Vägen slutar.

Kärnkraft är en återvändsgränd.

De flesta som vill ha kärnkraft

runt omkring i flera länder är

de politiska partier och rörelser som står längst till höger.

Många så långt till höger som det går att komma.

Kärnkraft är inte Särimner eller en Perpetuum mobile,

men det är därimot solenergi !

Kärnkraft och vilja att få bort den ur energisystemet

var huvudanledningen till att Miljöpartiet bildades i Sverige år 1981,

ett år efter den svekfulla folkomröstningen om kärnkraft.

 

Takk til alle dyrene som hjelper oss.

Veldig bra med husdyr - hagedyr.

Vi får stor hjelp av mange flinke smådyr,

hvis vi bare vil ta det imot.

Marihønene spiser massevis av kryp

som ellers hadde spist opp fine blomster,

edderkoppene tar hånd om andre kryp,

småfuglan plukker mange mange småkryp,

makken i jorda bearbeider jorda så den blir luftig og fin

dette jobb gjør makken gratis og det er

mer enn noen gartner klarer.

 

Småskalig fossilfri egenproducerad ström vid den egna bostaden.

Fossil energi är inte bra.

Kostar mycket.

Är storskalig och kan producera ganska mycket energi,

vilket gör det svårt att byta den med annnan energiprdouktion

som är fossilfri och småskalig och långsiktigt hållbar

och mer styrbara för den enskilde individen.

Se på Sveriges exempel: Kärnkraften skulle vara helt avvecklad 2010.

- FOKUS bör sättas på att göra alla hushåll självförsörjda

med småskalig fossilfri energiproduktion,

som de producerar på, i och vid det egna huset / bostaden.

 

I Varberg som på så många andra ställen "förtätar" man bebyggelsen i staden.

Bättre att bygga ut i orterna runt omkring i kommunen !

Bygg nytt på ny mark

i Tvååker, Veddige, Skällinge, Rolfstorp, Valinge, Tofta, Torpa,

Hunnestad, Himle, Väröbacka, Bua.

- Förtätad bomiljö, - men inte FÖR tät,

det måste va mellanrum mellan huskropparna,

med luft, gång och cykelstigar, grön ytor och parker.

- Bostadsblock med många lägenheter i varje.

Med innegårdar för gemensamma aktiviteter

som lek, torka tvätt, odla grönsaker, örter, frukt och bär, grillplats.

Varje lägenhet kan ha ett rymligt inglasat rum / balkong med odlingsmöjligheter.

 

Slutt å leite etter mer olje - Vi kan ikke bruke den hvis vi vil ha en levelig framtid.

Fra NRK:

64 oljeselskaper har aldri betalt skatt til Norge, 

men fått utbetalt mer enn 72 milliarder kroner fra statskassa. 

Snart kan beløpene øke.

I mer enn 15 år har du som norsk innbygger betalt for at oljeselskaper skal lete etter mer olje og gass i Norge, eller legge ned.

NRKs opptelling viser at 64 oljeselskap totalt har fått utbetalt 72 milliarder i refusjoner fra staten i perioden 2005 - 2019.

Disse selskapene har i sin levetid betalt null kroner i skatt til Norge. Noen er ennå aktive, andre har slått seg sammen med andre oljeselskap eller lagt ned.

Totalt er 136 milliarder kroner utbetalt til 95 selskap (se liste nederst i saken).

Fått 72 oljemilliarder, aldri betalt skatt – NRK – Klima

2015.

 

Det är aldrig för sent att engagera sig.

Jag har fått i uppdrag att leda kurser 

på Videregående skole på Sortland,

två dagar från den 1 juni. 

Hur man målar och tillverkar plakat, blandar färger och skapar effektiva slagord.

Eleverna har detta som ett projekt under klimtuka 2022.

Själv blev jag politiskt medveten som 13-åring

och engagerade mig i det politiska ungdomsförbundet SSU,

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund.

En klasskompis i skolan övertygade mig att bli medlem, 

sedan han berättat om att SSU 

ville ha enkla, tydliga och billiga varor 

i butikerna, - och det realiserades några år senare som "Blåvitt" 

- Konsums blåvita varor,

Blå text på vit botten: SCHAMPO, TVÅL och så vidare.

En annan politisk fråga var Internationell Solidaritet

och jag skänkte varje månad en del av min månadspeng

till SSUs Internationella Solidaritetsfond.

1982 gick jag med i det nybildade:

Miljöpartiet och jobbade inom partiet i 9 år.

1988 kom vi in i Sveriges Riksdag

och samtidigt i min hemkommun Varberg,

där blev jag en av 3 ledamöter för Miljöpartiet i Kommunfullmäktige,

och motionerade flitigt om diverse saker, som till exempel:

Rökfritt i kommunala lokaler, 

vegetarisk mat i kommunens skolor, 

minskat förbruk av papper i kommunala handlingar med mera

och Bilfritt i stora delar av stadens centrala delar.

Första punkten, rökfritt i kommunala lokaler

gick igenom rätt av, och de andra förslagen 

så småningom, bit för bit, så att säga.

Sortland MDG har skrevet inn i sitt program at vi vil satse på graffiti i byen vår.

Det er viktig vi gjør hva vi kan for å skap et kreativt Sortland.

Vi kan göra våra trädgårdar vildare.

Kurt Hansson:

Att verka för förnybar energi är viktigt,

men vi kan också öka markens växtlighet

och därmed binda mer koldioxid

än vi och naturen redan gör.

Vi kan också förvilda så mycket mer i våra trädgårdar,

genom att skapa skogsträdgårdar

där det kan växa många

olika arter och matnyttigheter också.

 

Une Bastholm, leder Miløpartiet De Grønne:

Une Bastholm, leder, Miljøpartiet De Grønne: 

- Den nære naturen er en unik kvalitet ved å leve i Norge. 

Enkel tilgang på fri natur gir god helse, mer livskvalitet, 

store naturopplevelser og økt kunnskap om naturen. 

Den aller viktigste arenaen for friluftsliv 

er de områdene som kan nås til fots fra hjemmet, barnehagen eller skolen, 

på sykkel eller en kort reise fra folks hjem. 

Befolkningsøkningen i byer og byregioner 

fører i dag til et stort press på denne nærnaturen. 

Derfor er det nødvendig 

å styrke vernet av de viktigste frilufts- og naturområdene, 

både i stor skala som bymarker og byfjell, 

og i liten skala i boområder og i umiddelbar nærhet til skoler og barnehager.

Socialdemokratisk klimatpolitik = Populism.

 

POPULISM OM ATT VANLIGT FOLK INTE BEHÖVER STÄLLA OM ÄR EN LÖGN SOM HINDRAR OMSTÄLLNINGEN.

Björn Lindgren:

Det var väntat att regeringens klimatpolitik skulle försämras när MP lämnade. Men att S skulle sjunka till denna nivå, det trodde jag faktiskt inte.

Bilden visar vad Annika Standhäll (S), miljö- och klimatminister, skriver på Twitter. Artikeln i Aftonbladet hon kommenterar är en ledare som säger typ: Vanligt folks charterresa en gång om året är inget problem - gör det dyrare för de rikaste att flyga och billigare för vanligt folk.

Vi är i ett akut nödläge för mänskligheten. Det är inte industrin, rika ELLER vanligt folk som ska ställa om. Det behöver ALLA göra, NU!

Inom många områden får en politiker med stora visioner acceptera att vägen framåt kanske bara är i små steg, reform för reform. Att inte gå för snabbt fram om folkets stöd eller majoritet i riksdagen inte finns. Så byggde S mycket av vår välfärdsstat under förra århundradet.

Problemet med klimatet är att naturen inte kompromissar. Vi måste göra en enorm omställning, nu. Idag finns inte folkligt stöd för det, sett till valresultatet. Ändå måste varje ansvarstagande politiker försöka, och tala klarspråk om vad som krävs. Speciellt som miljöminister.

Och klarspråk och fakta här är att BÅDE jetset-flygaren och undersköterskan behöver dra ner sitt fossilflygande till nära noll. Annars väntar klimatkatastrof. De som drabbas först och värst är världens fattigaste, som idag inte är i närheten av att flyga på charter.

Det miljöministern säger är i stora drag att bara världens rikaste 1 % slutar flyga, kan världens rikaste 2-10 % (dvs vanligt folk i Sverige) fortsätta som vanligt. Det är en lögn. Konsekvensen blir antingen:

A Folk behöver ställa om i ännu större brådska sen

B Klimatkatastrof

Så ja, superbra S om ni får med er folk på tåget, med er populistiska klimatpolitik. Frågan är bara vilken jävla nytta det gör att tåget åker med liiite lägre fart när det till slut åker över stupet.

Men ja, fram tills dess har ni kanske lyckats behålla makten ytterligare ett tag till. Grattis!

 

Jag låter maskororna blomma.

Løvetand, Löwenzahn, Løvetann, Dent de Lion, Dandelion, Maskors, Mælkebøtte.
Det finns de som menar attt maskrosor ( Löwenzahn )
är en plåga "och bör rotas ut", som Carl Anton sjunger i sin berömda visa.

Jag ser dock inga problem med Lövetann i gräsmattan, snarare tvärtom !

Gräsmattor är ett jätteproblem,

då insekter behöver en annan biotop än en monokultur som vi män i skor menar är bra.

Kan odlas i pallkragar om man absolut inte vill ha den lös.
Genom att täcka över pallkragen, blir bladen bleka och inte så beska, som annars.

Men de går lika bra att ätas "otäckta" - inte allas otäckt. 

Massor av mineraler och goda nyttiga ämnen i denna ört.

 

Jag menar att Miljöpartiet de gröna ska jobba för att stärka det svenska språket.

Jonas: - Språkkonservatism är kanske inte vad som mest utmärker Miljöpartiet. 

Det känns ganska rimligt ändå.

Mika: -Det är trist om / att MP inte obeserverar verkligheten och förbättrar sitt politiska program för att stärka svenska språket i Sverige inom alla områden.

Mika: - "Marknadsliberalism" är en dålig och icke hållbar modell - också inom detta område. - Låt marknaden bestämma över vårt språk och acceptera marknadens val. - NEJ TACK !

Jonas:- det må vara din åsikt. Jag antar att Fredrik Lindström inte står så högt i kurs hos dig? För min del är språkvård inte detsamma som språkkonservatism. För ett politiskt parti som inte odlar myten om den rena svenskheten är frågan förstås tämligen perifer.

Mika:- Att svenska språket bytes ut med ensidig engelska i allt fler sammanhang i vår land. Och detta sker i huvudsak utan att några beslut om detta fattats av oss genom våra demokratiskt valda representanter i Riksdagen. - Det är synnerligen magstarkt att kalla detta för: "Språkonservatism."

Jonas:-  ja, för min del skulle jag kalla det språkutveckling. Att vilja påverka den parlamentariskt kallar jag politik. Jag kan missta mig, men jag uppfattar dina inlägg som att du vill att politiken för språkutvecklingen ska vara konservativ. Stämmer inte det?

Mika:- Du sätter stämpeln "språkkonservatism" på språkpolitik. - Ordet "Språkutveckling" kan man använda både om en utveckling av ett språk och allt som därtill hör det vill säga vad det för med sig för konsekvenser på mångt och mycket i ett land. - Eller alternativt, så som jag uppfattar att du använder ordet, - det som "marknaden" - utan inblandning av demokratiska folkliga processer, som vi har vad gäller annan politik, omsorg, vård, skola, miljö, flyktingpolitik, klimat, arealanvändning, med mera. - Det vill säga om marknaden anser att svenska ord och begrepp ska ersättas med ensidig engelska, så är det endast en "språkutveckling" som vi ska bejaka, - "språkkonservatism", som att stärka vårt modersmål, är inget viktigt.

Jonas- du skrev att det är magstarkt att kalla engelskans påverkan på det svenska språket för "språkkonservatism". Jag utgår ifrån att du inte alls menade det. Jag benämnde det därför, utan värdering, istället för språkutveckling.

Det som du ogillar att jag kallar språkkonservatism är snarare åsikten att vi genom parlamentariska beslut ska hålla emot en på något sätt oönskad språkutveckling, eller hur?

Nu fortsätter du att beskriva din hållning i frågan och jag ser få skäl för dig att värja dig för begreppet konservatism, eftersom det är bevarande av det svenska språket som du uppenbarligen vurmar för.

För min del är jag språkligt intresserad och kan vara trög att omfatta snabba förändringar av det språk jag behärskar, men ser det inte för den skull som självklart mindre demokratiskt att folkets användning av språket i huvudsak avgör vad som blir normerande..

Mika:- Du välkomnar alltså ett utbyte av vårt modersmål svenska mot engelska. - Ja det lov att tycka att det ska ske. - Det är dock icke den officiella linjen från MP vad jag förstår- -Men man har ju rätt att ha egna personliga åsikter. - I vårt land har vi numera en språklag, som är antagen av Sveriges Riksdag. Den började gälla från och med den 1 jukli 2009. - Det tycker jag är väldigt bra, - men det finns så klart potetial att skärpa densamma och göra den ännu bättre. - Det bästa är om vi medborgare i landet, får vara med och ta beslut om hur vi vill utforma saker och ting som berör oss, vi som bor i landet Sverige.

Språklag (2009:600) Svensk författningssamling 2009:2009:600 - Riksdagen 

Svenska språket

4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Bra skrivningar i vår språklag ! - Att "folkets" användande ska bestämma vilket språk som ska användas i vårt land, - är väldigt lite genomtänkt och alls icke aktuellt ! - Följ den svenska språklagen.

Jonas:-  ja, den räcker nog ganska bra som den är. Ju!

Den motsätning som du tecknar ser jag inte.

Jag tror att du riskerar att hamna i en hållning som måste förbujda några av dina egna inlägg. Påhittet att jag välkomnar ett utbyte av ett språk till ett annat saknar grund och något sådant är det heller inte som sker med det svenska språket just nu, även om vi lånar många uttryck och ord från framför allt engelskan.

Calm down, man!

Mika:- Överraskad ? - Visste du att det fanns en svensk språklag ? Troligen inte. - Nej det är inte "folket" som avgör vilket språk som ska vara gällande i Sverige - ( läs engelska ) det är heller inte en "utveckling" som är styrd av marknadens behov och önskningar - det är som så mycket annat i samhället styrt av våra demokratiskt valda personer i våra politiska partier, genom de beslut de fattat i Sveriges Riksdag, som framgår här. - 6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. - Utvecklingen av vårt modersmål, svenska och användandet av detsamma vilar alltså i hög grad på våra myndigheter, kommuner, landsting, stat och andra. Det är alltså svenskan som ska användas och vårdas och utvecklas, - ett språkbyte till ensidig engelska står det inget om i Språklagen.

Vi håller oss till fakta, så får man som sagt tycka och tänka vad man vill på det personliga planet.

Bli en Matredder nå🌱 Last ned appen Fuud og tegn et Fuudfriend års abonnement:

Mika: - Hva betyr FUUD ?

FUUD: - Hei Mika! Det viser til det engelske ordet "food". 

Vi håper på at en dag i fremtiden kan vi også redde mat i andre land.

Mika: - Men hvorfor et det to u isteden for to o ??

Og hva har det med "å redde mat i andre land" å gjøre ??

FUUD: - det er bare en annen måte å skrive "food" på. Ordet "Food" har trademark og kan ikke brukes.

Vi valgte et navn med internasjonal klang fordi vi ønsker å kunne redde mat i utlandet i framtiden Og da bør man hete noe som engelsktalende folk kan forstå. God helg Mika!

Mika: - Spørs om stavninga "går hjem" hos de engelskspråkige folkan.

 

Analys - Birger Schlaug:

Så kom då Isabella Lövins andra bok. Den första hette Tyst hav och blev succé.

Nu är hon tillbaka från utflykten i partipolitiken. Och blev på något sätt sig själv igen. Så tolkar jag det som Isabella Lövin skriver i boken "Oceankänslan - om behovet av en ny berättelse".

Boken är välskriven och engagemanget för havet och klimatet flödar genom texten. Och - hör och häpna - hon längtar efter en berättelse, en vision, om ett annat samhälle. Det vill säga just det som jag och andra kritiserat MP för att sakna. Hur kunde det bli så?

Det som mest berör mig i boken är varför det blev som det blev, och inte som det kunnat bli. Det hettar till när hon berättar om manegen i Agenda, stoppklossar i klimatförhandlingar och den stab som försökte forma om henne. Ibland blir det om inte bittert så i vart fall sorgesamt. Partipolitikens villkor är allt annat än lättsamma.

DET HADE KUNNAT GÅ BÄTTRE

Något populärt språkrör, med skapliga förtroendesiffror, blev Isabella Lövin inte. Villkoren för språkrör formas inte bara av omvärlden och medierna utan också av den kultur som utvecklats i det egna partiet. Det gör ont att läsa om hur politiskt inkompetent partiets strategi byggdes upp inför valet 2018.

Oceankänslan är på det sättet en sorgsen bok - ärlighet blir ofta sorglig om det handlar om politik. Mest sorgligt är att Isabella Lövin inte blev den bästa Isabella Lövin under sina år som språkrör. Hon blev språkrör alldeles för tidigt. Utan egentlig partierfarenhet, utan att riktig vara del av partiapparaten, utan att - tror jag - känna sig hemma.

FRÅN SOMMAR TILL SPRÅKRÖR

När Isabella Lövin 2008 höll ett Sommar i P1 var jag en av dem som ringde MP:s kansli och påtalade att nu måste dom verkligen få ändan ur vagnen och se till att hon kom med i MP, hon talade ju som en äkta miljöpartist.

Och sådana behövdes, tyckte jag, som hade blivit djupt besviken på hur partiet utvecklats under några år. Hennes Sommarprogram var lysande, helt lysande grönt över hela fältet.

Jag visste att KD var ute efter henne - de behövde någon som ersatte Anders Wijkman i EU-parlamentet. Anders hade fungerat som en egen liten satellit, allt annat än trogen det parti vars mandat han satt på genom att ofta rösta med den gröna gruppen. När han skulle sluta behövde man en ny fixstjärna för att överhuvudtaget klara hem ett mandat.Och Isabella var en fixstjärna, hon hade om inte annat blivit det genom sin bok Tyst hav.

Isabella hamnade i EU-parlamentet för MP. Och gjorde succé med sitt tålmodiga, konsekventa och gedigna överfall på EU:s fiskeripolitik. Hon förändrade sakernas tillstånd, hon respekterades, beundrades.

Inför omvalet 2014 drev hon upp MP till det näst största partiet. Fortsatt arbete i EU-parlamentet väntade. Men efter riksdagsvalet erbjöds hon istället plats i regeringen, som biståndsminister, utan att ännu ha förankring i Miljöpartiets vardagsliv.

När hon sedan plötsligt ombads ersätta Åsa Romson som språkrör förändrades hon - enligt min mening - genom att malas ner i en strategiskt usel kvarn som hölls igång av alltför många usla strateger som förstörde det mesta.

Att vara språkrör för ett parti som MP kräver att man inte bara är miljöpartist utan att man känner sig som en i rörelsen. Isabella Lövin hade mer gemenskap och kontakter med regeringen än med det parti som hon samtidigt skulle företräda. Det är i alla fall min bild.

KLIMATMINISTER

Om fiskefrågan och havet varit det helt dominerande för hennes arbete i EU-parlamentet blev klimatfrågan den stora uppgiften som miljö- och klimatminister. Kompetensen i sakfrågorna var det verkligen inget fel på. Men retoriken?

Jag har skrivit att Isabella Lövin föll i en av politikens mest bisarra fällor: överdriva sitt partis framgångar så till i den milda grad att människor uppfattar att partiet inte längre behövs.

När den så kallade klimatlagen lanserades så gjorde Isabella Lövin – strategerna var som sagt infantila – misstaget att påstå att klimatlagen skulle tvinga alla kommande regeringar att driva en bra, radikal klimatpolitik. Vilket således skulle innebära att MP inte längre behövs. Tablå!

(Att det sedan inte är sant är en annan sak, klimatlagen är ingen lag, ingen regering straffas om den missköter klimatpolitiken, det krävs ett grönt parti som driver på).

Frestelsen att blåsa upp sina egna insatser ligger på något sätt i politikens dna – hur många gånger hävdade inte klimat- och miljöministern att ”Sverige ligger främst” vilket gav signalen till väljarna att det "då fan i mig är de andra länderna som skall göra sitt, vi har gjort vårt".

Isabella Lövin gjorde så mycket som det gick att göra i klimatfrågan, utifrån de förutsättningar som fanns i regering och riksdag. Inte tu tal om det. Men hon – på uppmaning av hennes stab visar det sig – formulerade inte en berättelse, gav inte en vision, av vad Miljöpartiet ville.

EN BOK OM POLITIKENS MINDRE SMICKRANDE SIDOR

Boken innehåller interiörer från förhandlingar, möten med mediala giganter och töntiga journalister och blir på det sättet en lärobok i nutidshistoria – ofta på temat varför det blir som det blir istället för som det borde bli. Eller rent av måste bli om vi ska klara de kriser vi står mitt i.

Berättelsen om hur elbilen en gång skrotades efter hård lobbyverksamhet av olje- och bilindustrin borde läsas av många som vill förstå sammanhang, lobbyism och maktförhållanden.

För en tid sedan läste jag Åsa Romson bok – också den en god bit samtidshistoria. Isabella Lövins agerande när Åsa lämnade rollen som språkrör var inte den mest sympatiska, i vart fall inte om man får tro Åsa.

Och nog var det osnyggt att – vilket skedde – skylla dåliga opinionssiffror på riksdagsledamöterna Carl Schlyter, Valter Mutt, Annika Lillemets och Jabar Amin för att dom framfört kritik av ett par regeringsbeslut och istället röstat i linjen med partiets program, vision och löften.

Skulle tro att det berodde på att Isabella inte fått tid att växa in i partiet, förstå att både de som kallats ”realos” och de som kallas ”fundisar” behövs i ett grönt parti som vill vara levande och stå för den där berättelsen, den där visionen, som Isabella själv efterlyser. För politik består minst av två delar: dels det demokratiska hantverket med kompromisser och beslut, dels opinionsbildning för det partiet egentligen vill.

Boken ges ut av Natur och Kultur, som också gav ut hennes första bok efter det att en annan förläggare refuserat boken med motivet att författaren var okänd… Nu är hon inte okänd, och jag tror att hon åter är den bästa versionen av sig själv. Ett nytt Sommar i P1 skulle vara på plats.

Småskala selvforsyning i en hver hage, i parsellhager og på balkonger i drivhus og i innglassa rom i boligblokk.

Ingen sult i Norges vakre land. Ikke i dag - Ikke i morra. Men MDG bør uansett seff propagere for småskala selvforsyning for hverkvinne og mannsen, NÅ.

Kristin og Ole på Sortland har cirka null gressplen igjen i hagen sin, MEN masser av pallekarmer og jord samt drivhus der mye mat produseres.

 

Fäjsbokinnlegg:

MDG VIL REDUSERE PENSJONEN TIL ELDRE.

ER DET RETTFERDIG?

I MDGs alternative statsbudsjett går det fram at man ønsker å redusere pensjonene til alle gifte og samboende inkludert minstepensjonister. Jeg tror MDG er det eneste parti som går inn for ytterligere avkortning utover de 10% som gjelder i dag. Styret i Sarpsborg MDG ønsker støtte for å endre dette i budsjettet for 2023. Det er snakk om å inndra vel 4 mrd kr fra denne gruppen til andre gode formål og vi foreslår at dette heller må tas inn gjennom skattesystemet. Da vil de som har midler, inkludert pensjonister, bidra på en mer rettferdig måte.

Pensjonister er som andre folk, noen er fattige og noen er rike,

men alle har fått et betydelig inntektstap i forhold til da de var i jobb.

HVA MENER DERE?

Tirsdag 24.05. 22 var pensjonssystemets urettferdigheter

også oppe til debatt i DEBATTEN med Fredrik Solvang.

Mika: - Alla bør få mindre penger. Ju mer de har jo mindre bør de få.

Linn: -  Meiner du heilt seriøst at minstepensjonistane bør få endå mindre pengar?

Korleis begrunnar du det?

Mika: - Jo mer penger jo større kjøp av diverse mer eller mindre unødvendige ting. Ting og tang.

Linn: - Du meiner altså at minstepensjonistane er dei som brukar pengar på unødvendige ting, når dei i realiteten slit med å få råd til mat, husleige og ikkje minst straum?

Mika: - Fins helt sikkert en forbedringspotensiale også for minstepensjonister, liksom for andre. - Selv får jeg under 8.000 svenske kronor per måned og prøver å tenke på å bruke så lite penger som mulig. Kjøper mat til nedsatt pris, kjør minst mulig med bil, flyr ikke, ingen sydentur, begrenser uteliv, kino, teater, restaurantbesøk med mer. - Jeg er for borgerlønn til alle, samt progressiv skatt, det vil si at jo mer du har i inntekt og formue, jo MER betaler du til staten og fellesskapet. - For øvrig føler jeg meg rik.

Linn: - Fint for deg.

Mika: - Japp.

Skolmuseum i Ästad. Foto från 2012.

 

I vår rätta miljö. Foto i Ästad skola. Skolmuseum i Varbergs kommun.

I vår rätta miljö.

- Pappa min var lärare ( samt författare, agronom, adjunkt, amatörforskare, tecknare, konstnär ) ,

Mamma var lärare ( samt idrottsledare, teater och dansledare ) ,

Morbror lärare på Linnéunivesitetet, Växjö högskola ( samt meditationsledare ) ,

Broder Peter var lärare på Alnarp trädgårdsutbildning ( samt landskapsarkitekt, plantskoleägare, bokhandlare i trädgårdsböcker och bokkaféföreståndare ) ,

Farbror Sven samt kusin Sven var också lärare.

Ingunns mamma Liv jobbade som lärare ( samt rektor på Maurnes skole. ) -- Så vi har det i blodet.

Dessutom togs jag om hand av lärare Musikdirektör: Karin Hoflund när min far avlidit. Puuuuhhh !

 

Gunnar Westling:

Den vanligaste frågan man får är hur man mår.

Så tolkar jag i alla fall frågan "hur är det med dig?"

Frågaren hoppas och förväntar sig att man inte drabbats av något tråkigt, som fysisk sjukdom, illamående, sorg eller depression. Typ. "Tja, ganska bra" är väl ungefär mitt standardsvar. Men hur ofta (nästan alltid) skulle jag egentligen istället vilja säga: För djävligt. Jag mår illa av den här världen. Jag blir deprimerad av alla idioter. Jag har tappat tron på mänskligheten.

Det gör man ju inte. Men så är det ju. Jag har varit mer eller mindre borta från facebook i snart två veckor nu. Inte orkat engagera mig i andra människor online. Jobbat med tomaterna och jorden. Fotograferat insekter. Njutit av den finaste tiden på året. Och känt mig desillusionerad. Visserligen ordnat Fridays for Future som jag brukar, haft styrelsemöte i Klimatgruppen, träffat representanter för Södra Skogsägarna och kommunen, varit på en föreläsning med Jennifer Hinton (inspirerande!), skrivit under ett överklagande på detaljplan till ett nytt industriområde. Och säkert lite till.

Och ändå. Det gnager. Äter en inifrån. Glädje? Nej. Må bra? Bara om jag glömmer resten av världen. Glömmer att mänskligheten är på god väg att förstöra sin egen och de flesta andra arters livsmiljö.

I helgen ska vi bo på ett slott. Och äta polkagrisar. Och jag ska göra tårta. Hustrun fyller jämnt. Härom dagen var det för övrigt vår 36:e bröllopsdag. Alltid något att vara glad för.

”Fullt möjligt att 20-dubbla svensk solkraft till 2030”

Elanvändningen väntas öka kraftigt de närmaste åren, samtidigt som samhället måste minska fossilberoendet. Solkraften har en väldig ­potential och med rätt förutsättningar kan investeringar på uppemot 100 miljarder kronor göras redan till 2030. Regeringen måste nu ta fram en offensiv nationell strategi, skriver 13 solparksaktörer.

DAGENS NYHETER 26.05.2022.

DN DEBATT:

DN. DEBATT 220526

Rysslands invasion av Ukraina har satt Europas beroende av gas och olja i blixtbelysning. Sverige, liksom många andra europeiska länder, söker nu skyndsamt efter alternativ.

Samtidigt kommer allvarliga varningar från världens forskare i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. De globala utsläppen av växthusgaser är på den högsta nivån någonsin. Senast 2030, om bara åtta år, behöver utsläppen ha halverats för att Parisavtalets ambition om att begränsa uppvärmningen till maximalt 1,5 ­grader ska vara inom räckhåll.

En snabb och omfattande elektrifiering av industrin, transporterna och övriga samhället är avgörande för att minska vårt fossilberoende. I Sverige förväntas elektrifieringen leda till en dubblering av elanvändningen till 2045, och en kraftig ökning redan till 2030. Denna ökning ska ske i ett läge när underskott av elproduktion och flaskhalsar i elnäten redan hämmar näringslivets utveckling på flera håll i landet. Elpriserna i södra Sverige är fortsatt rekordhöga, vilket drabbar både företag och hushåll.

Utmaningen är stor. Men om solkraftens potential frigörs är det ingen omöjlig uppgift.

Markbaserade solparker kan byggas snabbare än något annat kraftslag – på 12–18 månader kan en solpark anläggas och anslutas till elnätet. Parkerna kan placeras nära elkonsumtionen och i de områden där behoven är som störst, vilket minskar belastningen på elnätet. Tre till fyra stora solparker som var och en producerar 300 GWh per år kan generera el motsvarande årsförbrukningen i en stad av Lunds storlek.

De senaste årens snabba kostnadsminskningar gör att solparker ­dessutom kan byggas utan statliga subventioner eller andra stödåtgärder. Med rätt förutsättningar kan uppemot 100 miljarder kronor investeras i solkraft redan till 2030.

Genom att snabbt bidra till elförsörjningen med billig och utsläppsfri el kan solparker alltså sänka utsläppen, minska beroendet av rysk energi, pressa elpriset och bana väg för elekt­rifieringen. Ändå har vi, jämfört med länder som Danmark, Nederländerna och Tyskland, bara skrapat på ytan av solkraftens kapacitet – trots att vi i stora delar av landet har lika goda solförhållanden och betydligt större oanvända arealer.

Därför behövs en offensiv och ambitiös politik som bereder väg för den svenska solrevolutionen. Vi har fem förslag på åtgärder som skulle frigöra solparkernas potential att snabbt sänka utsläppen av växthusgaser och öka elproduktionen:

1 Ta fram en nationell strategi och ett nationellt mål för solkraft.

En kraftigt ökad elanvändning kräver tydliga strategier för de energislag som kan bidra till att möta elbehovet. I rege­ringens elektrifieringsstrategi före­slås en fjärr- och kraftvärmestrategi, och Energimyndigheten och Natur­vårds­verket har nyligen tagit fram en strategi för en hållbar utbyggnad av vindkraft. Nu behöver regeringen också ta initiativ till en strategi för utbyggnaden av solkraft.

Strategin bör kopplas till ett mål för solkraft som motsvarar 15 procent av elanvändningen eller 30 TWh år 2030, där solparker står för cirka 18 TWh och installationer på byggnader för cirka 12 TWh. Det är 20 gånger så mycket som dagens produktion på cirka 1,5 TWh solkraft per år – en både ambitiös och genomförbar målsättning.

Strategin bör också, i likhet med vind­krafts­strategin, innehålla en regional fördelning av elproduktionen från solparker.

2 Låt klimatnyttan väga tyngre i miljöbalken.

Det måste bli lättare att genomföra investeringar som minskar Sveriges klimatavtryck. Klimaträttsutredningen har tidigare föreslagit att klimathänsyn ska föras in i miljöbalkens portalpara­graf och en avvägningsregel för hur klimatnyttan ska vägas mot andra samhällsintressen. Båda förslagen bör genomföras skyndsamt.

3 Ta fram kriterier för solparker som riksintresse.

Regeringen har meddelat att riksintressena för energiproduktion behöver ses över kontinuerligt mot bakgrund av klimatomställningen och den snabba elektrifieringen. I samband med det bör Energimyndigheten få i uppdrag att komplettera de befintliga riksintressena för vindbruk och värmekraft, där bland annat kärnkraft ingår, med kriterier för riksintresse för solparker.

Specifika markområden bör inte pekas ut, men kriterier för lämplig placering av solparker kan ge vägledning när samhällsnyttan med solparker ska ställas mot andra viktiga samhällsintressen.

4 Gör tillståndsprocesserna effektiva och rättssäkra.

En avgörande anledning till att ­Sverige ligger långt efter övriga länder i utvecklingen av solparker är utdragna tillståndsprocesser. I teorin prövas solparker av länsstyrelserna genom ett enkelt samrådsförfarande. I praktiken är prövningen både oförutsägbar och tidsödande.

För att ge jordbrukare, ­kommuner, kooperativ och företag en reell möjlighet att satsa på solparker bör regeringen granska tillämpningen av reglerna för prövning av solparker, och presentera åtgärder som säkerställer att tillståndsprocesserna blir snabbare och att reglerna tillämpas korrekt och likvärdigt i hela landet.

5 Se över inmatningsavgifterna i elnätet.

Nätavgifterna för inmatning från solparker varierar kraftigt mellan olika nätägare beroende på vilken avgifts­modell som används. Större solparker har i flera nätområden oproportionerligt höga kostnader jämfört med andra energislag.

Därför behövs en dialog mellan solparksutvecklare och nätägare kring hur regelverket för nätavgifter kan justeras så att förutsättningarna för solkraften blir likvärdiga med andra energislag.

Solkraften kan inte ensam klara Sveriges elförsörjning, men den är ett utmärkt komplement till andra energikällor. Vattenkraften kan sparas i ­magasinen när solen skiner och det lagrade vattnet användas när behovet ökar. Sol- och vindkraft kompletterar varandra väl eftersom de producerar som mest el under olika säsonger, tider på dygnet och väderförhållanden. Energilagring i form av batterier och vätgas utvecklas snabbt och gör det möjligt att dra nytta av solkraften även när produktionen är låg.

Det är hög tid att regeringen och riksdagspartierna ser solkraftens potential och ger den en framträdande roll i ­planeringen av framtidens energi­system. Vi har inte råd att gå miste om den solrevolution som väntar runt hörnet.

Anna Werner, vd, Svensk Solenergi

Gustav Alberius, medgrundare och ansvarig för företagstransaktioner, HP Solartech

Holger Bang, investeringsdirektör, Nordic Solar A/S

Peter Braun, projektchef Sverige, Norge och Finland, European Energy

Andreas Brännström, Sverigechef, Better Energy

Christophe Desplats-Redier, regionansvarig för Europa, Afrika och Karibien, Neoen

Christian Gustafsson, vd, Ilmatar Solar

Thomas Jörgensen, projektutvecklingsansvarig, Sverige Begreen

Erik Martinson, vd och medgrundare, Svea Solar

Johan Skördare, vd, Energiengagemang

David Sätterman, chef för Eons solaffär

Johan Öhnell, senior rådgivare, Solkompaniet

Harald Överholm, vd, Alight