DAGENS NYHETER 26.05.2022.
DN DEBATT:
DN. DEBATT 220526
Rysslands invasion av Ukraina har satt Europas beroende av gas och olja i blixtbelysning. Sverige, liksom många andra europeiska länder, söker nu skyndsamt efter alternativ.
Samtidigt kommer allvarliga varningar från världens forskare i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. De globala utsläppen av växthusgaser är på den högsta nivån någonsin. Senast 2030, om bara åtta år, behöver utsläppen ha halverats för att Parisavtalets ambition om att begränsa uppvärmningen till maximalt 1,5 grader ska vara inom räckhåll.
En snabb och omfattande elektrifiering av industrin, transporterna och övriga samhället är avgörande för att minska vårt fossilberoende. I Sverige förväntas elektrifieringen leda till en dubblering av elanvändningen till 2045, och en kraftig ökning redan till 2030. Denna ökning ska ske i ett läge när underskott av elproduktion och flaskhalsar i elnäten redan hämmar näringslivets utveckling på flera håll i landet. Elpriserna i södra Sverige är fortsatt rekordhöga, vilket drabbar både företag och hushåll.
Utmaningen är stor. Men om solkraftens potential frigörs är det ingen omöjlig uppgift.
Markbaserade solparker kan byggas snabbare än något annat kraftslag – på 12–18 månader kan en solpark anläggas och anslutas till elnätet. Parkerna kan placeras nära elkonsumtionen och i de områden där behoven är som störst, vilket minskar belastningen på elnätet. Tre till fyra stora solparker som var och en producerar 300 GWh per år kan generera el motsvarande årsförbrukningen i en stad av Lunds storlek.
De senaste årens snabba kostnadsminskningar gör att solparker dessutom kan byggas utan statliga subventioner eller andra stödåtgärder. Med rätt förutsättningar kan uppemot 100 miljarder kronor investeras i solkraft redan till 2030.
Genom att snabbt bidra till elförsörjningen med billig och utsläppsfri el kan solparker alltså sänka utsläppen, minska beroendet av rysk energi, pressa elpriset och bana väg för elektrifieringen. Ändå har vi, jämfört med länder som Danmark, Nederländerna och Tyskland, bara skrapat på ytan av solkraftens kapacitet – trots att vi i stora delar av landet har lika goda solförhållanden och betydligt större oanvända arealer.
Därför behövs en offensiv och ambitiös politik som bereder väg för den svenska solrevolutionen. Vi har fem förslag på åtgärder som skulle frigöra solparkernas potential att snabbt sänka utsläppen av växthusgaser och öka elproduktionen:
1 Ta fram en nationell strategi och ett nationellt mål för solkraft.
En kraftigt ökad elanvändning kräver tydliga strategier för de energislag som kan bidra till att möta elbehovet. I regeringens elektrifieringsstrategi föreslås en fjärr- och kraftvärmestrategi, och Energimyndigheten och Naturvårdsverket har nyligen tagit fram en strategi för en hållbar utbyggnad av vindkraft. Nu behöver regeringen också ta initiativ till en strategi för utbyggnaden av solkraft.
Strategin bör kopplas till ett mål för solkraft som motsvarar 15 procent av elanvändningen eller 30 TWh år 2030, där solparker står för cirka 18 TWh och installationer på byggnader för cirka 12 TWh. Det är 20 gånger så mycket som dagens produktion på cirka 1,5 TWh solkraft per år – en både ambitiös och genomförbar målsättning.
Strategin bör också, i likhet med vindkraftsstrategin, innehålla en regional fördelning av elproduktionen från solparker.
2 Låt klimatnyttan väga tyngre i miljöbalken.
Det måste bli lättare att genomföra investeringar som minskar Sveriges klimatavtryck. Klimaträttsutredningen har tidigare föreslagit att klimathänsyn ska föras in i miljöbalkens portalparagraf och en avvägningsregel för hur klimatnyttan ska vägas mot andra samhällsintressen. Båda förslagen bör genomföras skyndsamt.
3 Ta fram kriterier för solparker som riksintresse.
Regeringen har meddelat att riksintressena för energiproduktion behöver ses över kontinuerligt mot bakgrund av klimatomställningen och den snabba elektrifieringen. I samband med det bör Energimyndigheten få i uppdrag att komplettera de befintliga riksintressena för vindbruk och värmekraft, där bland annat kärnkraft ingår, med kriterier för riksintresse för solparker.
Specifika markområden bör inte pekas ut, men kriterier för lämplig placering av solparker kan ge vägledning när samhällsnyttan med solparker ska ställas mot andra viktiga samhällsintressen.
4 Gör tillståndsprocesserna effektiva och rättssäkra.
En avgörande anledning till att Sverige ligger långt efter övriga länder i utvecklingen av solparker är utdragna tillståndsprocesser. I teorin prövas solparker av länsstyrelserna genom ett enkelt samrådsförfarande. I praktiken är prövningen både oförutsägbar och tidsödande.
För att ge jordbrukare, kommuner, kooperativ och företag en reell möjlighet att satsa på solparker bör regeringen granska tillämpningen av reglerna för prövning av solparker, och presentera åtgärder som säkerställer att tillståndsprocesserna blir snabbare och att reglerna tillämpas korrekt och likvärdigt i hela landet.
5 Se över inmatningsavgifterna i elnätet.
Nätavgifterna för inmatning från solparker varierar kraftigt mellan olika nätägare beroende på vilken avgiftsmodell som används. Större solparker har i flera nätområden oproportionerligt höga kostnader jämfört med andra energislag.
Därför behövs en dialog mellan solparksutvecklare och nätägare kring hur regelverket för nätavgifter kan justeras så att förutsättningarna för solkraften blir likvärdiga med andra energislag.
Solkraften kan inte ensam klara Sveriges elförsörjning, men den är ett utmärkt komplement till andra energikällor. Vattenkraften kan sparas i magasinen när solen skiner och det lagrade vattnet användas när behovet ökar. Sol- och vindkraft kompletterar varandra väl eftersom de producerar som mest el under olika säsonger, tider på dygnet och väderförhållanden. Energilagring i form av batterier och vätgas utvecklas snabbt och gör det möjligt att dra nytta av solkraften även när produktionen är låg.
Det är hög tid att regeringen och riksdagspartierna ser solkraftens potential och ger den en framträdande roll i planeringen av framtidens energisystem. Vi har inte råd att gå miste om den solrevolution som väntar runt hörnet.
Anna Werner, vd, Svensk Solenergi
Gustav Alberius, medgrundare och ansvarig för företagstransaktioner, HP Solartech
Holger Bang, investeringsdirektör, Nordic Solar A/S
Peter Braun, projektchef Sverige, Norge och Finland, European Energy
Andreas Brännström, Sverigechef, Better Energy
Christophe Desplats-Redier, regionansvarig för Europa, Afrika och Karibien, Neoen
Christian Gustafsson, vd, Ilmatar Solar
Thomas Jörgensen, projektutvecklingsansvarig, Sverige Begreen
Erik Martinson, vd och medgrundare, Svea Solar
Johan Skördare, vd, Energiengagemang
David Sätterman, chef för Eons solaffär
Johan Öhnell, senior rådgivare, Solkompaniet
Harald Överholm, vd, Alight
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar