Hur går det med utbyggnaden av solenergi i Sverige?
– Generellt när det gäller utbyggnad, både för solel och solvärme, kan man säga att Sverige har en blygsam marknad i jämförelse med många andra länder.

– På solelssidan har vi dock en växande trend. Marknadsvolymerna har fördubblats varje år de tre senaste åren. Så de stora volymer vi ser i många länder ute i Europa kommer här också, det är bara en tidsfråga.

– Våra politiker har en viktig roll och skulle kunna skynda på utveck­lingen genom att skapa tydliga förutsättningar.

Hur då?
– Vi har ett kraftigt tilltagande intresse, vilket bland annat gör att investeringsstödet är översökt. Alla de medel som är tillskjutna till och med 2016 är i princip uppsökta.

– Handläggningstiderna för ansökningarna kan ligga på både ett och två år hos länsstyrelserna.

– Det här, att det å ena sidan finns ett stöd men att man inte vet om man får bidrag eller när man får sin ansökan beviljad, det hämmar marknadsutvecklingen snarare än skyndar på den.

Vad vill ni se från politiskt håll?
– Vi skulle gärna se att det upprättas en handlingsplan för solenergin i Sverige. Att det ungefär som för vindkraften sätts ett planeringsmål för både solel och solvärme.

– Sedan finns det ett par mer akuta frågor. Den ena är att se till att det finns tillräckligt med pengar för investeringsstödet. Den andra är det här med skattereduktionen för egen elproduktion som regeringen vill införa.

Vad anser ni behövs där?
– Politiskt behöver man sätta ner foten så att marknaden får spelreglerna tydliggjorda.

– Efter flera år av utredningar blir det nu inte någon nettodebitering, utan en skattereduktion. Den skulle införts vid halvårsskiftet 2014 men måste omarbetas för att kunna godkännas av EU-kommissionen.

– Det är ett förslag från sittande regering och frågan är vad som händer nu efter valet. Det här skapar stor osäkerhet på marknaden och för dem som vill investera i solel.

Ni måste väl ändå se positivt på framtiden?
– Absolut. Något som är väldigt spännande just nu är exempelvis lantbrukssektorn där det finns många som tittar på förutsättningarna för solel i sin verksamhet. Det kan bli väldigt stora volymer på kort sikt.

– Sen har vi sysselsättningsfrågan. Vi har i dag svenska företag som tillverkar solceller, exempelvis i Arvika och i Stockholm.

– Man tänker kanske inte på att en solpanel materialmässigt mest består av glas och aluminium, vilket vi är väldigt duktiga på i Sverige.

– Vi har alltså en industriell möjlighet att kunna producera sol­celler, solpaneler och solfångare här.

De kommande åren, är det några stora tekniska förändringarna vi får se?
– Jag tror att solceller, och förhoppningsvis även solfångare, i allt större utsträckning standardiseras och blir naturliga fasad- och takmaterial.

– Det gör att tekniken får en sekundär funktion för själva byggnaden, det vill säga enheterna är inte bara el- eller värmeproducenter utan utgör också en funktion av själva byggnadsskalet.

– Då kan kostnaderna bantas ännu mer eftersom annat material kan ersättas, säger Lars Andrén, ordförande i föreningen Svensk solenergi.