Snabbt växande industri.

Solcellsbranschen växer 

så det knakar. 

Med drygt en miljard 

nya pengar på fickan 

satsar Svea Solar på 

att bli en storspelare i Europa. 

Sammanslagningar och uppköp 

av andra företag lär stå på agendan.

Rusning efter solceller – Svea Solar drar in miljard (nyteknik.se)

 

Rulla runt.

Mariann och Mikael Andersson 

gjorde sig av med nästan alla ägodelar 

och sålde villan i Sandared 

för att satsa på ett liv 

som husbilsnomader.

– Det är en skön frihetskänsla 

att vara skuldfri och slippa 

det inrutade ekorrhjulet. 

Nu tar vi dagen 

som den kommer, säger de.

 

Det numera så populära ordet "planerbar."

Ordet "planerbar" ska tydas som 

"kraft som produceras oberoende av 

tillgång på vind och sol" förstår jag. 

Det är ett luddigt och dumt ord. 

Man kan ju planera vad man vill, 

men hur ofta går det enligt planerna ? 

- Till exempel står våra kärnkraftreaktorer ofta still, 

stängda - så som en rektor på Ringhals gör och gjort länge 

- då hjälper det föga att kalla denna typ av energiproduktion 

för "planerbar." 

- All solkraft som vi producerar 

bidrar till vår energiförsörjning, 

liksom vindkraft och vattenkraft.

Det gör f.ö. även kärnkraft när den kan producera energi.

Foto: Reidar Stenmark.

 

Birger Schlaug, 27 november 2022:

Jaha, turné en gång till. Föreläsningar. I helgen för SNF i Stockholm. Imorgon för alla som vill i Jönköping. (Immanuelskyrkan kl 18).

Lustigt, har hållit på så här ända sedan hösten 1985. Tusen föreläsningar, eller snarare fler än så. Kunde jag inte ana när jag gick i småskolan i Handen söder om Stockholm, eller när jag skoltrött gick ut Norra Latin som student.

Jobbade med lite av varje, studerade vidare. Men ingenting talade för att jag skulle bli en figur som pratade och pratade och pratade... privat gör jag ju inte alls det, är för det mesta tyst, lyssnar hellre än pratar. Det sitter väl kvar sedan barnsben, jag stammande nämligen. Och då var det lugnast att hålla tyst.

Samhällsdebatten är torftig på många sätt, ekonomiskt starka tankesmedjor med särintressen dominerar och skapar bilder av verkligheten som är totalt verklighetsfrämmande...

De stora, finansiellt starka normskaparna är de som vill få oss att tro att timmerplantage är skog, att vinstuttag från skolor är fullständigt naturligt, att ekonomisk tillväxt är svaret på alla problem, att vi i Sverige inte bidrar till krigshetsen, att vi till och med att fria från korruption.

Hur många är det som imorgon kväll säger ungefär det jag ska säga ikväll i Jönköping? Några stycken är vi i Sverige, många fler i Europa och världen i övrigt. Sverige ligger snarast efter i framtidsdebatt.

Vi är faktiskt ganska många som vet att våra samhällen har nått dithän att gamla lösningar inte längre fungerar. Vi som fattar att varje tidevarv har sina lösningar. Och att nästa steg i samhällets evolution inte är desamma som de steg som fört oss hit.

Vi som ser skuldberget bli allt större, prekariatet som växer fram, ser utsläpp av växthusgaser och skövlingen av naturresurser som sätter spår som aldrig förr. Lägg till det att demokratiska värden urholkas och som gör många av oss inte bara bedrövade utan rent av förbannade.

Vi är många som vill se något annat.

Vi som vill utmana rådande system och strukturer,

vi som tror på en fredlig kulturrevolution,

vi som känner att någonting grundläggande blivit fel trots att så mycket blivit bättre,

vi som tror på gemensam säkerhet, inbördes hjälp och uthålligt samhälle,

vi som tror på självtillit som en möjlighet att möta världen utan rädsla,

vi som tror mer på livslinje än på arbetslinje,

vi som tror mer på människor i samverkan än på staten och kapitalet,

vi som känner att ekonomismen håller på att ta strupgrepp på framtiden,

vi som vill ändra spelreglerna så att frihetlighet och rättfärdighet kan gå hand i hand inom de ramar som naturen sätter.

Vi som tror på en utveckling bortom tillväxt- och konsumtionssamhället.

Vi som vill vara med och skapa opinion för en djupare debatt om vart vi är på väg - och vart vi skulle kunna vara på väg om vi bara vågade.

Vi som tror på omställning.

Vi som tror på omstart.

Vi som tror på omtanke.

Vi är fler än de flesta av oss tror...

 

Nytänk behövs. Handling likaså.

Gör ALLA hushåll självförsörjda

med småsskalig förnybar, fossilfri

egenproducerad ström

på, i och vid det egna huset / bostaden.

Magnus Hansson: - "Hur skulle det gå till ?"

Mika: - Statliga ekonomiska stöd 

till isolering, samt till investeringar i solkraft, bergvärme, jordvärme och annat.

Magnus Hansson: - "Anser du att olönsam elproduktion ska subventioneras?

Mika: - Jag anser att alla hushåll i vårt avlånga land 

ska SLIPPA vara uppbundna - livet ut till elbolags priser. 

För att istället kunna bestämma själv över sina kostnader.

Magnus Hansson: - "Vad hindrar dom ?"

Mika: - De statliga stöden jag önskar, 

skulle hjälpa till att fort få våra hushåll OBEROENDE av elbolags pristariffer, 

vilka som vi vet är väldigt höga. 

- Dessa föreslagna ekonomiska stöd 

är synnerligen FÖRDELAKTIGA för oss medborgare i landet Sverige.

Magnus Hansson: - "Vad hindrar hushåll från att bli oberoende av elbolag nu ?"

Mika: - Man kan betala kostnaderna själv om man anser sig att ha råd. 

- Mitt förslag gynnar SAMTLIGA medborgare i Sveriges land. 

Kostnader för användande av el minimeras eller upphör helt, 

- alternativt kan ge extra pengar vid försäljning av egenproducerad el ut till elnätet.

Magnus Hansson: - "Men om det är lönsamt behövs inga subventioner. 

Om det inte är lönsamt, varför ska det subventioneras ?"

Mika: - Du tjatar. - Låt oss säga så här då - om kärnkraft är lönsamt, 

varför garantera 400 miljarder till utbyggare av kärnkraft ?

 

Stor tillverkning och stor försäljning av elbilar.

Det kommer väl en minst en ny elbil i veckan nu för tiden !

Och en massa helt NYA bilmärken lanseras också !

 

Självförsörjda med egen ström.

Vid en krigssituation: - Hur många hushåll blir strömlösa när kärnkraftverk stängs av ?

Sex miljoner ännu utan ström i Ukraina | SVT Nyheter

Gör ALLA hushåll självförsörjda 

med småsskalig förnybar, fossilfri 

egenproducerad ström

på, i och vid det egna huset / bostaden.

 

BLÅTT SALG.

I butikken Image i Kristiansand henger det ingen salgsplakater.

Gorine Forum driver klesbutikken. For første gang har hun valgt å boikotte Black Friday, og velger å markere dagen på en annen måte.

– Vi har valgt å starte noe som heter Blue Friday til inntekt til Blå Kors.

En del av omsetningen vil gå til den frivillige organisasjonen. Ønsket til Forum er at fokuset skal snus bort fra salgshysteriet.

Boikotter black friday: – Det største håpet er å starte noe større – NRK Sørlandet – Lokale nyheter, TV og radio 

Per Bolund, språkrör, Miljöpartiet de gröna.
 

Utbygging av energiproduksjon.

ECO STOR skriver:

Mer og mer fornybar kraft i form av vind- og solkraft blir en del av strømforsyningen vår. Disse kildene er ustabile sammenliknet med vannkraft, og til nå har naturkreftene bestemt, men dette endrer seg med batterienergilagringssystemer.

Om natten kan ikke solceller produsere strøm og når vinden ikke blåser, produseres det ikke vindkraft, mens når det blåser mye må man skru av det som er for høy produksjon i forhold til forbruket på et gitt tidspunkt.

Batterisystemer endrer dette fordi det muliggjør lagring av overproduksjon av energi slik at den kan brukes på et senere tidspunkt.

Mika: - Ja det blir mer og mer og flere og flere nye smarte tekniske løsninger for fornybar og fossilfri energiproduksjon ! - Det er jo veldig bra det !

- Klar tale i ny klimarapport: Norge når ikke klimamålet for 2030.

Sist jeg sjekka var prognosen den at vi treng mer energi i mange år fremover. - Veldig mange av di som har et kraftig motstand mot elbiler, vindkraft, solkraft, og liknende ny teknikk har null motstand mot olje og andre gamle metoder.

"Efter att verkstadsbolaget byggde en egen solkraftpark sänkte man elkostnader med 70 procent."

Verkstadens satsning på el – blev självförsörjande: "Härlig känsla" - P4 Skaraborg | Sveriges Radio

Kjernekraft er veldig stabil, man kan stole på at den ofte står helt stengt av.

- Alle energiproduksjons-modeller har sine pluss og minus. Vindkraft-industrien vokser veldig raskt fordi den er enkel å bygge og fordi at den fins per i dag og gir ny fornybar og fossilfri energi i stor mengde til mange - raskt.

Kristin, om vindkraft: - og så forurenser det, gir masse miljøsøppel når de må vedlikeholdes, ingenting kan resirkuleres, gir iskasting etc. Les hva som skjer i Danmark og Sverige.

Båndlegger ellers store areal! Fare ved å gå under.

Mika: - Olje forurenser stort. Det gjør også kull. Og kjernekraft. Vannkraft ikke så veldig, men den tar for seg store arealer av natur. Så har vi andre metoder å produsere energi på som nesten ikke er tatt i bruk i det hela tatt, som termisk energi, som er varmen som fins dypt ned i jorden. Berg og jordvarme kan også brukes og klimaavtrykket fra disse er lavt. Som med alle andre energiproduksjonsmetoder har også vindkraft sine negative konsekvenser i tillegg til de positive. - PS Du har glemt å nevne komposittplast som kommer ut i naturen når man fikser vingene / rotorbladene når disse har blitt slitt ut av belastning fra vær og vind. DS.

Kristin glemte også å nevne at mange fugler drepes av vindkraftverks rotorblad

samt at insekter anses dø i store tall, også grunnet vindturbinenes rotorblad. 

 

Hur ska vi klara att integrera nya människor i våra samhällen ?

Alf Natland:

Hvor mange var fornøyd med den forrige regjeringen? Jeg prøver å følge litt med i svensk politikk og synes den er til å bli mørkredd av. Den preges slik jeg opplever det av paranoia og en slags hjelpeløs politisk korrekthet hvor man sitter og roper nazist og rasist etter hverandre, mens store samfunnsproblemer forblir uløst, til mange velgers store forbannelse. Kona har slekt i Sverige. De våger knapt forlate huset sitt på dagtid av redsel for at uvedkommende skal ta seg inn på eiendommen. Mange våger seg ikke utendørs etter mørkets frambrudd. Det hviler en handlingslammelse over svensk politikk slik jeg opplever det, som hviler på en forståelse av at f eks innvandring må oppleves og omtales i positive vendinger, ellers vet alle hva du er. Slikt vanskeliggjør faktisk mulighetene for å finne løsninger. Hvorfor kan ikke svenskene samarbeide om å løse helt åpenbare problemer med både innvandring og integrering uten at de må rope nazist og rasist etter hverandre? Noe har gått helt i vranglås i disse spørsmålene og de stjeler oppmerksomheten fra f eks eldreomsorg og helsevesen hvor der er store mangler. Dessverre virker det som Miljøpartiet står i fremste rekke med en fargelegging av andre. Og man blir sittende igjen med at det er hovedingrediensen i deres politikk. Og det er nå ikke rare greiene. Nå må dere rydde opp, Mika, prate med hverandre og finne løsninger som bl a gjør at svensk innvandrerungdom havner på skolebenken og i arbeid i stedet for å skyte hver andre til døde. Det fører ingen vei å sitte å rope skjellsord etter hverandre. Og så må dere fokusere på eldreomsorg, som har enorme behov slik jeg oppfatter det. Og hvor mange lever i fattigdom. Slik bør det ikke være, hverken her eller der.

Svar Mika: -

Tack för kommentar och synpunkter Alf ! Jo det är stora problem i Sveriges land, och problemen med att intergrera nya svenska från många länder har byggt upp sig under många årtionden. På 50-talet kom det invandrare från Ungern och Italien, på 60-talet från Jugoslavien och Grekland och på 50, 60-talet kom många finnar till Sverige. - Dessa människor hade nog vissa anpassningsproblem, i det nya landet, men ganska snart betraktades de som "folk flest." - Anledningen till att dessa intergrerades i det svenska samhället, torde vara att de kom till landet, som ARBETSINVANDRARE. - Det behövdes arbetskraft i landet. Sverige var och är ett industriland. - I Oslo finns en stadsdel med namnet Grönland. Där bor det många med utlländsk bakgrund. I Stockholm eller i andra svenska städer finns inga stadsdelar dit man lotsat in nya invånare från andra länder. - Man byggde väldigt stora husblock i områden utanför städerna. Det kallades "miljonprogrammet" och gick ut på att snabbt bygga en miljon nya bostäder i landet på 10 år, vilket man lyckades med. - Så skulle dessa hus fyllas upp med folk. - På grund av kriget i forna Jugoslavien behövde många människor fly. ( så som i dag, då folk behöver fly från kriget i Ukaraina. ) Menar det var över 70.000 människor från kriget i Jugoslavien, vilket bröt ut år 1990, som bosatte sig i Sverige. - Dessa människor har integrerats i det svenska samhället. I många länder på jorden har männsikor tvingats fly från sina länder på grund av krig. - Det finns regler och rättigheter för flyktingar i världen. De har rätt att söka asyl, skydd i länder. Många har sökt sig till Sverige. Under flera år hade Sverige en flyktingpolitk som beskrivs som: generös. Tyskland och Sverige har utmärkt sig i Europa i förhållande till andra länders generositet mot flyktingar. - En tid hade Sverige inget tak på antal flyktingar från Syrien som fick komma till landet. - Det är bra att det finns länder där fred och demokrati råder, dit flyktingar från krigshärdar ute i världen kan söka skydd. - Men att ta hand om dessa människor och att eventuellt integrera dem i samhället är så klart ett ENORMT KRÄVANDE arbete för myndigheterna. - Det kan väl sägas att det blev övermäktigt och att en hel del av dagens problematik angående integrering eller rättare sagt BRIST på integrering kan hittas här. - Så har synen på folk från andra länder som kommit till Sverige i lång tid varit synnerligen generaliserande. - "hög som låg, rik som fattig, outbildad som välutbildad" har "stuvats in i samma kategori" - och i samma förorter ( drabantbyer ) - detta har givetvis på intet sätt fått dessa människor att känna sig delaktiga i samhället. Att välutbildade människor läkare, advokater med flera erbjuds jobb som taxichauförer är också ett misslyckande. - Sveriges land, myndigheter har misslyckats med att integrera ett stot antal människor. Dessa har samlats i "egna områden" - förorter, många har hamnat i långvarig arbetslöshet, egna lagar och regler har vuxit fram i dessa områden. Kriminella element har rekruterat ungdomar som har hamnat utanför vår samhällsgemenskap. Denna "modell" har allt eftersom vuxit mer och mer och etablerat sig ordentligt i samhället. - I övrigt är det Centerpartiet som tydligast har profilerat sig MOT Sverigedemokraterna, - partiet med nazistisk bakgrund. Liberalerna har tyvärr valt det motsatta. S, MP och V är med all rätt starka demokratiska motståndare mot SD. - Nej, vi ska inte normalisera de gamla nazistanhängarna, som "vilka politiker som helst, liksom, som ju bara vill lösa en del stora problem i det svenska samhället." - De har bytt ut nazituniformerna mot skräddarsydda kostymer, och hårdtränat för experter i debatteknik och taktik, men ullen sitter kvar. - Ett annat land som har haft och har problem med integrering av människor från andra länder är Frankrike. Där har man precis som i Sverige byggt väldigt stora husblock i stora bostadområden UTANFÖR Paris och andra städer. Så är tyvärr den politiska situationen inte endast i Europa utan också i andra världsdelar i dag kraftigt HÖGERINFLUERAD, och då talar vi om extremhöger-ideologi. - Länder som Ungern, Polen, Tjeckien och tidigare Holland men också Frankrike har stora "folkliga motståndsrörelser" mot den vanliga "mittenpolitiken" bubblat runt under ett antal år.- Vi har samma extrem-rörelser som styrs av Bolsonaro och Trump, - Högerextremism, som drivs framåt med lögner.

Svar, Alf:  Jeg regner med at du ikke mener at ca 20% av svenske velgere er nazister? Går man tilbake til røttene i flere partier, og bl a ser hvordan de oppførte seg under krigen, både her og så vidt jeg vet også i Sverige, er det flere med grums i bagasjen. Å terpe på dette med nazister og rasister tenker er kontraproduktivt. Man bør forholde seg til politikken. Det er i dag og framover vi lever, og våre synspunkter skal fortolkes. Enten vi snakker Norge eller Sverige. Heldigvis er vel alle partier demokratisk innstilte. Ingen ser for seg et diktatur ( kanskje med unntak av de som eventuelt fortsatt dyrker proletariatets diktatur).

Svar Mika:

Att väljarna i Sverige och andra länder kan styras med populism är tragiskt. - Med löften från politiker om personliga förmåner till var och en som röstar på dem kan "massorna" styras. Billigare bensin och diesel, ekonomiska bidrag och så vidare. - I Sverige - endast 2 månader efter valet, är många som röstade på Sverigedemokraterna och de andra i högerkoalitionen besvikna över svikna vallöften. Enligt opinionsundersökningar är bara var tredje person nöjd med det faktiska resultatet från regeringen. - I Norge lovade Trygve, ledare för Senterpartiet, vidt och brett till alla i heeeeeele landet före valet, att landet skule "återdesentraliseras" så att poliskontor och annat skulle finnas i varje liten ort i heeeeeeeele landet. Senterpartiet tog sig ann de politiska frågor som man räknade med skulle ge flest röster. Ganska snabbt steg viljan att rösta på Senterpartiet kraftigt och de fick massor av röster, och kunde bilda en regering tillsammans med Ap. Arbeiderpartiet. Nu ligger Senterpartiet strax över procentspärren 4 %. - Att lova vidt och brett att folk flest ska ges ekonomiska bidrag, samt andra fördelar i syfte att vinna väljare och val och kunna få möjlighet att regera landet, har visat sig funka ! - - men som vi ser så blir folk kraftigt besvikna när löftena som utlovats icke verkställes. - Frp har ju i många år använt sig av populism-taktiken med stundom stor framgång. I det senaste valet satsade Senterpartiet på det samma och fick som sagt stor framgång. Ytterligare ett politiskt parti som valde samma populistiska upplägg i den senaste valrörelsen var partiet Rødt, och även här höstades det in framgång, som gav ett faktiskt resultat med en ökning från 1 mandat i Stortinget, till 8 mandat ! - Bröd och skådespel. Populism. Personliga fördelar till folk flest. När det gäller Rødt så läste man av åt vilket håll de aktuella vindarna blåste, och kom fram till att det var smart att profilera sig 100% MOT all vindkraftutbyggning, då fler och fler i landet var negativa till vindkraft och denna skara vindkraft-motståndare ökade stadigt. ( Bara 2 år tidigare hade Rødts Mimir Kristjansson skrivit artiklar i tidningar om att det var dags att storsatsa på havvind. ) - Även Ap och profiler från Ap, som Barth Eide och andra drev med populistiska kommentarer på twitter och i liknande mediala forum i senaste valet. - Alla vet att högerextremisterna växer av uppmärksamhet och motstånd. I ett tidigare val i Sverige satsade Miljöpartiet allt på att utmana Sverigedemokraterna om vilket parti som skulle vara Sveriges tredje största parti, - vilket Miljöpartiet var före detta val, S och M var så klart större. - Taktiken visade sig vara kontraproduktiv. - Så visst är det så, att man ska satsa på att framhäva sin egen politik. I dag är ( var ) SD största parti efter Socialdemokraterna. - Dock bedömmer jag politiker och politiska partier inte endast och allena efter vad de säger och påstår för dagen, utan bakgrund och tidigare åsikter - och även aktuell politisk taktik tar jag med i bedömningen och evalueringen av de politiska partierna. - Annie Lööf satsade all krut på att fördömma SD i den senaste valrörelsen och hennes parti minskade en hel del. Nu ska hon avgå och en ny partiledare ska tillsättas. - Det ska nämnas att Annie Lööf hotats till livet av suspekta höger-extremister samt att en av dessa mördade en person i Almedalen, Gotland i valrörelsen i år. - "SD-svansen" bygger upp rädsla med sina hot i de nya medierna på nätet. Även nuvarande SD-politiker i Riksdagen låter det framgå att deras motståndare och även deras medspelare, som senast Liberalerna ska hålla sig på mattan, ANNARS ! - Så taktiskt sätt ger det inga resultat framåt i form av ökat antal röster att uppmärksamma SD för deras bakgrund och politiska taktik. - Det har jag vetat länge. - NU styr SD den nya brunblåa regeringens politik. Man har ett eget politiskt kansli i Riksdagen. Man drar i trådarna och de andra "dansar runt" som nicke-dockor. - Det blev en ny regering. Man lyckades att bilda ett MOTBLOCK mot vänster och mittenpartierna. - Men det kommer att kosta ! Vi ser ett starkt motstånd INOM Liberalerna MOT partiledningen. - Många Liberaler röstade INTE på sitt eget parti i detta valet. - Nu har ett antal folk från Liberalerna skickat en bok som förklarar SD-s bakgrund och historia till alla sina liberala representanter i den nya regeringen.

 

Håkon Andreas Møller:

Lørdag velger landsmøtet i Miljøpartiet De Grønne ny partileder. Jeg kommer til å gi min stemme til Kristoffer Robin Haug.

I løpet av et drøyt år har vi gått på et skuffende valgnederlag, vært gjennom en valgkampevaluering, vedtatt en ny langtidsstrategi og fått på plass en strategi for valgkampen i 2023.

Gjennomgangstonen er at for å lære av stortingsvalgkampen, må vi kommunisere annerledes og bredere.

Likevel lever den evigvarende diskusjonen om bredde vs. spissing videre. Skal vi jobbe for å få eierskap til flere saksområder, eller er det viktigst å fremstå som partiet som vil mest og leverer best på klima og natur?

De nevnte strategiene burde vært nok til å legge den diskusjonen død. Vi er nødt til å gjøre ting annerledes. Vi trenger ikke sakseierskap til alle politikkområder, men vi må overbevise velgerne om at vi har en sosial samvittighet og forstår bekymringene deres. I dag er det fortsatt en utbredt oppfatning at vi KUN har miljøpolitikk.

Det er ikke godt nok for folk.

Det vil kreve stor innsats å få troverdighet på flere områder enn miljø. Det kan vi gjøre innenfor rammen av en helhetlig grønn ideologi som bygger på en grunnleggende omtanke for alt levende. Det inkluderer dem her hjemme som sliter med sykdom, sitter fast i rusavhengighet eller mangler penger til å betale strømregninga, husleia eller fritidsaktivitetene til ungene sine.

Kristoffer Robin er den av lederkandidatene som er best egna til å formidle dette.

I tillegg til å ha jobbet frivillig for partiet i årevis, er han helsepolitisk talsperson, han har jobbet med stortingsgruppas alternative statsbudsjetter, og vært aktiv i både lokal-, fylkes- og rikspolitikk. Han vet at praktisk politikk handler om å sette seg inn i og ta stilling til alle slags saker på alle slags politikkområder.

Kristoffer Robin er genuint opptatt av å formidle helheten i grønn tenkning, sånn langtidsstrategien vår slår fast at vi skal gjøre. Den ideologiske forankringa vår er det som gjør oss til noe mer enn et litt grønnere SV eller et litt sentrumsorientert Venstre.

Kristoffer Robin har karisma til tusen, og evnen til å se gjennom PC- og TV-skjermene og inn i de tusen hjem. Han utstråler ro, empati og forståelse, og har uunnværlig yrkeserfaring fra endrings- og kriseledelse i privat næringsliv. Kristoffer Robin KAN det å lytte til og snakke med folk.

Altfor lenge har vi blitt oppfattet som kompromissløse, høylytte, belærende og sinte.

Sinne avler sinne. Og ofte rammer den oss.

For all del, vi har klart å bygge et slags grunnfjell vi appellerer til. Alle 3,94 prosentene av dem.

Langtidsstrategien slår også fast at vi ikke bare skal vokse i de store byene, men i hele landet. Jeg har vært lokallagsleder på bydelsnivå i Oslo, og er kjempestolt av alt partifellene i Oslo får til. Men i lys av målene i langtidsstrategien er det et stort paradoks å skulle gjøre partiledelse og stortingsgruppe enda tettere koblet til det som skjer i Oslo.

Så er det noen som oppfordrer til stø kurs av frykt for uro og splittelse i partiet. Vel, jeg har nyheter dere: Partiet er splittet allerede. Ute i lokallagene er mange slitne. De er lei av svartmaling, skremmebilder og karikering. De ønsker seg ikke stø kurs, men et tydelig brudd med det som har vært.

Langsiktig tenkning er noe av det som kjennetegner grønn ideologi. Å velge Kristoffer Robin er den mest langsiktige investeringa partiet kan gjøre nå. Selv om han har erfaring og klokskap i bøtter og spann, er han ung. Han har visjonene som trengs, fremtiden foran seg, og viljen til å bygge stein på stein for å skape et grønt folkeparti.

Derfor stemmer jeg på Kristoffer Robin Haug som ny partileder i Miljøpartiet De Grønne.

 

FB-grupp eller sida: "En köpfri dag."

Repris:

Runt 4 år sedan:

Svenska rekommenderas. Ensidig engelska bör undvikas.

Svar från "En köpfri dag: - Du får gärna översätta.

Mika: - Mindre stress ? Köp mindre !

Finns också översättningsprogram.

En köpfri dag: - Ja, vi menade om du eller någon 

vill göra motsvarande bild med svensk text så hade vi använt den istället.

Minska stressen

Köp färre prylar.

Mika: - Stort tack för eder tillmötesgående attityd. Borde väl gå att hitta någon lämplig bakgrundbild på nätet.....med eller utan text. Svensk text då... 

Fråga- Hur svårt kan det va ? Att hitta en ny bakrundsbild som man laddar ned från nätet !!

En köpfri dag: - Vi jobbar ideellt med det här. En enskild persons önskemål om bakgrundsbild står inte överst på vår prioriteringslista, men vi kommer absolut byta bakgrundsbild tids nog.

Mika: - Jag byter bakgrundsbild på några sekunder på min fäjsboksprofil.

Så ursäkta mig, men jag förstår verkligen inte problemet !

Amerikansk livsstil med über-konsumtion, 

breder ut sig mer och mer.....Säg Nej till att hoppa på detta.

Det kan också ses som en viktig markering mot den extrema kommersialismens högborg. 

Ett stort land i väster som säljer sin produkt: Überkonsumtion "worldwide" 

att inte "köpa" deras tyngsta argument för detta, nämligen deras språk.

BUY TIL YOUR DIE DAY

Kommentar den 23 november 2022: 

Mika - Många dagar fria från köp och engelska i Sverige.

 

Värna vårt språk.

Bernt Abrahamsson:

- "Jag tycker att riksdagen ska sätta ihop en utredning

som arbetar fram bindande lagar i språkfrågan.

Vi har ju en språklag sedan 2009,

men den är till intet förpliktigande för någon,

och har visat sig synnerligen tandlös."

 

Toine C. Sannes leder, igjen - i Sortland MDG.

Så har jeg gjort mitt som leder i Sortland MDG. 

Nå er Toine tilbake som leder.

Det lover godt innfor kommunevalget, september 2023.

Tilbake som leder - vol.no

Sannes er partiets eneste folkevalgte i Sortland, og sitter i kommunestyret.

– Toine er rutinert og har lang fartstid i Miljøpartiet De Grønne. Hun sitter i Sentralstyret, i Landsstyret og har tidligere vært partiets fiskeripolitiske talsperson. Vi er glade for at hun nå påtar seg ledervervet i Sortland, skriver Sortland MDG i pressemeldingen.

 

 

Ole-Jacob Christensen:

SALAT MELLOM BROSTEINENE

(Bonde og småbruker, november 2022)

Ole-Jacob Christensen, bybonde

Da vi flyttet fra gården i Valdres, flyttet vi til sentrum av Nice i Sør-Frankrike, en by med nærmere 400 000 innbyggere. Mer urbant kunne det ikke bli! Men jorda er aldri langt under asfalten. Underetasjen i leiligheten var det tidligere stall for esler og muldyr som bøndene kom med til byen for å selge ost og grønnsaker. Før området ble by, i siste halvdel av 1800-tallet var det stort sett appelsinlunder her. Nå har vi tatt opp tradisjonen og plantet to appelsintrær, et sitrontre og et grapefrukttre i bakgården.

Slik har det vært i alle byer. Matproduksjon var en integrert del av bylivet. I bakhagene vokste grønnsaker, og mange fôret fram høns, kyllinger, kaniner og griser. I småbyene var det ikke uvanlig å ha fjøs til en ku eller to. På industristedene var tokyrs industriarbeider et innarbeidet begrep.

Kolonihagen var siste rest av dette selvforsyningssystemet, og var lenge truet av utbygging på den ene siden og supermarkedet på den andre. Å stelle i parsellhagen var en bestmorsyssel som var i ferd med å få av moten.

Nå har pendelen snudd. Salaten og gulrøttene er på vei tilbake til byen, men må kjempe mot ekstreme tomtepriser, parkeringsplasser og utbyggerinteresser. I boka Sous les pavés, la terre (Under brosteinen er jorda), beskriver geografen Flaminia Paddeu hvordan byjordbruket kjemper seg fram i Paris, New York og Detroit. Situasjonen i Paris og New York kan nok ligne på den vi finner i større norske byer, der kampen om plassen også er hard. Det er langt flere som vil dyrke enn det er jord til. Men kampviljen er nok sterkere: "Nesten alle initiativene begynner på samme måte: Et kollektiv eller en organisasjon begynner å bruke et ledig område, mer eller mindre legalt. Etterhvert prøver brukerne så godt de kan å legalisere dyrkingen". Burde ikke også norske geriljagartnere bli litt frekkere?

Å dyrke i byen har mange mål. For enkelte kan det bety et viktig tilskudd til en dårlig lønn eller sosialstøtte. For andre gir det tilgang til sunn og variert mat i byområder der bensinstasjonen ellers er eneste mulighet til å få tak i mat (dette gjelder i USA). For innvandrere gir hageflekken mulighet til å dyrke matvekster fra hjemlandet som ikke ellers er å oppdrive. For andre er det sosiale viktigst. I hagen møtes naboer som ellers ikke har særlig kontakt, og innhøstingen er et fint påskudd til en nabolagsfest. OG: De som selv ikke deltar aktivt, kan glede seg over et grønnere og triveligere utemiljø.

Intervjuene som Flamina Paddeu har med hagebrukerne, avslører hvordan bypolitikken og byplanleggingen er blitt privatisert, og hvor sterkt økonomiske interesser styrer. Begreper som felles beste veier lite når eiendomsutviklere kan betale mange hundre ganger det som hagebrukerne kan. Problemet er kjent for leserne av Bonde og Småbruker: Verdien av mat er grovt undervurdert i forhold til mindre grunnleggende goder.

Siden annen verdenskrig har byene est ut uten tanke på miljø, matsikkerhet eller transportkostnader. På tross av at Paris ligger midt i et av Europas mest fruktbare områder, fraktes matvarene i gjennomsnitt 660 kilometer for å nå byen. Midt mellom kjøpesentre, kontorbygg og veier må bybonden tilkjempe seg plass i "kapitalismens ruiner" - i stor grad et ødelagt og dyfunskjonelt landskap som byene i dag kjemper for å komme seg ut av. Men flere titall års betong og asfalt har bygd opp en infrastruktur som er tung å bryte opp.

Ikke desto mindre kan Flamina Paddeu også vise til eksempler der byene gjør virksomme tiltak for å gi plass til lokal matproduksjon. Det kan være vanskelig å tilby jord til en akseptabel pris til bybøndene, men en del byer tilbyr dem rimelig leie eller bruksrett så lenge de dyrker parsellene. Andre byer, som "Dijon, Rennes, Grenoble og Montpellier har vedtatt planer for å styrke selvforsyningen med mat og lokale omsetningskanaler sammen med bøndene rundt byen". Har norske byer inngått avtaler med lokale bønder for levering til lokale kantiner som rådhus og sykehjem? Jeg vet ikke, men da jeg tok opp saken med daværende ordfører i Vestre Slidre for noen år siden, var reaksjonen helt avvisende.

Byfolk har også behov for jordkontakt, for å ta i noe annet enn tastatur og telefon. Å lære barn og ungdom om sammenhengene i et økosystem, om hvordan en plante fungerer og hvordan man dyrker poteter og epler, burde være grunnleggende i ethvert undervisningssystem. I følge en fransk meningsmåling, mener 68% av befolkningen "at det er vesentlig at byen har store grøntområder, og 31% ønsker å stimulere byjordbruk. Hvorfor tar så få politikere fatt i dette?

I motsetning til New York og Paris har norske byer tilgjengelig jord i kort avstand for alle innbyggerne. Parkeringsplasser kan omgjøres til frukthager - og byene kan inngå avtaler med bøndene rundt om jordleie, og gjerne også tjenester som rådgivning, tilgang til vann, legging av kompost osv. Fordelene er enorme: Triveligere bomiljøer, bedre intergrering, mer sosialt liv, aktivisering av dem som ikke er i arbeid, kontakt mellom generasjonene, og ikke minst bedre helse på grunn av fysisk aktivitet, meningsfulle aktiviteter og bedre kosthold. Hvis ikke kommunestyrene rundt om tar fatt i den økende interessen for urbant landbruk og parselldyrking, er det noe alvorlig galt fatt. Eller de lar seg styre av interesser som ikke er innbyggernes.

Ole-Jacob Christensen, bybonde

Flamina Paddeu: Sous les pavés, la terre

Édition du Seuil, 2021

 Kjell-Arne och Carina har kopplat in sina solceller på el-nätet, nu.

April 2022: - "I Sverige installerades 136 fler vindkraftverk under 2021 jämfört med året innan, vilket innebär att installationstakten har ökat. Vid slutet av 2021 fanns det totalt 4 754 vindkraftverk som bidrog till cirka 16 procent av Sveriges elproduktion. Det visar ny officiell statistik från Energimyndigheten."

Tommy: - är det så jävla konstigt att man bygger vindkraftverk när staten ställer upp med en massa subventioner ?...Vänta å se 

om det är lika kul att bygga nya vindkraftverk nu 

när dom ska få ta alla sina kostnader själva...

Mika: - Heller inte ekonomiskt lönsamt att bygga ny kärnkraft. 

Helt till den nya regeringen lovade garantier på 400 miljarder.

Tommy: - Du har nog inte förstått vad dessa 400 miljarder i garanti är till för...

Ta reda på det och återkom gärna när du vet...

MIka: - Garantier till de som vill bygga ny kärnkraft i Sverige. - Det är ( var ) inte affärsmässigt lönsamt tidigare, och det är det egentligen inte nu heller, men när man har ekonomiska garantier i ryggen, så . . . .