Björn Red Ramström angående Sverigedemokraterna och de andra.

Björn Red Ramström Varför växer SD? Obegripligt kan man tycka eller hur? De är ju rasse-nazzar för fan..... Idag fick jag mig en tankeställare! Just idag hade jag en diskussion med en man som ville bli min FB-vän.....Vi träffades IRL så säga. Han berättade att han som tidigare varit socialist nu tänkte ge SD sin röst, inte för att han gillade SD speciellt, utan för han ogillade alla de andra..... Jag tackade nej till att bli hans FB-vän och försökte förklara, att han, som är gift med en utländsk kvinna, borde inse att både han och hon drabbas om SD kommer till makten. Hans svar då......"den dagen den sorgen"! Det är nog så det ligger till för många som röstar på SD.....de skiter i det mesta! De litar inte på dagens politiker oavsett kulör, .....det är en slags revolution mot det etablerade samhället.... och de är inte intresserade ett skit i SD:s principprogram eller partiprogram. De bryr sig inte om detta.....för det handlar inte om SD utan om att politikerna i alla partier är inte att lita på....de känner sig lurade och inbillar sig "röra om i grytan" är lösningen. Idioter kan man tycka, eller hur? Att inte de etablerade s k seriösa partierna inser att det är det här som det handlar om.......deras egen oärlighet, översitteri och falskhet som sopar banan för SD!

Utstilling i Harstad.

Kainos kofte og søm.

Historien bak mitt kofteri:
Min oldefar Per Mattis Kaino flytta fra Tornedalen til kautokeino sammen med sin bror og onkel tidlig på 1800-tallet. her møtte han sin kone Marit, de fikk flere barn deriblant min bestefar John Anders. Etter Kautokeino-opprøret flytta familien til Burfjord i Kvænangen... Tiden gikk...bestefar giftet seg med sjøsamejenta Elen. Bestemor Elen sydde kofter og kommager og vevde kommagband. Det sies at ho va dyktig..
Så kom fornorskningsprosessen, nå skulle alle være norske, dette rammet særlig kystsamene. I Kvænangen forsvant koftene ut av bruk ca 1925, kommagene holdt stand til ca 1950, språket døde langsomt bort.
Mine foreldres generasjon ble lært opp til å fornekte sin samiske identitet...da vi søsknene vaks opp fikk vi aldri vite noe om våre samiske forfedre.. Intuitivt visste jeg det likevel- og hadde mange diskusjoner med min far..han var svært frustrert over å ha fått ei "samisk datter". En gang sa han: "at du vil deg selv så vondt".
Hver vår tok han likevel ungeflokken med for å se reinflyttinga som foregikk med pram fra Kviteberg til øyene utafor.. Jeg ser enda for meg at jeg som lita pia satt i lyngen og så på reinflokken som bølget fram og tilbake...og på de menneskene som jobbet med dem. Hørte språket jeg knapt forsto et ord av... Jeg følte en veldig misunnelse: jeg ville være som dem, gå kledd som dem og snakke som dem. Rett og slett være en av dem.
Iblant besøkte vi venner i Kautokeino. Husker godt første gang jeg fikk prøve ei kofte. ÅÅÅ- hvor sterkt jeg ønsket det var min..
Først mange år senere sydde jeg mi føste kofte, endelig ble det også akseptert at jeg var same. I familien fleipet de med: Ho Torill er same, men ikke vi andre..
Fornorskninga gjorde stor skade- for flere generasjoner.
heldigvis kan vi i dag fritt fortelle om vår bakgrunn og bære vår kofte med stolthet.
Å sy kofter og andre sjøsamisk-inspirerte produkter er for meg en glede i seg selv...hvis jeg etterhvert kan få dette til å bli min inntektskilde - vil det være lykken!!

Per Gahrton, en av grundarna av Miljöpartiet skriver:

Bland över tusen deltagare på Mp kongressen fanns både Åsa Romson och Carl Schlyter, som båda blivit så tufft behandlade att det hade varit mänskligt om de istället suttit och skrivit nidvidor om "svikarpartiet". Men istället kom de in i lejonets kula och log och tycktes trivas. De har uppenbarligen förstått att de gröna idéernas framtid trots allt är knuten till MP. Två andra synliga kongressdeltagare är Roland von Malmborg och Laszlo Gönci, två storskäggiga typmodeller för djupekologiska fundisar som i drygt 35 år häcklat gröna partiledningar för att vara alltför fega och mähäiga. Ändå har de förblivit MP are. Varför? Kanske för att de ungefär som Churchill om demokratin har funnit att även om MP inte är det bästa tänkbara för miljön så är MP det minst dåliga. Något jag hoppas alla de som trots fortsatt grön övertygelse nu gör sitt bästa för att sänka MP under 4 % tar sig en funderare kring. Besvikelser och häckling har sin tid, kraftsamling mot huvudmotståndare har sin. Vad som gäller för seriösa gröntänkare och miljövänner tre och en halv månad före ett val är givet. Åsa, Carl, Roland och Laszlo har förstått. Jag hoppas fler gör det medans tid är.

Här ligger Sveriges största soltak.

Solceller på tak har blivit en allt vanligare investering och i fjol rusade antalet företag som installerade anläggningar.

”Jag tror inte att alla har insett att det är lönsamt”, säger Pär Svärdson, vd för nätapoteket Apotea som har byggt den största takanläggningen i Sverige.

Prioritera natur, miljö, klimat och överlevnad.

Henrik Blind skriver:

SR Ekot gör en stor grej idag om att MP har svårt att fylla listorna till höstens kommunval där Jokkmokk pekas ut som en av de kommuner som saknar kandidater. Det stämmer inte. Tvärtom. Vi upplever inga svårigheter att få folk att vilja kandidera för oss. Allt fler inser att Jokkmokk behöver ett grönt parti mer än nånsin - som bjärt kontrast till de uppgivnas politik som drömmer om en miljövidrig engångsindustri till gruva.

Ikväll träffas glada Miljöpartister för att besluta om vår lista till kommunvalet. Utan att förekomma medlemmarnas åsikter vet jag att valberedningens förslag innehåller flera nya personer som kandiderar för första gången. Det är också roligt att det är en jämn könsfördelning i förslaget. Det är klart. Det finns bara ett parti som tänker längre än fjorton år och med hänsyn för de kommande generationerna. Det är Miljöpartiet.

Ja till mångfald.

Idag firar vi biologiska mångfaldens dag. Mångfalden i naturen ger oss renare luft, bättre hälsa, mat och bullerdämpning. Barn håller sig friskare när de får vistas i naturen och även en kort promenad sänker pulsen och blodtrycket.

I Härnösand vill Miljöpartiet utveckla gröna lösningar i samhällsplaneringen som exempelvis viktiga grönområden, alternativa dagvattenlösningar och gröna tak. Vi vill ha mer biologisk mångfald med blomsterängar och uppmuntra till stadsodling med bland annat ätbara växter i stadens planteringar. Vilka växter skulle du vilja se i parkerna?

Eivind Trædal:

Norsk samferdselsdebatt:

- Vi kan ikke bygge tog i Sør-Norge, for det funker ikke i Finnmark!
- Det er dumt å bygge sykkelveier i Oslo, for folk kan ikke sykle året rundt på Røros!
- Vi bør ikke redusere biltrafikken i storbyene, for folk trenger faktisk bil på bygda!

Her er en idé: hva om vi utformer en samferdselspolitikk som passer godt til forskjellige steder? For eksempel:

- Gode lyntogforbindelser langs noen av Europas mest trafikkerte flyruter mellom storbyene i Sør-Norge.
- Godt elbil-ladenett på bygda.
- Elflysatsing i Nord-Norge.
- Bilfrie områder, sykkelveier og godt kollektivtilbud i byene.

Det finnes ingen samferdselspolitikk som passer til alle deler av landet, så hvorfor har vi en regjering som stadig argumenterer som om det gjør det?

Ragnhild Elise Nymoen Eltervaag

Ragnhild Elise Nymoen Eltervaag

DEN VANSKELIGE IDENTITETEN.


Jeg har lest diskusjonene om følelser omkring identitet og rett til gákti i går. Diskusjonen er sikkert nødvendig, for ellers går mange med en indre usikkerhet. Jeg er norsk og samisk, og jeg har også finske røtter. Jeg var en veldig voksen dame, da jeg fant ut at en god del av mine forfedre på pappa sin side var samiske og finske. Jeg er uendelig stolt av det, og tiden er kommet for å bære sjøsamekofta fra «mitt» område. Og med rette så står jeg også i samemanntallet.
Jeg føler ikke plikt til å liste opp forfedrene mine, men jeg har selv god oversikt nå. Jeg er genuint opptatt av slekten min, og vil vite hvem de var og hvor de kom fra. En dyktig slektsforsker som selv er same hjelper meg med pappa sin slekt. Jeg synes det er så bra at han er same selv, for jeg har støtt og stadig kommet borti «slekts - kyndige» som ignorerer, eller
« fornorsker», sågar « forfinsker» den samiske slekten.
Og nå er jeg over på mitt tema. I min familie er de fleste positive til den sjøsamiske slekten. Jeg har vel vært en av de som står fram, og tar lokket av « den gamle skammen».
I dag lever vi i et mer åpent samfunn, men hos
etterkommere av samer fra min fars og andres områder, eksisterer enda en fornektelse.
Vi skal være glade for, og stolte av miljøene som har klart å holde på på gákti, duodji - tradisjoner og språk gjennom de harde fornorsknings - periodene, (Karasjok, Kautokeino med flere).
Sjøsamene, særlig de som nettopp har funnet sin samiske slekt, trenger tid, nok tid, til å bygge opp en kollektiv identitet og sikkerhet om sin bakgrunn. Deretter kan kanskje en del av språkbruken som «utvannet» og lignende nedsettende ord gå ut.
Jeg strever i tidsklemma, men jeg prøver å lære noe av det samiske språket. Det er ikke for seint. Det sitter mange ord og setninger i hodet, og « hjernen venter på mer» Jeg håper å få systematisert læringen mer, for jeg tror at det er mye identitet i språk. Jeg anbefaler alle å lære litt eller mye samisk. Med det lille jeg til nå har lært så kjenner jeg at språk absolutt også er identitet. Tenk på hvor mange generasjoner før oss som kunne språket.
Det med sterk skam og fornektelse har sikkert forklaring i fornorsknings - prosessene, samt det horrible menneskesynet som har eksistert før. Jeg forventer her ikke at alle med samiske forfedre skal kjenne på en samisk eller finsk identitet. For noen kjennes det faktisk slik at det er rett ut er «for utvannet», eller de er ikke i en livsfase hvor de føler for å ta tak i røttene. Dette er en personlig sak for den enkelte.
Men, så må jeg si det er det «teit» og
«sirompa» når dyktige slektsforskere, den dag i dag , sper på fornorskningen ved å tilbakeholde, eller ignorere samiske slektslinjer, eller gjøre «alle til finlendere». Det er vanskelig nok som det for folk å verifisere slekt på noen linjer.
Dersom disse som « pynter» på slekta, samt fornekter opphavet hadde fått bestemme og definere, så hadde vi fremdeles sett mange flere i Nordlandsbunad enn hva vi nå har sett på 17 mai.
Selv om dette er en gákti - side så vil jeg si litt om Nordlandsbunaden. Jeg har ikke noe i mot den. Nordlandsbunaden var ferdig konstruert så seint som i 1939. Jeg kan litt om den fordi den ble konstruert i Mosjøen/ Vefsn hvor jeg vaks opp. Min mor ( som ikke har samiske aner) har snart brodert 80 av disse bunadene. Er det ikke flott? Bunaden er konstruert på bakgrunn av tøystykker funnet på gården Røyto i Vefsn. Fasongen er inspirert av en brudekjole fra Ravassåsen i samme område.
Altså, hva jeg vil fram til nå, er at jeg av og til undrer meg over at denne bunaden ble hele Nord - Norges bunad.Jeg mener det er er fint, og den har jo blitt tradisjon....
Men skjønner dere? Når jeg ser folk fra mitt fars område som har Nordlandsbunad på, og som kanskje heller opprinnelig skulle framvist en samisk tradisjon, ja så undrer jeg meg enda mer over over hva den sterke fornorskningen gjorde med folket i nord. Nå vil jeg heller ikke fornærme alle som ikke har samisk eller kvensk bakgrunn, men som er og føler seg mest norske. Det er sårbart dette her. Men dere skjønner hvor jeg vil.
Jeg kan jo spørre sånn? Hvorfor ble det sånn at den norske bunaden som «etter de tradisjoner som her på siden er diskutert» skulle vist hvor «jeg kom fra» ble fellesbunad for hele Nord- Norge?
Hvordan kan folk som fornekter samisk bakgrunn, og som er kledd i nordlandsbunad fra Vefsn, synes det er rart at jeg med samiske røtter velger å ha på meg Loppa / Kvænangen gákti på 17 mai?
Vel, jeg skal ikke dra dette for langt.
Jeg vil bare vise hvordan nordlandsbunaden tilhører alle, uten spørsmål.....mens gákti er folk usikre på om de kan gå med, selv om de har samisk bakgrunn.
Budskapet fra ei voksen kjærring her som er både samisk og norsk, er vel at vi trenger tid på å bygge opp undertrykket, samisk identitet. Når vi sammen blir sterke så vil vi heller ikke være så sårbare for kritikk. Det vil alltid være noen med « giftig» tunge der ute, men når identiteten har blitt sterk nok så
«sprekker trollet».

Nissan Leaf är Miljöbästa Bil 2018

Elbilarna dominerar prispallen på utmärkelsen Miljöbästa Bil 2018, och Nissan Leaf korades till det allra bästa valet för såväl privatbilisten som för företaget. Alla 40 nominerade modeller är bra val för den miljömedvetne bilköparen: de är fossiloberoende, bränslesnåla och säkra.

Ett "klipp."

Att ge 9 000 ensamkommande en ny chans är inte bara ett humanitärt beslut. Länderna som haft den bästa ekonomiska utvecklingen är de med den mest generösa migrationspolitiken, skriver tidigare riksdagsledamoten Pär Granstedt (C).

Efterfrågan på ekologisk mat ökar kraftigt.

Det kjem til å vera 
eit større økologisk forbruk framover. 
Då må landbruket svara og produsere meir økologisk.

GRATULERER MED DAGEN !

Ja til leksefri skole.

Ingunn Judith Moen Reinsnes:

Lekser er problematisk. Jeg har nesten bare dårlige minner om lekser fra min egen skolegang. Men som barn reflekterte jeg ikke over det. Heller ikke med mine 2 første barn. Det var bare sånn det skulle være. Men med mitt yngste barn "våkna" jeg endelig. Han hadde dyslektiske vansker og det var nesten ikke til å holde ut med leksene. Det kom virkelig ingen ting positivt ut av det. Heller det motsatte. Jeg hadde som mor mye jeg ville lære han av mine egen kunnskap og erfaringer. Det var ingen kreativitet, visdom eller fordypning i ukeplanen som kom hver mandag. Vi kom oss aldri igjennom hele planen, selv om vi brukte timer. Til slutt holdt det på å klikke for meg. Vi ble enig om å gjennomføre en "helvetesuke" : Alt som sto på lekseplanen skulle gjøres 100%. Vi klarte det og brukte i snitt 3 timer hver ettermiddag. Jeg la det fram på neste foreldremøte, og læreren var enig i at det var for lenge å sitte 3 timer hver dag med lekser. Vi fikk da beskjed om at 1 time var nok. Men det resulterte i at bare en del av lekseplanen ble gjort. Jeg mener det er feil at det var min oppgave å gi han opplæring i skolefag. Jeg er ikke utdanna lærer og pedagog. Lekser er avleks. Barn har også rett til fritid etter skoledagen som voksne har etter endt arbeidsdag. Min sønn kom seg gjennom skolen og jobber nå som snekker med fagbrev Jeg tror og håper at lekser avvikles med tid og stunder.

Mikael Karlsson:

Äntligen. Efter flera års nära nog fullständig tystnad bland ledande opinionsbildare, lyfter Peter Wolodarski på DN problematiken med tågresor mellan länder i Europa. Det är en problematik som inom inte minst EU - med ambitioner om rörlighet, inre marknad och i klimatfrågan - är fullständigt bisarr.

Ta Bryssel som ett exempel, dit alltfler resor går som ett led i den europeiska integrationen. På cirka fem timmar tar man sig med tåg från Stockholm till Köpenhamn, vilket nästan är halvvägs. Men sedan tar den andra halvan åtminstone 15, ofta 20 timmar, till. Ska man till London eller Paris är det inte bättre. Aningen enklare är det till alpländerna, dit det finns nattåg från Hamburg, men resan dit är seg och oftast illa koordinerad.

Redan inför det senaste svenska ordförandeskapet i EU, år 2009, fanns planer på att köra ett tåg från Stockholm till Bryssel, med start sen eftermiddag och ankomst nästa morgon, utmärkt för jobb och vila. Men tio år senare har inget hänt, förutom att det allmänt sett blivit sämre.

Det kanske viktigaste i DN-ledaren är att det går att göra mycket redan idag, med politiska beslut, nationellt och inom EU. Det behövs stora och snabba investeringar i underhåll och nybyggnad av järnväg, men långt innan det får effekt kan mycket åstadkommas med bättre koordinering och planering.

Parallellt krävs stora skärpningar i Sverige. Just nu slitter jag på ett fullsatt "snabbtåg" med dubbla tågset som tagit över tre timmar på sig från Göteborg till Herrljunga. Prestationen ligger på 30 km/h alltså. Och som vanligt ingen information om förseningens omfattning.

SJ och Trafikverket har stora hemläxor att göra. Utan fungerande tågtrafik i Sverige blir effekten av mer funtionella förbindelser till kontinenten urholkad.

Sol, sol, sol......o.s.v. :)

Etter vannkraft, vindkraft og bioenergi har Pite Energi satset på solkraft, 

forklarer administrerende direktør Daniel Fåhraeus på selskapets 

hjemmeside. Solcelleparken bidrar til elektrisitetsproduksjonen og er 

samtidig et forskningsanlegg. Direktøren synes det er «jättespännande» å 

bidra til utvikling av ny, miljøvennlig teknologi.

Kulde er bra

En fordel ved solcelleanlegg i nord, er at kulden bidrar til økt effektivitet. Kleven og hans forskerkollegaer registrerer 0,4 prosent økning i mengden strøm for hver grad temperaturen synker.

– Kort fortalt er det båndgapet i solcellen som blir mindre. Dette gjør at spenningen ut fra solcellen blir lavere, men også at det blir litt mer strøm i kretsen. Jo kaldere, dess bedre.

Hovedproblemet med solceller nord for Polarsirkelen er at de leverer lite strøm på et tidspunkt da strømbehovet er stort, for eksempel i desember-januar. På den annen side er de effektive senere på vinteren, når bakken fortsatt er dekket av snø og sola er sterk.

- Da får vi masse refleksjon fra bakken. Snø reflekterer solstråler veldig bra. Hvis det faller mye snø, kan effektiviteten i panelene reduseres. Men siden sola stort sett står lavt på himmelen i nord, vil panelene ofte stå i tilnærmet loddrett posisjon. Da faller snøen lettere av.

Vi skal gjøre Oslo til en ekte sykkelby 🚲💚

Vi skal gjøre Oslo til en ekte sykkelby

Siden 70-tallet har Oslos politikere hatt store planer om et sammenhengende sykkelveinett i byen. Siden da har det ikke skortet på vedtak og prat – men det har skortet på vilje til å gjennomføre. Politikerne har rett og slett ikke vært villig til å ta de tøffe valgene om å prioritere ned plass til bilen for å få plass til sykkelveier. Den tiden er heldigvis forbi.

De ti siste årene før De Grønne tok over, ble det i snitt bygget 1,5 km sykkelvei i året. Nå har vi fått på plass 20 km på to år, og vi planlegger å bygge 15 km i år. Det gir resultater! I en ny undersøkelse sier dobbelt så mange at de opplever Oslo som en god og trygg by å sykle i. Det er oppløftene, men vi er på ingen måte i mål.

Vi skal fortsette å prioritere sykkel over biltrafikk og parkeringsplasser i årene som kommer, så lenge innbyggerne gir oss tillit. Sammen skal vi gjøre Oslo til en ekte sykkelby!

Byplanering, Sortland, Frydenlundparken.

Turismens koldioxidutsläpp är fyra gånger större än tidigare beräkningar

För första gången har turismens klimatavtryck kartlagts – från flyg till souvenirer. Och resultatet visar att mångmiljardindustrin släpper ut fyra gånger mer koldioxid än tidigare beräkningar.

Sluta att producera så mycket !

Såg att de börjat sälja papperspåsar igen på den lokala Koopen ! :) Plastdebatten har effekt.

Ska man ha en kasse när man handlar, så är det mycket bra med en tygkasse. Eller en ryggsäck. :) 
Plast ska bort.

Dåliga bilar med giftiga utsläpp. - Minska biltrafiken, ägandet, körandet, åkandet, NU. 
Börja med målet 50 % mindre privatbilism innan 2030.

I de flesta privatbilar som körs omkring dagligen är det 3-4 lediga platser ! :(

Ny lag i Kalifornien som säger att alla nyproducerade hus ska ha solceller ! :) Heja Föregångsstaten. !

Man kan odla en del själv. Då blir det maximalt lokalt. :) Och minimalt behov av förpackningar.

Tillverka kläder av god kvalitet. Så de får en maximalt lång livslängd.

Skatt är bra. - Flygresor är allt för subventionerade i förhållande till klimat O-nyttan !

Kalifornien nu:

Lag om solceller på tak till nybyggen !

Främlingar kränker oss - deras behov är gränslöst.

Henrik Blind:

"Nasa silvergruva är ett exempel på hårdförd kolonialism från 1600-talet där många samer med dess härkar fick sätta livet till. Återigen tvingas Nasafjällets invånare möta en respektlös kolonisatör som vill få tvångsinlösa området för att få bryta sina metaller ifred och till priset av oersättliga renbetesmarker som bär på ett folks kulturarv och framtid. Tänk att det ska vara så svårt att komma ihåg att man ska lära sig av historien och inte återupprepa den. Fast kolonisationen tycks aldrig ha ett slut eller som Paulus Utsi skrev en gång: Främlingar kränker oss. Deras behov är gränslöst."

Man kan hyra bil istället för att äga en.

Noen ord til ettertanke i vårt forbrukersamfunn:

Dalai Lama ble spurt om hva som overrasket ham mest vedrørende menneskeheten, og han svarte: "Mennesket. De ofrer helsen for å tjene penger, og bruker deretter penger for å gjenvinne helsen. Og så er de så engstelig for fremtiden at de ikke nyter øyeblikket. Resultatet er at de verken lever i øyeblikket eller i fremtiden; de lever som om de aldri skal dø, og så dør de uten å egentlig ha levd!"

MDG Oslo.

Hurra! En ny undersøkelse viser at flertallet av Oslos innbyggere mener at fotgjengere og syklister bør prioriteres over privatbiler 💚

Det er en motiverende tilbakemelding 😍 Vi skal fortsette arbeidet med å gjøre det enklere å gå, sykle og reise med kollektivtransport i Oslo, så lenge velgerne gir oss tillit!

Mitt 1:a maj-plakat skulle se ut så här. :SOLPANEL PÅ RÅDHUS 2..

:) En kjäämpesoolig dag idag.