måndag 29 maj 2017
Henrik Blind:
"Sällan har Jokkmokk andats mer framtidstro än nu. Då besöksnäringen växer så det knakar och intresset för vår kommun är större än någonsin. Antalet turistnätter har ökat med 100% sedan 2010 och kommunen klättrar i diverse nationella rankingar inom kommunsektorn. Företagandet spirar där lokala företag växer fram sida vid sida - traditionella basnäringar som renskötselföretag tillsammans med nya som förädlar naturens rikedomar till skönhetsprodukter, mat, dricka och unika upplevelser som måste upplevas på plats. Där lokal kunskap och naturresurshållning som bygger på långsiktig hållbarhet är ett faktiskt konkurrensmedel på en global marknad. Jokkmokk tillhör världen. Därför var kontrasten total då jag idag beskådade betongpolitik i praktik och som jag hoppades tillhörde det förflutna. För under dagens kommunstyrelsesammanträde lyfte den socialdemokratiska och vänsterpartistiska majoriteten ett extra ärende om yttrande till länsstyrelsen om bearbetningstillstånd för Kallak K nr. 1 med färdigt remissvar av S-kommunalrådet. Mitt yrkande om återremiss avvisades. De gängse demokratiska spelreglerna respekterades inte då vi i oppositionen inte ens hade fått ta del av handlingarna innan sammanträdet trots att länsstyrelsen skickade dem digitalt till kommunen den 12 maj, dvs över två veckor före dagens sammanträde. För S+V-majoriteten struntade i oppositionen då drömmen om en gruva är större. För yttrandet kan inte tolkas på annat sätt och kan kortfattat sammanfattas med att en gruva i Gállok är lösningen på allt. Eller som de själva skriver ”Det är viktigt att Länsstyrelsen i Norrbottens län ser på detta ärende som strategiskt viktigt för en kommun som regeringen bedömer har behov av särskilda insatser för att klara välfärden. Jokkmokks kommun behöver fler arbetstillfällen och starka företag.” Detta samtidigt som Jokkmokk marknadsför sig själv som kommunen med den unika arktiska naturen och närheten till världsarvet Laponia. Något som S-kommunalrådet tycks vara beredd att offra för en miljövidrig engångsindustri med kort bästföredatum. Dagens beslut kan inte annat än tolkas som en krigsförklaring mot det lokala företagandet som hittat vägar för försörjning i balans med naturen. Då har jag inte ens nämnt exemplet Pajala som fortfarande lider av konsekvenserna av den största enskilda konkursen i Sveriges historia (läs Northland med fordringar på dryga 10 miljarder kronor), där kommunen initialt fick låna pengar för att ha råd att betala anställdas löner och där man nu tvingas ta ställning om att lägga ner byaskolor och biblioteksfilialer för att få samman finanserna. Allt för en dröm vars förutsättningar styrs bortom lokala kommunalråds makt och vilja, där marknadens nycker och agerandet av de anonyma ägarna i utländska riskkapitalföretagen är det rådande. För mig är det en gåta att drömmarna om det förgångna är större än framtiden. Vår framtid - i en tid då Jokkmokk står starkare än någonsin. För jag är helt övertygad om att Jokkmokkarna har större visioner för vår kommun än ett hål i backen och dricksvatten som inte går att dricka. Tack för ordet!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar