Påstående: Sverige klarar sig inte utan kärnkraften?

Påstående: Sverige klarar sig inte utan kärnkraften?

Fakta: - 

Enligt en rapport från Chalmers 2000 beskrivs att det går bra att klara sig utan kärnkraft. Man skriver att: ”Kärnkraftens roll i den framtida svenska elförsörjningen har fått stor uppmärksamhet. Flera partiföreträdare har hävdat att ”kärnkraft behövs i det svenska energisystemet” bland annat för att klara klimatomställningen, för konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen.

Som forskare inom energiområdet vill vi bidra till en faktabaserad debatt. Först är det viktigt att skilja på befintlig och ny kärnkraft. Enligt Energiöverenskommelsen kan den befintliga kärnkraften finnas kvar till början av 2040-talet, eller ännu längre om det bedöms vara lönsamt och säkert att livstidsförlänga reaktorerna. Men stämmer det, som en del aktörer hävdar, att det är nödvändigt att bygga ny kärnkraft för att få ett stabilt och fossilfritt svenskt elsystem?”

”Givet det allvarliga i klimathotet är det naturligtvis viktigt att vi inte stänger dörrarna för någon teknik som har potentialen att bidra till klimatomställningen. Men även om det pågår forskning om ny och potentiellt mer kostnadseffektiv kärnkraft pekar dock allt på att en sådan ligger ganska långt fram i tiden – knappast innan år 2045 när Sverige har ett mål om netto nollutsläpp. Det kan finnas regioner i världen där förutsättningarna för förnybar energi är sämre och där kärnkraften kan komma att spela en roll, men Sverige har utmärkta geografiska förutsättningar att bli ett fossilfritt välfärdsland utan att behöva bygga ny kärnkraft.”

Ökningen av elbehovet fram till år 2045 bedöms vara allt mellan 100-175 TWh beroende på hur mycket stålindustrin kommer att behöva. Elproduktionen behöver då öka och man skriver: Vindkraften: “Sverige är ett glesbefolkat land med långa kuststräckor. Den tekniska potentialen för landbaserad vindkraft är därför mycket stor, närmare 160 TWh“. ”Den analyserade tekniska potentialen för havsbaserad vindkraft i svenska farvatten är cirka 3000 TWh.”

Solkraft: ”Slutsatsen av potentialstudien är att cirka hälften av den samlade takytan i Sverige, 330 kvadratkilometer, får minst 70 procents solinstrålning. När det gäller fasader är andelen betydligt mindre, mindre än en tiondel. Med en systemverkningsgrad på 15 procent skulle solceller på Sveriges tak- och fasadytor därmed ge 60 terawattimmar per år.“

”Vad gör man när det inte blåser eller när solen inte skiner?” Svaret är:

1: Gasturbiner som drivs med biobränsle eller vätgas.

2: Flexibel elvärmeanvändning.

3: Styrning av laddning av elbilar.

4: Batterier hos konsumenter eller i elsystemet.

5: Mer biobränsleeldad kraftvärme.

6: Mer effekt i vattenkraften.

7: Användning av pumpkraftverk.

8: Flexibel elanvändning för vätgasframställning.

9: Import.

Antag att: vindkraften kommer öka med drygt 115 TWh till 2045 och solkraften med 58 TWh. Vattenkraften effektiviseras från 70 TWh till 80 TWh till 2045. Kraftvärmen förblir oförändrad. Kärnkraften avvecklas successivt till 0 år 2045. Den totala produktionen hamnar då på ca 296 TWh till år 2045. Förbrukningen ökar med 126 TWh från 130 TWh till 256 TWh år 2045.