Engelskan största hotet mot svenska språket.

NYHET De senaste årens invandring kommer inte göra något märkbart avtryck i det svenska språket. Samtidigt är det viktigt att praktisera sitt modersmål för att lättare lära sig svenska. Det menar språkforskarna Julia Uddén och Mikael Parkvall.  

Påverkas svenskan av invandringen?

– Ett enkelt svar är nej. Nu för tiden handlar mycket om invandring, men man pratar inte så väldigt mycket om språket. Ibland blossar diskussioner om språktest upp, och nu verkar det vara bestämt att vi ska ha det i Sverige, säger språkforskaren Mikael Parkvall.

Enligt Mikael Parkvall, som talade om ämnet i samband med ett seminarium nyligen,  behöver vi bara se till historien för att se att invandrare assimileras in i samhället de kommer till. Det tydligaste exemplet är USA, där 80 procent av invånarna är invandrare.

– I USA har 20 procent av befolkningen assimilerat 80 procent. 80 procent av befolkningen har andra gener än brittiska, men språket är fortfarande detsamma. Så om man oroar sig över det svenska språket har vi här ett bra exempel. Tror man att språk förändras av invandring så borde amerikanarna prata ett helt annat språk än de i England, men de gör de inte. Språken skiljer sig dialektalt, som stockholmska och skånska.

Mikael Parkvall menar att Sverige inte har varit ett invandringsland historiskt, utan vi fick vår invandring efter andra världskriget. Därför är de enda historiska exemplen vi har av invandring från medeltiden.

– De som förändrat vårt språk mest är lågtyskarna. Men det var för att de kom med kapital, och vårt svenska språk var inte så välorganiserat. Det fanns inga medier att tala om, eller ett skolväsende. Det fanns inget organiserat skriftspråk, samtidigt som lågtyskarna hade starka positioner som stadsråd. Från lågtyskarna har vi väldigt många låneord. Men det är inte situationen vi befinner oss i idag. Invandrare assimileras oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt. Lika som skottarna, valonerna, och holländarna gjort. Det som kan hända är att vi får in låneord som tjej, jycke, och latjo.

Svenskan har en stark ställning språkligt, och det är därför inte troligt enligt Parkvall att den kommer förändras nämnbart av invandring. Det som skulle kunna hända är att den tappar sin position och puttas undan av engelskan.

– Man skriver inte en avhandling på svenska idag. Vi är väldigt duktiga på att prata engelska, och det är ett ballare språk. Om några generationer är svenskan kanske bara en dialekt vi gör buskis på.

Invandrare assimileras oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt. Lika som skottarna, valonerna, och holländarna gjort

Julia Uddén är forskare i språkinlärning och psykologi. Hon har forskat i hur hjärnans inlärningskapacitet förbättras när vi kan läsa och prata flera språk.

– Man kan tydligt se att när man kan läsa på sitt egna modersmål så har man lättare att lära sig andra språk. Man kan också se att det blir enklare att lära sig matematik.

Det finns kognitiva fördelar med språkinlärning, och ju fler språk man kan desto starkare blir fördelarna.

– Språkförståelsen börjar längst bak i hjärnan, där synen sitter. Cellerna där är väldigt väl organiserade. Det finns de som uppfattar prickar och de som uppfattar sträck. Sedan transporteras informationen i en bana framåt i hjärnan. Ju längre man går desto mer komplext blir det. Och när man kan läsa och förstå ett språk väl så har hjärnan tränats upp. Då blir det mycket enklare att förstå andra språk också.

Enligt Julia Uddén handlar mycket av det politiska samtalet om att man i Sverige ska lära sig svenska. Men Uddén tror att det kan vara fel väg att gå.

– Att knäcka läskoden är att få läsa på sitt modersmål. Det kan man mycket bättre, för man har haft det med sig så länge. Att både få läsa och tala det bidrar till att man lättare kan lära sig svenska. Det gäller även vuxna. Kommer man till Sverige som analfabet krävs det mycket övning för att lära sig läsa. Får man göra det på sitt modersmål så blir det mycket lättare att lära sig svenska. De kognitiva effekterna blir också starkare om man lär sig läsa vid vuxen ålder.

Anna Österlund, enhetschef på Skolverket, beskrev att även om forskning visar att modersmålsundervisning är viktigt, så är det få som väljer att utnyttja lektionstillfällena.

– Man kan se att yngre barn som väljer att gå undervisningen, slutar när de kommer upp i en högre ålder. De tycker helt enkelt att det är tråkigt. Ens kamrater går inte på samma lektioner. Familjen kan även ta ut barnet från undervisningen för att de inte vill att barnet ska lära sig. De har fått samma uppfattning som andra, att det är svenska som man ska lära sig. Det råder också en lärarbrist.

Enligt Uddén kan man lösa detta genom att förklara hur viktig modersmålsundervisning är.

– Om det i läroplanen står som mål att man ska ha god förståelse i svenska, är det för mig konstigt om man vill avveckla modersmålet.