Ny rapport: Elbilar räddar inte klimatet.

Koldioxidutsläppen sätter nya rekord 2018 och väntas fortsätta öka vilket är helt i strid med vad som krävs för att rädda klimatet. Den varningen utfärdar IEA (International Energy Agency) som nu uppmanar världens regeringar att agera kraftfullare än någonsin tidigare.

Ekarna vid Gammelgård.

Nu ska biogasbilarna bli fler i Kalmar län

Biogasbilar ska bli vanligare i länet. 
Det är projektet BiogasBoost som ska få fart på utvecklingen
 genom att ordna fler tankställen för biogas.

Egen el värmer bäst.

Närmare hälften av företagskunderna är mycket intresserade av att producera egen el. Privatkundernas intresse har ökat starkt på bara ett år, i år uppger fyra av tio privatkunder att de är mycket intresserade av att producera egen el.

Ta tåget - Låt flyget stå på marken.

Självkörande bussar och matproduktion i boendemiljöer.

Inom kort startar tolv innovativa projekt som använder digitala lösningar. Några exempel är enklare planering för gröna ytor i stadsplanering, självkörande bussar i kollektivtrafiken, app som minskar matsvinnet och matproduktion i boendemiljöer som skapar hållbara och levnadsvänliga städer. Projekten delar på drygt elva miljoner kronor.

För ytterligare information, kontakta:

Müge Apaydin, handläggare Miljömålsenheten, 010-698 15 90, muge.apaydin@naturvardsverket.se

Carl Mikael Strauss, chef Klimatklivsenheten, 010-698 16 51, carlmikael.strauss@naturvardsverket.se

Lotti Uhrnell, presskontakt 010-698 13 00, lotti.uhrnell@naturvardsverket.se 

Mindre kjøtt = mer mat

Fra avisa; Nationen:

Redusert kjøttkonsum kan gi bedre selvforsyningsgrad. 

Den prinsipielle bakgrunnen for det er at 

arealer brukt til å dyrke matvekster 

for direkte menneskelig konsum gir flere kalorier 

enn vi får ut av kjøttet som produseres når vi bruker 

de samme arealene til å dyrke husdyrfôr.

Dessa tröjor med tryck kan köpas av Språkförsvaret.

Många börjar vakna men fler behöver väckas ur sin Törnrosasömn.

Bara 11 procent av svenskarna är positiva till reklam på engelska

Sveriges Annonsörer har låtit Novus genomföra en opinionsundersökning om svenskarnas inställning till reklam på engelska.

Den visar för det första att Språkförsvarets kritik mot den myckna engelskan i reklamen sammanfaller med uppfattningen hos 45 procent av svenskarna. Den visar för det andra att annonsörerna, och särskilt reklambyråerna, inte går i takt med opinionen. Det visar för det tredje att det absolut inte finns någon anledningen för oss att ge slaget förlorat utan att vi tvärtom bör intensifiera våra ansträngningar.

EKTE VERDIER OG VIRKELIGE GLEDER.

Fra boka Fremtiden i Våre Hender av Erik Dammann. 1972

«Vi vet at et liv i offer og forsakelse er umulig for de fleste av oss. Det er heller ikke det vi skal frem til. Vi må innse at de «goder» vi skal gi avkall på, er falske verdier som dreper sansen for livets virkelige gleder. Vi må finne tilbake til de verdier vi har mistet på veien.

Skulle det våre så umulig å gjenfinne verdien av kontrastene i livet? Vet vi hva vi har tapt?
Vi har mistet gleden ved å dekke våre behov, fordi vi aldri gir oss tid til det minste savn.

Vi er blitt vant til å tilfredsstille den ubetydeligste lyst i samme øyeblikk den melder seg. En skygge av matlyst, vi tygger en pølse, gumler en Firkløver, åpner vårt kjøleskap. Et sekunds tørst, vi skaffer oss cola, øl, saft….5 minutters ensomhet, og vi kaster oss over TV, kino, ukeblad, organisert underholdning.

Kontrasten mellom behov og behovstilfredsstillelse er blitt erstattet av en overmett halvtilfredshet og rastløshet. Vi fyller tiden med tilfredsstillelser som reduserer opplevelsen til intet.

Slik også med våre barn. Hvem vil påstå at deres stadige gumling av godter gir dem mer enn en brøkdel av hva våre oldeforeldre opplevde ved en lenge etterlengtet bit kandissukker?
Vi må forstå at gleden ved nytelser står i omvendt for hold til deres antall.

Vi skal ikke bli selvplagere, men kanskje vi vil oppdage at trettheten ved en fottur er en del av gleden ved å sitte ned å hvile. At anstrengelsen på veien er det som gjør det godt å komme frem.

Kanskje du en dag vil merke at den lune bilen fratar deg opplevelsen ved å gå ute å kjenne regnet, og komme inn og bli tørr?

Det kan tenkes at du vil lære hva våre oldeforeldre visste, at det er en selvstendig glede å være underveis. At opplevelsen på reise ikke avhenger av hvor langt du kommer eller hvor fort du kommer dit, men av hva du ser og hvem du treffer på veien.

Kanskje du vil se at utsikten fra en høyde nytes best uten røyk og sjokolade, kanskje du oppdager at det er bedre å sitte sulten ved et bål på en holme du har rodd til og glede deg til fisken du har fanget, enn å sitte mett av innkjøpt mat i en passbåt som brølte deg dit du skulle?

Muligens kan du til og med lære at stillhet iblant er nødvendig for å oppleve, og for å tenke. At ensomhet er nødvendig for å føle gleden ved samvær. At transistor på tur og TV på hytta dreper de gleder du reiste ut for å finne. At det enkle du lager selv gir større glede enn det fine du kjøper. At maten smaker bedre fra glør mellom stener enn fra grill med alt utstyr.

Kan det tenkes at du fil vinne igjen opplevelsen du hadde som barn når du lå på magen og fulgte en maur på et gress-strå? At du plutselig vil forstå at den lille blomsten du må bøye deg for å se kan gi deg mer enn palmene på rivieraen? Kanskje vi kan lære å leve igjen.

Nei vi skal sannelig ikke gi fra oss gleder! Vi skal finne de egentlige. For å bli mennesker istedenfor forbrukere.

Har du oppdaget hva som skjer
når du saktner skrittene dine på en bortgjemt vei?
Har du hørt hvordan ikke-lyden blir til stillhet
som langsomt fylles av levende lyd -
av sus i grener, av fuglelåt?

Har du prøvet å stanse - virkelig stanse, og glemme hvor du skal -
bare være der du er - ikke på vei, bare her. Nå.

Har du kjent hvordan luften blir levende
av glemte dufter, av løv, av kvae - av tjære i sol,
av høystakk i sommervarme,
av gress i regn, av blomster.

Har du oppdaget at alt dette forsvinner litt og litt
når du begynner å gå fort, når du haster,
at nesten alt er borte når du tenker på hvor du skal,
og helt borte når du husker at du har liten tid?
Har du oppdaget det? Da har du lært noe viktig.

Hvor ofte har du kjørt i 60 -70 på en bygdevei?
En bil koster ikke bare 30- 40 000.
Den koster deg mye, mye mer…..

Har du kjent varme svaberg mot bryst og lår?
Har du ruslet barbent i gresset?
Har du sittet en sommernatt
og snakket med en som forstod deg.

Har du holdt et barn i hånden
og svart på verdens viktigste spørsmål?
Har du kjent lukten av en nyfødt eller av barnehår?
Har du trøstet og sett at det hjalp?
Har du brukt deg selv på å hjelpe. Bare for å hjelpe…

Har du sittet alene uten rastløshet, og vært glad?
Eller har du glemt hva ro, ettertanke og glede var?
Har du kjøpt deg fri fra virkeligheten
for noe du aldri ble helt tilfreds med?

Har du begynt å se mere på kjøpte ting enn på levende?
Tenker du stadig på at du kunne hatt det bedre
hvis du bare hadde hatt råd.
Tror du fremdeles at det er sant?

Når hadde du det best: Den dagen du satt å så på det nye du hadde kjøpt,
eller den dagen du satt på et steingjerde og oppdaget at det luktet sommer?

Hva betyr dette. At vi skal slutte å arbeide?
Skal vi begynne å leve bare for å leve, arbeide bare for mat?
Nei, da ble livet snart like meningsløst, på en annen måte.
Skulle vi sitte i gresset og gråte av glede
mens andre gråter av sult.

Ingen opplevelse blir virkelig hvis ikke livet har en mening.

Tenk om vi kunne kombinere opplevelse og mening
ved å arbeide for en bedre verden,
og leve for å lære hva det vil si å være menneske.

Tenk om vi visste at vi jobbet fordi det var viktig for andre,
uten at vi selv døde av bekymring for våre ting.
Ting som aldri ble bra nok, aldri nye nok, aldri nyttige nok, aldri virkelige.

Tenk om vi kunne lære oss selv å leve litt enklere, litt riktigere, litt virkeligere.

Konsumera mindre.

Här är vi nu. Jordens varningsklockor dånar i kör, samtidigt som miljarder spenderas på att rikta vår uppmärksamhet åt ett annat håll. Konsumera dig lycklig. Dämpa oron med ett riktigt bra fynd en svart och deppig fredag. Gång på gång möts vi av budskapet att vi i första hand är konsumenter. Som om det skulle vara vår viktigaste roll. Men inget kan vara mer fel.

Låt denna svarta dag bli vändningen

Astronauter som sett jorden utifrån har beskrivit hur de drabbats av en insikt: att jorden är mänsklighetens farkost, vårt enda moderskepp i rymden. Och mänskligheten är inte bara passagerare på skeppet, utan besättningen. Precis så är det. Det är hög tid att börja ta ansvar för vår framtid. Vänd denna svarta dag till att bli dagen då du tar kommando, och hjälper till att hela vår planet. 

Det är din och min viktigaste roll. 

Av Isabella Lövin

Språkrör för Miljöpartiet de gröna 

Nå skal alle taxiene i Oslo bli grønne.

Over 1700 taxier i Oslo skal byttes til nullutslippsbiler hvis byrådet får det som de vil, men Stortinget kan sette en stopper for det.

Den foreslåtte endringen betyr at over 1700 taxisjåfører i Oslo må bytte til nullutslippsbiler. Kravet trer i kraft tidligst i 2023, for å gi sjåførene tid til å skifte ut bilene sine.

– Det vil gi bedre luftkvalitet, mindre støy og kutt i klimagassutslipp. Dette vil folk i Oslo merke som et positivt bidrag til bymiljøet, sier miljøbyråd Lan Marie Berg (MDG).

Tyskland satsar miljarder på battericeller – vill undvika asiatiskt beroende.

Europa måste få upp ångan i batteriindustrin. Det tycker den tyska regeringen som nu meddelar att de kommer miljardstötta europeisk battericellsproduktion.

EU-parlamentet antog förslag om att förenkla tågresandet.

Förslagen innebär bland annat att det ska vara enklare att boka om tågbiljetter vid missad anslutning, att det blir lättare att boka långa sammanhängande resor i EU och större möjligheter för resenärer att ta med cykeln på tåget.

Hundratalet storföretag vill underlätta för investeringar i förnybart.

Stora företag, inklusive Microsoft och Google, 

uppmanar de europeiska regeringarna 

att ta bort hinder för att de ska investera i förnybar energi.

MDG i Oslo bystyre.

Den grønne politikken fungerer 

En ny undersøkelse at det er det er 10 prosent flere fotgjengere i sentrum, og at Oslofolk flest er fornøyd med at vi prioriterer byliv over biler.

Kött och andra animaliska produkter utgör en oproportionerligt stor del av kommunernas matkostnader.

Det mest ekonomiska sättet är också det mest inkluderande: Servera vegomat till alla, skriver Per-Anders Jande och Jonas Norberg.

Motionerade om att kommunens skolor i Varberg, skulle gå över till vegetarisk matserverig redan anno 1988. :) . Resultatet hittills är att det serveras bra vegetariska varmrätter och en mängd olika sallader, bönor, linser, kikärter som man kan välja. - Hoppas dock ännu på genomslag för min motion. :) - så småningom.

Protestera för klimattilltag.

En grupp miljöaktivister trotsade polisen 

på lördagen och blockerade 

korsningen mellan Kungsträdgården och Strömbron 

i centrala Stockholm 

– för att sätta klimatförändringarna i fokus. 

Avgiften du kan komme til å elske.

Alle snakker om klimaet, 

men skal vi ikke heller gjøre noe? 

Hva med å legge på dieselprisen 

fem kroner? 

Hørte jeg ti?

Dieselprisen ligger og dupper mellom 

14 og 16 kroner literen. 

La oss gradvis jekke den opp til 

rundt 30 kroner og se om ikke det 

stimulerer lysten til 

heller å ta fram sykkelen, 

sjekke bussrutene 

eller bare labbe i vei til butikk eller jobb.

Ok, før alle dere i aksjonen «Nok er pinadø nok» finner fram høygaflene og sjekker hvor jeg bor, her er resten av forslaget: Inntektene fra en slik avgift sluses ikke inn i statskassen, men betales tilbake til oss alle som et pent innskudd på konto hvert kvartal. De fleste vil få mer tilbake enn de betaler inn.

Det samme må vi i så fall gjøre med flyreisene; innføre avgifter som svir og fordele inntektene på alle, enten de flyr eller ikke. En slik ordning blir gunstigere jo mindre karbon du har brent av på helgetur til Barcelona eller shopping-weekend i New York. For de fleste blir det ren netto.

Look to Canada

Ideen er ikke min, den er ikke ny og den er ikke vill. Tvert imot blir den nå offisiell kanadisk politikk, og Canada er et stort sett saklig og fornuftig land. Dessuten er ideen en dårlig samvittighet i innboksen min.

For drøyt et år siden fikk jeg tilsendt en solid pakke informasjon fra Erlend Kristensen, lokalpolitiker i Sandnes for Miljøpartiet De Grønne. Han ville at jeg skulle se på noe partiet kaller klimabelønning. Det lovet jeg å gjøre, men så tok livet og hverdagen overhånd, og løftet visnet og ble glemt.

Forrige onsdag fikk hukommelsen en vekker. Da kom meldingen om at Canada neste år vil innføre nettopp det Kristensen og hans grønne partikamerater ber om. Fra 2019 vil kanadiske borgere og firmaer bli avkrevd 20 kanadiske dollar i avgift for hvert tonn karbonforbrenning de bidrar med til klimakrisen. Summen vil øke med 10 dollar i året til den når 50 dollar i 2022. Norge har hatt karbonavgift lenge. Forskjellen er at kanadierne får pengene igjen. De forsvinner ikke i statskassen, hvor de for eksempel brukes til å finansiere skattelettelser for den delen av befolkningen som forurenser mest.

Provinsen British Columbia har hatt et slikt system siden 2008. Både bensin, diesel, flydrivstoff, gass, propan og kull er omfattet av avgiften, og inntektene brukes til å gi alle innbyggerne skattelette. Fordi ordningen åpenbart har virket, gjør statsminister Justin Trudeau den nå til nasjonal politikk. Karbonutslippene har gått markant ned i British Columbia, mens de har økt i resten av landet. Samtidig har provinsen hatt sterkere økonomisk vekst enn landsgjennomsnittet.

Energigiganter er positive

Og til dere som nå sitter og finpusser sarkasmer om de veganske sykkelekstremistene i MDG: Også Exxon er tilhengere av en slik klimabelønning. Det samme er BP, Shell og Total. Oljegigantene støtter et forslag fra det såkalte Climate Leadership Council, en samling republikanske storheter som James Baker, George Schulz og Henry «Hank» Paulson. Disse etterlevningene fra tiden før Trump vil ha det de kaller «tax and dividend»; skattlegg forurensning hardt, og betal pengene som utbytte til alle. Altså det samme som MDGs klimabelønning, eller «karbonavgift til fordeling» (KAF).

Et slikt system vil stimulere til mindre forurensende atferd gjennom markedsmekanismer – noe Exxon og republikanerne nok verdsetter høyere enn MDG gjør. I tillegg vil ordningen virke omfordelende. De rike forurenser mer enn de fattige, penger vil bli flyttet fra toppen mot bunnen. En slik effekt står ikke øverst på republikanernes argumentliste, men bør kanskje interessere venstresiden? Også SV vil utrede KAF.

James Hansen, Nasa-forskeren som allerede for 30 år advarte om at den globale oppvarmingen skyldtes utslippene av karbondioksid og andre klimagasser, har snakket om en slik skattlegging nesten like lenge. Han anbefalte – uten hell – Obama å velge skatt og utbytte heller enn klimakvoter.

For to år siden tok Trine Skei Grande med seg Siv Jensen til Canada for å vise henne hvordan grønne skatter faktisk kan virke. Finansministeren var ikke uberørt av det hun så, men gjemte seg bak argumentet om at Canada ikke er Norge. En slik påstand er vanskelig å bestride, men barnetrygden, folketrygden og enhetsskolen ble heller ikke oppfunnet i Oslo. Det går an å lære av andre land, selv om de ikke er Norge.

Eksempelet Alaska

Klimabelønningen vil gi en mild borgerlønn-effekt. Derfor bør man se til Alaska for å studere hvordan ordningen kan gjøres mindre sårbar for skiftende politiske vinder. Det blir den ved å fri til vår universelle glede over å få kontante penger fra staten.

I 1974 innførte Alaska en skatt på utvinning av delstatens rike forekomster av naturgass. Inntektene ble delvis brukt til å finansiere et eget bunnfradrag på skatten. Det var det nesten ingen som la merke til, så komplisert som den amerikanske selvangivelsen er. To år senere fikk Alaska utbetalt 900 millioner dollar, omtrent sju ganger det årlige budsjettet, som konsesjonsavgift fra oljeselskapene. Deler av pengene ble satt av i det som heter Alaska Permanent Fund. Det likner vårt eget oljefond, men handlingsregelen er annerledes. 25 prosent av avkastningen utbetales hvert år til alle voksne innbyggere. Den årlige utbetalingen er blitt så populær at den har stått imot alle politiske forsøk på å svekke den.

Erlend Kristensen og MDG har anslått at sju av ti nordmenn vil tjene på et system med klimabelønning. Flertallet vil altså ha interesse av at avgiftene blir høyest mulig. Blir de så høye at utslippene går markant ned, blir utbetalingene mindre, men da vinner klimaet – og vi alle.

En slik idé fortjener noe mer enn å bli glemt i innboksen. Unnskyld, Erlend.

Västsvenskt solenergibolag vill skina på börsen

Solenergibolaget Azelio beräknas debutera på börsen om en knapp månad 

och hoppas samtidigt dra in 300 miljoner kronor i en nyemission. 


Även nyanställningar väntar

Nya tider kräver nya lösningar.

Æ hva faan vi kan vel bare utrydde os fra jorden...

stem på de gamle partian med 1800-talls ideologi, 

så blir det bra. Jippiiiiiiiiiiiiiiiiii........

Tenk gammelt.

Miljøpartiet de grønne:

I vårt alternative statsbudsjett foreslår vi å redusere kollektivprisene med 20 prosent, gjøre det gratis for barn opp til skolealder, og bruke milliarder på bedre kollektivtransport i hele landet! Enig i prioriteringen? 

SOLVARMT HUS.

Hej Anders!

Hur kom ni på idén att
bygga ett hus inuti ett växthus?
Hur började det hela?

Vi hade börjat bygga ett timmerhus
men hade problem med vädret
och sökte byggskydd.
Då lånade jag en bok som heter
”På akacians villkor
- att bygga och bo i samklang med naturen”
av Bengt Warne och Marianne Fredriksson.
I boken fanns en bild
på ett hus inuti ett glashus.
Wow tänkte jag - byggskydd.
Jag tog kontakt med författaren,
arkitekten och upphovsmannen Bengt Warne.
På så vis startade vi. Växthuset stod klart 2001.

Vad kostade det att bygga huset
och hur lång tid tog det?

År 2006 flyttade vi in och hade
då lagt ner ca 1,3 miljoner kronor
+ 8 års hårt dubbelarbete med
allt från skogsarbete, timring,
murning, fönstertillverkning, etc.
Det tog över 8 år.

Hur stort är det?

Timmerhuset är 145 kvm
(+ takterass och källare).
Växthuset är 300 kvm.

Blir det inte jättevarmt på sommaren?
Och hur vädrar ni?

Vi har rejäl nockventilation som
släpper ut den varma luften
(som stiger uppåt).
Vi har ett markrör som t
ar in förkyld luft till växthuset.
När vi är hemma har vi ofta
ytterdörrarna öppna så det fläktar.
Dessutom hjälper växterna (vin mm)
till med evaporation
(avdunstning) och skugga.
En solig sommardag med 22 grader ute
å är det kanske 23-24 grader
inuti timmerhuset, 25-27 grader
runtom i växthuset (Italien) men 40-45 grader
i direktsol på takterassen (Grekland).
Vi väntar därför till kvällen med
att vara på takterassen under varma sommardagar...

Hur värms huset
och varmvattnet?

Sommartid räcker det med växthuset och
solfångare för varmvatten.
Vintertid eldar vi i våra murade eldstäder
så kallade massugnar.

Vad betyder det där att huset har
ett vattenkretslopp?
Hur funkar det?

Vi har (något förenklat) kopplat ihop
vårt avloppsvatten med
vårt bevattningssystem
- som ligger under jord i växtbäddarna..
På så vis får växternas rötter
både vatten och näring.
Mikroorganismerna i växtbädden
hjälper till med nedbrytning och omvandling
av näringsämnen till växtrötterna.
Näringen omvandlas på molekylnivå till
frukt, grönsaker och grönmassa ovan jord
som kan skördas = det blir ett kretslopp.
Överblivet vatten filtreras i växtbäddarnas gruslager
och återlämnas rent till naturen.

Blev något annorlunda än ni hade tänkt er?

Det är tystare i huset vid regn och blåst
än vad vi trodde.
Förutom lite kondensdropp
när det regnar så fungerar allt
i stort bättre än vi själva förväntade.

Vad är det bästa med huset?
Vad gillar ni bäst med att bo där?

Sinnesupplevelser.
Tidigare vår, längre sommar,
fler dagar över + 20 grader.
Sommartid ett överflöd av
smakrika frukt och grönsaker.
Härliga dofter speciellt
vid vårens alla blomningar (aprikos, mandel).
Färger och former som varierar
med årstiderna. Underbara medelhavs-örter.
Trä och naturliga material. Mysiga eldstäder.

Vad är jobbigt?

Nedfallna vindruvor...
Sommartid krävs återkommande beskärning
för att inte växterna ska ta över helt.
På våren spolar vi av växthuset invändigt
med högtryckstvätt.

Vad behöver en tänka på om
en själv vill ha ett sådant hus?

Ungefär hur stort hus man vill ha och
vad det får kosta.
Vi jobbar just nu med att ta fram
några smarta ”kataloghus” s
om är prisvärda alternativ till
de hittills unika arkitektritade naturhusen.

Finns det fler sådana hus?

Ja, tex Uppgrenna Naturhus,
http://naturhuset.blogg.no, http://www.sundbynaturhus.se

Vad är ditt bästa hållbarhetstips i allmänhet?

Alla kan göra nåt
- viktigast är riktningen.
Lär barnen uppskatta
och njuta av naturen
- gärna i de små underverken
tex blad, frön, fjärilar.
Det bästa i livet är gratis
- krama varandra.
Använd alla sinnen och förnuftet.
Det som är bra för naturen
är bra för dina medmänniskor och dig.
Var glad - men mycket skeptisk vid konsumtion.
Fråga dig och andra ”vart tar det vägen sen”?
Köp miljömärkta kemikalier, tex "bra miljöval”.
Köp kravmärkt mat.
Minska bruket av fossila fordon.
Rör dig - gå och cykla.
Du är en del av naturen.
Ta hand om dig.

Stort tack Anders!
Både för att vi fick besöka dig
och för att du tog dig tid
att besvara alla frågor!

Och ett sånt fint hus ni bor i!

Det satsas på cykel.

Avsikten med det nya förslaget är att få fler att välja cykel och kollektivtrafik framför bil och göra Malmö till en ännu mer attraktiv stad att bygga och bo i.

Urgudinnan. Modersgudinnan.

Gunilla Madegård skriver:

"I dessa högkulturen sker sedan en mer eller mindre långsamt utdragen eller plötslig omvandling av gudinnorna till gudar och / eller underordning av dem till mer patriarkalt traditionella kvinnoroller som sköka / älskarinna / mor eller åldrat spöke / häxa /demoniskt blodtörstig hämnd- eller krigsgudinna, orsakade mestadels av patriarkala intränglingar/ kolonisatörer av gängse patriarkalt märke.

En typisk sådan kamp mellan en tidigare överordnad gudinna finns nedtecknad i Gilgamesh-eposet; vari ”hjälten” Gilgamesh försöker sticka upp mot den gudinnliga kosmiska ordningen, och vägrar delta i det sakrala ceremoniel vari han har att fullgöra sin del i det heliga bröllopet (hieros gamos) med gudinnan Innana framemot vårkanten och att ta sin boning i underjorden när hösten och skörden är avklarad.

Gilgamesh söker istället odödlighet genom att begå hjältedådet att ha ihjäl det ”odjur” (en sfinx som symboliserar de fyra årstiderna / naturens fyra grundelement) som vaktar gudinnan Innanas snövita boning högt uppe på berget vid cederlunden, som han dessutom hugger ner och skövlar. Men det får han bittert ångra och slutet gott allting gott: han tvingas återvända till naturens givna ordning och göra en boning åt Innana av ett träd som rivits upp med rötterna och kastats i floden."

Elbil-salget i Norge har skutt i været, men Finnmark har fortsatt ikke én eneste hurtiglader i fylket. MDG krever at regjeringen tar grep.

Hurtigladere.

MDG krever at regjeringen får ut fingeren og får fart på utbygging av ladepunkter for elbiler over hele landet.

Fylkesleder i Finnmark MDG, Farid Sharati mener regjeringen svikter det store flertallet av innbyggerne i distrikts-Norge som ønsker å leve mer miljøvennlig når de prioriterer store motorveiprosjekter fremfor et landsdekkende hurtiglader-nettverk.

– MDG har gjennom mange år foreslått økte bevilgninger til å få på plass et landsdekkende nett av hurtigladere. I vårt alternative statsbudsjett foreslår vi 240 millioner kroner ekstra til å bygge 1000 nye ladepunkter i året, sier Sharati til ABC Nyheter.

Ifølge Elbilforeningens ladekart finnes det bare seks offentlige normalladere tilgjengelige i hele Finnmark, i tillegg til noen Tesla-superladere. Fylkets nærmeste hurtiglader finner du så langt sør som i Tromsø, Laksevatn og Nordkjosbotn i Troms.

Ett svenskt företag som är ett skräckexempel på übermacht-tilltal till sina kunder är Oatly.

Industri i unik fjällnatur.

Utbyggerne kaller det gjerne "vindparker", 

selv synes vi ordet vindindustri er mer dekkende.

Vi behöver nya politiker.

"Vi bor i ett land där en majoritet av våra folkvalda för närvarande tillåter koncerner med rena språkbytesskolor att växa till sig och tjäna enorma summor på att ”hjälpa” våra barn att byta språk till engelska. Det finns inget annat land som har ett liknande skolsystem och vi tvingas dessutom självfinansiera detta språkbyte via skatten."

En kommentar till det maniska förnekandet av vårt modersmål.

Elias Granqvist

"Account manager, föreslogs som titel på en som skall vara kundansvarig.

Jag föreslog att han skulle kallas kundansvarig i stället."

NVE vill klä Norge med vindkraftindustri.

Der übermacht tänker ödelägga vår felles natur für "energi till Tyskland und resten av "Europa" ." 

NVE - detta är inte bra ! 



- Bra att spara energi, 

effiktivisera energiproduktionen

samt storsatsa på småskalig egenproducerad energi medelst ekonomiska stöttordningar från staten.

I Kongens by.

Sol på burk.

Med en specialdesignad molekyl som kan lagra energi i vätska 

håller forskarna på att ta fram ett system 

som gör det möjligt att spara solel i hela 18 år.

NATURHUSET.

Naturhuset av arkitekt Bengt Warne.
Huset  står i Saltsjöbaden.

Byutvikling. For utbyggere eller innbyggere ?

Nettverk for humanøkologi, Allgrønn, arbeider for å skape bevissthet om stedsutvikling
og livskvalitet i norske byer og tettsteder.

Torsdag 8. november kl. 19.00 arrangerer Fortidsminneforeningen møte
på Bekkestua bibliotek med tema «Bærum for utbyggerne eller innbyggerne?»

Ingunn J.M. Reinsnes, oljemaleri 1991.

Favorit i repris, typ.

"Det äckliga med Luciafirande är att 8 st ca 17-åriga flickor som gärna ska vara vackra och duktiga på att sjunga samt vilja ha fred i världen är de enda att välja mellan."

Folk flest reagerar med en kritiska meningar om något som de uppfattar som en tradition
som ska va "som den alltid har varit."

Det är bara det att den har inte alltid varit som den är.

Texten angående Luciafirandet som inleder detta blogginlägg
är skrivet i en länk på tidningen Halland Nyheters nätsida, där huvudtråden var
att det nu finns förslag på att också män kan vara Lucia.

Boksetrening, noe av det beste man kan drive med.

Naturhuset.

Världens första naturhus designades av Bengt Warne på 70-talet och byggdes i Saltsjöbaden. Tanken var ett hus som tar hand om de boende och inte förorenar sin miljö. Målet nås på flera sätt.

• Genom att bygga ett växthus runt det vanliga huset fås en skyddad zon.
• Avloppsvattnet renas i växtbäddar runt huset eller på taket.
• Växter renar vattnet och utnyttjar näringen vilket ger frukt och grönsaker.
• Växterna renar även luften från huset.
• Den buffertzon som växthuset skapar ger ett klimat likt södra Europa. Mindre energi går åt till att värma huset.
• Glaset skyddar även huset mot vind och nederbörd vilket minskar slitage och avkylning.
• Glaset filtrerar bort UV-strålning så att mindre underhåll av huset behövs.
• Växthuset möjliggör ett platt tak på huset med uteplatser eller förvaring.

Hela projektet dokumenterades i boken På akacians villkor (1993) ISBN 91-86424-09-2, som han skrev tillsammans med Marianne Fredriksson. Tyvärr är boken svår att få tag på idag.

I boken lägger Bengt fram de tankar som leder fram till naturhuset. Han ställer även upp 4 regler som bör styra boendet:

1. Se till de egentliga behoven och inte de konstlade. Tekniken ska underordnas biologins grundlagar. I livsstil, byggande och boende måste vi lära av naturen.
2. Låt våra bostäder samarbeta med naturen. Organismer lever på ursprungliga flöden som sol, vind, regn, jord och växter. Vi kan forma våra hus enligt samma principer.
3. Ge husets innevånare möjlighet att själva styra flöden och kretslopp. Låt oss få elda, vädra, vattna, odla och förändra efter våra egna behöv och tycken.
4. Använd sofistikerad men miljövänlig teknik när naturens energier inte räcker till.

Bengts tankar har lett till flera naturhus både i Sverige och utomlands.

Naturhuset föregicks av Näckroshuset i Salem. Här byggdes rummen runt en liten gårdsplan med pool. Gårdsplanen täcktes med glas som kunde öppnas upp likt en näckros.

Efter naturhuset ritade Bengt Stensunds folkhögskolas reningsverk i slutet av 80-talet. Här utvecklades reningstekniken som använts i naturhuset. I flera steg renas vattnet naturligt innan det släpps ut. Det odlas tom fiskar i en del av vattnet.

I Tyskland byggdes nu också fler naturhus.

Under 2004 hjälpte han ecorelief och ecosol med deras naturhus.