SORTLAND - Vesterålen

Skrev 27 april 2023:- 

BEVAR SORTLAND BYSTRAND

- for en langsiktig holdbar utvikling av byen vår.

Politisk aktivitet bør riktes inn på

å sikre viktige områder for å skape og lage

det beste som er mulig for byens innbyggere.

Da er sikring av den i dag kommune-eide tomten

ved fjæra, ved Sortlandssundet, en av de aller viktigste sakene å få til stand !

Her kan vi ha tilgang til en bystrand med en

sentral beliggenhet, og området kan etter hvert

tilføyes et svømme-anlegg, en svømmehall - for øvrig - på en fantastisk plass, med utsikt over Sortlandssundet.

Gjennom å politisk sikre bystranden for allmenhetens beste, har kommunen / vi store muligheter i årene fremover, å kunne skape attraktivitet sentralt i vår by, - noe som er det viktigste vi kan gjøre for mest mulig positiv utvikling av stedet Sortland. - Vår by.

 

Micke Seid:

”Invandring kostar ju massor av pengar. Hur kan det vara ekonomiskt bra?

Varför är det så svårt för västerländska samhällen att välkomna invandring från fattigare länder när det är uppenbart att invandring är ekonomiskt bra för oss? Det är frågan som journalisten Idres Kahloon ställer sig i ett av de senaste numren av den amerikanska tidskriften New Yorker. För många svenskar är själva utgångspunkten i den frågan provocerande. Invandring kostar ju massor av pengar. Hur kan det vara ekonomiskt bra?

För att svara på den frågan går Kahloon igenom den akademiska litteraturen inom området migration och ekonomi och vad han finner borde få många att höja på ögonbrynen. För bland amerikanska ekonomer råder det konsensus, eller nära konsensus, att migration från fattigare till rikare länder är ekonomiskt bra för alla.

Invandring är bra för den enskilda invandraren som får möjlighet till bättre lön och levnadsvillkor. Det är bra för landet invandraren kommer till eftersom hen, eller åtminstone hens barn och barnbarn, bidrar till att öka produktiviteten och skattebasen. Det är bra för landet invandraren kommer ifrån, för delar av den högre lönen som tjänas i det nya landet kan skickas till familjen i det gamla.

Dessutom är det svårt att hitta tydliga tecken på att invandrare driver bort inhemska arbetare genom lönekonkurrens.

Men kan dessa slutsatser översättas till vårt europeiska samhälle? Europeiska länder har trots allt långt mycket mer utvecklade välfärdssystem, vilket innebär att kostnaderna för invandrare blir högre i Europa, inte minst i Sverige.

Vissa invandrare, främst flyktingar som inte har möjlighet att tjäna pengar, är en kostnad för samhället i det korta perspektivet. Studier visar dock att den kostnaden vänds till vinst över tid.

Det den första generationen kostar betalas oftast tillbaka redan i den andra generationen. Varje generation därefter är ren vinst. Med möjlighet till fri skolgång och sjukvård är det dessutom rimligt att anta att integration går snabbare och mer smärtfritt över tid i Sverige än i exempelvis USA.

Så varför är så pass många människor motståndare till invandring?

Invandring förändrar samhällen. Kulturer, traditioner och språk blandas. Invandring innebär nya konflikter och ställer nya krav på förståelse, anpassning och tolerans. Många har en falsk bild av samhället som statiskt och den som har det tenderar att uppleva alla förändringar som utmanande och skrämmande. Nostalgi och främlingsfientlighet är starka och destruktiva mänskliga drivkrafter.

Dessutom vet vi att våra hjärnor övervärderar nuet framför framtiden. Det vill säga att det är lätt att fokusera på en kostnad idag och ignorera en mycket större vinst i framtiden. Det är i högsta grad mänskligt att vara irrationell. Men det är en usel grund att bygga sitt liv på. Ännu sämre att bygga ett helt samhälle runt.

Istället för att ge efter för våra fördomar och felslut måste vi utmana dem om våra liv och samhällen ska vara meningsfulla och framgångsrika. Det första vi kan göra är att höja blicken och inse att invandring inte är en kostnad, utan en helt nödvändig del av vår framtid.”

Joakim Sander i Sydsvenskan i dag 30 juli 2023.

Olsok - Feiring av Sankt Olav den Hellige.

Frank Antonsen:

29/07 - Olsok.

På denne dagen var det det andre store jektestevnet i Bergen, en tradisjon som varte i flere hundre år, helt fram mot midten av 1800-tallet.

Da kom det gjerne mange titals nordlandsjekter seilende fra hele Nord-Norge til Bergen. Dette "Nordfarstevnet", med frakt av varer og kjøp og salg var et eventyr for mange nordlendinger som fikk være med som mannskap, "håseter".

Frakta var gjerne tørrfisk, tran, sild og forskjellig, - som ble solgt og byttet i ting som vi trengte her nord.

Denne skjøre og farlige forbindelsen mellom nord og sør, langs en taggete og lang kyst, hadde enorm betydning for utviklingen av landsdelen vår og kan vanskelig overvurderes.

Et eventyr og en viktig del av vår historie.

Träd - Låt stå !

Selk´nam-folket.

 

Automatöversättning från engelska:

"Selk’nam-stammen i Argentina

Till skillnad från andra sjöfartande fuegiska stammar bodde Selk’nam i insidan av Tierra del Fuego och var produktiva jägare-samlare på land. Deras överlevnad bestod mest av guanaco (en typ av lama) och rävkött. De hade ingen idé om jordbruk ännu domesticerade hundar. Till skillnad från vad tidiga europeiska djurparker älskade att porträttera, var dessa inhemska invånare i Sydamerika allt annat än primitiva. De hade djupa och komplexa andliga övertygelser som inkluderade tro på en skapare och dyrkan av en huvudgud. De höll invigningsceremonier för sina unga pojkar som involverade test av mod, övervinnandet av rädsla och listig påhittighet. De levde kommunalt utan tanke på personlig mark eller djurägande (även om individuellt ägande av kläder, vapen och verktyg var vanligt) och flyttade runt i Tierra del Fuego eftersom klimatet dikterade jaktmöjligheter. Till skillnad från andra sjöfartande fuegiska stammar bodde Selk’nam i insidan av Tierra del Fuego och var produktiva jägare-samlare på land. Deras överlevnad bestod mest av guanaco (en typ av lama) och rävkött. De hade ingen idé om jordbruk ännu domesticerade hundar. Till skillnad från vad tidiga europeiska djurparker älskade att porträttera, var dessa inhemska invånare i Sydamerika allt annat än primitiva. De hade djupa och komplexa andliga övertygelser som inkluderade tro på en skapare och dyrkan av en huvudgud. De höll invigningsceremonier för sina unga pojkar som involverade test av mod, övervinnandet av rädsla och listig påhittighet. De levde kommunalt utan tanke på personlig mark eller djurägande (även om individuellt ägande av kläder, vapen och verktyg var vanligt) och flyttade runt i Tierra del Fuego eftersom klimatet dikterade jaktmöjligheter.

Märkligt nog anses Selk'nam, liksom med andra Fuegiska infödingar, inte dela ursprung med indianer i nord. Istället tros de vara närmare kopplade till australiensiska aboriginer och bevis på liknande stenmålningar har upptäckts.

Det uppskattas att när européerna först tog kontakt i deras försök att erövra Tierra del Fuego hade nomaderna Selk’nam bott där i tusentals år och uppgick till cirka 4 000. Inom bara några år var det bara 100 kvar. Folkmordet i Selk'nam, som det nu erkänns, orsakade den här anmärkningsvärda stam helt utrotning. Den sista fullblods-stammpersonen i Selk’nam dog 1974 och 1990 fanns det inte längre några Ona-språkiga kvar i världen. Idag är det bara några hundra personer som fortfarande identifierar sig som Selk’nam ättlingar."

Afrikanska kulturer.

 

30 afrikanska civilisationer att lära sig om

Nordafrikanska:

- Forntida Egypten (c. 3100 f.Kr. - c. 30 f.Kr.): En av världens äldsta och mäktigaste civilisationer, känd för sin monumentala arkitektur, faraoner och Nilens betydelse.

- Qustul (Kerma) kungadömet (c. 4000 f.Kr. - c. 1500 f.Kr.): Ett förhistoriskt nubiskt kungarike i dagens Sudan, känt för sina begravningar och unika arkeologiska fynd.

- Kush (Napatan)/ Kush Meroe (c. 1070 f.Kr. - c. 350 e.Kr.): En forntida nubisk civilisation som regerade över Egypten under vissa perioder och lämnade efter sig pyramider och kulturella utbyten.

- Mereniderna (1244 e.Kr. - 1465 e.Kr.) En medeltida marockansk dynastin känd för sina bidrag till konst, arkitektur och kultur i Nordafrika

- Kungariket Mauretania (c. 225 f.Kr. - 40 e.Kr.): Ett berberiskt kungarike i Nordafrika som senare annekterades av rom

- Kartagiska imperiet (c. 814 f.Kr. - 146 f.Kr.): En mäktig maritim civilisation baserad i Kartago (nutida Tunisien), känd för sin handel och konflikter med anti

- Garamantes (c. 500 f.Kr. - c. 700 AD): En uråldrig civilisation i Saharaöknen, känd för sina underjordiska bevattningssystem och handelsvägar.

Västafrika:

- Ghana imperiet (c. 300 AD - c. 1200 e.Kr.): Ett gammalt västafrikanskt kungarike känt för sin rikedom från guldhandel och stark centraliserad regering

- Mali imperiet (c. 1235 AD - c. 1600 e.Kr.): Ett av de mest välmående västafrikanska imperierna, känd för sin härskare Mansa Musa och staden Timbuktu.

- Songhay Empire (c. 1340 AD - c. 1591 e.Kr.): Ett stort västafrikanskt imperium som efterträdde Mali-imperiet, känt för sin militära makt

- Kintampo Civilisation (c. 2000 f.Kr. - c. 1400 e.Kr.): En uråldrig civilisation i dagens Ghana, känd för sitt järnsmältande och avancerade hantverk.

- Dahomey (c. 1600 AD - c. 1894 e.Kr.): Ett mäktigt västafrikanskt kungarike som frodas på slavhandeln och praktiserade en unik form av regering och kultur.

- Benin (c. 1180 AD - 1897 AD): Ett rikt och mäktigt västafrikanskt kungarike känt för sina imponerande brons konstverk och skickliga krigare.

- Kwararafa konfederationen (c. 1200 e.Kr. - 1903 e.Kr.): En historisk konfederation av etniska grupper i dagens Nigeria, känd för sitt motstånd mot yttre påverkan.

- Kanem Bornu Empire (c. 700 AD - c. 1900 e.Kr.): Ett mäktigt imperium i regionen Tchad, känt för sin kontroll över trans-sahariska handelsvägar.

- Daima Civilisation (c. 5000 f.Kr. - c. 2000 f.Kr.): En antik arkeologisk plats i dagens Nigeria nära Tchadsjön, som ger insikter i tidiga mänskliga bosätt

Centralafrika:

- Kungariket Kongo (c. 1390 e.Kr. - 1857 e.Kr.): Ett mäktigt kungarike i Centralafrika känt för sina handelsrelationer med Europa och kristendomens

- Kungariket Ankole (c. 1390 e.Kr. - 1967 e.Kr.): Ett Bantu-rike i dagens Uganda, känt för sin boskapsbaserade ekonomi och monarki.

- Kungariket Loango (c. 1500 AD - 1880 AD): Ett före detta mäktigt kungarike i Centralafrika känt för sin handel med europeiska köpmän.

- Lundariket var en mäktig stat i Centralafrika från 1600-talet till 1800-talet (1600-talet). Den frodas genom handel och expansion, påverkade regionens kultur och politik.

Östafrika:

- Kungariket Aksum (c. 100 AD - c. 940 e.Kr.): En forntida civilisation i dagens Etiopien och Eritrea, känd för sina imponerande obelisker och handel med antika Egypten och Rom.

- Adalsultanatet (c. 1415 AD - c. 1577 AD): En medeltida islamisk stat på Afrikas horn, känd för sina konflikter med det kristna etiopiska imperiet.

- Kungariket Rwanda (c. 1000-talet e.Kr. - 1961 e.Kr.): En traditionell monarki i Östafrika, känd för sin centrala roll i Rwandas historia och kultur

- Mombasa Swahili City-stat (c. 900 AD - c. 1505 e.Kr.): En uråldrig kuststadsstat i Kenya känd för sina handels- och kulturella interaktioner längs swahilikusten.

- Rhapta City-State (c. 1:a århundradet e.Kr. - c. 600-talet e.Kr.): En legendarisk forntida stad på den östafrikanska kusten, omnämnd i historiska redovisningar och tros vara ett stort

- Kungariket Imerina, beläget på Madagaskar, existerade från början av 1600-talet till slutet av 1800-talet (1600-talet-1800-talet). Det var en dominerande och centraliserad monarki med stort kulturellt och politiskt inflytande.

Södra Afrika:

- Stora Zimbabwe (c. 1100 AD - c. 1450 e.Kr.): En gammal stad och huvudstad i kungariket Zimbabwe, känd för sina imponerande stenstrukturer och handelsnätverk.

- Kungariket Rozwi växte fram i Zimbabwe under 1600-talet (1600-talet), och störtade kungariket Zimbabwe. Den kontrollerade vidsträckta regioner, engagerade sig i handel och krig innan den gav efter för Ndebele-invasionen på 1800-talet (1800-talet).

- Xhosa konfederationen (c. 1500-talet e.Kr. - 1800-talet e.Kr.): En historisk konfederation av xhosa-talande klaner i södra Afrika, känd för sitt motstånd mot koloniala styrkor

- Zulu Kingdom (c. tidigt 1800-tal e.Kr. - nutid): Ett mäktigt kungarike i södra Afrika, känt för sin militära skicklighet under kung Shaka och dess inverkan på sydafrikansk historia.

Stefan Strömberg:

PENGARNA, MAKTEN, SPRÅKET OCH VÅRA DRÖMMAR - ÄR VI LYCKLIGA NU? (2)

Det är inte lätt att förstå sig på det här med pengar. Finns de eller finns de inte?

Något lättare var det på den tiden vi använde mynt och sedlar i större utsträckning. Nu tycks de mig främst vara ett slags trolleritrick som avgör vem som bestämmer och vem som lyder.

Ja, allra mest är de ett maktens redskap och inte den neutrala länk mellan köpare och säljare som vi med blundarens naivitet verkar tro.

Igår skrev jag att all förändring börjar med att vi återerövrar tystnaden. Det är förstås en förenkling, men det är min övertygelse att vi behöver stillheten och frånvaron av alla distraktioner för att ha en möjlighet att förstå de samband som reglerar relationerna i vår värld.

"Plånboksfrågor" brukar det heta i valrörelsen. När statusen för ett yrke ska öka talas det ofta i första hand om att lönerna måste upp. Hur många lotterier och kasinon som oupphörligen matar oss med drömmar om lycka genom rikedom vågar jag inte ens fundera över.

Ständigt dessa pengar...

Vad gör det med oss? Och hur har pengar kunnat få en sådan central betydelse i allas våra liv? Hur kan vi acceptera att vi får fler och fler miljardärer som samlar pengar på hög och reglerar allt från informationsflöden till var någonstans och i vad på vår enda jord det ska investeras?

Fri är den som inte äger, tänker jag och stannar till en stund på parkens grusgång och betraktar den tall- eller entita som tar sig ett eftermiddagsdopp i en pöl.

Lycka är tillgång till vatten, inte att ha stora garderober fyllda med oanvända kläder, gigantiska hus med tomma rum eller lyxbilar i mängd.

Jo, jag vet. Den meningen är också en förenkling och absolut inte något idealiserande av fattigdom, men det är dags att vi genomskådar det ekonomiska system som bygger på att vi känner ett ständigt missnöje och vill konsumera mer, som gör en påhittad faktor som pengar viktigare än natur, fred och rättvisa och som inbillar oss att lösningen på planetens problem är ännu mer av det som redan visat sig inte fungera.

Till sist en fundering kring det språk som ständigt döljer den verklighet som det faktiskt handlar om:

– Jag menar att grisköttet måste bli mer sexigt och coolt så att vi blir mer relevanta för oss själva, för vår omvärld och för våra kunder. Vi måste visa att det här är en cirkulär produkt" (DN 27/7 - 2023)

Det är grisföretagarnas nytillträdde vd Johan Eriksson, som uttalar sig om branschens framtid och som, enligt min uppfattning, väl sammanfattar det jag skrivit hittills i min text.

Ja, egentligen - det måste jag erkänna - förstår jag inte innebörden i det han säger, men det visar likaväl med samma tragiska tydlighet som när företrädare för skogsindustrin bara ser träden som vinstgivande produkter som ska växa snabbt och effektivt, att grisen som djur inte har något värde i sig.

Sammanfattningsvis så upplever jag det som att vi lever i ett samhälle där vi ger en påhittad "produkt" som pengar ett större värde än levande djur, än skogar sjöar och hav och än de människor som lever bortom den horisont ingår i vår egen lilla sfär.

Girighet har blivit en dygd och solidariteten ett fornminne. Vi knaprar lugnande som aldrig förr och stressar mellan löpbandet på gymmet och skärmarna därhemma med en ständig oro över om pengarna ska räcka.

Visst är det underligt och visst är det rimligt att ställa frågan: Är vi lyckliga nu?

 

PeterMaria Robsahm:

Om att svenskar inte är nationalister

Under 1800-talet, ända sedan Danmark hade tvingats lämna Norge till Sverige 1814, hade länderna vuxit upp som tvillingar, sammanvuxna med ryggen och därför evinnerligen vända från varandra, den ena mot öster, den andra mot väster.

Skjöldebrand gjorde på 1842 också den iakttagelsen angående de bägge folkens psykologi, att svenskar i allmänhet helt och hållet saknar en egenskap, som norrmän äger till ytterlighet - nationalstolthet.

"Vi svenskar", säger han, "älskar i allmänhet att nedsätta allt, som är svenskt."

Den store människokännaren Gustav Vasa

hade redan i sin tid funnit denna böjelse hos sin nation

och sade i ett brev till sin son Erik: "De kackar i eget bo".

/MR

 

PeterMaria Robsahm:

Svenska Flaggan

För 150 år sedan användes svenska flaggan så gott som enbart som nationalitetsmärke på fartyg.

"Den del av svenska folket som bor i inlandet, har inte något begrepp om svenska flaggan", konstaterades det i en artikel 1861 i "Tidskrift för folkskolans och kyrkomusikens vänner".

År 1869 yrkade riksdagsledamoten Axel Adlersparre i en motion att varje skola skulle förses med svenska flaggan, och folkskollärarna anslöt sig till tanken. Ett litet antal skolor fick flaggstång på 1870-talet, flera på 1880-talet och ganska många på 1890-talet.

Just på 1890-talet började seden att hissa den svenska flaggan på och invid byggnader bli mer allmän. Och även privatpersoner började skaffa sig flaggstänger.

En viktig inspiration kom säkert från norrmännens kamp för "det rene flag" - en norsk flagga utan unionsmärke. Radikala personer i Sverige tog efter idén och använde en svensk flagga utan unionsmärke.

Hela denna historiskt förankrade nationalkänsla hör alltså hemma på 1890-talet.

/MR

 

Billigt att resa kollektivt. Så vill Miljöpartiet de gröna, att det ska vara !

Dags för Sverigekortet! En enda biljett för all kollektivtrafik i hela Sverige. Och en kollektivtrafik som funkar i hela landet. Visst låter det bra?

Ett kort för 499:- för vuxna och 249:- för barn, studenter och pensionärer som skapar nya möjligheter för dig.

Håller du med? Skriv under vårt upprop på agera.mp.se/sverigekortet

Fel språk användes i Sverige av svenska affärskedjor.

 

Bra å høre bra.

Høreapparat 

kan 

halvere 

risikoen 

for 

kognitiv 

svikt

Forskerne 

bak den nye studien 

mener man bør 

bruke høreapparat 

selv ved «mildt» hørselstap.

"Jag och Tom"

Sam Carlqvist: - "1952, på den tiden man vid speciella tillfällen gick "till fotografen" och mammor efter förmåga sydde ungarnas kläder på trampsymaskin."

 

Tobias Hübinette skriver, 18 juli 2023:

Statsvetaren Andreas Johansson Heinö skriver idag i DN om att den högerpopulistiska partifamiljen som har sin bas i den infödda majoritetseuropeiska arbetarklassen och lägre medelklassen med all sannolikhet är här för att stanna under överskådlig tid samt att det också går att benämna den som en nationalkonservativ dito och att den nuvarande trenden verkar vara att flera av dessa partier antingen återradikaliseras (såsom svenska SD just nu gör) eller att de konkurreras ut av än mer extrema partier (såsom italienska Lega som har konkurrerats ut av FdI).

I det gamla kommunistiska Central- och Östeuropa har den högerpopulistiska och nationalkonservativa partifamiljen i det närmaste kommit att dominera helt (med några få undantag) medan samma partifamiljs västeuropeiska företrädare ser ut att gå mot sitt bästa valresultat någonsin i nästa års EU-val mot bakgrund av att partier som tyska AfD, italienska FdI, spanska Vox, holländska PVV, österrikiska FPÖ, franska RN, belgiska VB och ett flertal liknande partier just nu "peak:ar" i opinionsundersökningarna och därmed har partierna ifråga tyvärr återhämtat sig "med råge" efter att tidigare ha förlorat mängder av väljare under pandemin och under det första (Ukraina)krigsåret.

”Högerpopulismen sågs länge som en tillfällig missnöjesyttring. Nu är det uppenbart att den är här för att stanna – och att begreppet nationalkonservatism bättre fångar dess ideologiska kärna.

I början av 2000-talet ägnades en hel del statsvetenskaplig energi åt att försöka förstå varför vissa länder hade drabbats av högerpopulism medan andra verkade slippa undan. Danmark, men inte Sverige. Frankrike, men inte Tyskland. Italien, men inte Spanien.

Tjugo år senare har verkligheten slagit undan benen för de förklaringsmodeller som erbjöds. Variationen mellan länderna är borta. I Tyskland är högerradikala Alternativ för Tyskland näst störst i opinionsmätningarna. I Spanien, som går till val senare denna månad, håller högerpopulistiska Vox ställningarna som landets tredje största parti. Den svenska utvecklingen är välbekant men också representativ för stora delar av Europa, där partier med ungefär samma ideologi, politik och retorik som Sverigedemokraterna samlar ungefär lika många väljare och till och från utövar inflytande över regeringspolitiken.

Det spelade alltså ingen större roll hur valsystemen var utformade, hur de etablerade partierna agerade eller om det, som i Tyskland och Spanien, fanns historiska erfarenheter av fascism. Efterfrågan på nationalkonservativa idéer och högerpopulistisk antietablissemangsretorik har visat sig vara ungefär lika stor över hela Europa.

Under lång tid dominerade föreställningen att högerpopulismen var en missnöjesyttring. Det är en sann bild så till vida att framgångarna bottnar i missnöje med den politiska inriktningen i respektive land. Men det är också en bild som i all sin trivialitet riskerar att leda till fel slutsatser. Högerpopulismen är ingen våg som har sköljt över det politiska landskapet för att sedan sakta sjunka undan. Mer sannolikt har vi bevittnat en permanent ommöblering av partisystemen, den största sedan demokratins genombrott. Nationalkonservatism – den rimligaste ideologiska beteckningen som förenar de flesta av dessa partier – äger i dag en lika naturlig plats i det idépolitiska landskapet som socialliberalism eller socialdemokrati.

Men behöver en stor förflyttning av väljarkåren leda till lika stora konsekvenser för systemen som helhet?

Trots likheter i såväl partiernas program som i orsakerna till deras framgångar är det slående hur olikartad utvecklingen blivit i olika delar av Europa. I Central- och Östeuropa är nationalkonservativa partier huvudansvariga för att demokratiseringen har stannat av eller i vissa fall även försvagats. Ungern och Polen har blivit de internationellt välkända exemplen, men till Fidesz och Lag och rättvisa närstående partier har med varierande framgång försökt sig på liknande projekt i Slovakien, Tjeckien, Slovenien, Bulgarien – ja i praktiken hela den postkommunistiska regionen.

Skillnaden mot 1990-talet och början av 2000-talet, när liberala, kristdemokratiska och socialdemokratiska partier, av egen kraft och under tryck från EU, framgångsrikt drev igenom rättsstatliga, marknadsekonomiska och demokratiska reformer, är dramatisk. En kleptokratisk elit, med påtagliga likheter med den gamla kommunistiska nomenklaturan, utnyttjar en populistisk och nationalistisk diskurs för att skyla över den systemhotande korruptionen.

I Västeuropa är det däremot svårt att belägga ens marginella försvagningar av demokratin till följd av de högerradikala partiernas framväxt. Visst finns här de som drömmer om radikala förändringar av demokratin men i praktiken har partierna använt sin maktställning till att påverka politikens innehåll snarare än dess form. En reformistisk pragmatism som står ganska långt ifrån den radikala retoriken men som ger resultat. Och som också har möjliggjort allt fler öppna dörrar till etablerade högerpartier.

Men även i graden av anpassning är variationen stor. Länge hängde de högerpopulistiska partiernas tillväxt samman med en gradvis moderering av budskapen och retoriken. Sverigedemokraterna är ett av flera exempel på extrema partier som har tvingats distansera sig från såväl sitt eget ursprung som radikala företrädare och fraktioner för att vinna inflytande. Den antisemitism som frodades i de här rörelserna på 1990-talet är i dag närmast utrotad. Så sent som för fem-tio år sedan var det en rimlig bedömning att den här utvecklingen skulle fortsätta. I dag ser vi snarare hur flera partier återradikaliseras, eller konkurreras ut av mer radikala alternativ."

Peter Lundvall:

 

Peter Lundvall:-

I Sverige matas vi sedan några år med att landet Sverige är förstört. 

Helt raserat och havererat.

Trollfabriker och Sd-mediekanaler för fram detta som sprids av dess anhängare.

På alla plan och högljutt har det skyllts på Mp och S.
Tidölaget skulle omgående få till ett paradigmskifte.

Hitintills har de höjt några skatter, avskaffat danstillstånd på krogar (som ersatts med anmälan och avgift), 

bytt ut några generaldirektörer, och lovat att 

vindkraft ska få det svårt medan kärnkraft ska få tillstånd omedelbart 

samt utöka fångvården med 300 procent för att fler ska låsas in på längre tid.

På denna bild från US News rankas Sverige som världens bästa land 

- högst livskvalitet - att leva i följts av 

i fallande ordning av Danmark, Kanada, Schweiz, Norge och Finland.

Så bilderna som Tidölaget drivit överensstämmer inte med omvärldens.

 

Heja Bergen MDG !

 

Stanna hemma.

 

Conny Wahlström:-

Fick ett mail igår från en flyg researrangör med rubriken
Less på svensk sommar? Res till värmen i Italien.

Som hittat! Rom från 570 kr, Secilien för 1400 kr med flera destinationer i Italien.

Har svårt att förstå att researrangörer kan vara så tondöva att man erbjuder resor till extremvärmen med flyg utan att ens nämna vilken katastrof vi befinner oss i.

Ekonomiska kortsiktiga vinster går före all vett och sanns.

Dessutom bokas dessa resor av människor som om inget har hänt!!

Att man önskar sig en solsemester, en semester bort från vardagen kan jag förstå. Har själv varit på resande fot under delar av mitt liv, älskar att resa, möta kulturer och människor runt om i världen.

Men som det är nu (borde har förstått det för många år sedan) är det inte läge att kasta sig på ett flyg och orsaka ännu mer utsläpp som skapar extremväder och höjer jordens temperatur.

Vi har inte en svensk regering som tar situationen på allvar. Men det innebär inte att vi kan ge upp. Vi behöver hjälpas åt att påminna de som har den politiska makten att göra allt de kan för att bromsa effekterna av klimatförändringarna. Alla politiker med makt från riksdag, region och kommuner har en möjlighet och att ansvar att göra vad de kan. Ingen kommer kunna säga att vi visste inte hur illa det var. Kunskapen finns, effekterna är tydliga här och nu!

Var och en av oss kan också förändra i våra egna liv.
Vi behöver helt enkelt börja acceptera att det är förändringar
i våra liv som måste till.
Hur vi transporterar oss, vad vi konsumerar, hur vi använder naturresurser.

Hur vi hittar sätt att koppla bort vardagen och får en semester som vi förtjänar samtidigt som vi är en del av lösningen istället för att elda på extremvädret!

Det är inte lätt men hjälps vi åt så finns det hopp!" 

Styr eller bli styrd.

”Den som inte intresserar sig för politik, riskerar att bli styrd av idioter.”

Hämtat från komedin ”Lysistrate” av Aristofanes (445 fkr-385 fkr) 

och bör läsas av alla som inte orkar bry sig om politik.

Ajuga reptans

 

Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna:

 

Jag har egentligen aldrig haft något stort intresse av vad det ska bli för väder. Efter 20 år som meteorolog på SVT kanske det förvånar många. Men det jag brinner för är varför vädret utvecklas på ett visst sätt.

En femdygnsprognos är idag lika bra som en tvådygnsprognos var när jag började utbilda mig till meteorolog för snart 40 år sedan. Men fysiken och kemin i atmosfären är oerhört komplex, och gör de kommande dagarna extremt oförutsägbara.

Som EU-parlamentariker följer jag dagligen svenska nyhetssändningar, och tar därför del av väderleksrapporterna. SVT:s väderredaktion, som jag en gång i tiden var ansvarig för att bygga upp, låter ibland meteorologerna förklara orsaken till att vädret är som det är. TV4 gör ibland samma sak. Jättebra! Mycket mer sånt!

När appar och hemsidor ersätter behovet av prognoser, kan de mycket kunniga och välutbildade meteorologerna fylla ett viktigt folkbildningsuppdrag. Vad beror det konstiga vädret på, hur konstigt är det egentligen och varför ser vi extremväder och naturkatastrofer världen över? Vad är naturliga variationer, och vad kan skenande klimatförändringar förklara?

Om detta må ni berätta.

Stefan Löfven:-

"Idag har Livia Fränkel varit värd för Sommar i P1 och delat det viktigaste vittnesmålet och budskapet av alla!

Jag ber dig: sprid kunskapen om detta program, det är vår skyldighet att lyssna, ta till oss, minnas och föra vidare. Tyvärr finns krafter som förnekar att mänsklighetens mörkaste kapitel kan upprepas och så länge dom finns kan det hända igen. Om detta må ni berätta…"

Ord har betydelse.

 

Henrik Blind:-

"Ord har betydelse."

"Ta exempelvis den industriboom som sker i Norrbotten som slentrianmässigt kallas för den gröna omställningen. När det egentligen är bara den tunga industrin som ställer om. Vilket förvisso är viktigt för att minska utsläppen men det får inte bli den förändringen som parkerar hela begreppet. Lösningen på allt.

Om man menar allvar med den nödvändiga omställningen måste även andra dimensioner vägas in som social och ekologisk hållbarhet. Det måste finnas klimaträttvisa där exempelvis urfolksrättigheter skyddas när klimatet förändras och när samhällen måste ställa om. En omställning utan hänsyn till urfolk och övrig lokalbefolkning är inte rättvis och är därför inte hållbar. Detsamma gäller nyttjande av naturresurser. Business as usual är inte lösningen. Det krävs bättre hushållning av det vi redan har utvunnit, energieffektiviseringar och naturresursuttag inom de plantära gränserna.

En grön omställning handlar om helheten.

Låt oss prata om det och inte bara om det industriella narrativet."

Ps. Bilden är tagen i Letsi mellan Vuollerim och Jokkmokk.

Här låg förut troligen Europas finaste laxfors i

nnan 17 kilometer av Lilla Luleälven torrlades

i samband med att Letsi kraftstation stod klar 1967.