Greta Thunberg.

Greta Thunberg vill se generalstrejk för klimatet för att tvinga ledare att agera.

Svenska aktivisten säger att världen står inför en existentiell kris och måste uppnå Parismålen. »Folk blir långsamt mer medvetna, men utsläppen fortsätter att stiga. Vi kan inte fokusera på småsaker. I grund och botten har ingenting förändrats«, sa hon i ett tal inför tisdagens möte med det engelska parlamentet.

Gustav.

MIKAS TANKAR 10 år - 2009 - 2019.

"EUROVISION" VILKEN VISION HAR SVT?

Vilket synsätt SVT har framgår alldeles tydligt.
Man har "visionen" att övergå från svenska till engelska.
Man vill även påverka så att andra länder ska agera på samma sätt.
( Genom sin roll i "Eurovision-spektaklet" .."Svante" ni vet. )

För att kunna MOTIVERA att sända och överhuvudtaget arrangera hela spektaklet bör man snarast införa regler som gör att respektive land framför sina musikstycken på sitt modersmål. SVT ska om jag inte minns fel, stå för FOLKBILDNING.

När alla olika länder sjunger på samma språk, med likartade bidrag i fråga om upplägg, kan man inte annat än konstatera att det handlar om ett LIKRIKTNINGS-PROJEKT.

Ett annat alternativ vore att man turades om att sjunga på de modersmål som talas i de medverkande länderna!
DETTA om något vore FOLKBILDANDE!

Från den 28 april 2010.

Visdom.

Den som samlar kunskaper

år etfter år

är som en flaska gott vin

kvalitén blir allt bättre

Radikal.

Man må ha en tøff målsettning og gå for den

- uansett hva man får igjennom i forhandlinger med andre.

Og jo tøffere skrivninger man har

- jo større potensiale til et fremskritt

- om enn aldri så litet

Favorit i repris.

Från bloggen den 27 maj 2009:

Ett NORDISKT pris

Carnegie Art Award är ett N O R D I S K T konstpris.
Art heter Konst på Svenska och Kunst på Danska och Norska och List på Isländska.
Award är det samma som pris, utmärkelse.
Inget Nordiskt eller Svensk pris ska heta "Award". ( Borde vara en självklarhet. )
Tv-intervju med årets pristagare ( " Awardtaker " ? ) En Isläning som pratar lite trögt på engelska med den svenske intervjuvaren. ( Borde vara en självklarhet att samtala på nordiska språk, nordmän och kvinnor emellan ) Alternativt en Islänskt språkkunning som intervjuvar.
Absolut inte engelska.

I Tv-programet " Hype " ( Bör skrivas enligt uttal ; Hajp, enl. svenska språknämnden )
Intervjuvade den svenska programledaren Regissören Susanne Bier från Danmark, på engelska.
Samtal och intervjuver nordkvinnor och män emellan ska naturligtvis föras på nordiskt språk.
" I don´t realy understand danish, that why we are doing this intervieuw in english ", sa programledaren. Men sätt för tusan in en intervjuvare som kan det språk som den som intervjuvas har som modersmål. !!!!! Gör detta till regel. Använd absolut inte engelska

København.

Greta Thunberg.

Så visar makten sitt rätta tryne!

"Greta är nutidens klarsynta barn i historien om kejsarens nya kläder. Barnet som inte låter sig duperas av falska auktoriteter utan tvärtom klarsynt konstaterar att kejsaren faktiskt är naken.
Greta Thunberg går inte att köpa. Hon kommer att fortsätta sin kamp – men hon behöver vårt stöd."

De dolda trollen visar nu sitt rätta tryne och finnas bl a på GP inom KD och bland många företagsledare. Och 16 åriga Greta är den som utmanar dem.
Det är personer som känner sig angripna av att någon i detta fall Greta 16 år säger det självklara. Att dagens konsumism och rovdrift riskerar att fördärva livet på jorden för kommande generationer. Greta får allt fler med sig i sin protest och det är ungdomar som inte går på makthavares lögner om att fria marknader, evig ekonomisk tillväxt och kapitalism är vägen framåt.

"På ledarsidan i Göteborgs-Posten har det hävdats att det är ”ett ohälsosamt hyllande av ett barn” och ”att knuffa barn framför sig i debatten är att idka utpressning mot meningsmotståndare”.
En moderat politiker som varit på henne gång på gång har skrivit att Greta ”gick all in fascist”. Och Kristdemokraternas toppnamn i EU-valet Sara Skyttedal, tycker att:
– Det är lite problematiskt när man framställer henne som en expert, hon är fortfarande ett barn. Vi i vuxenvärlden har fortfarande ett ansvar att inte försöka utnyttja barns politiska engagemang för vår egen politiska eller ekonomiska vinning."

Så visar makten sitt rätt tryne! Vi måste ge Greta vårt stöd.

Skogsträdgården.

Drömmer du om en prunkande trädgård, sprängfylld med nyttiga grönsaker och godsaker från tidig vår till sen höst? En trädgård där du kan höra fågelkvitter och insektssurr, en trädgård som bara blir bördigare, vackrare och mer självskötande för varje år? En trädgård som är bra för planeten, som fångar in, lagrar och omvandlar massor av koldioxid till bördig jord som kryllar av liv?

Den drömmen kan bli verklighet om du vågar ge dig in i skogsträdgårdsodlingens värld! En skogsträdgård är en trädgård eller odling där du tar inspiration från skogen för att producera mat och nyttoväxter på naturens eget sätt. Man kan faktiskt säga att du skapar ett eget ekosystem! Det är mycket roligare, enklare och effektivare än att ständigt kämpa emot med gräsklippare, miljögifter och ogräsrensning.

Den här boken ger dig allt du behöver för att bli en skogsträdgårdsodlare, på ett enkelt och lättförklarligt sätt. Den innehåller växtporträtt av över 350 härdiga nöt- och fruktträd, bärbuskar, klängväxter, fleråriga grönsaker, marktäckare och andra stödjande växter som hjälper dina favoritplantor att trivas bra. I boken hittar du också, bland mycket annat, information om hur du hittar rätt plats för din skogsträdgård, vad du behöver göra för att få starka, självständiga växter, hur du lockar till dig nyttiga medhjälpare och hur du på bästa sätt tar hand om skörden. Med sina över 600 referenser till böcker, rapporter och forskning inom ämnet står boken på en solid vetenskaplig grund och gör det lätt för den läsare som vill fördjupa sig ytterligare i denna spännande odlingsteknik.

Skogsträdgården är skriven av Philipp Weiss, författaren bakom Skogsträdgårdsbloggen, och Annevi Sjöberg, permakulturlärare med ett brinnande hjärta för biologisk mångfald och alla former av bär. Författarna har mångårig erfarenhet av skogsträdgårdsodling och håller populära kurser i ämnet. De har skapat ett tiotal skogsträdgårdar runtom i landet, och skrivit den hyllade boken ”Fleråriga grönsaker: upptäck, odla, njut” som blev nominerad till Årets Trädgårdsbok 2016. Då som nu står Daniel Larsson, som till vardags driver andelsjordbruket Mylla, för formgivningen.

Sverige tjänar på att gå före.

Sverige 

kan, 

bör 

och tjänar på 

att gå före.

Globalt har mängden sol- och vindkraft fördubblats vart tredje år de senaste femton åren och minskat kraftigt i kostnad, skriver artikelförfattarna, som ser lysande möjligheter för Sverige i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

”Vårt land bubblar av företag 

som är redo att leverera lösningar 

i en värld som tar klimatfrågan på allvar”, 

skriver Pihl, Ekelund, Falk och Kramers

i SVT Opinion.

Det blåser starka vindar av förändring över världen. En sådan är digitalisering och automatisering, en annan är ökat fokus på miljö och hållbarhet och i synnerhet klimat.

Medan de flesta är överens om att Sverige tjänar på att gå före med digitalisering, så dyker det regelbundet upp konservativa debattörer somhävdar att Sverige inte bör agera proaktivt på klimatkrisen.

Enligt IPCC behöver vi minst halvera världens koldioxidutsläpp till 2030 för att skydda hundratals miljoner människor från risker för svåra värmeböljor och torka och för att inte förlora världens korallrev.

Det innebär att klimatsmartare lösningar och affärsmodeller behöver ta över en stor del av världsmarknaden.

Endast ny energi beräknas innebära investeringar på cirka 80 biljoner kronorfram till 2050. Lägg till det transporter, betong, stål och mycket annat.

Från att tidigare ha krävt statliga subventioner växer nu lösningarna allt mer av egen kraft. Globalt har mängden sol- och vindkraft fördubblats vart tredje år de senaste femton åren och minskat kraftigt i kostnad.

Solkraft konkurrerar idag ut kolkraftprojekt i Indien då den blivit betydligt billigare.

Sedan 2010 har dessutom kostnaden för batterier minskat med nära 80 procent. Om den utvecklingen av batterier fortsätter så kommer fossil-bilar inte längre kunna konkurrera med elbilar redan runt 2025.

Klimatet kan också bli hjälpt av digitaliseringsvågen. Bättre användning av informations- och kommunikationsteknologi beräknas kunna bidra till en minskning av koldioxidutsläppen i andra branscher motsvarande 15 procent av de totala utsläppen globalt bara med dagens tekniker.

Rörelsen för klimatomställning går långt utöver den dryga miljon människor som var ute i strejkerna den 15 mars.

Över 9000 städer har gjort klimatåtaganden, bland annat metropoler som New York, Paris, Hong Kong och Singapore. Staden Shenzhen i Kina, med fler invånare än Sverige, har bytt sina drygt 16000 bussar till eldrivna dito.

En koalition av stora investerare kräver att USA:s 20 största energibolag helt upphör med utsläpp till 2050. Listan skulle kunna göras lång.

Förra året arrangerade Kaliforniens guvernör ett stort klimattoppmöte för proaktiva delstater, städer och organisationer. Centralt på mötet var Exponential Climate Action Roadmap, en färdplan som visar hur världen kan halvera utsläppen till 2030 sektor för sektor, med många exempel från Sverige.

Vi kunde rent konkret se att intresset för svenska lösningar var stort och att vi kan fungera som föredöme.

Vårt land bubblar av företag som är redo att leverera lösningar i en värld som tar klimatfrågan på allvar. Faktum är att Sverige rankades trea i det senaste Global Cleantech Index.

Uppstickare som Einride, UNITI, Candela, X Shore, Cake, Oatly eller Trine kan bli nya Tesla inom sitt område.

Northvolt planerar bygga stora batterifabriker i Skellefteå och Västerås. Stora svenska företag som Ericsson, Husqvarna och IKEA ligger i framkant i sina respektive branscher och företagen inom Hagainitiativet visar vägen med ambitiösa mål och rigorös uppföljning.

Många av de som ställer om gör det för att det idag är lönsamt, både med förnybart och att energieffektivisera, och för att det öppnar nya affärsmöjligheter.

Världen håller på att ställa om men det krävs progressiva länder och aktörer som visar vägen.

Sverige har unika möjligheter att gå i framkanten av omställningen och vi kan samtidigt ta en stark position på de nya framtidsmarknaderna.

Det är en utmaning som kräver förutseende politiker, aktiva medborgare och driftiga entreprenörer.

Vi behöver se klimatfrågan för vad den är: ett moraliskt krav på handling och en av historiens största affärsmöjligheter.

För de 11 procenten.

Bara 11 procent av svenskarna är positiva till reklam på engelska.

Sveriges Annonsörer har låtit Novus genomföra en opinionsundersökning om svenskarnas inställning till reklam på engelska.

Engelskan största hotet mot svenska språket.

NYHET De senaste årens invandring kommer inte göra något märkbart avtryck i det svenska språket. Samtidigt är det viktigt att praktisera sitt modersmål för att lättare lära sig svenska. Det menar språkforskarna Julia Uddén och Mikael Parkvall.  

Påverkas svenskan av invandringen?

– Ett enkelt svar är nej. Nu för tiden handlar mycket om invandring, men man pratar inte så väldigt mycket om språket. Ibland blossar diskussioner om språktest upp, och nu verkar det vara bestämt att vi ska ha det i Sverige, säger språkforskaren Mikael Parkvall.

Enligt Mikael Parkvall, som talade om ämnet i samband med ett seminarium nyligen,  behöver vi bara se till historien för att se att invandrare assimileras in i samhället de kommer till. Det tydligaste exemplet är USA, där 80 procent av invånarna är invandrare.

– I USA har 20 procent av befolkningen assimilerat 80 procent. 80 procent av befolkningen har andra gener än brittiska, men språket är fortfarande detsamma. Så om man oroar sig över det svenska språket har vi här ett bra exempel. Tror man att språk förändras av invandring så borde amerikanarna prata ett helt annat språk än de i England, men de gör de inte. Språken skiljer sig dialektalt, som stockholmska och skånska.

Mikael Parkvall menar att Sverige inte har varit ett invandringsland historiskt, utan vi fick vår invandring efter andra världskriget. Därför är de enda historiska exemplen vi har av invandring från medeltiden.

– De som förändrat vårt språk mest är lågtyskarna. Men det var för att de kom med kapital, och vårt svenska språk var inte så välorganiserat. Det fanns inga medier att tala om, eller ett skolväsende. Det fanns inget organiserat skriftspråk, samtidigt som lågtyskarna hade starka positioner som stadsråd. Från lågtyskarna har vi väldigt många låneord. Men det är inte situationen vi befinner oss i idag. Invandrare assimileras oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt. Lika som skottarna, valonerna, och holländarna gjort. Det som kan hända är att vi får in låneord som tjej, jycke, och latjo.

Svenskan har en stark ställning språkligt, och det är därför inte troligt enligt Parkvall att den kommer förändras nämnbart av invandring. Det som skulle kunna hända är att den tappar sin position och puttas undan av engelskan.

– Man skriver inte en avhandling på svenska idag. Vi är väldigt duktiga på att prata engelska, och det är ett ballare språk. Om några generationer är svenskan kanske bara en dialekt vi gör buskis på.

Invandrare assimileras oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt. Lika som skottarna, valonerna, och holländarna gjort

Julia Uddén är forskare i språkinlärning och psykologi. Hon har forskat i hur hjärnans inlärningskapacitet förbättras när vi kan läsa och prata flera språk.

– Man kan tydligt se att när man kan läsa på sitt egna modersmål så har man lättare att lära sig andra språk. Man kan också se att det blir enklare att lära sig matematik.

Det finns kognitiva fördelar med språkinlärning, och ju fler språk man kan desto starkare blir fördelarna.

– Språkförståelsen börjar längst bak i hjärnan, där synen sitter. Cellerna där är väldigt väl organiserade. Det finns de som uppfattar prickar och de som uppfattar sträck. Sedan transporteras informationen i en bana framåt i hjärnan. Ju längre man går desto mer komplext blir det. Och när man kan läsa och förstå ett språk väl så har hjärnan tränats upp. Då blir det mycket enklare att förstå andra språk också.

Enligt Julia Uddén handlar mycket av det politiska samtalet om att man i Sverige ska lära sig svenska. Men Uddén tror att det kan vara fel väg att gå.

– Att knäcka läskoden är att få läsa på sitt modersmål. Det kan man mycket bättre, för man har haft det med sig så länge. Att både få läsa och tala det bidrar till att man lättare kan lära sig svenska. Det gäller även vuxna. Kommer man till Sverige som analfabet krävs det mycket övning för att lära sig läsa. Får man göra det på sitt modersmål så blir det mycket lättare att lära sig svenska. De kognitiva effekterna blir också starkare om man lär sig läsa vid vuxen ålder.

Anna Österlund, enhetschef på Skolverket, beskrev att även om forskning visar att modersmålsundervisning är viktigt, så är det få som väljer att utnyttja lektionstillfällena.

– Man kan se att yngre barn som väljer att gå undervisningen, slutar när de kommer upp i en högre ålder. De tycker helt enkelt att det är tråkigt. Ens kamrater går inte på samma lektioner. Familjen kan även ta ut barnet från undervisningen för att de inte vill att barnet ska lära sig. De har fått samma uppfattning som andra, att det är svenska som man ska lära sig. Det råder också en lärarbrist.

Enligt Uddén kan man lösa detta genom att förklara hur viktig modersmålsundervisning är.

– Om det i läroplanen står som mål att man ska ha god förståelse i svenska, är det för mig konstigt om man vill avveckla modersmålet.

Nå melder seg folk inn.

– Det er flott å se at folk er enige i at vi trenger en endring
og ny type politikk,

og at de faktisk tar grep og melder seg inn

i Miljøpartiet de Grønne

for å gjøre noe med det,

uttaler Jennifer McConachie, styreleder i Horten MDG.

Varför denna besatthet på att bygga högt?

Inlegg fra Lofotposten 24 april 2019 av Magnus Struckmeyer

Inte överraskande presenterade ordförer Eyvind Holst og projektledare Vågard Erdahl i Lofotposten förslaget til reviderad byplan med en byggehöjd på intill 15 etager. Förslaget till styringsgruppen kunde man bli kjent med redan i februari då Christian Ringnes og Vågan kommune hade ett gemansamt möte som omhandlade framtida byplan och Ringnes önske om att bygga ett hotel på 14 etager. Är man konspiratoriskt lagd kan man ju hävda att det inte är en slump att bygghöjden blev ganska exakt så hög som Ringnes önskade. Nåväl, bra för Ringnes, han kan potentiellt plussa på en etage till.

För alla vänner av höghusbebyggelse kom också gladnyheten om att man lägger upp till ytterligare höghus i åren som kommer. Det blev förvisso lagt fram en skarp «begränsning». Nämligen att «høyhus….ikke bygges nærmere hverandre en 150m». Så vad betyder det för höghusbebyggelse i centrum? Då man i reviderad byplan inkluderar Vorsetöya som centrum roade jag mig att måla avståndet från yttersta bebyggelse på Vorsetöya till rundkörningen i centrum. Avståndet är 1,2km. Så potentialet blir 8st höghus fra ytterst på Vorsetøya till Biltema. Alla på 15 etager. Før att sätta det i proportion är Thon Hotel/Lofoten Kulturhus 10 etager….

I ljus av detta undrar man ju om styringsgruppen bestående av Høyre, Venstre, Ap og Sp helt tänkt igenom vad dom egentligen beslutat? Varför denna besatthet på att bygga högt? Byplanen öppnar upp för en rad områden som kan bebyggas i åren som kommer. Bland annet ett större område ägt av kyrkan mellan Svolvær och Kabelvåg. Det är faktiskt inte brist på plats i Lofoten.

Det som däremot fattas är ett helhetstänk kring Svolvær by. Det har ju varit det största problemet med utvecklingen av Svolvaer - ett dokument som tydligt definerar hur stan skall se ut. Framför allt utifrån ett estetiskt perspektiv. Med all respekt, en resa genom Svolvaer centrum är inte precis en fröjd för ögat. I det som skall vara själva infarten till centrum möts man av en närbutik, så Biltema med påföljande kolossen Amfi/Kiwi. Skall man längre ut på Vorsetöya möts man av ytterligare industribebyggelse. På väg ut dit gärna tuffande bakom bobilturister och lastbilar på väg till terminalen och en synnerligen dåligt plasseras bobilparkering. Och uppe i denna gröt skall man nu kunna bygga höghus på 15 etager. Det låter som ett nytt Bodö. Helt utan identitet. Det är överraskande att man inte verkar ha inviterat de etablerade arkitekterna i Svolvær till det omtalte byromseminaret som skall arrangeras 2 og 3 mai. En gyllene möjlighet att få goda inspel. Höjdpunkten blir istället vad en planchef från Ålesund kommmune har att säga.

Man borde, istället för att fokusera på högst möjlig bebyggelse, ha fokus på viktigare ting såsom var parker och gröna oaser i Svolvær by kan plasseras. Vilken type bebyggelse og arkitektur skall plasseras var? Vad med en alle’ av träd in och ut av centrum? Vad med en mathall i kommunal regi som ställer bodar till disposition för bönder og fiskare som kan sälja sin lokalproducerade mat från vårt nærområde? Vad med ett kommunalt havsbad? Det ville skapa identitet och något nytt. Var är fokuset på det som gagnar primärt lokalbefolkningen og inte utbyggere og turister? Jag er rädd att man missar en gyllende chans att göra något riktigt riktigt bra.

Det är få utom utbyggare som profiterar av okontrollerad höghusbebyggelse. Personligen tror jag inte en sekund på entreprenörers påstand om att man måste ha en viss bygghöjd för att realisera projekt. Det är trams. Det finns flera projekt i Svolvær sentrum som just nu realiseras med en byggehøjd på 5-7 etager. Det är bästa bevis på att man kan tjäna pengar också på hus med lägre bygghöjd.

Den 9 september er det valg till kommunestyret i Vågan. Befolkningen bör få möjligheten att genom dette valg vara med å sätta premisserna för hur deras by skall se ut i framtiden. Miljøpartiet de grønne i Vågan er bland annet mot framtida høyhusbebyggelse utover 7 etager i centrum. En röst på dom ville kunna moderera byggehöjden. Jag hoppas innerligen att fler partier menar något om föreslagen revisjon till byplan. I en så viktig sak før byens framtida utveckling måste man därför våga utsätta saken till befolkningen har fått sagt sitt – til efter den 9 september.

Sortland Kystlag.

Hei alle kystlagsmedlemmer og andre interesserte!🙂

Sortland Kystlag avholdt i går 24.4.19 vårt aller første styremøte ved våre nye lokaler i Sigerfjord. Referatet vil når det foreligger bli sendt ut til våre medlemmer på mail og delt her på fb.

Protokoll fra årsmøtet er signert og klar, og vil også sendes og deles ut de nærmeste dagene.

Kystlaget har mange ulike aktiviteter og vi samles hver onsdag kl.18 i vårt nye lokale ved Gullvik brygga i Sigerfjord.

Alle er velkommen! 👍

Utover våren vil det være rydde og snekre aktivitet her. Kaffe og sosialt samvær.

Aktivitet vil det å være knyttet til Rødbrygga utover våren og sommeren. Kystens Dag vil kystlaget arrangere lørdag 8. juni. Kystkvinnene i laget har stort engasjement for Rødbrygga og Kystens Dag.

Ole Larsen og Roskva, våre båter, vil å trenge stell, bruk og oppmerksomhet.

Styret har vedtatt aktivitetsplan og her kan du se om det er noe som interesserer deg når referatet foreligger.

Sortland Kystlag feirer 30-års jubileum i år! En viktig begivenhet👏

Kystlaget ble etablert 23. januar 1989 og det var 19 fremmøtte på stiftelsesmøtet. Kystlagets første formann var Arnold Simonsen, som og var iniativtaker til stiftelsen.

Det er satt ned en komité av styret som skal arbeide med ulike markeringer av 30 års jubileet i 2019. Erna Elisabeth Johansen vil lede denne komiteen som består av totalt 5 medlemmer.

Undertegnede vil og benytte denne anledningen til å takke mangeårig og avtroppet leder av kystlaget Steinar Nikolaisen for den innsats han har gjort for laget gjennom mange år. Takk Steinar!💐

Tilslutt vil jeg invitere deg og dere til å komme på aktivitetene våre, og kom gjerne med innspill til styret og gjerne kontakte meg som leder direkte.

Målsetningen for Sortland Kystlag er å ta vare på vår kystkultur, samt å føre gamle kysttradisjoner videre.

Fra mitt ståsted ønsker jeg å bidra til engasjement, aktivitet, trivsel, struktur og åpenhet i kystlaget. Og at vi i fellesskap bygger og bruker laget.

Velkommen!⛵️

Med vennlig hilsen

Morten Nygård
Leder
Sortland Kystlag

Tlf. 950 15473
Mail: morten.8400@gmail.com

Bevingade ord.

Ekologism är lösningen. 

Andra ismer är gammaldags och har prövats i århundraden 

utan att kunna prestera andra "lösningar" än mer problem.

Detta rimliga krav bör upprepas i det oändliga. Eller tills man uppnått detta.

Alla tak ska ha solceller / solpaneler. 
Detta rimliga krav bör införas.
Alla bostäder ska med småskalig förnybar teknik 
producera den energi som förbrukas av hushållet.
Energieffektivt byggande och solenergi 
ska ersätta de storskaliga energiproducenterna.

Anbefaler deg å lage et «rotehjørne» i hagen.

Mange er opptatt av å plante bievennlige blomster, men du trenger egentlig ikke å jobbe i det hele tatt for å gjøre humler og bier fornøyde.

Bier og humler er utrydningstruet, og det engasjerer. Stadig flere hageeiere velger bievennlige blomster til hager og verandakasser, viser en rundspørring NRK har gjort blant noen av de større hagesentrene.

Naturlandskap som forsvinner antas å være hovedgrunnen til nedgangen i antall bier og biearter, ifølge Artsdatabanken.

Et råd for å gjøre biene en tjeneste, kan derfor være å beholde et «rotehjørne» i hagen når du gjør den klar til 17. mai.

Rot i hagen

– Jeg er tilhenger av å gjøre det mest mulig rotete i hagen. Insektene trenger det, og det å legge til rette for insekter, gjør også at det blir mindre hagearbeid, sier Einar Winther.

I hagen hans i Åsgårdstrand er det ennå tidlig vår, men i drivhuset er det sådd frø av bie- og humlevennlige blomster.

– Insektene trenger ikke de glatte plenene som vi synes er så praktfulle, sier han.

Skal Norge øke sin eksport av sjømat, så er det villfisken vi må satse på.

Sjømat-nasjonen Norge.

Skal Norge øke sin eksport av sjømat, så er det villfisken vi må satse på. Den beiter best på de ressurser vi mennesker ikke kan gjøre oss nytte av. Det er de tradisjonelle fiskeartene som har fremtiden for seg og er vårt potensial til øking av sjømat. Med våre havområder og store fiskerisoner, må vi ta ansvar for å verne om et produktivt og rent hav. Vi kan ikke ødelegge fiske og gyteplassene i fjordene og langs kysten. Vi må praktisere føre var-prinsippet, sørge for bærekraftig produksjon og kunne vise til at vi respekterer mangfoldet i naturen. Oppdrettsnæringa har nådd et tak og vel så det. Deres uforsvarlige behandling av rømming, medisiner og råstoffbruk, må stoppes. Nye miljøkrav må settes ut fra naturens behov, ikke ut fra fiskeriministerens egne interesser i brønnbåtselskapet Sølvtrans.

Frode Bygdnes,
Rødt

Ekologism är lösningen. - De gamla ideologierna har inte lyckats lösa de problem vi står inför trots att de fått lov att försöka under flera århundraden..

I skolan som nybliven tonåring fick vi diskutera kärknkraften. Varbergs kommun blev med kärnkraftutbyggnad Nordens största kärnkraftkommun. - Jag har genom åren skrivit insändare och debattinlägg och gått i demonstrationståg mot denna storskaliga vidriga energiproduktion. - Röstade givetvis NEJ ( "Linje 3" ) i folkomröstningen kring Kärnkraften år 1980. - Politiska trixanden med tre : 3 ! olika valmöjlgheter i stället får 2 - Nej eller Ja , - gjorde att Miljöpartiet bildades året efter, 1981. - I MP har jag jobbar mer eller mindre på heltid från år 1982 ( då jag gick med och då de ställde till val för första gången ) till 1991. - Så kom jag tillbaks igen 2001. Jag har röstat på MP i alla val. kommun, landsting och riksdag i alla år. Har också själv stått på listor. Blev vald in i kommunpolitiken 1988 och satt en period där. - Kampen går vidare. Den tar aldrig slut.

Den Goda Jorden.

Dagens bygge av stora logistiklager längs landets motorvägar är ett annat exempel på hur samhällsbilden och transportmönster förändras. Ofta placeras lagren på jordbruksmark, något som är problematiskt därför att marken istället borde avsättas för odling av olika grödor. Ska Sverige klara att öka landets självförsörjningsgrad till 80 procent, behövs jordbruksmarken. Sverige har helt enkelt inte råd att avvara jordbruksmark till byggen som inte är absolut nödvändiga.

Det skriver Kjell Mårtensson, företagsekonom, och Lena Östholm Munkberg (MP) i ett debattinägg på Sydsvenska Dagbladet den 23 april.

Ett prosjekt på Sortland.

Frydenlundparken
15 juli 2018 · 

Vi har valgt å presentere noen av våre fantastiske frivillige, og la dem fortelle om hvorfor de ønsker å bidra i Frydenlundparken 🌿🌷🌿

Første person ut er Mika Gaunitz Renard, fra Varberg i Sverige. Han bor nå på Sortland, og har utdanning og erfaring både som anleggsgartner og kunstner. Samtidig har han stor interesse for kunst, skulptur og strikking av luer av ull. 

Mika forteller om et glødene engasjement for sitt nye bosted i Norge, gjennom å skape flere livlige og grønne steder på Sortland. 
- Jeg ønsker å skape fine rom, i hager og parker som er innbydende for alle, og som kan utnyttes av alle. Og fremst av alt, skape grønne områder med flotte vekster, busker og trær som vi alle kan ha nyte godt av, sier Mika.

Siden prosjektet med Frydenlundparken ble startet opp i 2017 har Mika vært engasjert i saken. Han sier at han liker å støtte opp om slike lokale dugnadsprosjekter, og at han gjerne vil være med å utvikle den byen han bor i 🌱

Og han har allerede begynt å sette sitt preg på byen, gjennom sine grønne fingre. Siden fellesdugnaden på torget for to år siden har han stelt med blomstene han plantet på den grønne øya. Torget er i dag en grønnere og mer inviterende plass, etter arbeidet som ble gjort av flere engasjerte innbyggere den gangen. - Et godt eksempel på hva man kan få til sammen på dugnad, sier Mika. Og ofte er han der nede og luker, og holder ting på stell.

Om det arbeidet som alle har gjort i Frydenlundparken til nå, er han fornøyd. - Det er allerede blitt fantastisk bra, når vi nå har fått bord og benker på plass. Det ga et ekstra løft for parken, og det inviterer folk til å ta stedet i bruk. Lekeapparatene som kommer blir et bra komplement for barna. Og når parsellhagen kommer i gang neste vår og blir tatt i bruk, blir det enda bedre, forteller Mika. - Vi trenger flere områder på Sortland som kan benyttes av allmennheten, for å omgås og være sosiale. 
Hans prosjekt vil være å lage og ta hånd om et staudebed, som kan nytes og studeres av alle.

Mika gleder se også til det blir arrangert ulike tilstelninger som vil skape mer liv og aktivitet her, som for eksempel Bondens marked, av Bondelaget. Han oppfordrer alle til å engasjere seg med sine ideer og ta eierskap til parken. 

Vi takker Mika for hans innsats frem til nå, og gleder oss til å se hva mer han kan få til 🌳💚🌳

Ja til språkmångfald.

Å beherske flere språk 

er en verdifull ressurs 

både for enkeltmennesket 

og for samfunnet.

Mohamad Mouaid, Hala Alnabki og Ranya Kurdi, kom til Sortland sammen med sine familier for omtrent tre år siden, som en del av FNs flyktningekvote. De har forskjellig utdanningsbakgrunn, men har felles interesse for å undervise barn på arabisk.

– Først var det viktigste å lære norsk for å kunne forstå hvordan det norske samfunnet fungerer. Men samtidig tenkte jeg og mannen min på hvordan vi kan vi lære våre barn arabisk. De er små og fikk ikke undervisning på arabisk i hjemlandet. Etter hvert oppdaget vi at dette var en utfordring for flere enn våre barn. Det er også flere som ønsker at barna deres skal lære arabisk samtidig som de lærer norsk, forteller Hala.

– Vi søkte om morsmålslærer på skolen, men fikk det ikke. Derfor måtte vi tenke på en annen måte. Jeg tok initiativ for å samle inn navnene til alle som ønsker å lære barna sine arabisk, og så søkte jeg kommunen på nytt. Denne gangen fikk vi lov til å undervise på arabisk hver lørdag, på Sortland barneskole, sier Muhammad.