ting?», med Ingun Grimstad Klepp, Børge A. Roum, Une Aina Bastholm, Anna Kvam og programleder Lage Nøst.

LO vil jobbe for kortere arbeidstid. Fagforbundet fikk gjennomslag på LO-kongressen for å lage en plan for kortere arbeidstid, for eksempel 6-timersdag.

Byrådet i Oslo fjerner 112 parkeringsplasser på Frogner for å få plass til sykkelfelt. De får solid støtte fra ungdommen og sterkere motstand fra de eldre.

...og en ny rapport konkluderer med at privatbilen bare vil være et minne om få år. Det skal bli ti ganger billigere å bruke transporttjenester som gir like godt tilbud, ifølge tenketanken RethinkX.

Forskningsrådet sprøyter over 100 millioner kroner inn i teknologiutvikling i havbaserte næringer. Målet er at dette blant annet skal bidra til energieffektivisering og lavutslipp i alle havbaserte næringer.

Næringslivstopper slår ring om norsk klimalov. Det er ikke bare miljøbevegelsen som mener at Norge skal bli et lavutslippssamfunn i 2050.

Miljøvennlige produktdesignere må holde seg unna den såkalte "Pringles-faktoren", sier foreningen for resirkulering i Storbritannia. De har gått ut med veiledninger for produktdesignere som ikke vil være miljøverstinger.

Verdens første vegan-fotballklubb er klare for ligaen. Forest Green Rovers er ikke som andre klubber. Det er den eneste i verden som er gjennomført vegansk og miljøvennlig.

...og sist, men ikke minst: Denne helgen er det landsmøte i Miljøpartiet De Grønne. Følg alle nyheter fra møtet på MDGs nettsider og med emneknaggen #MDGLM.

Regeringen prioriterar fossilfritt

Regeringen släppte igår tisdag sina prioriteringar, och en av dem går under rubriken: Sverige som föregångsland för minskade klimatutsläpp. »Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Temperaturökningen riskerar att leda till mycket allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Sverige ska genom investeringar för klimatet, initiativet Fossilfritt Sverige och internationellt klimatarbete minska utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling.«

»Snart slår elbilen igenom«

Debatt: »När politikerna nu är överens om att utsläppen av växthusgaser från trafiken ska minska med 70 procent till år 2030 kommer elbilen att vara en viktig pusselbit. Det behövs ett nationellt program för att implementera energilagring och bygga världens första nationella smarta elnät«, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

EL

Både bensin- och dieselbilar kommer i princip försvinna helt från marknaden de närmaste åtta åren, enligt en ny rapport från analysföretaget RethinkX.

Den futuristiska studien, som heter Rethinking Transportation 2020–2030, går tvärt emot vad många biltillverkare tror – de miljardinvesterar istället i ny teknik i ett försök att sänka utsläppen i förbränningsmotorerna.

Peter Söderlund skriver:

"Kriminalvården som industri
Kriminalitet och missbruk föder en av de största och mest lönsamma industrierna i Sverige. Den ger sysselsättning till många, och till den industrin behövs det många ungdomar det går snett för i väldigt tidig ålder. Även om människor förmodligen inte tycker att det är bra att personer fastnar i kriminalitet och missbruk så är det ett sådant, dyrt och ineffektivt system som Sveriges politiker byggt och underhåller. 
Det går ca 8 heltidsanställda på varje kriminell som dömts till kriminalvård. Det är säkerhetsföretagens anställda, poliser inom olika tjänster, domstolarnas personal och nämndemän, det är advokater, målsägarbiträden, häktespersonal, transporttjänst, kriminalvårdare, frivårdare och övriga anställda inom kriminalvården. Det är Socialtjänsten som skall hjälpa dem som suttit i fängelse att slussas ut i samhället, arbetsförmedling, coacher, behandlingshem, ideella föreningar och andra organisationer, psykologer och psykiatriker för att inte tala om Landstingen som har mycket personal som arbetar med missbrukare och kriminella och en mängd andra anställda. Denna apparat slukar människor och resurser utan att kunna visa på några egentliga positiva resultat förutom i några fall.
Alla skall ha sin del av kakan och allt fler lever av denna industri som också hittar allt fler vägar att tjäna pengar på att det går snett för människor. I de flesta fall görs insatserna med goda intentioner, men ofta drivs också verksamheter för sin egen skull och deras överlevnad är viktigare än att skapa bästa möjliga resultat. Konsekvenserna för familjer och anhöriga, barn till missbrukare och kriminella är katastrofala och skadar också samhället i stort. 
Människor som blir brottsoffer och lider och lider gör många gånger också den kriminelle och missbrukaren. Denna industri har tagit över mer och mer av det gamla folkrörelse Sverige, staten förbrukar mer och mer av våra skattepengar till en många gånger kontraproduktiv industri som behöver och lever av barn och vuxna av alla kön, som det går snett för. Det är en mångmiljardindustri som tömmer statskassan för att skapa arbete och sysselsättning, och inte minst vinst i kapital för en del! 
Tänk om det fanns kloka modiga politiker som skulle sätta ned foten och besluta att vi kommer satsa några miljarder extra på att stärka folkrörelse Sverige och dess goda samhällsaktörer och det varje år. Skulle man göra det skulle man sätta igång en rörelse i landet som på några år skulle visa sig ge mycket positiva resultat, för statens ekonomi och för medborgaren. Dock skulle en viss arbetslöshet inträda då man kan bli tvungen att skära ned på den växande industrin som nämnts ovan. 
Det får vara slut med klappar på huvudet och allmosor till Sveriges folkrörelser och organisationer som är ryggraden för en frisk nation. Det är inte okey längre att det skall vara en pedagog på 20 barn i förskolan och det saknas pengar för förebyggande arbete och sedan är det 2 anställda för varje intagen på kriminalvården och ca 6 till anställda till på utsidan för samma person. Stödet måste in tidigare i förebyggande arbete och för att inte behöva satsa så mycket när det har gått för långt, det samhällsekonomiskt olönsamt och tragiskt för de alla drabbade.
Jag har varit med att suttit fast i skiten, suttit i fängelse och arbetat med att hjälpa människor sedan 1998 i Sverige och internationellt. Resultaten är idag mer eller mindre detsamma för den växande industrin, kanske sämre trots ännu mera satsat skattekapital, när skall vi göra annorlunda?"
Peter Söderlund

Succé för erbjudandet att hyra solceller.

Vi på ETC fortsätter våra supersoliga satsningar. Nu har vi börjat bygget av 20 nya solcellsparker i Sverige och vi har snart satt upp ett hundra anläggningar på tak runt om i hela landet. Det stora antalet villatak gör att vi just nu inte kan erbjuda fler hyresanläggningar. Eventuellt kommer vi att fortsätta med erbjudandet senare i vår och ber då att få återkomma med den informationen. 

Grön vilja till förändringar.

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. För att möta detta har miljömålsberedningen slagit fast att världen måste bli fossilfri mot mitten av seklet. Det kräver en snabb och omfattande tillbakagång och slutligen avveckling av de bolag vars affärsmodell är att utvinna kol, olja och gas. 

Att i detta läge investera i fossilbolag är direkt oekonomiskt. Fossilbolagens aktievärden är baserade på förväntningar om att de ska kunna fortsätta utvinna sina fossila reserver till sista droppen. Men beräkningar visar att mer än åttio procent av dessa tillgångar måste stanna i marken om vi ska klara att hålla uppvärmningen under 2 grader. 

Detta har fått aktörer som Internationella energirådet att varna för att stora delar av fossilbolagens reserver kan bli värdelösa, om världens länder gör allvar av ambitionerna i Parisavtalet om att stoppa klimatförändringarna. 

Investeringar i fossilbolag är alltså en affär där det bara går att förlora. Lyckas världen stoppa klimatförändringarna kommer fossilbolagen gå under och investeringarna gå om intet. Misslyckas politiken stoppa klimatförändringarna kanske de fossila investeringarna slår väl ut på kort sikt, men världen går under. Trots detta innehåller samtliga pensionsfonder fossilbolag i sina investeringar. Enligt en granskning av Världsnaturfonden 2015 ägde svenska pensionssparare fossila reserver för 36 miljarder kronor, som innehåller 588 miljoner ton koldioxid. Det är en klimatbomb som motsvarar mer än tio gånger Sveriges totala utsläpp. 

Ingen tjänar på att svenska pensionssparare styrs mot smutsiga och riskfyllda fondplaceringar. Redan idag ser vi att extrema oväder blir allt vanligare, att värmerekord slås på löpande band och att torka och vattenbrist göder konflikter. Hemma i Sverige har vi bara den senaste månaden fått chocklarm om att vattenbrist väntar för stora delar av Sverige under sommaren. Dessa förändringar eskalerar i takt med att klimatet blir allt varmare. Istället för att driva på denna utveckling bör pensionspengarna investeras i den fossilfria framtid som svenska folket vill ha. 

Många har gått före och visat att det är möjligt. Stockholm, Malmö och Uppsala är bara några av de kommuner som redan har valt att investera fossilfritt. Tillsammans med flera andra aktörer såsom Svenska Kyrkan, Region Östergötland, Chalmers, Stockholms Universitet med fler har de tillsammans flyttat över flera tiotals miljarder kronor till fossilfria placeringar. Detta skickar en tydlig signal: fossilfria investeringar är inte bara ekonomiskt försvarbart, utan en förutsättning för ansvarstagande. 

Den fossildrivna ekonomin går mot sitt slut. Frågan är inte om, utan när. Sveriges partier är eniga om att klimatförändringarna ska stoppas innan 2 grader. Det finns ingen anledning till att investera i motsatsen. 

Våra pensionspengar är pengar vi avsätter för att kunna leva goda liv i framtiden. Det borde vara en självklarhet att dessa bör investeras hållbart. Att välja bort fossila placeringar är en möjlighet att säkra svenska pensionssparare mot ekonomiska risker och samtidigt bidra till den globala klimatomställningen. 

Tomas Hedlund, språkrör Gröna Studenter
Yngve Petersson, språkrör Gröna Seniorer

Morgon mellan fjällen
hör hur bäck och flod
sorlande mot hällen
sjunger Gud är God
Gud är God.

Måne over Møysalen,

Heja Heja MDG !

God morgen! Her får du ukens viktigste grønne nyheter:

India vil hindre dødelig luftforurensing. Alle solgte biler skal være elektriske innen 2030. På den måten skal landet få ned forurensingen som tar livet av millioner av mennesker hvert eneste år.

...og bilene skal bort fra College Green i Dublin. Området ligger midt i hjertet av byen og håpet er at syklister og fotgjengere skal kunne nyte plassen som frem til nå har vært dominert av biltrafikk.

...og nå planlegger også Stockholm å fjerne bilene fra sentrum. De ønsker å gjøre bykjernen mer levende ved å prioritere fotgjengere, syklister og kollektivtrafikk.

...og nå skal elektriske og selvkjørende fartøy erstatte 40.000 trailerturer i året. Yara og Kongsberg-gruppen lanserte denne uken planer for et utslippsfritt containerskip mellom Porsgrunn og Brevik.

Bedrifter kappløper om å gi lattedrikkere bedre samvittighet. Mange ser de økonomiske mulighetene i å gjøre forbruksvarer mer bærekraftige, og nå står kaffekulturen høyt på listen hos flere bedrifter.

Minst 30 000 skal ha deltatt på Strandryddedagen i Norge. Det er ny rekord. MDG-lokallag over hele landet var blant dem som deltok i arbeidet med å rydde strendene for plast og skrot.

...og grønne politikere fortsetter kampen for å stanse mikroplastutslipp.Kunstgressbaner er en stor kilde mikroplastutslipp i Norge. Denne uken har De Grønne blant annet løftet saken i Kristiansand og Skedsmo.

Abonnér og hør på podcasten Grønnhetstyraniet: iTunes og YouTube, eller i din foretrukne podkast-app.

Sjekk ut den siste episoden (LIVE) fra Vitenparken i Ås, hvor panelet takler spørsmålet «Tar vi for mye plass?», med Anne Sverdrup-Thygeson, Ola Bettum, Rasmus Hansson og Lage Nøst.

Stadig flere land vedtar lover og tiltak mot klimaendringene. Dette er en grunn til optimisme, mener blant annet FNs klimasjef Patricia Espinosa.

Forkunnskap om hvordan feilinformasjon spres kan forebygge klimaskepsis, i følge en ny studie publisert i PLOS One. Forskerne undersøkte hvordan vi blir påvirket av måter forskning blir fremstilt i media.

...og klimaforskere svarer klimaskeptikere igjen i en ny studie. Klimaforskere er fortsatt enige: Klimaet blir varmere. Studien er publisert i Nature, med den norske klimaforskeren Iselin Medhaug i spissen.

Tyskland setter en ny nasjonal rekord for fornybar energi. I løpet av helgen før 1. mai kom hele 85 prosent av all elektrisitet i landet fra fornybar energi.

Nederland har åpnet det som skal bli en av verdens største vindmølleparker. Vindmøllene står i Nordsjøen og målet er at vindkraft skal kunne dekke energibehovet til over 1,5 millioner innbyggere i landet.

...og sist, men ikke minst: Denne uken lanserte Miljøpartiet De Grønne sitt nye slagord: “Ta vare på fremtiden”. Vi vil ha hjerte og fremtidsoptimisme inn i politikken igjen, sier Rasmus Hansson.

Detta är en mössa.
Konstverk av Mika Gaunitz Renard.

Veckans nytt inom förnybar energi.

Det går trögt för vindkraften i Sverige med endast ett beställt vindkraftverk första kvartalet 2017. Men positiva vindar blåser både från Sverige med den nya propositionen om elcertifikat, liksom från andra håll – bl a kan USA stoltsera med 2 000 MW nyinstallerad vindkraftskapacitet under samma period samt rekordlåga etableringskostnader. Häromveckan drevs Tyskland på 85 procent förnybar energi och i Australien var investeringarna i förnybart 2016 rekordhöga. Studenter i Jönköping har fått pris för en soldriven racingbil och utvecklingen inom batterier för lagring av solel går framåt med strålande resultat. Regeringens bonus-malusförslag för nya bilar får tummen upp av svenska allmänheten och kanske kan det leda till en snabbare ökning av elbilsinnehavet – idag är endast ca 35 000 av landets ca 4,7 miljoner bilar eldrivna.

Onödig språkfascism.

Helsidesannons i den norska avisen, Morgenbladet.

Fri från avgaser.

Under de närmaste 15 åren ska Indien helt gå över till avgasfria fordon. Miljöreformerna ska rivstarta med bygget av en fabrik för utbytbara batterier till eldrivna motorcyklar och "tuk-tuks".

Tankegångarna är bara förslag, men eftersom tankesmedjan Niti Aayog som lägger fram dem leds av premiärminister Narendra Modi väntas mycket bli verklighet.

Music Grand Prix blev till European Song Contest.

Nu har den första semifinalen i det spektakel som numera kallas ESC genomförts. - Årets tema är "Celebrate Diversity", Fira mångfalden. I ett arrangemang där många länder med olika språk och en mångfald av kulturella särarter medverkar och framför sångbidrag är den mångfald man påstar sig vilja fira så gott som helt frånvarande. - Av 18 medverkande länder sjöng endast 2 på sitt modersmål. Övriga 16 sjöng på samma språk. Musikstilarna i de olika bidragen skiljde sig inte nämnvärt från varandra, ej heller danssteg och klädstil.

Engelska från första klass ger inga fördelar.

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 10 maj 08:00

I ett inlägg i Språktidningens blogg den 9/5 berättar Anders Svensson om en tysk undersökning.  Det heter inledningsvis:

”Barn som börjar med engelska redan i första klass blir inte bättre på språket än barn som börjar med engelska i årskurs tre. När de går i sjuan har de elever som började senare bättre kunskaper i engelska.

Ofta talas det i den skolpolitiska debatten om behovet av att påbörja undervisningen i engelska i ett tidigt skede. Men de vetenskapliga beläggen för att en tidig start med engelska i skolan skulle vara en fördel saknas. Några lektioner i veckan ger inget försprång längre fram.

En ny studie utförd vid Ruhruniversitetet i Bochum kommer fram till samma resultat. Tidig engelska är ingen fördel. Tvärtom. De elever som börjar med engelska i trean i stället för i ettan klarar sig bättre.”

Här är det på sin plats att påminna om den artikel, ”Övertro på engelskans betydelse”, som skrevs av Horace Engdahl/Peter Englund/Olle Josephson/Olle Käll och Per-Åke Lindblom och som publicerades den 20/11 2009 i Svenska Dagbladet. Den föregriper så att säga i allt väsentligt den tyska undersökningen.

Observatör

Hus av halm og leire.

Ved første øyekast ser det ut som et vanlig murhus. Men bygget består av halm og leire

Håper halmhus med ferdig-moduler kan gi ny, norsk byggeboom.

8 mai, frigjøringsdagen.

Til minne om de falne i krigen. Minnesbauta på Sortland.