Vi skal bruke vår tomt ved fjæra til det beste for alle innbyggere i byen, og alle andre.

Vi skal bruke vår tomt ved fjæra til det beste for alle innbyggere i byen, og alle andre.

Vi skal satse på 

å gjøre og holde innbyggerne og andre friske og glade ! 

Vi skal se til at folk mår bra 

og trives med tilværelsen og livet sitt ! 

- Hva kan, bør og skal vi gjøre ? 

- Jo, bruke vår felleseide tomt, 

med byens beste plassering ved sundet, 

til OMSORG, HELSE og VELVÆRE. 

- Velvære er en tilstand av tilfredshet 

karakterisert av mental og fysisk helse, lykke og velstand. 

Andre begreper assosiert med velvære 

er for eks. tilfredshet, livskvalitet og velbehag. 

- Vi bør snarest planere inn flere aktiviteter 

og tilbud på vår felles tomt ved fjæra. 

Igangsetting av de forskjellige bygningene og aktivitetene 

kan gjøres når det fins kommune-økonomi 

til disse prioriteringer. 

Bygninger og aktiviteter 

som kan plasseres her på den gamle Norturatomten 

er for eksempel: FRISKHUS, 

som kan tilby en mengde av stimulerende gode aktiviteter, 

for å nevne noen: massasje-tilbud av forskjellige slag, 

- klassisk massasje, olje-massasje med flere, tang-bad i varmt havvann, 

fotterapi, sone-terapi, treningsrom med en mangfold av treningsmaskiner 

og treningsmetoder i gruppe, meditasjonsgrupper med avslapping og yoga, 

kuratorer, leger, psykologer, med flere, 

frisører, kiosk, aktivitetsrom med bordtennis og andre spill, 

musikkrom, danseaktivitet av forskjellige slag, 

- Så kan vi ordne med terapibasseng, 

badstuer, spa-bad, badestamper, 

tilgang til hav-bad på bystranden. 

- I området er det plass til bil og bussparkering.

Vi kan også lage en hage med mange trær, busker og blomster. 

- I området kommer havnepromenaden å ligge, 

dette er veldig passende 

og samspiller utmerket med de virksomheter og aktiviteter som jeg nevnt.

 

Mer vindkraftindustri och energi.

April 2022:

I Sverige installerades 

136 fler vindkraftverk under 2021 

jämfört med året innan, vilket innebär 

att installationstakten har ökat. 

Vid slutet av 2021 

fanns det totalt 4 754 vindkraftverk 

som bidrog till cirka 16 procent 

av Sveriges elproduktion. 

Det visar ny officiell statistik 

från Energimyndigheten.

 

Jan Strömdahl, ordförande Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen.

Allt tyder på att kärnkraftens utsläpp av växthusgaser är och framför allt blir för höga för en plats inom taxonomin. Kärnkraftsindustrin kommer säkert att försöka hyfsa siffrorna – precis som hittills - men kravet på en oberoende tredje part borde räcka. Dessutom blir produktionen av kärnkraftsel allt dyrare medan den förnybara blir allt billigare

Jan Strömdahl:
- Kan man regera på myten om fossilfri kärnkraft?
Sveriges nya regering ska ändra målet om 100% förnybar energi till 100% fossilfri för att få med satsningar på ny kärnkraft. Men det finns ingen fossilfri energi och framför allt ingen fossilfri kärnkraft. Det liknar EU:s försök att göra kärnkraften hållbar. Men EU erkänner dock att kärnkraften inte är fossilfri.
Strax före sommaren beslöt nämligen en majoritet i Europaparlamentet att ställa sig bakom EU-kommissionens förslag om en utökad taxonomi för energi. Det betyder att kärnkraft och gas övergångsvis ska betraktas som hållbara tillsammans med de förnybara energislagen från 1 januari 2023. Motiveringen är att det ska locka investerare att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Men för kärnkraftens del finns ett skarpt villkor: Livstidsutsläppen av växthusgaser får inte överstiga tröskelvärdet 100 gCO2e/kWh producerad el. Utsläppen under hela livscykeln ska verifieras av en oberoende tredje part.
Det finns en mängd olika beräkningar av livstidsutsläppen från kärnkraft. 2008 gjorde Benjamin K Sovacool en utvärdering av 103 studier av växthusgasutsläppen. Valuing the greenhouse gas emissions from nuclear power: A critical survey. Han fann att det var 19 studier som kunde betraktas som seriösa och väldokumenterade, däribland tre från Jan Willem Storm van Leeuwen. Bidraget från Vattenfall platsade inte bland de seriösa.
Den oberoende Storm har arbetat vidare – även om han förtalas av kärnkraftindustrin. 2019 presenterade han en fördjupad studie som noga redovisade koldioxidutsläppen från de olika momenten i produktionen av elektricitet från uranbrytning till slutförvar. http://www.stormsmith.nl/reports.html
Resultatet av denna studie visar att ett modernt kärnkraftverk har ett totalt utsläpp som varierar mellan 139 och 190 gCO2/kWh med ett medelvärde på 164. Storm betonar att han bara tagit med koldioxidutsläppen men att det säkert förekommer andra växthusgaser också. Han hävdar dessutom att utsläppen kommer att öka med sinande urantillgångar. Jag citerar ur hans presentation i WISE juni 2020:
”Kärnkraftens CO2-utsläpp från vagga till grav är 139 - 190 g CO2/kWh, summan av de samtida utsläppen (65 - 116 g CO2/kWh) och de latenta utsläppen (74 g CO2/kWh). Dessa siffror är resultatet av en omfattande fysisk analys av data om alla involverade processer som publicerats av kärnkraftsindustrin under de senaste åren. CO2-fälla. Kärnkraftens CO2-utsläpp kommer att öka i framtiden på grund av utarmningen av rika uranmalmer. Om världens kärnkraftskapacitet förblir konstant på nuvarande nivå kommer kärnkraftsutsläppen av CO2 att överstiga utsläppen från gaseldade kraftverk efter år 2070.” https://wiseinternational.org/.../co2-emissions-nuclear...
Det finns ytterligare faktorer som ökar växthusgasutsläppen. En är den långa tid det tar att få ett kärnkraftverk på plats – mellan 10 och 25 år. Det betyder att den fossila produktionen fortgår under mycket längre tid än om den ersätts med tex vindkraft som kan komma på plats på ett par år. En annan är hanteringen av kärnavfallet som inget land i praktiken har löst. Detta gäller även drömmen om de små, modulära kärnkraftverken, SMR, som – om den förverkligas - beräknas ge ökade avfallsmängder per producerad kWh.
Allt tyder på att kärnkraftens utsläpp av växthusgaser är och framför allt blir för höga för en plats inom taxonomin. Kärnkraftsindustrin kommer säkert att försöka hyfsa siffrorna – precis som hittills - men kravet på en oberoende tredje part borde räcka. Dessutom blir produktionen av kärnkraftsel allt dyrare medan den förnybara blir allt billigare
Det ska bli intressant att se hur Vattenfall löser sitt uppdrag.

Jan Strömdahl, ordförande Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen
2022-10-14

Ole-Jacob Christensen, pensjonert småbruker, nå bybonde:

MATEN ER MINIMUMSFAKTOR

(Bonde og småbruker, november 2022)

I dag er vi i en historisk unik situasjon: Vi produserer mer enn nok mat til verdens befolkning. Faktisk rekker produksjonen til 12 milliarder mennesker. Likevel lever én milliard av oss i konstant underernæring, og ytterligere én milliard er feilernært. Hvorfor?

For det første fordi fordelingen av maten er svært skjev. Alt for mye mat (40% av verdens kornproduksjon) går til dyrefôr. 30- 40% av maten som produseres, blir aldri spist (matsvinn), og minst én milliard av oss forsyner oss for mye av vårt felles matfat.

For det andre fordi også jord og penger er skjevfordelt. Anslagsvis 2/3 av verdens sultne, er småbønder som mangler jord og redskap til å fø seg selv. Resten er fattige byfolk - mange av dem tidligere bønder som har flyktet fra fattigdommen på bygda. Hva med framtida?

Klima

Verdens statsledere møtes nå til COP 27 i Egypt - altså det 27. toppmøtet om klimaendringene. Bare det at de møtes for 27. gang for å diskutere samme tema burde bekymre - og knapt noen realist regner med at det kommer annet ut av møtet enn vakre ord og uforpliktende utsagn om klimagassreduksjoner langt inn i en framtid da dagens ledere for lengst er gått av. FNs generalsekretær er derimot klar: Vi går mot en "global katastrofe".

Hva betyr dette? Klimaendringene vil gripe inn i de fleste samfunnsområder, men det er matproduksjonen som avgjør om vi kommer helskinnet gjennom katastrofen.

Miljø- og klimakatastrofen som Antonio Guterres varsler, vil sette matproduksjon og fordeling på en alvorlig prøve. FNs organ for landbruk og mat anslår at klimaendringene kan jage 3 - 400 millioner mennesker (nesten befolkningen i EU) på flukt. En rapport fra Framtiden i Våre Hender fra 2015 som beregner konsekvensene, ikke bare av generelle, årlige klimaendringer, men også ekstremvær som tørke, hetebølger og flom, anslår antall klimaflyktninger til mellom én og to milliarder ved to graders oppvarming. De aller fleste på grunn av sammenbrudd i regional matproduksjon.

Katastrofen er sammensatt av flere faktorer som til dels henger sammen:

- Klimaendringer.

- Nedtapping av grunnvann og forurensing av ferskvann og havvann.

- Tap av jord på grunn av nedbygging, tilsalting og utpining.

- Tap av biologisk mangfold. Dette gjelder både i naturen, men også innad i jordbruket som dyrker stadig færre sorter av stadig færre planteslag, og altså blir stadig mer sårbart for klimaendringer, sykdommer og skadedyr.

Det heter at når krybben er tom, bites hestene. Vi mennesker har utviklet langt mer slagkraftige våpen, og en global matkrise kan overgå alt vi tidligere har stelt i stand for å ta livet av hverandre.

Framtidsplan

Klimaendringene vil komme. Et kort overblikk over dagens regjeringer, statsledere og politiske strømninger underbygger dette. Utfordringen blir å bremse dem (klimaendringene), og samtidig omstille samfunnet og matproduksjonen på det som kommer. En klimarobust og rettferdig mat- og landbrukspolitikk bør være prioritet nummer én:

- Vedta forpliktende klimamål med opptrappingsplan år for år.

- Ta vare på matjorda. Nedbyggingen av matjord må stanse helt. Like viktig er det å ta vare på kvaliteten på jorda. En jord rik på organisk materiale (humus) og med god struktur er både fruktbar og klimarobust siden den har en stor evne til å oppta vann og gir planterøttene mulighet til å søke næring og vann dypere nede. Innlysende agronomi? Ikke i dag: Humusinnholdet i matjorda i Europa er halvert, fra 4 til 2% siste 80 år, og stadig tyngre landbruksmaskiner pakker jorda sammen til en hard såle under ploglaget. Oppbygging av humuslaget vil dessuten bidra til binding av karbon, og bedre jordstruktur vil redusere utslippene av den potente klimagassen lystgass.

- Vi må husholdere bedre med vannet. Dagens jordbruk har gjort seg avhengig av enorme mengder vann (kunstig vanning). Rikere jord og bedre jordstruktur vil redusere vannbehovet. Planteforedling kan gi oss mindre vannkrevende sorter, og utfasing av dyrking av fôrmais (utbredt innen industrielt husdyrhold) vil også være viktige bidrag.

- Redde det biologiske mangfoldet både i og rundt jordbruket. I følge FNs Naturpanel er omdisponering av areal hovedårsaken til den raske utryddelsen av plante- og dyrearter. Klimaendringer, forurensing (f. e. k s. sprøytemidler i jordbruket) og jordpakking (livet under jordoverflaten som i liten grad er kartlagt) er også viktige bidragsytere.

- Sikre verdens småbønder jord, kunnskap og nødvendig kapital til driftsmidler, samt lokal markedstilgang for salg av matvarer som overskyter familiens behov.

- Redde verdenshavene bl.a. ved bedre kontroll med fiske og rask reduksjon i bruken plast.

- Sikre matkjeden fra jord til munn. I fattige land innebærer dette investering i lagre og infrastruktur, i rike land både bedre logistikk (her er en del gjort allerede), reduksjon i veien fra bonde til forbruker, men særlig holdningsendringer og bedre kunnskap hos forbruker (som står for over halvparten av matkastingen i rike land).

Matkatstrofen står ikke skrevet i stjernene. Den er menneskeskapt. Den kan ikke unngås, men vi kan forberede oss på den, og derved redusere konsekvensene til et minimum. Det krever både internasjonal solidaritet og vilje til kunnskapsbaserte og til dels radikal valg.

Ole-Jacob Christensen, pensjonert småbruker, nå bybonde