Fäjsbokinnlegg:

MDG VIL REDUSERE PENSJONEN TIL ELDRE.

ER DET RETTFERDIG?

I MDGs alternative statsbudsjett går det fram at man ønsker å redusere pensjonene til alle gifte og samboende inkludert minstepensjonister. Jeg tror MDG er det eneste parti som går inn for ytterligere avkortning utover de 10% som gjelder i dag. Styret i Sarpsborg MDG ønsker støtte for å endre dette i budsjettet for 2023. Det er snakk om å inndra vel 4 mrd kr fra denne gruppen til andre gode formål og vi foreslår at dette heller må tas inn gjennom skattesystemet. Da vil de som har midler, inkludert pensjonister, bidra på en mer rettferdig måte.

Pensjonister er som andre folk, noen er fattige og noen er rike,

men alle har fått et betydelig inntektstap i forhold til da de var i jobb.

HVA MENER DERE?

Tirsdag 24.05. 22 var pensjonssystemets urettferdigheter

også oppe til debatt i DEBATTEN med Fredrik Solvang.

Mika: - Alla bør få mindre penger. Ju mer de har jo mindre bør de få.

Linn: -  Meiner du heilt seriøst at minstepensjonistane bør få endå mindre pengar?

Korleis begrunnar du det?

Mika: - Jo mer penger jo større kjøp av diverse mer eller mindre unødvendige ting. Ting og tang.

Linn: - Du meiner altså at minstepensjonistane er dei som brukar pengar på unødvendige ting, når dei i realiteten slit med å få råd til mat, husleige og ikkje minst straum?

Mika: - Fins helt sikkert en forbedringspotensiale også for minstepensjonister, liksom for andre. - Selv får jeg under 8.000 svenske kronor per måned og prøver å tenke på å bruke så lite penger som mulig. Kjøper mat til nedsatt pris, kjør minst mulig med bil, flyr ikke, ingen sydentur, begrenser uteliv, kino, teater, restaurantbesøk med mer. - Jeg er for borgerlønn til alle, samt progressiv skatt, det vil si at jo mer du har i inntekt og formue, jo MER betaler du til staten og fellesskapet. - For øvrig føler jeg meg rik.

Linn: - Fint for deg.

Mika: - Japp.

Skolmuseum i Ästad. Foto från 2012.

 

I vår rätta miljö. Foto i Ästad skola. Skolmuseum i Varbergs kommun.

I vår rätta miljö.

- Pappa min var lärare ( samt författare, agronom, adjunkt, amatörforskare, tecknare, konstnär ) ,

Mamma var lärare ( samt idrottsledare, teater och dansledare ) ,

Morbror lärare på Linnéunivesitetet, Växjö högskola ( samt meditationsledare ) ,

Broder Peter var lärare på Alnarp trädgårdsutbildning ( samt landskapsarkitekt, plantskoleägare, bokhandlare i trädgårdsböcker och bokkaféföreståndare ) ,

Farbror Sven samt kusin Sven var också lärare.

Ingunns mamma Liv jobbade som lärare ( samt rektor på Maurnes skole. ) -- Så vi har det i blodet.

Dessutom togs jag om hand av lärare Musikdirektör: Karin Hoflund när min far avlidit. Puuuuhhh !

 

Gunnar Westling:

Den vanligaste frågan man får är hur man mår.

Så tolkar jag i alla fall frågan "hur är det med dig?"

Frågaren hoppas och förväntar sig att man inte drabbats av något tråkigt, som fysisk sjukdom, illamående, sorg eller depression. Typ. "Tja, ganska bra" är väl ungefär mitt standardsvar. Men hur ofta (nästan alltid) skulle jag egentligen istället vilja säga: För djävligt. Jag mår illa av den här världen. Jag blir deprimerad av alla idioter. Jag har tappat tron på mänskligheten.

Det gör man ju inte. Men så är det ju. Jag har varit mer eller mindre borta från facebook i snart två veckor nu. Inte orkat engagera mig i andra människor online. Jobbat med tomaterna och jorden. Fotograferat insekter. Njutit av den finaste tiden på året. Och känt mig desillusionerad. Visserligen ordnat Fridays for Future som jag brukar, haft styrelsemöte i Klimatgruppen, träffat representanter för Södra Skogsägarna och kommunen, varit på en föreläsning med Jennifer Hinton (inspirerande!), skrivit under ett överklagande på detaljplan till ett nytt industriområde. Och säkert lite till.

Och ändå. Det gnager. Äter en inifrån. Glädje? Nej. Må bra? Bara om jag glömmer resten av världen. Glömmer att mänskligheten är på god väg att förstöra sin egen och de flesta andra arters livsmiljö.

I helgen ska vi bo på ett slott. Och äta polkagrisar. Och jag ska göra tårta. Hustrun fyller jämnt. Härom dagen var det för övrigt vår 36:e bröllopsdag. Alltid något att vara glad för.

”Fullt möjligt att 20-dubbla svensk solkraft till 2030”

Elanvändningen väntas öka kraftigt de närmaste åren, samtidigt som samhället måste minska fossilberoendet. Solkraften har en väldig ­potential och med rätt förutsättningar kan investeringar på uppemot 100 miljarder kronor göras redan till 2030. Regeringen måste nu ta fram en offensiv nationell strategi, skriver 13 solparksaktörer.

DAGENS NYHETER 26.05.2022.

DN DEBATT:

DN. DEBATT 220526

Rysslands invasion av Ukraina har satt Europas beroende av gas och olja i blixtbelysning. Sverige, liksom många andra europeiska länder, söker nu skyndsamt efter alternativ.

Samtidigt kommer allvarliga varningar från världens forskare i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. De globala utsläppen av växthusgaser är på den högsta nivån någonsin. Senast 2030, om bara åtta år, behöver utsläppen ha halverats för att Parisavtalets ambition om att begränsa uppvärmningen till maximalt 1,5 ­grader ska vara inom räckhåll.

En snabb och omfattande elektrifiering av industrin, transporterna och övriga samhället är avgörande för att minska vårt fossilberoende. I Sverige förväntas elektrifieringen leda till en dubblering av elanvändningen till 2045, och en kraftig ökning redan till 2030. Denna ökning ska ske i ett läge när underskott av elproduktion och flaskhalsar i elnäten redan hämmar näringslivets utveckling på flera håll i landet. Elpriserna i södra Sverige är fortsatt rekordhöga, vilket drabbar både företag och hushåll.

Utmaningen är stor. Men om solkraftens potential frigörs är det ingen omöjlig uppgift.

Markbaserade solparker kan byggas snabbare än något annat kraftslag – på 12–18 månader kan en solpark anläggas och anslutas till elnätet. Parkerna kan placeras nära elkonsumtionen och i de områden där behoven är som störst, vilket minskar belastningen på elnätet. Tre till fyra stora solparker som var och en producerar 300 GWh per år kan generera el motsvarande årsförbrukningen i en stad av Lunds storlek.

De senaste årens snabba kostnadsminskningar gör att solparker ­dessutom kan byggas utan statliga subventioner eller andra stödåtgärder. Med rätt förutsättningar kan uppemot 100 miljarder kronor investeras i solkraft redan till 2030.

Genom att snabbt bidra till elförsörjningen med billig och utsläppsfri el kan solparker alltså sänka utsläppen, minska beroendet av rysk energi, pressa elpriset och bana väg för elekt­rifieringen. Ändå har vi, jämfört med länder som Danmark, Nederländerna och Tyskland, bara skrapat på ytan av solkraftens kapacitet – trots att vi i stora delar av landet har lika goda solförhållanden och betydligt större oanvända arealer.

Därför behövs en offensiv och ambitiös politik som bereder väg för den svenska solrevolutionen. Vi har fem förslag på åtgärder som skulle frigöra solparkernas potential att snabbt sänka utsläppen av växthusgaser och öka elproduktionen:

1 Ta fram en nationell strategi och ett nationellt mål för solkraft.

En kraftigt ökad elanvändning kräver tydliga strategier för de energislag som kan bidra till att möta elbehovet. I rege­ringens elektrifieringsstrategi före­slås en fjärr- och kraftvärmestrategi, och Energimyndigheten och Natur­vårds­verket har nyligen tagit fram en strategi för en hållbar utbyggnad av vindkraft. Nu behöver regeringen också ta initiativ till en strategi för utbyggnaden av solkraft.

Strategin bör kopplas till ett mål för solkraft som motsvarar 15 procent av elanvändningen eller 30 TWh år 2030, där solparker står för cirka 18 TWh och installationer på byggnader för cirka 12 TWh. Det är 20 gånger så mycket som dagens produktion på cirka 1,5 TWh solkraft per år – en både ambitiös och genomförbar målsättning.

Strategin bör också, i likhet med vind­krafts­strategin, innehålla en regional fördelning av elproduktionen från solparker.

2 Låt klimatnyttan väga tyngre i miljöbalken.

Det måste bli lättare att genomföra investeringar som minskar Sveriges klimatavtryck. Klimaträttsutredningen har tidigare föreslagit att klimathänsyn ska föras in i miljöbalkens portalpara­graf och en avvägningsregel för hur klimatnyttan ska vägas mot andra samhällsintressen. Båda förslagen bör genomföras skyndsamt.

3 Ta fram kriterier för solparker som riksintresse.

Regeringen har meddelat att riksintressena för energiproduktion behöver ses över kontinuerligt mot bakgrund av klimatomställningen och den snabba elektrifieringen. I samband med det bör Energimyndigheten få i uppdrag att komplettera de befintliga riksintressena för vindbruk och värmekraft, där bland annat kärnkraft ingår, med kriterier för riksintresse för solparker.

Specifika markområden bör inte pekas ut, men kriterier för lämplig placering av solparker kan ge vägledning när samhällsnyttan med solparker ska ställas mot andra viktiga samhällsintressen.

4 Gör tillståndsprocesserna effektiva och rättssäkra.

En avgörande anledning till att ­Sverige ligger långt efter övriga länder i utvecklingen av solparker är utdragna tillståndsprocesser. I teorin prövas solparker av länsstyrelserna genom ett enkelt samrådsförfarande. I praktiken är prövningen både oförutsägbar och tidsödande.

För att ge jordbrukare, ­kommuner, kooperativ och företag en reell möjlighet att satsa på solparker bör regeringen granska tillämpningen av reglerna för prövning av solparker, och presentera åtgärder som säkerställer att tillståndsprocesserna blir snabbare och att reglerna tillämpas korrekt och likvärdigt i hela landet.

5 Se över inmatningsavgifterna i elnätet.

Nätavgifterna för inmatning från solparker varierar kraftigt mellan olika nätägare beroende på vilken avgifts­modell som används. Större solparker har i flera nätområden oproportionerligt höga kostnader jämfört med andra energislag.

Därför behövs en dialog mellan solparksutvecklare och nätägare kring hur regelverket för nätavgifter kan justeras så att förutsättningarna för solkraften blir likvärdiga med andra energislag.

Solkraften kan inte ensam klara Sveriges elförsörjning, men den är ett utmärkt komplement till andra energikällor. Vattenkraften kan sparas i ­magasinen när solen skiner och det lagrade vattnet användas när behovet ökar. Sol- och vindkraft kompletterar varandra väl eftersom de producerar som mest el under olika säsonger, tider på dygnet och väderförhållanden. Energilagring i form av batterier och vätgas utvecklas snabbt och gör det möjligt att dra nytta av solkraften även när produktionen är låg.

Det är hög tid att regeringen och riksdagspartierna ser solkraftens potential och ger den en framträdande roll i ­planeringen av framtidens energi­system. Vi har inte råd att gå miste om den solrevolution som väntar runt hörnet.

Anna Werner, vd, Svensk Solenergi

Gustav Alberius, medgrundare och ansvarig för företagstransaktioner, HP Solartech

Holger Bang, investeringsdirektör, Nordic Solar A/S

Peter Braun, projektchef Sverige, Norge och Finland, European Energy

Andreas Brännström, Sverigechef, Better Energy

Christophe Desplats-Redier, regionansvarig för Europa, Afrika och Karibien, Neoen

Christian Gustafsson, vd, Ilmatar Solar

Thomas Jörgensen, projektutvecklingsansvarig, Sverige Begreen

Erik Martinson, vd och medgrundare, Svea Solar

Johan Skördare, vd, Energiengagemang

David Sätterman, chef för Eons solaffär

Johan Öhnell, senior rådgivare, Solkompaniet

Harald Överholm, vd, Alight