söndag 11 december 2022

Kristoffer Robin Haug:

Kristoffer Robin Haug : - "Vårt mål er å snu den negative trenden for naturen og dyrelivet. I mange år har har vi temmet og ødelagt dyrelivet og naturen i Norge. Det har blitt mindre laks i elvene, mindre sjøfugl i fuglefjellene og mindre villrein på viddene. De fleste gammelskogene er blitt flate-hugget og bare 11 prosent av Norge er villmark." "Vi mennesker har blitt vant til at vi alltid skal ta mer og mer plass, på bekostning av naturen vi er avhengig av - kanskje bør vi heller finne ut av hvordan vi kan finne vår plass i naturen, i samspill med alt livet på jorda."

Vi må la naturen vokse seg sterk igjen!🌱🌳
Denne uken la vi (jeg, Rasmus Hansson og Lan Marie Nguyen Berg) frem et veldig viktig forslag på Stortinget. Vi foreslår at Norge skal stanse ødeleggelsen av naturen og starte gjenoppbyggingen av rike, robuste og mangfoldige økosystemer. I praksis betyr det at vi vil lovfeste at Norge skal bli "arealnøytralt" og deretter "naturpositivt".
Engasjementet for en ny norsk naturpolitikk er stort. Miljøorganisasjonen Sabima har jobbet i årevis med ideen om arealnøytralitet. Mange kommuner har allerede tatt initiativ til å bli arealnøytrale, ofte etter initiativ fra MDGs folkevalgte, slik som i Nordre Follo. Veldig mange mennesker har opplevd at steder de er glade i har blitt ødelagt av utbyggere. Nå er det på tide å løfte denne saken til Stortinget.
Vårt mål er å snu den negative trenden for naturen og dyrelivet. I mange år har har vi temmet og ødelagt dyrelivet og naturen i Norge. Det har blitt mindre laks i elvene, mindre sjøfugl i fuglefjellene og mindre villrein på viddene. De fleste gammelskogene er blitt flatehugget og bare 11 prosent av Norge er villmark.
Arealnøytralitet betyr at hver enkelt kommune må stanse tapet av natur og dyreliv innenfor sine grenser. Nye utbyggingsprosjekter må skje i områder som allerede er bygget ned. Gjøres det unntak må minst like store naturverdier restaureres et annet sted. Kommunene bør fortsatt styre norsk arealpolitikk, men staten må sette rammer som sørger for at summen av alle beslutningene som fattes blir rikere - ikke fattigere natur. Verdifulle naturområder som gammelskog, myr og inngrepsfrie villmarksområder må vernes for alltid. Mest mulig av den naturen vi har mistet må gjenopprettes.
Tap av natur rammer ikke bare dyrelivet, men også oss mennesker. Når strandsonen privatiseres mister vanlige folk tilgangen til sjøen. Når fjellet bygges ned av hyttefelt forsvinner både naturopplevelser og viktige beiteområder for landbruket. Når det bygges anleggsveier, vindkraft og kraftlinjer i de siste urørte villmarksområdene forsvinner både dyrenes siste tilfluktssteder og noe av magien ved å leve i et naturland. Derfor må vi redde resten!
Vi mennesker har blitt vant til at vi alltid skal ta mer og mer plass, på bekostning av naturen vi er avhengig av - kanskje bør vi heller finne ut av hvordan vi kan finne vår plass i naturen, i samspill med alt livet på jorda.

Minne från fotoalbum på Fäjs, anno 2014.


 

Täcke med flagga som säljs i en svensk varuhuskedja. 

Inga täcken med svenska flaggan finns att köpa. 

Inga andra länders flaggor heller.

Modersmål - eller alternativt: - variation.


Varför ska man byta bort svenska 

mot ensidig engelska 

på svenskars kläder i sport-sammanhang ?


Om svenskan 

av någon outgrunnelig anledning inte är bra nog, 

- varför inte använda sig av en större språklig variation ?


Suecia,    Uswidi,    Švédsko,    Suède,    Zweden, 

Isveç,    Svédország,    Швецыя,    an tSualainn, 

Kuekene,    Schweden,    स्वीडन,    Σουηδία, 

Ruotsi,    สวีเดน,    Švedija,    Rootsi,    Zviedrija,    Švedska . . 

und so weiter.

lördag 10 december 2022

Birger Schlaug: Hur svårt ska det vara att fatta vem som står för vinsten?

Birger Schlaug: Hur svårt ska det vara att fatta vem som står för vinsten?



De miljarder 

det kostat 

att köpa skolkoncerner 

måste rimligen 

tjänas in 

av den nye ägaren 

genom de vinster 

som ägaren 

tar ut 

från den skatte­finansierade skolan.

Det är således skattebetalarna som betalar. Hur svårt ska det vara att fatta? Att borgerliga ledarsidor ser på det på samma förljugna sätt som Barbara Bergström har väl med borgerlighetens diskreta charm att göra.

Vad är det för tankefigur som driver Barbara Bergström och hennes man Hans Bergström? Inför valet 2018 kunde man i Dagens Industri ta del av en lismande intervju – värdig Fox News – där den sistnämnde meddelade att det ”bara är genom kvalitet man kan få kunder och vinst”.

Ett makalöst påstående när det gäller skattefinansierad skola. Uttalandet kryddades med att ”vinst är särskilt viktigt för skolområdet”. Vilket världen i övrigt uppenbarligen inte fattat eftersom Sverige är det enda land som har det som vi har det. I -intervjun var paret Bergström också nöjda med att det om ”fyra månader är val så det blir slut på kommunistväldet.”

Hur svårt ska det vara att fatta vem som står för vinsten? | Dagens ETC 




fredag 9 december 2022


 

Järn i vegokött tas inte upp av kroppen.


Brist på mineraler i vegoprodukter - Äkta vara Sverige (aktavara.org)


Vegokött är ofta mindre näringsrikt i praktiken än etiketten säger. Järn i vegoköttet är bundet till ett ämne som kroppen inte kan hantera.

– Där finns mycket järn, men det åker rakt igenom kroppen, säger Ann-Sofie Sandberg, professor på Chalmers.

Lotte:

Bra att det belyses, även om jag som vegetarian i sen tidiga tonåren aldrig har förlitat mig på ”vego-köttprodukterna” för mitt näringsupptag förutom proteinet. Dessa produkter är lite kul ibland, bra att bjuda ”köttisar” på när de vill ha sås och potatis till. En vegoschnitzel äter man emellanåt för att lyxa till det lite, men den väsentliga vegetariska maten är grönsaker, baljväxter, gröna blad och i mitt fall också en del ost och ägg, helst kravmärkt.

Stefan:

Så ett "fel" i pruktionen, inte vegomat i sig "– Det finns ju traditionella processer, till exempel när man gör tempe eller fermenterar bönor på något sätt. Då får man inte samma problem, eftersom man inte extraherar proteinet."

Anja:

Men tanke på hur djur har det industriell produktion så är valet lätt! Sen äter ju folk vilket skitkött som helst, fullt med antibiotika....men det är ju iallafall billigt

Ulrika:

Och många köttisar dricker mjölk till maten, vilket hämmar järnupptaget från kött.

Mika:

Vegoprodukterna av i dag är synnerligen likartade köttprodukter. Jag har stekt vegobiffar där middagsgästerna inte förstod att det INTE var kött. De blir bara bättre och bättre de som producerar dessa produkter.

Sandra:

 Idag finns det många specialkoster att ta hänsyn till. Laktosfri, gluteninfri, Sockerfri, vegetarisk, vegansk, fläskfri, nötfri, mm. För att nämna några. Att servera veganskt en eller två gånger i veckan, underlättar för personal och plånbok. I slutändan är det föräldrarnas uppgift att servera näringsrik mat de andra gångerna. Vi kanske skulle göra som i Danmark och Norge, ha med egen lunchsmörgås, då får alla det dom vill ha. Näring på äldreboende är en annan fråga.

Lisbet:

De recept som jag sett kockar lägga upp recept på i matgrupper och som arbetar på förskolor, innehåller inte så kallat vegokött. Den maten är gjord från grunden av grönsaker, rotfrukter, linser, bönor med mera.
Klart att industrin hänger på och vill tjäna på att allt fler människor väljer att äta vegetariskt. Precis som processade kött/fisk-produkter inte är så bra ur näringssynpunkt är inte heller processad vegomat. Så det är de ofta onödiga processade produkterna som kritiseras inte den vegetariska maten.
Tänk också på att dagens 80-åringar var i artonårsåldern år 1960. Då var det flowerpower, fri kärlek, mycket gräs och chili sin carne. 70-åringarna hade sin ungdom 1970 och då åts det också mycket vego. Så det är tveksamt om man per automatik börjar kräva husmanskost efter pensionen.

Mika:
Jag äter ENDAST kött från älg och ren, inte från djur som fötts upp i djurindustri-fabriker. 
- God jul !

Cecilia:
Undrar vilket märke på vegokött hon pratar om. Mina barn har aldrig ätit några djur och jag har varit vegan i många många år men ändå så har vi alla väldigt höga halter järn i blodet, mycket högre än genomsnittspersonen. Det får mig att undra om det här är ännu en forskning som är betald av köttindustrin. Med det sagt så vill jag också säga att vi såklart inte äter massor av halvfabrikat, men jag tror att näringsinnehållet varierar betydligt beroende på vilket låtsas"kött" man väljer de gånger man vill äta det.