Från Birger Schlaugs blogg.

"Samtidigt som militär patrullerar i Paris, drönare stryker över byar och religiösa fanatiker i ren egoism mördar andra för att få leva lyckliga i en påstådd himmel pågår allt det andra: barn som skjutsas till dagis, kafferaster på jobbet med tillhörande småprat om allt möjligt, daggen som lägger sig på gräsmattor och tak, teveserier som mal på, kändisar som visar sig vara de pubertalt självupptagna fånar som man haft anledning att tro, Zlatan som gör mål på straff, shoppingcenter som invigs i akt och mening att stimulera oss att allt snabbare konsumera sönder planeten, SNF som formulerar debattartiklar som gör att medborgare kan tolka in att de ingenting behöver göra utan bara leva som vanligt, fjärden som skimrar i gryningen, mården som besviken letar efter de nu obefintliga Victoriaplommonen i trädgården.  

Och rådjuret utanför fönstret. Hon brukar gå där. Försiktigt, nyfiket och vaksamt. Öronen spejar efter främmande eller hotande ljud. Hon blev befruktad redan i augusti, men nu pågår ingen celldelning. Redan efter det att den befruktade äggcellen delat sig några gånger så stannade utvecklingen upp. Allt var stilla. Bidade sin tid. I en gen finns nämligen en klocka som sköter detta. Den lilla cellmassan fortsätter först sin utveckling i lagom tid för att kiden skall födas när majvärmen lockat igång fotosyntesen så att det finns mat att äta. Hur världen ser ut då vet vi inte. Och det är kanske tur det. Det hade kanske varit outhärdligt att veta. Å andra sidan vet vi tillräckligt mycket för att begripa att vi måste ändra våra vanor, våra livsmönster, vårt sätt att leva, resa, äta och konsumera."