Igår 9 oktober 2023, ägde en historisk minnesdag över avskaffandet av det svenska slaveriet rum.

Tobias Hubinette:

Igår ägde en historisk minnesdag över avskaffandet av det svenska slaveriet rum.

Afrosvenskar har visserligen ända sedan mitten av 2000-talet uppmärksammat att de sista 523 förslavade svarta invånarna i den svenska kolonin Saint-Barthélemy friköptes av svenska staten den 9 oktober 1847 men den 9 oktober 2023 måste sägas ha varit något av ett officiellt genombrott för minnesdagen över avskaffandet av det svenska slaveriet.

Sedan 2012 har flera riksdagsmotioner efterfrågat att den 9 oktober bör uppmärksammas och 2014 års afrofobirapport, som jag var huvudförfattare bakom, föreslog likaså för Fredrik Reinfeldts (vars farfars farfar f ö var svart amerikan) regering att den 9 oktober borde högtidlighållas på något sätt.

I Malmö, där afrosvenskar vid det här laget har uppmärksammat den 9 oktober i 12 års tid, var kommunen igår för första gången officiell arrangör för det arrangemang som gick av stapeln i Malmö rådhus och som jag själv deltog på och samma dag på Katarina kyrkas kyrkogård i Stockholm avtäcktes en minnessten över Gustav Badin eller Adolf Ludvig Badin Couchi i närvaro av kronprinsessan Victoria p g a att Badin, som han är mest känd som för eftervärlden, växte upp hos den dåvarande kungafamiljen.

I praktiken var Badin som något av en bror till den blivande kung Gustav III och tidigare drev den svensk-amerikanske serietecknaren Eric Basir en kampanj som jag själv hjälpte till att formulera och stötta och som gick ut på att dagens svenska kungafamilj (d v s Huset Bernadotte) borde erkänna denne som en åtminstone de facto-medlem av det dåvarande svenska kungahuset (d v s Huset Holstein-Gottorp) vilket nu slutligen kan sägas ha skett i och med att Victoria deltog vid gårdagens avtäckning av minnesstenen.

Själv har jag slutligen, i egenskap av att vara utlandsadopterad, alltid föreställt mig Badin inte bara som den utan konkurrens mest kända afrosvensken och icke-vita svensken under tidigmodern tid och som ett slags medlem av den dåtida svenska kungafamiljen utan också som Sveriges första utlandsadopterade person. Sedan är jag så klart medveten om att det finns flera problem med att tänka att Badin var landets första utländska adoptivbarn men på en symbolisk nivå så tror jag ändå att det går att göra det.