i Fäjsbok-gruppen: Miljöpartiets stadsbyggnadsnätvek.
Mika: En fördel med att bygga en helt ny stad från grunden kan vara att man kan anpassa staden till cykling och kollektivtrafik.Byggandet kan ge plats till egna odlingslotter vid den egna bostaden. Parker och gröna stråk kan läggas ut över hela staden. Med mera.
Paul Eskilsson: Och så får man anledning att bygga massor med ny infrastruktur! Nya gator, nya elledningar, nya reningsverk, nya skolor, nya äldreboenden, nya brandstationer, lååånga härliga avloppsrör mm mm. Tänk vad BNP ska växa!
Mika: Ja det vore ju dumt att inte ge samma service i en ny stad som i en gammal.
Paul: Jepp. Och så slipper man återanvända och reparera den befintliga infrastrukturen i de gamla städerna också. Bättre att bygga helt nytt, det gillar tillväxten.
Mika: Samma tillväxt om man bygger i en befintlig stad,
Paul: Nej, det är ju just det som är poängen. Med förtätning och nya stadsdelar så kan du återanvända befintlig infrastruktur i högre utsträckning. Bygger du dessutom tätt mellan husen så sparar du på gator och ledningsnät. Plus att det blir enklare med varutransporter, cykel- och gångtrafik.
Paul: Med en ny stad så blir allting nytt. Och är det något som släpper ut klimatgaser så är det byggsektorn. Betong är en riktig miljöbov.
Mika: Ny stad = nya metoder. Ingen betong ( som i gamla städer till exempel. )
Mika: Läste redan på 1980-talet om en ny stad / stadsdel i det stora landet i väster, som helt byggt bort bilvägar och bilar. För att ta ett exempel på positiva möjligheter.
Paul: Det är ju ditåt vi alla strävar. Men vi är inte där än, byggsektorn kommer att vara en miljöbov länge än.
Det handlar om resursutnyttjande. Vi måste bygga, och bygga mycket, i dagens bostadsbrist. Då är det klokt att göra det där vi kan spara både pengar och miljö. Särskilt som vi har så många samhällen som verkligen behöver utvecklas, glesa miljonprogram som desperat behöver kopplas ihop med sina städer. Billeder som behöver förvandlas till stadsgator mm mm.
Mika: Det finns stora förbättringsmöjligheter. Befintliga städer / stadsdelar / och förorter kan förbättras väsentligt. Vettigt vore att återinvestera i befintliga byar i landet. Speciellt i Norrland där man utarmat hela bygder med centraliseringspolitik.
Mika: Dock bör man inte undvika att se de fantastiska möjligheterna i att planera en ny stad / stadsdel/ bostadsområde från grunden.
Paul: Där är vi eniga till hälften i alla fall. Vi har massor med samhällen som behöver dessa investeringar. Då är det dumt att exploatera jungfrulig mark i periferin, resurserna behövs bättre på annat håll.
Sedan vad gäller Norrland: Visst, om det är samhällen där det finns jobb och människor vill bo. Men inte bara för att du eller jag tycker att människor borde bo där.
Mika: Byggandet av nya samhällen / städer och återerövning av gamla städer och byar och samhällen ute i landet kan med fördel iverksättas. - Tillväxt-centraliseringen i Stockholm. Göteborg, Malmö med fler är negativ.
Mika: Detta ger oss helt andra möjligheter vad gäller smart klimatsmart boende. Miljösmart boende. Småskaligt boende. Lyckeligt boende för män i skor och kvinnor och barn.
Mika: All byggnation i befintlig by = tillväxt.
David Hammarsten: Eller mer korrekt: effektivt markutnyttjande/resursnyttjande och delningsekonomi
Mika: Delningsekonomi kan man utveckla i ett nytt område. Det är inte så att detta uppstår av sig självt eller endast i en befintlig stad som förtätas.
Mika: Hur utnyttja "marken" när familjer som bor i ett 100 våningar högt hus ( påbyggt från ett 20 våningar högt hus, for att effektivisera och utnyttja resurserna bättre ) vill ha sin egen odlingslott på 200 kvadratmeter med växthus i markplan ? Ännu knöigt ! Lättare att realisera i ett nytt område vill jag nog påstå ändå.
David: Det går alldeles utmärkt att nå UN-habitats lägsta rekommenderade täthet med hus kring 4 våningar. Då måste du ställa husen ganska nära varandra, men intima gator, mellan slutna kvarter med genersösa gårdar funkar. Bygger vi mellan existerande hus så kan vi ge en fin inramning av såväl gata och gård. et lyfter existerande områden. Bygga nya städer är att blunda för den stad vi har. Och att bygga dessa nya städer där det föreslås är att be om fler bekymmer.
Mika: All byggnation i ny stad = möjligheter att planera efter dagens kunskap angående miljö och andra effekter av boende.
David: Eller mer korrekt: ökat mänskligt fotavtryck i orörd/potentiellt orörd natur.
Mika: Det finns begränsningar i hur mycket och hur tätt man kan bygga i städer och hur villig man är att se de fantastiska möjligheter som finns i att bygga nytt i ett nytt område.
David: Det finns begränsningar men vi är inte där, även om ett fåtal stadsdelar i Sverige inte mår bra av förtätning. Och när det gäller dagens kunskap så säger den att vi bör utveckla de glesa stadsdelar vi har.
Mika: De hela verkar bero på vilka förutsättningar som man lägger i detta. En annan person som menar förtätning av städer är lösningen framhöll att betong inte är bra för klimat och miljö. Därav skulle det vara fel att bygga nya städer. - Jag framhöll då att nya städer inte bör byggas enligt gamla metoder. - Tvärtemot enligt all kunskap vi besitter. Således kan man bygga nya hus i trä och inte använda betong.
Mika: Dagens kunskap - utgår ifrån några fastställda förutsättningar. Så om det är bra för miljö och klimat och annat är avhängigt av hur man föreställer sig att , husen byggs, hur människor ska bo, hur människor ska transportera sig och hur ofta, vad de ska äta och var det ska odlas, med mer.- Således är det beräkningar enligt en given modell som ligger till grund för påståendet att "förtätning i städer" är det bästa vi kan företa oss vad gäller stadsplanering och långsiktigt hållbart boende.
David: Vi ska bygga nya hus i trä. Mellan existerande betonghus.
Mika: Ja det är ju bättre att bygga i trä.
Tina Wallenius: Ytterligare en fördel är att man kan planera utifrån dagens trafikslag och vilket utrymme de tar och kunskap om vad som skapar en god social miljö, som en bred gångbana vid den soliga cafesidan av vägen. Och samhällets kulturutbud i busstationen dit elbussen kan köra in i huset på hållplatsen under regn och rusk. Man kan låna en bok eller läsa en tidning under bytestiden. Istället för att med skohorn klämma in allt i befintliga miljöer där parkytor och skog är viktiga för rekreation bland redan stressade stadsbor.
MIka: Ytterligare en fördel är att man kan planera utifrån dagens trafikslag och vilket utrymme de tar och kunskap om vad som skapar en god social miljö, som en bred gångbana vid den soliga cafesidan av vägen. Och samhällets kulturutbud i busstationen dit elbussen kan köra in i huset på hållplatsen under regn och rusk. Man kan låna en bok eller läsa en tidning under bytestiden. Istället för att med skohorn klämma in allt i befintliga miljöer där parkytor och skog är viktiga för rekreation bland redan stressade stadsbor.
Mika: Vi vill peka på att en annan väg än mer förtätning är möjlig. Storstäder växer inte av någon naturlag. Det frodas därför att vi väljer att investera och utveckla här. Vill vi ligga steget före i planeringen av en hållbara utveckling behöver vi släppa en kortsiktig föreställning om hållbara städer, och istället planera för ett hållbart samhälle. Det innebär att vi behöver omdirigera investeringar, bostadsbyggen och jobbtillfällen till den svenska landsbygden.
Orden nedan är Varis Bokalders, arkitekt och kunnig i hållbar samhällsplanering;
”Rent geografiskt så är ju Sverige fantastiskt. Det finns hur mycket yta som helst att utveckla, istället för att fortsätta förtäta Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi har otroligt bra förutsättningar att föda fler än vi gör idag. Med hjälp av Mälarbanan till exempel skulle man kunna knyta ihop jordbruket med mindre städer som Mariefred, Strängnäs, Eskilstuna, Arboga, Köping, Västerås. Med hjälp av nätverksindelning istället för stadsplanering skulle man kunna lyfta hela Sverige, och på så vis disponera odlingsbara ytor på mest resurseffektivt sätt.”
Staffan Schartner: Huvudproblemet i Sverige är att även de mest tättbefolkade delarna är så sanslöst glesa, ett kopiöst slöseri med värdefull mark och en stor generator av resande.
Tina: Vi skulle behöva en regional nätverksplanering, som stöttade kommunerna i att planera för att kollektiva transportsätt överbryggade vändplatser vid befintliga kommungränser. Och att mindre samhällen längs dessa förtätades så att bussarna kan få underlag för en rimlig trafiktäthet.
Mika: Helt riktigt. Göteborg, stor stad, järnväg och väg till Varberg, mindre stad, väg för buss och bil till Tvååker mindre samhälle, skolbuss till Sibbarp ännu mindre bygd. Byggnation sker här i stor grad i Göteborg och Varberg, i viss grad i Tvååker, och i nästan ingen grad alls i Sibbarp. Genom att också bygga ut bygderna, det vill säga småorter som Sibbarp med bostäder och att myndigheter ser till att service som förskola, skola, matbutik med post, och annat finns även i de små orterna är det en god politik för att möjliggöra för folk att kunna bo också i små orter, för det vill de, när de får frågan.
Tina: ett gott exempel på hur Halland kunde utvecklas mer hållbart, sexton bostäder till på en mindre ort är procentuellt sätt mer betydelsefullt än motsvarande i en större stad. Liknande skulle jag vilja se i norra Lilla Edet, Prässebo & södra Trollhättan, Sjuntorp/Upphärad. Så kan bussen gå över kommungränser och skolorna bibehållas, lärare flytta dit och bygden förhoppningsvis utvecklas något. Kanske kan fler få råd med bredband, då kostnaden är beroende av hur befolkningstätt
Mika: Nämligen.
MIka: Man ville lägga ned skolan i den lilla byn Sibbarp och flytta eleverna till det närliggande större samhallet Tvååker. Kommun-byråkraterna tyckte det var ett naturligt,vettigt och nödvändigt beslut. - Stora protester från föräldrar i Sibbarp, dock, och efter förhandlingar kom man fram till att det gick lika bra att bussa ungar FRÅN Tvåkker TILL Sibbarp som vice versa ! - :) Bevara och utveckla bygderna och byarna i landet vårt.
Tina: tack för det vittnesmålet, hoppas på förbättring för Sibbarp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar