Oskar Rickardsson:

"Januaridagar som dessa längtar jag efter mitt drömsamhälle där mindre stress väger tyngre än en arbetslinje som skriker efter mer, mer, mer. Där värden väger tyngre än pengar, där miljön väger tyngre än tillväxten, där livskvalitet väger tyngre än fler och fler prylar och där människors värdighet väger tyngre än vinster. Visst behöver inte något vara för lite bara för att det inte ökar varje år?"

Fra avisen; Morgenbladet for 100 år siden.

Kanada.

Til dem som flykter fra forfølgelse, terror og krig: Canadiere ønsker dere velkommen, uavhengig av hva dere tror på, skriver Trudeau.

Han sier også at han gjerne vil møte Trump og fortelle ham om Canadas vellykkede flyktningepolitikk. Det er ventet at Trudeau vil besøke Det hvite hus med det første.

Trump signerte fredag en presidentordre som forbyr innreise til USA i tre måneder for statsborgere fra Irak, Syria, Sudan, Libya, Somalia og Jemen, og en fire måneders stans av USAs flyktningeprogram.

Var varsam.

Fylkesmannen i Hordaland slaktar planen om ferjefri E39 med motorveg og bruer sør for Bergen. – Det største naturinngrepet i Hordaland i moderne tid trugar sjeldne regnskogtypar av internasjonal verdi.

Samkjør.

Veldig bra med høyere priser på diesel og bensin, Jag kjører bil og har i alle de år ønsket høyere diesel og bensinpriser. Folk flest har har klaget på prisen uansett hva prisen er og de har ikke slutta kjøre bil. :) Vi må minke på vår bilkjøring og da kan vi med fordel samkjøre. De fleste av oss kjører med tre til fire ledige plasser i bilen vår.

Reducera.

Minska. Minska. Minska. Mänska. Min ska jag i alla fall Minska.
( Personliga klimatpåverkan. )
Från en i utgångspunkten låg till lägre klimatpåverkan.

Frisk luft.

 Elbilen kan gå å tomgång utan att vi får i oss giftiga hälsofarliga avgaser. Om mänskan själv får välja.

Sören Nielsen:  Ja det är ytterligare en fördel Mika. Elbilen förbrukar inte ens någon energi i "tomgång"
En tankeställande fråga (som jag snott från någon) är att tänk dig att du har två rum, slutna med täta dörrar.. Det ena med en elbil och det andra med en fossilbil, båda två med motorerna igång. Välj sen vilket rum du vill gå in och ställa dig i.
Då är valet lätt oberoende av vad man tror om klimathotet.

Vem äger havet ? Vem äger strandkanten ?

Det fins et eksempel på hvordan man kan bygge attraktive hus helt inntil fjæra ( og samtidlig ha en liten sti der folk kan gå ) Et eksempel der man IKKE mener at vi bor ved den Spanske solkysten eller den Franske rivieraen, når man presenterer sine ville planer om hvordan husblokk og private småbåtshavner skal se ut på Sortland. Næringsvirksomheten her ligger heller ikke lengst ut mot strandkanten, så strandkanten er ikke okkupert av dette. Vi har et bilforetak, en matbutikk og andre virksomheter her. De som bor i SØRHAMNA bor i den mest attraktive delen i byen og disse boliger selgs til de høyeste prisene i byen. Her ligger også en småbåtshavn vel integrert i landskapet. Denne havn er ikke privat kun for di som bor i området.

Japp, eller se för dig den fantastiska strandpromenaden i Varberg, byggd år 1912 ( se bifogat foto. ) Denna strandpromenad följer havet från Varbergs Fästning hela vägen till Varbergs Kurort. Det är flera kilometer. Många går promenader här. De kan då se ut mot havet och dess horisont. Man ser badplatser utmed promenaden. Först "Barnens badstrand" med det fina kallbadhuset i trä i morisk stil. Det står på pålar och inne i huset finns det en avdelning för män och en för kvinnor. Man har trappor ned i vattnet. Man har bastu med en vidunderlig havsutsikt och utsikt mot öar. Vidare har man fästningen på sin vänstra sida. Den byggdes kring det gamla slottet från 1300-talet. Holländska arkitekten Van Stenwinkel stod bakom ritningarna. Man kommer vidare till ett utebad med simbassänger på vänster hand. Vattnet i dessa är vatten man pumpar upp från havet. Vidare har man ut mot havet ett nakenbad för damer och så ytterligare ett. Längre fram har man ett nakenbad för herrar. Dessa bad har bastu och bryggor man kan hoppa eller gå i havet från. På vänstra sidan strandpromenaden ligger nu Kärleksparken, en park med stigar och träd samt ett serveringsställe för mat och kaffe samt toaletter för allmänheten. Vidare kommer en anslutning med parkering för bilar på vänster hand samt en badplats med bryggor kallad, Gemensamhetsbadet eller bara "Ankaret" efter ett stort ankare som står där. Vidare ligger platser att ligga och sola på på båda sidor av promenaden. Och en stig som den gamla järnvägen gått fram på en gång i tiden. Så kommer vilda stenblock och klippor och berg på vänster sida. Samt nuvarande järnvägsspår, På höger sida ligger havet där vågor från Danmark böljar in. Det går nu uppöver och på toppen av backen kan man gå in i en uppsprängning i klippan där tåget fordom tuffat fram eller följa promenaden vidare....det står många bänkar längs med hela promenaden, där man kan sitta och vila och njuta av utsikten ut mot havet. Vidare kan man gå eller cykla mot det gamla kustsanatoriet, numera ett hotell där man också kan få behandlingarsåsom tångbad, massage, oljemassage, vattengymnastik, styrketräning, yoga och annat. Här går strandpromenaden i på hotellområdet och fortsätter längs med havet in ett stycke i skogaktigt område...till slut kommer man till en stor lång sandstrand, Apelviken, där också restauranger, kiosker, och Campingplats ligger.

En elektrisk bil. Tesla.

Fra en diskussion i ett "grønnt forum", angående kvalfangst.

Gaute Sandvik Nå er det slik at mennesker på grunn av vårt store antall driver beskatning av havets resurser for å ikke sulte. Om vi ikke velger å ha en aktiv regulering av våre konkurrenter i matfatet, så får vi et praktisk problem av dimensjoner. Det blir som med ulven. Desto mer vi ønsker å høste av naturen, desto mindre plass blir det til de store rovdyrene. Og jeg tror ikke løsninga er mer industrialisert matproduksjon. Det innebæreer bare mer vekst og større press på naturmiljøet. Om vi skal bekjempe rovdrifta på naturen, må vi starte med populasjonskontroll og begrensning i alminnelig forbruk.

Jeg er imidlertid uenig i at vi skal forsøke å humanisere vår forståelse av naturen. Da ender vi bare opp med å arrestere ulven for å jakte på de søte rådyrene, og vaksinere fugler mot influensa. Vi skader ikke dyrene ved å drive jakt, og vår avliving av elgen er neppe verre enn hva naturen ellers har å tilby.

Selv om både mennesker og dyr kan føle redsel og smerte, så mangler dyrene vår forstand. Jeg tror vi gjør dyrene en urett ved å tvinge dem inn i vår forståele av verden. Vi bør tvertimot forsøke å gi dyrene tilbake deres rettmessige del av klodens resurser. Det gjør vi ikke ved å redusere jakt, men ved å redusere industriproduksjonen og vår populasjon.

På mange måter er det vår forstand som har ført oss ut i uføret. Vår redsel for døden undergraver vår eksistens som art. Vi er antakelig den dummeste arten på kloden

Lopi luktar.

Sven Henriksen:

Ser at Facebook fylles opp av forakt for Amerika mens showet ruller på Capitol Hill i DC. 
Vel, vi er blitt så amerikanske selv at det nesten er latterlig at vi ikke ser det. Vi feirer Valentines og Halloween, bruker engelske låneord i dagligtalen, døtrene og sønnene våre prøver å se ut som amerikanske popstjerner, vi reiser til New York og Florida and just love it! 
I norsk politikk flommer de samme holdningene, den samme fremmedfrykten, den samme kjipe "seg selv nok-tankegangen" som i USA, på teater/show-scenene setter den samme amerikanske overfladiskheten opp, vi slurper i oss amerikanske realityserier, og Hollywoodfruer og annet nonsens, men forakte amerikanere skal vi, kalle dem dumme og at de får det de fortjener, for vi er så gode, så seriøse, så ekte, vi er bamseklem-folket, vi deltar ikke i kriger eller selger våpen. OMG liksom? Gleder meg til norsk kulturkanon :-o"

Oljemaleri av Ingunn J.M. Reinsnes. 10 X 12 cm. 2017.

»Alla, oavsett boendeform, borde få producera egen solel«

Debatt: »Idag betalar andelsägarna full energiskatt för den el de producerar och använder i sina lägenheter. Följden är att det idag inte byggs några andelsägda solcellsanläggningar alls, och att det är omöjligt för boende i lägenhet att ta tillvara sina tak och producera egen solel tillsammans med grannarna«, skriver flera företagsledare.

Norsk butikk selger handlenett.

Effektivt.

Forskningsdirektør ved Norsk institutt for luftforskning (NILU), Leonor Tarrasón til NRK:

– Dieselforbud har hatt en innvirkning på utslippsreduksjonen. Det er dieselbilene som forurenser mest, og vi ser at en reduksjon rettet mot dieselbiler er mer effektivt enn en reduksjon rettet mot alle type biler.

Idag er det ikke lov å kjøre dieselbiler på kommunale veier kring Oslo.

Miljøbyråd Lan Marie Nguyen Berg (MDG) legger ikke skjul på at dieselforbudet i Oslo kan skape utfordringer for mange, men mener det er helt nødvendig.

Här bygges cykel och gångväg.

Sykel og gangvei bygges mellom Kvalsaukan og Maurnes i Sortland kommune.
Foto fra 14 januar 2017.

Tenk nytt - Stem på MDG.

Från Fäjsbokssidan, Tidsanda, "Vi har framför oss stora globala utmaningar med klimatförändringar, social oro, fattigdom, väpnade konflikter och terrorism. Men vi har också enorma möjligheter att omstrukturera samhället. Vi kan välja att röra oss bort från vinstmaximerande, egocentrisk exploatering och arbetsförnedring, mot ett socioekonomiskt jämlikt samhälle där vi med hjälp av vetenskap och teknologi kan resa människor ur fattigdom och mot högre, ambitiösare livsmål.
Nu, mer än någonsin, behöver vi visionärer som tänker utanför föråldrade ekonomiska och kulturella lådor. Vi behöver konkreta mål över vilket samhälle vi faktiskt vill ha, och vi måste börja engagera alla i ett samhällsbygge värt namnet."

MDG skal få flere inn på Stortinget i år.

Etter å ha behandlet over 3000 innspill fra grasrota, brukt tusenvis av arbeidstimer og møtt over 150 organisasjoner, er Miljøpartiet De Grønnes programkomité klar med sisteutkast av partiets stortingsprogram for 2017.

Programmet svarer på spørsmål som de andre knapt tør å stille. Vi trenger et nytt, bærekraftig industrieventyr basert på fornybare ressurser og gjenbruk. Vi må sørge for at automatisering skaper et kvalitativt bedre samfunn. Og ikke minst må vi sørge for at velstandsveksten gir oss bedre liv uten å tømme jordas ressurser og fylle havene, jordsmonnet og atmosfæren med forurensing.

Gå på tur - aldri sur.

På rätt väg.......

Året var 2014
Kina minskade under år 2014 elproduktionen med fossila bränslen med nästan 30 TWh och ökade elproduktionen från förnybar energi med över 200 TWh. Kina var ett av de få länder där kärnkraften ökade, den ökade dock inte med lika många TWh som vindkraften. Ökningen av solel var ungefär densamma som ökningen av kärnkraftsel.
Japan hade sitt första kalenderår sedan 1965 utan någon elproduktion med kärnkraft (pga Fukushima). Trots detta kunde Japan minska sin import av fossil energi och sina koldioxidutsläpp - tack vare att solelen ökade dramatiskt.
Tyskland slog rekord i el-export samtidigt som man minskade elproduktionen med kärnkraft, stenkol, brunkol och fossil gas. Varför? Jo, elproduktionen med vind, sol och biobränslen ökade. Utbyggnaden av vindkraft var större än något tidigare år.
I USA ökade den förnybara el-produktionskapaciteten över 30 gånger mer än kärnkraft, kol- och oljebaserad elproduktion tillsammans.
Fortsatt snabb utveckling är oundviklig eftersom den industriella utvecklingen av förnybar energi fortsätter att sänka kostnaderna ju mer man bygger ut.
På samma sätt har andra lärt sig att vindkraft är det billigaste sättet att producera el. I Portugal sade man att vindkraft är en tredjedel billigare än ny kolkraft. Danska energistyrelsen beskrev sommaren 2014 att ny vindkraft var ungefär halva priset av ny gas- och kol-el.
Flera inom forskarvärlden och finansinstitutionerna har under många år följt utvecklingen och vetat vad som var på väg att hända. Men förvånansvärt många har förnekat verkligheten, och en mer destruktiv grupp spridit förvirrande information. Men de kan inte stoppa den globala utvecklingen. Däremot kan de fördröja den i företag och länder. En oinformerad allmänhet i dessa länder drabbas ekonomiskt.
När befolkningen inte förstår vad som sker kan statliga aktörer eller pensionsfonder betala överpriser för värdelösa gamla energianläggningar. Så kunde Vattenfall köpa kärn- och fossilkraftverk för mer än 10 000 kronor per svensk.
När befolkningen inte förstår att kärnkraftverken snart är värdelösa kan ägarna komma undan utan att ha avsatt pengar för rivning och avfallshantering före konkursen, och lämna kostnaderna till skattebetalarna.
Minst lika viktigt är att de länder som förstår den nya teknikens möjligheter får lägre kostnader för sin energiförsörjning, och därmed en både snabbare och mindre destruktiv ekonomisk utveckling.
Källa: Tomas Kåberger

Foto: Ego.

I byen Sortland planeras för en ny strategi för parkering.

Tidsbegränsad parkering är ett enkelt och helt vanligt sätt att lösa parkeringsproblem i städer. Parkeringsvakter är ett effektivt sätt att kontrollera att folk inte har sina bilar parkerade längre tid än tillåtet. Detta medför att ett större antal kunder har möjlighet att handla i butiker och hos andra näringsdrivande, då parkeringsplatser fortare frigörs i centrala lägen. - En stor fördel både för kunden och de näringsdrivande alltså.

Småskala lokalt kaffebrenneri.

Glasopor.

"Det er gledelig for en industrimann at det å investere i moderne teknologi gjør at vi kan produsere et mer miljøvennlig produkt. At dette i neste instans gir Glasopor skumglass et konkurransefortrinn sier meg at det lønner seg å tenke miljø», sier Kjell Håkon Helgesen, administrerende direktør i Norsk Glassgjenvinning.

Glasopor skumglass er produsert av 100 % resirkulert emballasjeglass fra husholdninger i hele landet. Produktet består av 80 % luft og 20 % glass og veier inntil halvparten av tilsvarende produkter. Isolerende og drenerende egenskaper gjør at produktet er meget godt egnet der det er vanskelige"

Ståle Sørensen:

"Det foregår en internasjonal motkamp mot miljøbevegelsen og det Grønne skiftet. Denne tiltar i styrke. Det blir stadig mer legitimt å underslå vitenskapelig fakta. Dette handler egentlig bare om at klimasaken kommer høyere og høyere opp på dagsorden. Det går ikke lenger an å ignorere dette, -da blir neste skritt å aktivt kjempe imot. Debatten er iferd med å polariseres kraftig. Dette er gode nyheter for MDG da vi er en en motpol i debatten. Dersom klimadebatten i 2017 står mellom Senterpartiet og Frp på den ene siden og MDG på den andre så vil både de og vi vinne på det. Let the battle begin! Klimakrangel skal dere få. Finn frem til din lokale klimafornekter og gyv løs retorisk :-)"

:)

Ja det går att spara pengar genom att gå över till vegetarisk mat i kommunens skolor. Detta var en av de argumenten jag framlade i min motion till Varbergs kommunfullmäktige om övergång till vegetarisk mat i kommunens skolor. Motonen skrevs i slutet av 1980-talet. Man kan också uppnå en bättre och sundare kost genom servering av vegetarisk mat av god kvalité. En ökad ekologisk matproduktion är också en positiv effekt vi kan erhålla om krav på detta ställs. Klimatmässigt har man under senare år uppmärksammat den negativa effekten av all för mycket köttätande och produktion. Mindre gifter i form av besprutad gröda är positivt ur miljö och hälsosynpunkt. Vi har även etiska och moraliska värden att försvara. ( Såg ett reportage senast i går om ihjälgasningen av juda...jag menar värphöns som värp färdigt efter ett , 1 år, dessa hönor eldas upp. ) - Fler företag, lokal och småskaliga, kan startas om efterfrågan på ekologiska produkter blir större. Matavfall kan istället för att bli till biogas som idag i kommunen bli till gödsel genom kompostering. Barnen får lära sig om nya rätter och lära sig att uppskatta dessa. Det fodras goda råvaror och kockar i skolköken med en god utbildning som klarar att laga förstklassig god vegetarisk mat som uppskattas av elever och andra. - Vi kan för övrig vara glada åt den luxus vi uppfattar som en självklarhet, att våra barn ska serveras en varm måltid med sund mat varje dag i skolan. Ta ett steg in i vårt grannland Norge, så får du se att där tar man med sig ett par mackor med pålägg i en matbox. - Ja till småskaligt lokalt framställd ekologisk och vegetarisk mat i Varbergs kommun. :)

Upprätta planer för omställning till ekologisk odling. Lokal odling i landets olika regioner. Småskalig odling. Odling på alla skolor och daghem samt ålderdomshem och liknande inrättningar. Odling på ämnesplanen för landets elever alltså. Samt såklart uppbevaring av produkterna, tillagning av produkterna i det egna skolköket.

Meddelande på Fäjsbok.

"En sida som du gillar, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, har bytt namn till, RISE, Research Institutes of Sweden."

"Favorit i repris"

Replik på mitt inlägg i Bladet Vesterålen:

Torbjørn.D.Johansen

en dag siden

Ødeleggelse av fjellverden må stoppes..
Helt enig der..
Viss denne vindmølleparken blir til på Ånstadblåheia, så må jeg herved få gratulere befolkningen med mye støy..

Vindmøller skaper mye støy som kan gi stress og søvnproblemer..

Her er det snakk om Lavfrekvent støy..
Dette er støy fra lave frekvensområder 3-30 Hz,som er en meget plagsom støy.
Fordi den lavfrekvente rumlingen brer seg over større område og trenger lettere inn i hus..
Selv på en avstand av 3-4 kilometer kan en merke støy.

Med en bo avstand på 1-1,5 kilometer fra en vindmøllepark,så vil jeg anbefale å ha et par hørselvern i beredskap,samt Valium.

REPLIK. Stefan Löfven redovisar de åtta starkaste hot han anser finns mot Sverige (DN Debatt 8/1). Med kirurgisk precision undviker han de hot som hans egen politik understöder. Han lär komma undan tyngre kritik eftersom de borgerligas tankevärld till stor del är densamma som socialdemokraternas, skriver Birger Schlaug.

Miljöpartiets partiledning har lagt ner sin systemkritik för att få delta i en regering som på många sätt driver en politik som går på tvärs mot det som partiet bildades för att stoppa. Vilket för övrigt är en anledning till en grön konferens, med deltagare som vill skärpa MP:s politik, som hålls till helgen.

Likt Löfven skall jag ta upp åtta hot:

1. Ekonomismen. Såväl människovärde som demokrati hotas av den alltmer vulgära ekonomism som Löfven och andra i det politiska etablissemanget understöder. Medborgarna har alltmer reducerats till verktyg för upprätthållande av ett systemtänkande som präglas av att vi skall vara kuggar i ett ekonomistiskt hjul som snurrar allt fortare. Individen behandlas alltmer som en ekonomisk varelse vars uppdrag det är att producera och konsumera - trots att vi i grunden är biologiska, sociala och kulturella varelser. Vi måste bryta detta systemfel.

2. Globaliseringen. Demokrati, överblick och självtillit undermineras i takt med att globaliseringen tillåts vinna terräng. Vi blir som människor och samhällen allt mer beroende av beslut och händelser som vi inte själva kan vare sig kontrollera eller hantera vilket skapar sårbarhet snarare än robusta samhällsbyggen. Vi måste aktivt verka för att balansera globaliseringens avarter.

3. Kapitalvaldas makt ökar. Genom att ekonomismen och globaliseringen trängt ut andra tankemodeller har kapitalvalda församlingar fått allt större inflytande över utvecklingen. Eftersom dessa endast har ett enda huvudmål - förräntning av pengar - kommer allt mer av samhällets verksamheter att underställas detta enda mål. Därmed riskerar vi att få en fullständigt outhärdlig utveckling. Detta måste brytas.

4. Marknadens utarmning. Adam Smith, som brukar kallas nationalekonomins fader, hävdade att marknaden fungerar bra under två förutsättningar: att dess aktörer inte vill skämmas inför vare sig gud eller sina grannar. Dessa förutsättningar har försvunnit i ekonomismens och globaliseringens tidevarv. Dessutom har ekonomin kommit att fungerar som en kapitalistisk planekonomi där alltmer penningflöden, handel och prissättning sker inom bolagssfärer. Vilket är ett hot mot såväl reellt fungerande marknad som demokratin.

5. Arbetslinjen. Sedan ett antal år tillbaka har arbetslinjen upprättats som en överideologi. Själva tanken att aktivt ”skapa mer arbete” är infantil. Genom att, i arbetslinjens namn, skapa ökande sociala klyftor – genom såväl minskad trygghet för sjuka och arbetslösa som ”modern politik” som skapar ett framväxande prekariat – hotar man samhällets sammanhållning. Arbetslinjen är dessutom förfelad eftersom robotisering kommer att ses som ett hot snarare än en möjlighet. Arbetslinjen måste problematiseras.

6. Skattesystemet. Vänstern har en vurm för skatt på arbete som är djupt kontraproduktiv eftersom sådan skatt innebär att omsorg, vård, skola, kultur, reparation och underhåll högbeskattas. Högern är å sin sida mest intresserad av att sänka skatter. Skattekvoten – det som av borgerliga kallas för skattetryck – bör förbli hög om vi skall upprätthålla välfärd men skattebasen måste förändras i grund om vi skall upprätthålla välfärdssamhälle med social anständighet. Gemensamt lyckas vänster och höger upprätthålla dagens system vilket är djupt problematiskt eftersom det skatt på arbete och arbetstid som utgör den helt dominerande basen. Vilket dessutom ger kapitalägare större andel av den totala ekonomin. Skatten måste breddas så att den till mycket större del omfattar den del av produktionen som inte härrör från direkt arbete.

7. Krigsretorik och militär upprustning. Såväl Ryssland som Nato agerar i en spiral av upprustning. Sverige deltar aktivt genom att såväl upplåta stora delar av landet till utländskt dominerande militära övningar som genom att hänge sig åt alltmer krigsretorik. Detta bör på allvar problematiseras. Den ursprungliga betydelsen av begreppet ”gemensam säkerhet” bör återvinnas – det vill säga försöka bygga säkerhet tillsammans med potentiella fiender snarare än bygga block tillsammans med de som redan är ens vänner.

8. Miljöhotet. Det mest allvarliga hotet mot demokrati – inklusive social anständighet, antirasism och rimligt frihetsrum för individen – skapas när vi skadar de planetära processer som utgör grund för att vi kan bygga goda samhällen. Löfven ger i sin artikel sken av att Sverige ligger i fronten när det gäller exempelvis klimatfrågan. Detta är lögn. Sverige ligger på tionde plats över länder som per capita gör störst ekologiska fotavtryck. Dessa har ökat de senaste åren. Därför måste vi utveckla ett ekonomiskt system som inte är beroende av ekonomisk tillväxt. Denna tillväxt skapas nu genom såväl ökad miljöskuld som hushållens ökande skuldsättning. Att en rödgrön regering inte förmår ta det på allvar är djupt tragiskt.

Jag noterar att Löfvens (S) artikel inte är underskriven av vice statsminister Isabella Lövin (MP). Jag väljer att tolka det som att De gröna börjar inse att man alltför länge agerat dörrmatta åt den Löfvenska socialdemokratin istället för att driva systemkritik. Må språkrören räta på ryggarna, driva grön politik och visa att det som varit utgjort en parentes i partiets historia.

Tror man struntar i att tolka från engelska........

Mika Gaunitz Renard: Æ syns dokker absolutt skal ha foredrag på russisk og norsk når dokker har konferanse ved den norskrussiske grense. Lykke til !

 

Kirkeneskonferansen Alle norske innlegg blir tolket til russisk og de russiske blir tolket til norsk.

Mika Gaunitz Renard Bra det. Har dokker konferanser der engelsk er allenespråk ? I sånne fall tolkes det vel til russisk og norsk tenker jeg. Bra når det fins resurser til dette. Lykke til videre !

Birger Schlaug:

PUBLICERAD: ONSDAG 4 JANUARI 2017, 11:00
Ur kris kan möjlighet till förändring uppstå, åtminstone om omgivningen fått nog av hur samhällen och politiken missköts det senaste året. Tänk om 2017 blir året vi tar vårt förnuft till fånga på ett övergripande plan istället för att vilseledas av politiska finter? Birger Schlaug skriver om möjligheternas år.
OPINION
Allt är relativt. Brukar det heta. Gradtalet i helvetet också. Just nu brinner man inte bara i våra jordiska helveten, man drunknar också. Drygt 5000 människor blev lik i Medelhavet, havet där välmående plaskar runt all-inclusive, förra året. Det platsar i Guinness Rekordbok.

Vi har vant oss, det är inga nyheter längre. Men Maria Ferm, gruppledare i Miljöpartiets riksdagsgrupp, fick förra året den rödgröna regeringens uppdrag att hitta en lösning på problemet lagom till nästa val. Ett uppdrag så där på sidan om. Det fanns många uppdrag på sidan om förra året. Som t ex att hitta lösningar på klimatkrisen vid sidan om att klara huvuduppdraget; se till att konsumtionen ökar, att tillväxten hålls igång om än med lånade medel.

Systemet får inte krascha. Därför försvarade miljöministern att de svenska ekologiska fotavtrycken ökade förra året med att det gått bra för ekonomin. Tablå. Kan man tycka. Men få politiska kommentatorer reagerade. De såg liksom inte problemet. Och om de såg det ville man inte tala om det. Stämningen kan bli dålig.

Årtalet är numera 2017, enligt det västerländska sättet att räkna. Det kan bli ett riktigt skitår. Nya rekord på Medelhavet. Ökande ekologiska fotavtryck, vi skuldsätter oss allt mer för att kunna konsumera allt mer. Och så Trump och Putin och krigsretoriken som svallar också i svenska medier.

Fast tänk om det vänder. Tänk om det går åt helvete för nyliberalismen, det militärindustriella komplexet och reklambyråer som gör allt för att vi skall konsumera sönder planeten så fort som möjligt. Tänk om vi blir fler som får nog.

Tänk om det skulle börja i USA, som en reaktion på att Sanders blev bortmanipulerad och att Trump blev vald trots att han inte fick flest röster. Tänk om det skulle börja i Ryssland, som en reaktion på att folk blir förbannade på doping? Tänk om det börjar i Sverige, som en reaktion på att den rödgröna regeringen inte driver rödgrön politik.

Tänk om det börjar i Blekinge som reaktion på att regeringen stoppat byggandet av 700 vindkraftverk för att militären vill öva i Hanöbukten. Tänk om det börjar när regeringen offentliggör att man, i enlighet med Värdlandavtalet, avser att bjuda in Trump och Erdoğan och övriga Nato att placera ut missiler på Gotland.

Tänk om vi blir många som får nog av elitens huvuduppdrag. Tänk om det blir en bild på en liten flicka som spolats in, halvt uppluckrad så skallbenet syns, på en strand på det nygamla semesterparadiset Mallorca som får det att vända. Tänk om vi plötsligt vaknar och funderar på vilket namn gett oss själva: homo sapiens, den visa människan. Tänk om vi börjar tänka. Jisses!

Välbetalda föredragshållare brukar, i samband med företags eller kommuners upptaktsmöten, påstå att det kinesiska tecknet för kris också betyder möjlighet. Det är en sanning med modifikation. Bygger på att vi rent allmänt är dåliga på kinesiska tecken och gärna låter oss luras bara det känns skönt.

Men, säg att det ligger något i det. Ur kris kommer möjligheter. Möjligheten finns ju. Att förändra. Men tro inte att förändringen kommer uppifrån. Den kommer nerifrån. Som alltid. Ofta från de som inte har så mycket att förlora.

De som inte har så mycket att förlora benämns ofta som offer för populism. Men innan de blev ”offer för populism” blev de offer för elitens systembygge. Det är det systembygget som måste monteras ner. Innan det kraschar. Så att vi om tio år kan säga att 2017 blev vändningens år. Så varför inte låta sidouppdragen bli huvuduppdrag? Maria Ferm kan ju börja.

Birger Schlaug 
Debattör

La vær å ødelegge vår felles fjellverden !

Industrialiseringen av vår fjellverden er en blindvei.

Bevare vår unike natur for fremtiden.

Debatt / leserinnlegg Fra Mika Gaunitz Renard

Ødeleggelsen av fjellverden vår må stoppes.

Planleggingen av en vindkraftindustri i vår nære fjellverden er i full gang. Et multinasjonalt storkonsern ( Fortum ), ser muligheter å gjøre økonomisk gevinst på denne måte. De har tilgang til den kapital som trengs for å realisere denne ødeleggelse. Noe som de lokale energiforetakene ikke har klart. Fortum kan sikkert på sikt "plukke ut" penger gjennom denne naturødeleggelse.

Men idag går utviklingen av ny teknikk innenfor fornybar energi lynhurtig og de planlagte storskalige industrianleggene i vår fjellverden er allerede gammeldags teknikk. Lønnsommhet i slike prosjekt er per idag dårlig eller ikke eksisterende. Men med forskjellige støtteordninger, avskrivninger og andre metoder kan man tydligvis presse penger ur stein.

Siterer SveinUlf Vågene som nylig skrev dette i Stavanger Aftenblad: "De fleste norske vindkraftverk plasseres i vakre, urørte, fjell og heier hvor labyrinter av brede veier må bygges for å sette opp turbinene. Resultatet er at sårbar natur raseres med dype utsprengte veiskjæringer og store massefyllinger. Arrene etter disse naturødeleggelsene kan ikke viskes ut og vil prege norske fjellandskap i tusener av år etter at vindkraften er henvist til kirkegården for feilslått norsk klimapolitikk. Dette i motsetning til de fleste andre land hvor vindkraftverkene står i kultur- og jordbrukslandskap. Der er det i de fleste tilfeller enkelt å dekke over sårene med jord når vindkraften er ferdig."

Vi bør satse alt vi har på å bevare vår verdensunike natur til gagn for oss sjøl og turister fra all verdens kroker og kriker i all fremtid. Vi kan skape flere jobber i vår lokale turistnæring, der flere lokale foretak kan gi velstand og arbeid til folk, by og kommune. Vår natur øker i verdi for hver dag vi ikke utnytter den for kortsiktig gevinst. Framtiden for regionen vår er å satse helhjertet på næringer som er langsiktig holdbare, som urørt natur, verdens frieste og friskeste fisk fra havet, nordlys, kvalsafari, samisk kultur, vinterlandskap og vintersport og lokal matkultur. Sikkert kommer også nye idéer fra nye næringsdrivende til å skape nye virksomheter fremover.

Industrialiseringen av vår fjellverden er en blindvei.

Med gode politikere burde dette kunne stoppes.

Kommunestyret i Sortland bør med rungende majoritet si NEI til den planlagte vindkraftindustrien på Ånstadblåheia. Har hørt att Ap-politikere vil selge ut vår natur. Og at Sp vraker en lokal saubonde for multinasjonale storkonserners beste. Lurer på om dette er disse partiernes oppriktige mening ? Æ visste ikke at f.eks. Ap hadde skrevet i sitt politiske program at de ville støtte utenlandsk storkapital som utnytter og ødelegger vår vesterålske natur, for egen privat økonomisk vinning.

Mika Gaunitz Renard.

"Noen få spekulanter tjener seg søkkrike på å selge norsk natur."

Sårbar natur raseres

"De fleste norske vindkraftverk plasseres i vakre, urørte, fjell og heier hvor labyrinter av brede veier må bygges for å sette opp turbinene. Resultatet er at sårbar natur raseres med dype utsprengte veiskjæringer og store massefyllinger. Arrene etter disse naturødeleggelsene kan ikke viskes ut og vil prege norske fjellandskap i tusener av år etter at vindkraften er henvist til kirkegården for feilslått norsk klimapolitikk. Dette i motsetning til de fleste andre land hvor vindkraftverkene står i kultur- og jordbrukslandskap. Der er det i de fleste tilfeller enkelt å dekke over sårene med jord når vindkraften er ferdig."

Citat fra leserinnlegg av SVEINULF VÅGENE i Stavanger Aftenblad 2 januari 2017.

Kommer Nyårsklockan läsas på engelska i fortsättningen?

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 5 jan 11:45

Tillsammans med frun satt jag i tv-soffan och åsåg SVT1:s avslut av 2016 och välkomst av 2017. Det slog mig att vårt språk svenska var det som programledaren talade i rutan till tittarna och i samspråk med artisterna. Men vart har den svenska sångskatten tagit vägen? Har den fått ge plats alldeles åt genuin engelska eller amerikansk?

Det slog mig att möjligen Sverige omärkligt har blivit en kulturell antingen amerikansk eller brexit-inspirerad engelsk lydstat. När sedan Nyårsklockan så vackert lästes av en av våra bästa dramatiker var det som om vårt språk förlöstes lyckligt. Kommer vi nästa år att få höra Tennyson på originalspråk, kan man undra. För fort går det mot att Sverige blir ett amerikanskt lydrike språkligt och kanske t. o. m. kulturellt.

Stig Hallgren

ULV tar plass i media.

ER ULVEN VERDT ENGASJEMENTET?
(Kronikk i Klassekampen 5. januar 2017)
Ulven er tilbake – både i norsk natur og på avisenes forsider etter at regjeringen avlyste fellingen av ulv i ulvesonen.
Men er saken verdt det engasjementet den skaper? Bruker miljøbevegelsen kreftene rett når den fronter ulven så sterkt? Hvorfor er det lettere for regjeringen å være fast i klypa overfor sauebøndene enn overfor f.eks. olje- eller bilbransjen?
Etter at skrekken etter Tsjernobylulykken og den første klimarapporten fra FN la seg litt ute på 90-tallet og drøyt ti år framover, hersket rovdyrsaken nesten alene som miljøtema i politikk og media. Ulv, bjørn, jerv og gaupe i kamp med sau og lam passet perfekt i den tabloide modellen: spektakulære aktører, masse dramatikk, enkle motsetninger, konflikt by - land, og ikke minst en svak og marginal motpart, sauebøndene. Konflikten utfordret heller ikke mer grunnleggende maktforhold i samfunnet, slik for eksempel klimaspørsmålet gjør. Det var altså bare å kjøre på for media, og stort sett gikk miljøbevegelsen på kroken; endelig kunne man få førstesider i landets største aviser!
Samtidig var dette miljøpolitikkens tapte tiår. Det er ikke vanskelig på forstå engasjementet for rovdyr. De er en del av naturmangfoldet, og det gjør uomtvistelig naturopplevelsen rikere å vite at de eksisterer. Men de utgjør under 2 promille av landets truete plante- og dyrearter.
La oss prøve å plassere rovdyrspørsmålet i en større miljøsammenheng. Objektivt kan de store miljøtruslene oppsummeres som:
1: Trusselen mot klimaet
2: Trusselen mot det biologiske mangfoldet
3: Trusselen mot matjorda (humustap)
4:Trusselen mot vannressursene (forgiftning og nedtapping av grunnvann, forgiftning og plastopphoping i verdenshavene).
5: Utviklingen av stadig nye kjemiske stoffer som vi kjenner lite til virkningen av, og nesten ingen ting til den samlete virkningen av (coctaileffekten)
Vi kunne kanskje legge til oppblomstringen av antibiotikaresistente bakterier. Uansett dreier alle disse truslene seg om reelle trusler mot vår fortsatte eksistens.
Disse truslene er vel kjent, og har uomtvistelig andre dimensjoner enn rovdyrsaken. For å plassere den bedre på miljøsakslista, kan det være nyttig å se den i sammenheng med de andre nesten 2400 artene som er rødlisteført i Norge. De fleste av disse er små og unnselige, men kanskje nettopp derfor svært viktige. Det dreier seg i stor grad om planter og insekter, altså om arter langt nede i næringspyramiden i motsetning til rovdyra som befinner seg på toppen. De små er derfor grunnleggende i mer enn én forstand. I tillegg til disse kommer en lang rekke mikroorganismer som vi har mindre oversikt over, men som lever utsatt på grunn av kjemikaliebruk, industrielt landbruk og ulike naturinngrep. Av rødlisteartene regner man med at hver tredje er knyttet til kulturlandskap, og svært mange til beitebruk. For eksempel er det registrert 140 ulike beitemarksopp i Norge. Av disse er 94 på den norske rødlista. I norsk utmark er gjengroing den største trusselen for artsmangfoldet. I tillegg til nedskygging av solelskende arter vil det gamle graset både frigjøre humussyrer og gi en svak gjødslingseffekt slik at vekstvilkårene endres.
Flere rovdyr kan, dersom det fører til mindre utmarksbeiting, dermed totalt sett få en negativ innvirkning på artsmangfoldet i norsk natur. En rekke miljøhensyn tilsier at dette er uheldig:
1) At utmarksbeite er det suverent mest miljøvennlige fôret vi har, siden det verken krever innsats av maskiner, gjødsel, sprøytemidler eller andre menneskelige inngrep.
2) Bruk av utmarksbeite er en forutsetning for gårdsdrift i distriktene. Faller utmarksbeitet bort, blir det heller ikke mulig å drive innmarka videre. Dyr på utmarksbeite tilbakefører også gjødsel til innmarka, noe som særlig er viktig i økologisk drift.
3) På grunn av karbonbinding i jorda, er utmarksbeite også den mest klimavennlige måten å produsere fôr på. Avlingsnivået i utmarka varierer mindre med temperatur og nedbør enn avlingsnivået på innmark. Utmarksbeiting er derfor også den mest klimarobuste fôrproduksjonen vi har.
4) Melk og kjøtt fra dyr på utmarksbeite inneholder mer av fettsyren cla og e-vitamin og har en bedre balanse mellom fettsyrene omega 3 og omega 6 enn kjøtt og melk produsert med mye kraftfôr, og innebærer derfor en helsegevinst.
5) Ubrukte fôrressurser i norsk utmark utgjør næringsverdien av rundt 2/3 av kraffôrimporten til norsk jordbruk. Kraftfôrimporten kommer i hovedsak fra svært industriell produksjon av mais og soja basert på kunstgjødsel, massiv bruk av sprøytemidler, og monokulturer for en stor del etablert i artsrike naturområder og på nydyrkinger med store karbonutslipp.
Rovdyrspørsmålet har et konfliktpotensiale og et komplikasjonsnivå som langt overgår spørsmålets betydning for miljøet. Miljøbevegelsen vil derfor gjøre klokt i å dempe konfliktnivået i denne saken, og unngå at den overskygger og går på bekostning av de store miljøsakene. Bare slik er det mulig for partene i konflikten å komme opp av skyttergravene, samtale og finne konstruktive løsninger.
Ole-Jacob Christensen, småbruker og styremedlem av Miljøpartiet dei Grøne Vestre Slidre

Kan du se något ovanligt med denna bil ?

Nej just det. Det ät inget ovanligt med denna bil. Den står med motorn på och pumpar ut dieselavgaser som andra bilar på Sortland.

Gott nytt språkår alla!

Ett år då svenska samt många olika språk som är modersmål till svenskar och personer boende i Sverige som ännu inte blivit svenskar, kommer att användas av myndigheter, företag med flera i allt större grad. Stöd vår sak. Det sker inte av sig själv. Det fordrar ihärdigt arbete med argumentering på debatt- och insändarsidor i media, bland annat. Önskar föreningen www.språkförsvaret.se fler medlemmar samt framgång i det goda arbetet.

GOTT NYTT ÅR !

Lars Haltbrekken:

Lars Haltbrekken:VG kårer Norge til et av verdens grønneste land. Vi som har et utslipp per person som er over 2 ganger så høyt som verdensgjennomsnittet. Sverige som er nesten dobelt så mange mennesker som oss slipper ut mindre klimagasser totalt sett. Selv om vi tar bort utslippene fra olje- og gassproduksjonen (som Sverige ikke har) slipper Ola Nordmann ut mer en Medelsvensson. VG får seg til å skrive at vi er et av verdens grønneste land samtidig som de skriver: "Men om alle skulle levd som oss ville det blitt svært varmt." Alle kan altså ikke bli så grønne som Norge. Nei, det er på tide at logikken kommer hjem fra ferie, også i VG.

2017.

Godt nytt år. Gott nytt år. Buorre ođđa jahki. 
Lahkoe orre jaepie. Hyvää uutta vuotta.