Enklare vardag i kollektivhus.

Intresset för att bo i kollektivhus i Stockholm ökar. Många lockas av vardagsgemenskapen och att slippa laga mat varje dag. I dag finns det olika typer av kollektivhus i Stockholm. Och det planeras för fler.

• Ett kollektivhus är ett vanligt bostadshus med normala lägenheter. Det finns gemensamma lokaler där de boende kan laga mat och äta tillsammans, odla sin hobby och umgås. I Sverige finns drygt 50 kollektivhus varav de flesta ligger i storstäderna.

• Det finns olika slags kollektivhus. I en del bor människor i alla åldrar, i andra människor i ”andra halvan av livet” utan hemmavarande barn. Det varierar hur många dagar i veckan man äter tillsammans. På Kupan är det måndag–fredag.

• De flesta kollektivhus har så kallad arbetsplikt som innebär att det är obligatoriskt att vara med och laga mat, diska och städa. På Kupan måste alla arbeta cirka fyra timmar per månad i husets matsal, liksom städning av de gemensamma utrymmena.

• Alla kollektivhus har en styrelse. Beslut fattas på husmöten där alla i huset får vara med. Utöver det finns ofta grupper med olika ansvarsområden, som till exempel matråd, städråd eller förtroenderåd, som kan hjälpa till att lösa konflikter.

• På Kupan finns två styrelser, en för bostadsrätten och en för allt som rör kollektivhuset.

• Danmark är det land som har flest kollektivboenden per invånare, ungefär tio gånger fler än i Sverige. Det är också stort i Holland och Tyskland och växer kraftigt i USA och Italien.

Enklare vardag i kollektivhus - Syre (tidningensyre.se) 

 

Found in a junkyard in the dessert, 

rescued and restored to its original glory. 

1947 Norman Timbs

MDG vil gjøre fyrverkeriforbudet nasjonalt.

I Oslo 

har MDG-byråden 

forbudt fyrverkeri 

i bykjernen. 

Men partiet vil 

gå enda lengre: 

De vil forby 

all privat oppskytning 

av fyrverkeri i hele Norge.

– Jeg tror nok at fyrverkerieksplosjoner utendørs hører fortiden til, på samme måte som at fossilmotoren vil havne på museum. Vi mener at tiden er overmoden for å forby privat fyrverkeri, sier distriktspolitisk talsperson Tommy Reinås i MDG til NTB.

Vil gjøre det forbudt å sende opp fyrverkeri i hele landet - adressa.no 

 

 

Dags å forby de gammeldags krutt-fyrverkeriene, nå.

BERGEN MDG: -

Vi vil erstatte fyrverkeriet med lys- og droneshow!

Fyrverkeri kan være gøy og stas for store og små, men rakettene er også farlig for brannfare, skader, for dyrene og byluften. Derfor vil vi heller ha droneshow og lysshow til det beste for klima, miljø og mennesker - og for futt, fart og fest!

Hva syns du om forslaget?

 

Energiproduktion.

Påstående: "Man har lagt ner kärnkraftverk utan att ersätta med annan produktion".

Fakta: De nedlagda kärnkraftsreaktorerna 

Barsebäck 1 och 2, 

Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 

producerade tillsammans som mest ca 23 TWh. 

Vindkraften kommer att producera ca 34 TWh år 2022. 

Dessutom tillkommer ca 2 TWh från solceller.

 

 

Debatt-inlägg från medlemmar i Språkförsvaret, publicerad i ett flertal svenska tidningar.

Säkra svenskan som undervisningsspråk! (bloggplatsen.se) 

Vi undertecknare är alla oroliga för den försvagade ställning som det svenska språket fått i det svenska skolsystemet. Engelskan har med sin status fått en upphöjd roll i många skolor, där enbart svenskämnet har undervisning på svenska. Detta hotar på sikt sammanhållningen och demokratin när allt fler unga människor får en svagare egen svenska eller anser den vara mindre viktig.

Sverige har ett unikt skolsystem med en elevpeng som följer skolvalet. Vi är också unika med att inte kräva att skolor har det gemensamma språket svenska som bas för skolan. Detta är särskilt anmärkningsvärt när vi har en språklag 2009:600 där §6 säger:

”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”.

Vad kan bli mer allmänt än ett skattefinansierat skolsystem?

I språklagen §5 står också: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”

Som läget är idag växer antalet skolor med mycket eller övervägande engelsk undervisning stadigt, såväl friskolor som kommunala skolor. Den enda reglering som finns är att grundskolan skall ha minst 50 % undervisning på svenska, gymnasieskolan 10 % (svenskämnet). Inget mer språkkrav ställs på undervisningen som samtidigt finansieras av skattemedel. Detta protesterar vi emot! Även Skolverket har i sin rapport 2018:456 sammanfattat: ”Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige.”

Man kan med fog påstå att vi i Sverige betalar för att svenskan kommer att få en sämre ställning gentemot den starkare engelskan.

Om Sverige i framtiden alltid ska ha dubbel service på både svenska och engelska och om många medborgare inte kommer att behärska svenskan tillräckligt bra, kommer detta att få stora följder för förvaltning och styrelseformer. De viktiga nyanserna i ett gemensamt samhällsspråk är hotade.  

En aspekt av detta: Sverige styrs under lagar som är avfattade på svenska. Skall lagar och avtal i framtiden skrivas och tolkas av elever som på gymnasienivå inte haft mer än 10 % av undervisningen på svenska? Hela samhällsbygget kommer på sikt att påverkas när gymnasister med så lite svenska anses vara kvalificerade för universitetens utbildningar.

Vi uttrycker härmed kraftfullt uppfattningen att svenskans ställning i skolsystemet måste stärkas, inte i förhållande till minoritetsspråken, men i förhållande till engelskan i skolan. Mer kommer att förloras än vinnas om vårt skolsystem fortsätter att vara så oreglerat i fråga om det gemensamma språket.

Denna namninsamling skapades av Nätverket Språkförsvarets styrelse och slutfördes den 22/12 2022.

Abrahamsson, Bernt, Ludvika

Adebäck, Sten, Gävle 

Albinsson, Per-Owe, Täby

Alfredsson, Kim Alexander, Vänersborg 

Alvberger, Bo, redaktör, Ängelholm

Argenius, Sandra, Uppsala 

Asmundsson, Lars Göran, civilekonom, Segeltorp 

Attius, Håkan, universitetslektor emeritus, Gävle 

Attius Sohlman, Margareta, forskare, författare, Gävle

Avén, Ina, Bromma

Axelsson, Ingvi, Vittaryd

Axelsson, Ulf, Vittaryd 

Axmark, Urban, Västerhaninge

Bach Ipsen, Michael, Malmö

Backman, Kerstin, pensionerad språklärare   

Bengtsson, Henrik, Gävle

Berggren, Nora 

Bernspång, Birgitta, professor, Umeå

Bjerhag, Hans, Hägersten

Björck, Henrik, professor i idé- och lärdomshistoria, Göteborg

Björkman, Anders Q, biträdande kulturchef SvD, Stockholm

Björkman, Lars, Göteborg 

Blank, Yvonne, litterär översättare 

Blomberg, Bengt, Munkedal 

Blomberg, Thomas, London

Blomquist, Björn, Jönköping 

Bodén, Anders, Stockholm

Boman, Björn, Stockholm

Borelius, Jonas, Järfälla

Boström, Hans-Olof, professor emeritus i konstvetenskap, Hammarö 

Bruun-Nystedt, Helena, Djurhamn 

Brunnström, Stig, pensionär, förutvarande advokat, Landskrona 

Bucher, Anna-Lena, Kista 

Burman, Hans Peter, Uppsala

Byberg, Ingrid, Östersund

Carlsson, Trygve, bokförläggare, Stockholm 

Christoffersson, Lawe, bibliotekssamordnare, Eda

Collberg, Dan, Lund

Cooke, Johan, journalist, Skärgårdsstad

Dahl, Serafim, Nacka 

Dahlberg, Anita, Hökarängen

Dahlbäck, Nils

Danielsson, Ulf, Helsingborg

Edlund, Stefan 

Eiriksson, Solveig, Lund

Ekerwald, Hedvig, Knivsta

Ekesbo, Ingvar, leg. vet., professor i VMD, Skara 

Ekström, Börje, Luleå 

Ellard, Dag, Ljungby

Engblom, Johan, Uppsala

Engdahl, Horace, författare, ledamot av Svenska Akademien, Göteborg

Englund, Peter, historiker, ledamot av Svenska Akademien 

Engström, Kim, Alvesta 

Engwall, Gunnel, professor, Stockholm

Engwall, Lars, professor, Stockholm

Engzell, Stig, journalist, Malmö

Enqvist, Gunaino, Laholm

Erhardsdotter, Annli, Skogås

Eriksdotter, Carina, Stockholm

Eriksson, Anders, senior professor i rättsmedicin, Umeå

Eriksson, Åke, Stockholm 

Estby, Stefan, Stockholm 

Etzler, Ann, Vällingby 

von Feilitzen, Fredrik, Stockholm

Feldt, Kjell-Olof, f.d finansminister, Nacka

Flemström, Karl Olof, Näsåker

Forsberg, Åke, Stockholm 

Forsström, Ann-Louise, språkkonsult, Nyköping

Fredriksson, Lars, Båstad

Frisch, Tove, fil.dr, Stockholm 

Gahrton, Per, f.d EU-parlamentariker för MP, fil.dr i sociologi, Hörby

Gaunitz, Mikael, Varberg 

Gerstenberg, Susanne, Laholm 

Gillvander, Gunela, Kista

Glaeser, Christina, fil.kand., Stockholm 

Graeffe, Barbro, Sollentuna 

Grogarn, Margareta, fil.dr, Landskrona

Grundberg, Thomas, översättare, Lund 

Grünbaum, Catharina, Ekerö

Gustavsson, Sverker, professor, Uppsala 

Gustavsson, Tommy, pensionerad SVT-översättare, Stockholm

Gyllenhammar, Tord, Viken

Göransson, Bertil, Västerås

Göthe, Erik, jur.kand., Stockholm

Hallenbrant, Ulrik, Växjö

Hansson, Magnus, fil.mag

Hansson,  Roland, Karlskrona 

Hedlund, Jesper 

Hedström, Barbro, Stockholm

Hembjer, Ulrika, författare, bildkonstnär, Stockholm

Hilding Awla, Elisabet, Kungsbacka

Hinderyd, Jan, f.d gymnasielärare, Karlshamn

Hirdman, Yvonne, Stockholm 

Holmbäck, Christian, Storvreta

Holmén, Jarl, Stockholm

Holmström, Sara, Växjö

Hultin, Hans, Gävle 

Härle, Helga, folkhögskollärare, skrivpedagog 

Högman, Lennart, författare, CEO, Sollentuna 

Ivares, Ann-Charlotte, Hudiksvall

Iwarsson, Jonas, Uppsala

Jacobson, Daniel, universitetsadjunkt i svenska språket/nordiska språk, Sundsvall

Jacobsson, Klas, Stora Levene

Jagell, Birgitta, Valbo

Janhunen, Juha, professor emeritus, Helsingfors 

Janson, Christer, Hässelby

Johansson, Christina, Växjö

Johansson, Hans, Växjö

Johansson, Ulla, Växjö

Jönsson, Christer, civilingenjör i industriell ekonomi, Vellinge

Jönsson, Sven 

Kann, Viggo, professor, Stockholm 

Karlsson, Jan-Åke, Växjö

Karlsson, Karl-Johan, Kastlösa

Kjölstad, Britt, Lund

Kober, Kristina, Växjö 

Kumler, Håkan, gymnasielärare svenska, historia, retorik, Alingsås

Käll, Olle, Gävle

Lakocinski, Martin, Lighthouse Point, Florida 

Landell, Nils-Erik, Stockholm 

Lannhard, Maria, Kumla 

Larsson, Marcus, lärare, Göteborg

Larsson, Olle, fil.dr, författare, Växjö 

Larsson, Stefan, Helsingborg 

Larsson, Thomas, Finspång

Leijon, Barbro, Eksjö 

Lidal, Bengt, f.d departementsråd, Stockholm

Lidgard, Christer, Djursholm 

Liedman, Sven-Eric, professor, författare, Göteborg 

Liepe, Cecilia, Norsborg 

Lilliesköld, Clemens, Uppsala

Lindberg, Björn, civilingenjör, München, Tyskland 

Lindberg, Måns, EU-tjänsteman, Bryssel 

Lindblom, Per-Åke, Spånga

Lindén, Margareta, Täby

Lindgren, Lars, Karlstad

Lindqvist, Herman, journalist, författare, populärhistoriker, Warszawa 

Lindskog, Mac Lennart, redaktör, Täby

Lindström, Lasse, Stockholm

Lingman, Soile, Stockholm 

Ljung Adriansson, Susanne, översättare, Hållnäs 

Lotsson, Anders, Vårby 

Lund, Göran, Örebro

Lundin, Kai, Stockholm

Lundström, Anders, f. d. lärare, Nynäshamn 

Lönnroth, Lars, professor emeritus i litteraturvetenskap, Göteborg

Löwenmark, Henrik, Stockholm

Lööw, Kjell, f.d museichef, Stockholm 

Malmgård, Gunnar, Hok

Manliusdotter, Charlotte 

Mannerheim, Filippa, lärare, Västerhaninge

Maussen, Louis, Årjäng 

Molander, Edvin 

Mönster, Jörgen, Växjö 

Niklander, Hannu, författare, Högfors, Finland; Uppsala

Nilsson, Henrik, Stockholm

Nilsson, Johan, Växjö 

Nilsson, Liselott, Växjö 

Nilsson, Ola, Umeå

Nilsson, Ragnhild, f. d. lärare 

Nilsson, Torbjörn, Växjö

Nordberg, Lars, Vallentuna

Nordkvist, Walter, f.d rektor, Gävle 

Norlund, Åsa, Årsta 

Ohlson, Mikael, Växjö

Olsson, Indra, Örebro

Orrgård, Ann, Täby

Otter, Björn, Stockholm

Palm, Lars-Eric, Stockholm 

Palm, Lennart, professor, Göteborg

Palm, Olle, Härnösand 

Parde, Ulf, Umeå

Pargell, Sara, Göteborg

Pernbring, C-G, Helsingborg

Persson, Christina, Lund

Persson, Frej, högskoleadjunkt i svenska, Stockholm 

Persson, Per Arne, fil.dr, Vällingby

Pettersson, Börje, Gunnebo 

Pettersson, Ingmar, Växjö 

Pivén, Ann-Kristin, Lund 

Porse, Ingemar, Växjö 

Prag Lundén, Madeleine, Växjö

Printz, Ingrid, Östersund

Ranelid, Björn, författare, Stockholm

Rehnström, Björn, Älvdalen 

Rindar, Kjell, Stockholm

Roth, Thomas, Stockholm

Rubensson, Arne, Årsta

Rullgård, Annika, Orsa 

Runsten, Björn, Östersund

Rönnmark, Kristina, Södertälje

Sandhill, Ulrika, Enskede Gård

Sandqvist, Camilla, Solna

Sandqvist, Patricia

Sandström, Kenneth, Sangis

Schmidt, Robert, Växjö 

Schærström, Anders, auktoriserad translator, fil.dr, Täby 

Sellius, Anna, Göteborg 

Sjögren, Jan-Erik, Dalarö

Sjögren, Siv, fil.lic., Kista 

Sparrbåge, Ulf, Stockholm

Stattin, Jan, fil.dr, Gävle 

Steiner, Bosse, pensionerad redaktionschef, Stockholm

Strandberg, Birgit, Älvsjö

Stålhammer, Leif, Norberg

Sundstedt, Greger, Uppsala

Svehrén, Agnetha, Borås 

Svensson, Conny, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, Stockholm

Svensson, Mikael, Hägersten

Söderqvist, Arne, Tullinge

Tell, Mariann, Tensta

Thomasson, Björn, Upplands Väsby 

Thurén, Britt-Marie, professor i genusvetenskap och docent i socialantropologi, Stockholm

Tran, HP, lärare, skoldebattör, Göteborg 

Trosterud, Trond, professor i samiska, Tromsø. 

Törnqvist, Tomas, Skövde 

Utpil, Gudrik, Huddinge 

Vareman, Lisa, Växjö

Vrang, Fredrik, Malmö 

Wahlberg, Rickard, fil.dr, Luleå

Wallin, Ewa, Årsta 

Weinreich, Ulla, Köpenhamn

Wensfelt, Birgit, Växjö

Wessberger, Klas, Sollentuna

Westlander, Jörgen, Uppsala 

Wiberg, Stig, Härnösand 

Widlund, Benjamin, Växjö 

Wigorts Yngvesson, Susanne, professor i etik, Stockholm 

Wik, Jörgen, Gunnarskog

Wiklund, Eva, Mariannelund

Wingqvist, Idun, Östersund

Wollenius, Annelie, Stockholm

Wästberg, Per, författare, ledamot av Svenska Akademien

Wästfeldt Gustafsson, Birgitta, Upplands Väsby 

Yngvesson, Ulf, rättschef vid Strålsäkerhetsmyndigheten, Stockholm 

Zak, Monica, författare, Stockholm 

Zethzon, Jan, Tungelsta

Zetterlund, Karin, Hägersten

Åkerlund, Ann-Louise, Helsingborg

Ånnegård, Sven, Täby

Ödeen, Lena, Gävle 

Øvrelid, Arne, Gävle

 

Min mening.

Min mening är att el-intensiv industri

ej ska finansieras av det svenska folket.

Solenergi är en ( 1 ) av flera förnybara

FÖRNYBARA, energiproduktionsmetoder

som vi i Sverige och i många andra länder

håller på att gå över till,

från fossila metoder.

Den BRUNBLÅ regeringen

har tagit bort ordet förnybar

i sina brunblåa energiplaner

i sina dekret för framtidens energiproduktion.

Fokus borde sättas på maximalt SPARANDE

maximal EFFEKTIVISERING av energiproduktion

samt maximal UTBYGGNAD av överföriningskapacitet

av redan befintlig el-produktion.

De FÖRNYBARA och fossilfria energiproduktionsmetoder

som är storskaliga och som vi bör fortsätta att bygga ut är

i huvudsak, sol och vindenergi samt befintlig vattenkraft.

- här rör det sig om att få ut mer energi ur befintlig vattenkraft.

Forskning bör göras på geotermisk energi

dessutom bör ett igångsättande av

geotermisk energi snarast ske.

För att verkliga LÖSA !

våra energiproblem - vi det vanliga folket,

som vi nu brukar kallas,

för att BISTÅ oss och ge oss en långvarig

stabil, energi i våra hus och hem,

borde vi / staten / politikerna

satsa på just det, - vilket lämpligen kunde ske

genom att våra hus och hem blev SJÄLVFÖRSÖRJDA

med småskaligt egenproducerad förnybar och fossilfri energi

vid, i och på våra hus och hem.

Nummer ett ( 1 ) i en grön,

inte BRUN, inte BLÅ, inte BRUNBLÅ,

men just grön energiomställning,

ät att ALLA bostäder i Sveriges land

isoleras grundligt.

Målet med detta är

att de ska förbruka MINIMALT med energi.

Ett så kallat plushus, förbrukar i stort sett

ingen tillsatt extern energi, - inte kärnkraft

och heller inte vind, sol eller vattenkraft.

Ett plushus

använder till och med energin / värmen

som kommer från de boendes kroppar

för att värma huset.

Värmen från kyl och frys används

även effektivt för samma ändamål.

 

Lockar storinvesterare. SOLINVESTERARE,

Lockar storinvesterare

Tidigare i år visade 5B upp hur snabbt systemet går att bygga upp då de under en dag installerade 1,1 MW i Atacamaöknen i Chile. Hela parken på 10,6 MW byggdes klart på 43 dagar av tio personer. Imponerande siffror.

Deras dragspelsteknik ger solcellspark ”på en dag” (nyteknik.se) 

 

Kostnaden för förnybar energi sjunker snabbt.

Förnybara energikällor, såsom vind- och solenergi, är redan konkurrenskraftiga med fossila bränslen och blir allt billigare för varje år. Myten om dyr förnybar energi är inaktuell. Faktum är att vind- och solenergi redan är billigare än fossila bränslen i många länder.

Den här myten tar inte heller hänsyn till de dolda kostnaderna för fossila bränslen, som inkluderar ekonomiska utgifter till följd av föroreningar, effekter på människors hälsa och global uppvärmning. När alla dessa kostnader beaktas är den relativa kostnaden för förnybar energi ännu lägre. Det internationella energirådet har nyligen kommit fram till att solenergi nu är den billigaste elen historiskt sett.

 

Efter nej till nya stambanor – näringslivet gräver upp stridsyxan.

• Efter regeringens besked före jul 

• 
  

• att man stoppar planerna 

• 
  

• på nya stambanor och snabbtåg i södra Sverige, 

• 
  

• växer nu kritiken från näringslivet.

Efter nej till nya stambanor – näringslivet gräver upp stridsyxan - P4 Jönköping | Sveriges Radio

 

Storskalig energiproduktion.

Jörgen Astonson: - "Ja även vindkraft kräver underhåll. I arktisk miljö kan den som här behöva av-isas med varmvatten. Det jag grunnar på är bara varför just vindkraft av alla energislag förväntas vara underhållsfri? Inga andra energislag är det. Kärnkraft kräver ett årligt underhåll kallat revision som kan kräva upp till 3000 personer och ta flera månader. Det kostar naturligtvis miljarder. Det är mycket olyckligt när en sådan fråga faller offer för polarisering. Det första som går förlorat då är integriteten. Plötsligt blir kärnkraftskramare extrema teknikoptimister om just kk men extrema teknikpessimister om förnyelsebara energislag och lagring. Man tror mer på ren science fiction än på existerande vetenskap. Marknadsliberaler blir kommunister och kommunister blir marknadsliberaler. Energiförsörjningen är inte en fråga där det finns plats för polarisering. Därför måste alla ickeextremister som inte har tokinvesterat i en sned verklighetsuppfattning samlas och ta vuxna beslut. Tyvärr verkar det långsökt då både statsministern och energiministern tokinvesterat i en sned verklighetsuppfattning."

Max Gustafson, Satirtecknare.

 

Långsiktigt hållbart samhälle.

Moderaterna har SYSTEMATISKT STOPPAT

satsningar på energieffektivisering.

Om Moderaterna INTE hade strukit pengarna för energieffektiviseringar i förra höstens budget

så hade många hushåll och industrier haft lägre elräkningar och inte behövt vara lika oroliga inför vintern.

Energieffektivisering är

det snabbaste, billigaste och miljövänligaste sättet

att lösa den elpriskris vi nu befinner oss i.

Miljöpartiet har drivit denna fråga stenhårt i decennier.