Vi ønsker to sentrumsskoler på Sortland.

Fra Bladet Vesterålen:

Av: Lærere ved Lamarka skole

Med en stor skole på Sortland vil eleven:

• Bli en av inntil 600 elever

• Gå på en av de største skolene i Nord - Norge

• Gå i klasse med opptil 30 elever

• Sannsynligvis få færre voksne rundt seg både i skole og SFO

• Forholde seg til voksne de ikke kjenner like godt som på en mindre skole

• Og spesielt de sårbare elevene stå i fare for å ikke få den oppfølgingen de trenger

• Ha et mer begrenset uteområde

• Ha lengre vei til læringsaktiviteter i skog og mark

• Kunne få lengre skolevei og trenge skyss

• Gå på en skole med mye mer trafikk i skoleområdet ved bring/hent

Kommunedirektøren foreslår å slå sammen de to barneskolene på Sortland, noe som vil gi en elevmasse på opp mot 600 elever. Hva skjedde med vedtaket fra 2019 hvor det ble bestemt at begge sentrumsskolene skulle bestå? Hvorfor skal Sortland bygge en av de største skolene i landsdelen, når både nærliggende kommuner og de største byene har valgt å ha langt mindre skoler?

Behovet for å tilrettelegge, veilede, vise omsorg, gi oppmerksomhet og å ruste barn for samfunnet, blir ikke mindre i fremtida. Til dette trengs bl.a. et stødig og samhandlende personale som tenker sammen. På en stor skole aner vi at kontakten mellom de voksne blir mindre og avstanden til ledelsen bli større enn på en mellomstor skole. Vi mener at en stor skole, med store klasser ikke vil ivareta de viktigste behovene!

Vi er stolte av å være lærere på Lamarka skole, vi er stolte av skolen vår, vi har oversikt, åpenhet og boltreplass i lag med våre elever.

Sårbare elever

Forskning viser at mellomstore skoler ivaretar bedre den enkelte elevs behov for trygghet, faglig og sosial utvikling. Vi lærere vet at et godt og trygt skole- og læringsmiljø påvirker den enkelte elev i positiv retning.

Vi jobber hver dag med positive holdninger i elevgruppa, vi øver på samarbeid og toleranse. Vi tilrettelegger undervisningen og skolehverdagen for elevene og spesielt de mest sårbare av disse. Vil vi få god nok oversikt og flere ressurser til denne jobben ved en stor skole? Vil de mest sårbare elevene få den hjelpa de trenger? Med ca. 600 elever vil det med tre klasser på hvert trinn, bli opptil 30 elever i en klasse! Vi mener at en så stor skole vil gi utfordringer for å ivareta behovene til alle elevene, spesielt de sårbare barna.

Sortlandsskolen satser på uteskole

I den nye læreplanen er det et stort fokus på tverrfaglighet og mer praktisk undervisning. Ved vår skole har vi uteskole, som er en viktig pedagogisk metode for å motivere elever og variere undervisningen. Vi har flust av uteområder (nylig påkostede) og naturområder rett ved skolen. Vi frykter at det vil bli mer utfordrende å få til gode og praktiske læringsøkter når uteområdene skal deles med mange flere og lengre vei til marka. Med store klasser og antageligvis færre voksne kan det bli utfordrende å få gjennomført de planlagte læringsaktivitetene.

Folkehelse og livsmestring

Lokalisering av skole vil ha noe å si for å kunne gå eller sykle til skolen. Ved ei bygging av en stor barneskole i myra ved Blåbyhallen, får flere elever ved begge skolene lengre vei å gå/sykle, og alternativet er da å kjøre elevene dit med privatbil eller buss. Dette er i alle fall noe som ikke gagner folkehelsa eller miljøet. Sortland bør ha 2 sentrumsskoler.

Penger kan ikke styre barnas læringsmiljø!

Ligger det noen form for pedagogiske vurderinger i forslaget om sammenslåing? Det virker for oss å være et forslag hvor det økonomiske er tungtveiende. Er dette til det beste for elevene? Man kan sette prislapp på et nybygg, men det er vanskelig å sette prislapp på de samfunnsøkonomiske og miljømessige konsekvensene frem i tid. 

 

Nu är det dags att sluta jaga tillväxt genom att hysteriskt mala ner naturresurser till avfall via en kort tid som prylar.

Birger Schlaug:

"Innan jag somnar 1 maj brukar jag lägga åtta partiprogram under kudden för att drömma om revolutionerande tal från någon av partiledarna.

Och minsann! Jag drömde om Ulf Kristersson. Vilket ju kan låta som en mardröm. Men det var en vacker dröm.

Ulf avslutade sitt tal med att säga: "Vi har betett oss som idioter. Som straff avvecklar jag nu partiet, jag vet att det är för sent och för lite.

Jag tar jobb inom förskolan och försöker där vara den vuxne i rummet. Det blir en utmaning!"

Hela hans eminenta tal finns här:

Kära mötesdeltagare! Låt mig citera en partibroder:

"Vi lever i en form av ekonomiskt slaveri som bottnar i en vulgär tillväxtmani som, i de bokförda expansionsökningarnas namn, tvingar oss att rasera de naturliga grundvalarna för vår existens som luft, vatten, jord, naturskönhet och vår egen arvsmassa."

Det är en vice ordförande i vårt parti som sagt det, som skrivit det i sin bok Den rastlösa välfärdsmänniskan.

Hans namn var Staffan Burenstam Linder, han var professor och rektor för Handelshögskolan så han var inte vilket moderatyngel som helst.

När jag läste boken i påskas föll skorven från mina ögon och jag insåg att det måste vara det nyaste moderaternas uppdrag att ifrågasätta tillväxtmanin och istället inse de konservativa värden som utgörs av förvaltande av vår miljö istället för att jaga tillväxt genom att hysteriskt mala ner naturresurser till avfall via en kort tid som prylar.

Det inser väl ändå var och en att det är en befängd idé att vi skall ägna vår utmätta tid på jorden till att konsumera en massa strunt - och var och en av oss måste väl inse det absurda i ett system som innebär att vi måste jobba så mycket som möjligt för att vi skall konsumera allt fler toppar, tröjor och lösnäsor för att vi ska får råd med skola, vård och omsorg!

När i helvete blev det moderat politik att konsumera en massa skit, stå i köer på Ullared och gapa om evig tillväxt? Jag förstår inte! Var det den stingslige Boman eller den där förbaskade teflonpannan Bo Lundgren - ni vet han som ville att Sverige skulle skicka militär till Irak för att stötta USA:s krig.

Hur som helt, vi har betett oss som idioter.

Som straff avvecklar jag nu partiet, jag vet att det är för sent och för lite.

Jag tar jobb inom förskolan och försöker där vara den vuxne i rummet. Det blir en utmaning!"

 

Hva har man fått til på SORTLAND siden jeg laga disse 1:a MAI-PAROLER, 2017 ?

1. NEI

2. NEI

3. NEI

4. NEI

5. NEI

6. NEI

7. JA - 1 rundkjøring er beslutta å bygges ved Kjempenhøy.

8. JA - Man har laga noen strekninger, b.la i Vestmarka.

9. NEI

10. NEI

Reklam i Sverige.
 

När föräldrar inte lär barn sina språk.

Per-Åke Lindblom:

”Nicholas Ostler är en brittisk forskare som specialiserat sig på hotade språk. Han publicerade 2005 en fascinerande bok, Empires of the Word: A Language History of Languages, där han spårar biografin till de språk som huvudsakligen har dominerat världen genom vissa perioder av historien, nämligen sumeriska, akkadiska, sanskrit, grekiska, latin , franska, etc., och försöker förklara vilka processer som får språk att blomstra och spridas, för att senare överges och glömmas. Han hävdar att många faktorer, som inflytandet från en mycket mäktig språkgrupp, epidemier, krig eller naturkatastrofer kan leda till att de som talar ett enskilt språk decimeras. Men framför allt finns det en sak som folk vanligtvis inte tänker på: när föräldrar inte lär barn sina språk (min fetstil)."

Om språks uppgång och fall (bloggplatsen.se)