Svenskt i stället för t.ex asiatiskt ris.

Svensk basmat.

Dansk og norsk tunga påvirket språket i England sterkt under vikingtiden.

- Vi mener det er fordi gammelengelsk rett og slett døde ut. I stedet overlevde nordisk, men selvsagt sterkt påvirket av gammelengelsk, sier han.

«Samboerskapet» mellom britene og skandinavene var i stor grad fiendtlig. Begge kjempet om politisk hegemoni. Etterkommerne etter vikingene fikk kontrollen over de østlige og nordlige delene av landet. Danelagen lå under nordiske høvdinger i et halvt hundre år.

Som kolonister flest fant heller ikke de nordisktalende innbyggerne grunn til å overta språket i landet de kom til.

- Et særdeles viktig, geografisk poeng i studien vår er at East Midland-området, der talemålet senere utvikler seg til moderne engelsk, sammenfaller med den tett befolkede, sørlige delen av Danelagen, sier professoren.

Hadde ordene fra før

I perioden etter normannerne kom, endret språket seg svært mye. De miserable forholdene folket da levde under, førte til en fullstendig sammensmelting av de to til da separate folkegruppene, de som talte gammelengelsk og de som snakket nordisk - og forløperen til moderne engelsk oppsto - mellomengelsk.

Fra de norske og danskættede innbyggerne i Danelagen tok språket opp i seg mange ord. I denne setningen, for eksempel, er alle de leksikalske ordene nordiske: He took the knife and cut the steak. Bare «he», «the» og «and» kommer fra gammelengelsk.

- Det som er særlig interessant, er at gammelengelsk tar opp i seg ord for dagligdagse ting som språket hadde ord for fra før. Det vanlige er jo å ta i bruk lånord - ord og begreper for nye ting. I engelsk er det nesten omvendt - de dagligdagse ordene er nordiske, og de er påfallende mange, forteller språkprofessoren, som for eksempel: anger, awe, bag, band, big, birth, both, bull, cake, call, cast, cosy, cross, die, dirt, dream, egg, fellow, flat, gain.

Forskerne mener at gammelengelsk allerede hadde 90 prosent av disse begrepene i sitt eget vokabular.

Overtok grammatikken

Men det skandinaviske innslaget var ikke begrenset til ordforrådet, som er vanlig når språk kommer i kontakt med hverandre: Selv om en massiv mengde nye ord er på vei inn i et språk, så beholder det likevel sin egen grammatikk. Dette gjelder nærmest som en universell lov.

- Men i England ble også grammatiske ord og morfemer - altså det minste abstrakte, språklige element som har meningsbærende funksjon - overtatt fra skandinavisk og lever videre i engelsk i dag.

Skandinavisk syntaks

Men ikke nok med det: De to forskerne viser at setningsoppbygningen i mellomengelsk - og dermed også i moderne engelsk - er skandinavisk og ikke vestgermansk.

- Syntaks og struktur låner man ikke så lett fra ett språk til et annet. I dag får vi ord fra engelsk, og mange er bekymret for det. Men ordstrukturen i norsk er totalt upåvirket av engelsk. Den ligger fast. På samme måte er det med strukturen i engelsk: Den er så å si upåvirket av gammelengelsk.

- Hvordan kan dere overbevise oss om at det er slik?

- Det gjør vi ved å vise at på så å si alle punkter der engelsk skiller seg syntaktisk fra de andre vestgermanske språkene (tysk, nederlandsk, frisisk), har det samme struktur som de skandinaviske språkene. Noen eksempler:

Ordstilling: Engelsk og skandinavisk har objektet etter verbet:

• - I have read the book.
• - Jeg har lest boken.

Tysk og nederlandsk (og gammelengelsk) har verbet til slutt:

• - Ich habe das Buch gelesen.

I engelsk og skandinavisk kan vi ha en preposisjon stående til slutt i setningen:

• - Dette har vi snakket om.
• - This we have talked about.

På tysk og nederlandsk (og gammelengelsk) er dette umulig.

Gruppegenitiv:

• - Dronningen av Englands hatt
• - The Queen of England’s hat

Splittet infinitiv, dvs. at man kan sette inn et ord mellom infinitivsmerket og verbet:

• - Jeg lover å ikke gjøre det igjen.
• - I promise to never do it again.

- Alt dette og mye mer er umulig på tysk eller nederlandsk, og det er svært lite sannsynlig at alt dette kan være i endring i et språk. Den eneste rimelige forklaringen er at engelsk er et nordisk språk, og at dette språket er en fortsettelse fra det norsk-danske språket som var i bruk i England fra middelalderen.

- Men hvorfor innbyggerne på De britiske øyene valgte den nordiske grammatikken, kan vi bare spekulere på, sier Jan Terje Faarlund.

Trine Nickelsen er ansvarlig redaktør

i forskningsmagasinet Apollon.

Publisert: 28.nov. 2012 10:21

Spansk, teckenspråk och engelsk.

Flerspråkig information i New York:

Lat oss vende attende til orkanen Sandy og korleis styresmaktene i USA løyste kommunikasjonsutfordringane sine. På Internett finn vi fleire videoopptak av pressekonferansar som vart haldne av borgarmeisteren i New York, Michael Bloomberg. På engelsk, hovudspråket i USA, gjer han greie for det innbyggjarane bør få vite om risiko og forholdsreglar og tiltak. Ved sida av han står ein tolk som tolkar alt han seier, til amerikansk teiknspråk. På slutten av utgreiinga gjentek borgarmeisteren hovudpunkta sine, men no på spansk.

Amerikansk teiknspråk og spansk er mellom dei største minoritetsspråka i USA. Ved å inkludere desse språka i pressekonferansen oppnådde Bloomberg minst to ting.

For det første fekk han spreidd den livsviktige informasjonen om orkanen til endå fleire enn om han hadde halde seg til engelsk. Ikkje alle spansktalande i New York meistrar engelsk så godt. Og mange av dei som bruker amerikansk teiknspråk, er døve og høyrer ikkje det som blir sagt på talespråk.

For det andre fekk han vist tv-sjåarane at han veit at han leier ein mangespråkleg by. Ved å synleggjere desse språka signaliserte han at alle som bor i byen hans, var med i målgruppa for informasjone

Havredryck är nyttigare än komjölk.

 En kommentar jag skrev på Fäjsbok: - Har prøvd Oatly men kjøper det ikke lenger for de har naiv fordummende produktinformasjon på engelsk på pakken. Men det fins mange andre fabrikat å kjøpe ( også mye billigere ) Kjøper gjerne Havredrikk Naturell på Rimi og ICA. Produsert i Sverige for ICA Norge AS. Kr 13.60 betaler jeg per stykk.( Oatlys økologiske havremelk produseres i Tyskland. ) Håper på flere forskjellige fabrikat med økologisk havremelk i butikken. 

Bloggning av Sanna Sarromaa / från VG. Verdens gang.

Norsk har kun fem millioner brukere. Engelsk klarer seg utmerket godt uten vår innsats. Så hvorfor skrive på engelsk det du kan skrive på norsk?

Sanna Sarromaa, finne, feminist, forsker og blogger på gd.no.

Da jeg kom til Norge for mer enn ti år siden gikk jeg på gruppetrening i Oslo med navnet «fast i fisken». I dag er det neppe et eneste treningssenter som tilbyr noe slik. På Elixia har man indoor running, outdoor running, crossing, strength, core og yoga fire and soul. De er flinke i engelsk der på Elixia. Bring out your inner athlete, reklamerer de nå på nettsidene, men det virker å handle mer om å bring out your inner American.

Inne i treningssalen står det slike inspirerende setninger skrevet med store bokstaver: Rock your body, open your mind. Jeg har sett de samme på flere Elixia-sentre, også i Finland. Fitness is not about being better than someone else, it's about being better than you used to be, ja, ja. Forrige uke hadde de en Bring a friend week.

Crazy Days!

Sanna Sarromaa.

Spenst er selvsagt ikke noe bedre. De har beach S.O.S., power row og push n' pull. Actic har tabata strength og just dance. Selv holder jeg vannzumba tre ganger i uka, men på timeplanen står jeg oppført med aqua zumba – sikkert for å harmonisere med resten.

Vi er blitt så vant til omfanget av engelsk i offentligheten at vi ikke lenger reagerer på det. Ta en rusletur i hvilken som helst norsk by eller bygd, og se hvor mange forretninger som flasher (sic!) med engelske navn.

Spesielt frisørsalonger ser ut til å tro at hårklipp selger bedre på engelsk. Inch, Touch, Hair & There, Trend Z, Hair Shop. Nylig kjørte det lokale kjøpesenteret med Crazy Days. De synes sikkert det høres bedre ut enn Gale dager. Selv synes jeg det bare er harry når det er snakk om et lite norsk småbysenter med Lindex og KappAhl.

Winemakers i Øyer

Enda mer harry blir det når man markedsfører på dårlig engelsk. Et hotell i Øyer arrangerte forleden en «winemakers dinner». Hvordan var det man laget genitiv på engelsk? Og hvordan skilte det seg igjen fra plural, husker noen? Eller enda mer avansert: Hvordan lager man genitiv av plural? Men aller viktigst: Hvorfor i all verden måtte dette hotellet i den tjukkeste norske landsbygda markedsføre denne kvelden på et språk det ikke behersker?

Fenomenet begrenser seg dessverre ikke til Øyer. Det skjer hele tiden og overalt. En kjent dameundertøyskjede kjører nå reklame for noe som heter «Magic Wire». Denne er «so comfortable you won't even know its there». Forskjellen på «its» og «it's» er barneskolepensum i engelsk.

Tenk på de kreative, norske firmanavnene du kan komme på. Eller kan du? I Oslo er det en butikk for gravide damer som heter «Den kule mage». På Lillehammer er det en tatoveringssjappe med navnet «Blekk & sprut». I Horten har de en grafikkbedrift med navnet «Kreative typer». Før eksisterte det også en rettshjelpskjede «Rett og rimelig», men så havnet de i retten. Full ros til norske firmaslagord – sånn som gravemaskinfirmaet som «tar jobben grav alvorlig» eller begravelsesbyrået som har «dødsbra kvalitet».

Draumen om norsk

Forrige uke fikk jeg oppleve at min egen tekst ble oversatt fra bokmål til nynorsk. Jeg hadde aldri lest meg selv på nynorsk før. Først kjentes det som en språklig voldtekt, men i motsetning til en voldtekt, gled det over til stilltiende aksept. Det var nesten som en utenfor kroppen-opplevelse. «Draumen om Finland», het mesterverket mitt.

Jeg er ingen tilhenger av sidemålsundervisning i et land der man ikke har noen som helst problemer med å forstå det såkalte andre språket (det er jo ikke så voldsomt stor forskjell på draum og drøm!). Som historiker er jeg også smertelig klar over at nynorsk var en snodig idé som oppstod med 1800-tallets nasjonalsjåvinisme, og er slik sett akkurat like kunstig og oppfunnet som bunaden – eller hele nasjonen, for den saks skyld.

Men likevel, nynorsk er norsk, og norsk gjør Norge rikere. Å bruke engelsk i en norskspråklig verden bringer ikke noe nytt med seg.

Tvert imot, det gjør verden språklig og litterært fattigere. Tusenvis av språk har allerede forsvunnet – og med hvert eneste språk har man mistet en hel verden med begrep, ideer og tanker som man ikke lenger har tilgang til. Dette språket, eller – om man absolutt insisterer - disse språkene, nynorsk og bokmål, har fem millioner brukere. Derfor må de brukes, bevares, beskyttes og utvikles.

Danskene er verre!

Dersom bokmålet ikke hadde blitt utviklet siden 1800-tallets svært så danske riksmål, hadde det i dag blitt opplevd som så irrelevant og arkaisk at alle trolig hadde foretrukket engelsk, kanskje til og med nynorsk. Språk må bevares og utvikles, men det skjer ikke med ukritisk engelsk begrepsimport og reproduksjon av engelske språkuttrykk. Danskene er på dette punkt langt verre enn nordmennene.

Handelshøyskolen i København heter nå offisielt Copenhagen Business School og de bruker konsekvent «computer» om datamaskin. Islendinger er i motsatt ende og det står respekt av dem: de bruker konsekvent ikke låneord eller importerte ord.

Engelsk, med 400 millioner brukere, klarer seg utmerket godt uten vår innsats, men det gjør ikke norsk. Vi har alle et ansvar, så ikke skriv på engelsk det du kan skrive på norsk.

Tegning til Grunnlovsjubileet 200 år.

Teckning av Ingunn Judith Moen Reinsnes.

1814 - 2014 Grunnloven 200 år. Norge.

Titel: Paragraf 110 b.

Behåll svenskundervisning i utlandet.

Synnerligen viktigt att behålla ( och gärna utveckla ) svenskundervisningen som pågår på universitet på många håll i världen !

Regeringen bör inse detta.

Rädda svenskundervisningen i utlandet

---

Till: Sveriges regering

Till Sveriges regering,

Förslaget i årets budgetproposition att successivt minska bidragen till svenskundervisningen i utlandet invänder de undertecknande å det starkaste emot. Frågan har inte utretts överhuvudtaget, och om detta
överilade beslut genomförs kommer det att få oöverskådliga
konsekvenser.

Svenskundervisningen i utlandet är en ovärderlig ur forsknings-, utbildnings- och
kulturutbytesperspektiv, och kostar mycket lite. Det främjar
tvärvetenskapliga samarbeten, mobilitet, internationalisering,
medelsökande,bättre kunskap om Sverige i omvärlden, demokratiseringsprocesser och arbetat mot ett öppnare samhälle i andra länder. Förutom detta ger det även möjlighet till forskning i det svenska språket,
och det för en försvinnande liten summa. Undervisningen fungerar även som
plats för interkulturella möten som konferenser, seminarier och föreläsningar för människor med intresse för Sverige, Skandinavien och skandinavisk kultur och är då en fantastisk resurs för såväl stora som små högskolor i andra länder med begränsade resurser.

Svenskundervisningen finns i en stor del av världen och är en enorm tillgång till att skapa och upprätthålla den positiva bild av Sverige som en stor del av världen idag besitter, men framförallt är det även ett bidrag till att väcka engagemanget för ett mer demokratiskt och öppet samhälle där dessa privilegier inte finns idag. Vänligen, låt inte dessa väletablerade bildningsinstitutioner gå förlorade. Det skulle ha en garanterat negativ effekt.

Saxat från ETC-tidningar.

Delar av en intervju med Ralph Nader ( Presidentkandidat för DE GRÖNA i USA. )

Ralph Nader: "USA är en tyranni med två partier"

Han har utmanat de två stora partiernas presidentkandidater. Därför anklagas han för att ha bidragit till att George W Bush vann valet år 2000. En absurd tanke, enligt Ralph Nader. Han menar att problemet är att både Republikanerna och Demokraterna – finansierade av näringslivet – gör allt för att hindra att nya politiska röster når ut till den amerikanska allmänheten.

Han talar om en ”tvåparti­tyranni”, Ralph Nader. Med det menar han de ansträngningar som har gjorts för att hindra att andra partier än Demokraterna och Republikanerna ens får finnas med på röstsedlarna.

– Det gör det väldigt svårt för alternativa partier. Man exkluderar dessa röster från debatter, utsätter dem för grundlösa rättsprocesser. I vårt fall, varje gång jag kandiderat i presidentval, trakasserades våra namninsamlare på gatorna, och vi tvingades att samla in hundratusentals namnunderskrifter för att få komma med på röstsedlarna – 140 000 underskrifter i Kalifornien, till exempel.

Du är aktuell med en ny bok. Vad handlar den om?

– Bland de som kallar sig liberaler, konservativa, vänster och höger, libertarianer och mer socialdemokratiska råder markant konsensus när det kommer exempelvis till inskränkning av medborgerliga rättigheter, till Patriot Act, militarism, ekonomisk brottslighet och bidrag till storbolagen. Det finns ett 20-tal områden där den allmänna opinionen i dagsläget är överens. Så det gäller egentligen bara att operationalisera detta, få ut det i media och få folkvalda att ta det till sig. Det kan ske både på lokal och nationell nivå. Men maktstrukturen söndrar och härskar. Den hittar områden där denna konsensus inte råder, såsom rätten till abort, vapenlagar och bön i skolan. Därigenom hålls uppmärksamheten ifrån de områden där det faktiskt råder samstämmighet.

– När vi satt fokus på ett område där vänster och höger är överens, då är det en stor majoritet och vi blir omöjliga att stoppa. Ett exempel på det är minimilönen som vi nu efter sex år av demonstrationer och ledarartiklar och bra forskning lyckats göra till en nyckelfråga i valen. Opinionsundersökningar visar att 70–80 procent vill ha en kraftigt höjd minimilön, från 7,25 dollar/timme till 11–15 dollar. Det skulle höja lönen för 30 miljoner amerikanska arbetare, som idag tjänar mindre än de tjänade 1968, justerat för inflation. Så när resultaten blir 70–80 procent vet man att vänstern och högern är överens. Nu har maskineriet satts igång i allt fler städer. Seattle har nu 15 dollar/timme. 22 delstater ligger redan över den nationella minimilönen. Det börjar med den allmänna opinionen, sedan operationaliseras frågan genom media, opinionsundersökningar med mera, och till sist blir det ett lagförslag. Det är så det fungerar.

Ralph Nader nämner ett annat lyckat exempel. I fjol stärktes skyddet för vissel­blåsare.

– Vi lyckades besegra bolagslobbyn, så att statligt anställda har möjlighet att avslöja när bolag svindlar Pentagon eller Medicare (statligt finansierad sjukförsäkring), och alla andra sätt som företag blåser skattebetalarna genom statliga kontrakt.

Du är hoppfull vad gäller USA, trots att du beskriver ett ganska dystert scenario.

– Som sagt, det krävs bara en procent av befolkningen som representerar majoritetens åsikter för att åstadkomma viktiga förändringar i vårt land. Vore bara ungefär tre miljoner människor i USA aktiva, cirka 6 000 i varje distrikt, och organiserade sig kring en lön som man kan leva på, att skära ned försvarsbudgeten och andra frågor, skulle vi få till dessa förändringar. Men vi måste tro på det. Bolag har pengar men ingen rösträtt. De investerar sina pengar i att inskränka den politiska dialogen och de politiska möjligheterna. Men allt detta kan övervinnas fullkomligt med bara en procent av befolkningen.

CHRISTOPHER PASTORELLA

Skärpning Miljöpartiet de gröna !

TNC mister statsbidrag – Vård av svenskt fackspråk hotad

I budgetpropositionen föreslås att anslaget till Terminologicentrum TNC från och med 2016 ska minskas med 4 miljoner kronor. I budgetpropositionen som regeringen lade fram förra veckan står att anslaget till Terminologicentrum TNC från och med 1 januari 2016 minskas med 4 miljoner kronor. Av anslaget återstår då 273 000 kronor per år. Om budgetpropositionen antas av riksdagen i december 2014 innebär det att TNC från och med år 2016 inte längre kan agera som nationellt centrum för terminologi och fackspråk, dvs. utföra sitt uppdrag att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och samhälle. Det leder med största sannolikhet till att: utvecklingen av den terminologiska infrastrukturen stannar av situationen för de svenska fackspråken försämras när det enda organ som stöder arbetet med fackspråk försvinner myndigheternas ansvar för terminologi som uttrycks i Språklagens paragraf 12 blir svårare att förverkliga termgrupperna får klara sig utan stöd av TNC (Biotermgruppen, Optiktermgruppen, Datatermgruppen, Termgruppen för byggd miljö) all utbildning i terminologilära, dess metoder och principer, på högre nivå upphör TNCs samlingar från 1941 och framåt skingras (referensbiblioteket med 10 000 volymer, TNCs terminologiska databaser, unika terminologiska arkiv osv.). Rikstermbanken läggs ner. Det skäl som anges till neddragningen är att pengarna ska användas "för att finansiera prioriterade satsningar". TNC har inte fått någon annan förklaring eller någon kritik mot hur vi utför vårt uppdrag. Vi har inte heller fått veta hur regeringen ser på vård av svenskt fackspråk och terminologi, bara att regeringen ska bereda de frågorna. Hur den beredningen ska gå till, vilken tidplan och inriktning den ska ha, har vi på TNC inte blivit informerade om. Länk till budgetpropositionens avsnitt om näringsliv där TNCs anslagspost ingår:http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/83/43/7179eeba.pdf  (Sidan 93, avsnitt 3.8.13, 1:13 Bidrag till terminologisk verksamhet)

Jag "såg upp" , men det hjälpte inte.

De nya förpackningarna är fulkomligt klädda med engelsk text.

Och det är dålig naivt skriven text.

Jag är glad att jag fann mig ett annat märke havredryck.

( Som dessutom säljs till ca halv priset av "Oatlys". )

Saxat från Svenska.YLE.FI

Mjölk är inte alls så hälsosamt som många tror. I stället för att stärka skelettet och förbättra hälsan, ökar rikligt mjölkdrickande risken för benfrakturer och en alltför tidig död. Det visar en svensk undersökning.

Vuxna som dricker mer än tre glas mjölk per dag har ingen nytta av det, snarare tvärtom. Det visar studien som gjorts vid Uppsala kliniska forskningscentrum och som presenteras i den medicinska tidskriften British Medical Journal.

I undersökningen deltog 110 000 vuxna svenskar, både män och kvinnor. Det här är den största studien som gjorts på det här området.

Det är speciellt hos kvinnorna som bilden av mjölk som en hälsodryck ifrågasätts. Forskarna noterade ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökad dödlighet. De kvinnor som drack minst tre glas mjölk hade en nästan fördubblad dödlighet jämfört med dem som drack högst ett glas.

Det är oklart exakt vad som är farligt i mjölken. Forskarna i Uppsala tror ändå att mjölksockret spelar en roll i sammanhanget.

Inget skydd mot benbrott

En allmän uppfattning är att de höga halterna av D-vitamin och kalcium i mjölken stärker skelettet och skyddar mot frakturer. Verkligheten är en helt annan om man får tro den här studien.

Kvinnor som drack mycket mjölk drabbades oftare av frakturer än de kvinnor som drack högst ett glas. Hos männen märktes ingen skillnad i tendensen att drabbas av frakturer mellan dem som drack mycket och dem som drack lite mjölk.

De hälsorisker som kopplades ihop med mjölkdrickandet gällde inte andra mjölkprodukter, som yoghurt och ost.

Nya rekommendationer?

Professor Karl Michaëlsson är en av krafterna bakom undersökningen. Han säger i svenska medier att han själv minskat på sitt mjölkdrickande, men att det behövs fler studier innan man kan ändra kostrekommendationerna.

I Sverige är rekommendationen att man ska dricka ungefär en halv liter mjölk per dag, i den här mängden räknas också exempelvis fil och yoghurt med, liksom ost. I Finland rekommenderar statens näringsdelegation att man konsumerar 5-6 deciliter flytande mjölkprodukter samt 2-3 skivor ost varje dag. De flytande mjölkprodukterna kan också bytas ut mot exempelvis soja- och havredrycker, ifall de är berikade med kalcium och D-vitamin.

Avveckling av kärnkraft och satsning på förnybar energi.

SVT:s reporter Jan Nylander, som avslöjat att Sveriges äldsta kärnkraftsreaktor ska avvecklas:

Varför stänger man reaktorn?
– Det handlar i grunden om ekonomi. De senaste åren har Eon tvingats bekosta stora renoveringar av anläggningen och det är dyrt att driva en så liten anläggning som den första reaktorn i Oskarshamn 1.

Kommer det här att påverka elpriset?
– Nej, inte alls. Stängningen kommer troligtvis om några år. Just nu byggs vindkraften ut kraftigt, så den el som försvinner när man stänger Sveriges minsta kärnkraftsreaktor kommer mer än väl att ersättas av vindkraft.

Egenproducerat och förnybart.

”Ge alla hushåll rätt dra av för egen förnybar el”

Publicerad 17 oktober 2014 09:30154 kommentarer

DEBATT. Skattereduktionen för egenproducerad el måste gälla alla hushåll, även de i lägenheter. Och avdraget ska göras direkt på elräkningen, inte på nästa års inkomstdeklaration. Gör rätt från början och åtgärda bristerna i förra regeringens förslag, skriver Svante Axelsson, Linda Burenius Magnusson och Jan Bertoft.

JAK satsar på solceller.

Nu erbjuder JAK Medlemsbank ett fördelaktigt lån för dig som vill investera i solceller. 

Lånet riktar sig till privatpersoner som själva vill påverka sitt energibehov och bidra till en renare miljö. Tanken med JAKs solcellslån är att alla medlemmar ska kunna finansiera detta på ett förmånligt sätt.

JAKs solcellslån är på maximalt 200 000 kr per medlem, återbetalningstid max 10 år och lånekostnaden är 4,5 procent. Förutom investering i solceller, kan lånet även användas till annan miljövänlig teknik som vindkraft, vatten och avlopp samt miljömässigt byggande.

Besök vår portal där vi samlat information, exempel på lån och med en ansökan som kan fyllas i och skickas direkt på webbplatsen.

Tovning med grönsåpa och varmt vatten av luva stickad i ull-garn.

Bra mat.

”Var din egen doktor med maten” Publicerad 15 Okt 2014 Raw food-trenden ökar i Sverige. Och många börjar få upp ögonen för kostens påverkan på häsan. – Många går i vardagen och tror att man ska må halvbra. Man nöjer sig med det. Men vår potential är så mycket högre när man ger sig själv rätt förutsättningar, säger Emma Andersson.

De fann varandra genom gemensamma vänner och upptäckte att de levde på samma sätt, i alla fall när det kom till hur de åt. – Det vi äter är vegetarisk, ouphettad mat – raw food. Så ren mat som möjligt är det vi eftersträvar, säger Linda Rundqvist, som i vinter är färdigutbildad kostrådgivare. – Raw food handlar också mycket om att fermentera, alltså att syra, grönsaker och frukt och grodda säd och frön. Då blir maten sprängfylld med goda bakterier och näringsämnen. Tillsammans med Emma Andersson håller hon under hösten föreläsningar och workshops i ämnet, men också i hur man generellt kan göra bättre val när det kommer till mat och det vi väljer att stoppa i oss. – Att välja ekologiskt känns väldigt viktigt. Det här är inte en diet, det är ett helt livstänk. Att tänka miljö och hållbarhet, det genomsyrar alltihop, säger Emma Andersson. – Man måste tänka om vanemässigt, välja andra produkter istället för det som bryter ner kroppen och gör oss sjuka. ”Vita gifter” så som processad mjölk, mjöl och socker som triggar inflammation i kroppen och cocktailen av rester från bekämpningsmedel, antibiotika och andra tillsatser som vi inte riktigt vet vad de har för effekt i det långa loppet. Att det handlar om att hålla sig pigg och frisk genom maten råder ingen tvekan om. Effekter som Emma Andersson menar att de flesta redan känner till i stor utsträckning men ändå inte riktigt tänker på i sitt val av föda. – Vårat immunförsvar sitter ju i tarmen och det är det vi behöver tänka på. Det är genomgående genom kosten, det vi ger våra magar och det som går igenom tarmen, som avspeglar sig i hur vi mår både fysiskt och psykiskt, säger hon. Och vad som i början handlade om att tänka till, med vilka produkter som var bra att använda och hur kombinationer kunde se ut för att få näringsbehovet komplett tillgodosett, har idag blivit en självklarhet för både Emma Andersson och Linda Rundqvist. – Det känns helt naturligt och självklart idag att äta såhär. Mer naturligt än all den processade maten som vi är van vid, säger Linda Rundqvist. – Det handlar inte om att du måste revolutionera ditt liv. Börja smått och lägg hellre till än att ta bort. Vad vi vill är att folk ska få upp ögonen. Göra egna val,  inte val som livsmedelsindustrin har gjort åt dig, eller läkemedelsbolagen. Välj inte deras väg. Var lite din egen doktor med maten, äter man rätt så kan man komma långt med sin hälsa. Mer information om föreläsningar och workshops finns på starkandehalsa.moonfruit.com Helena Wangebo helena.wangebo@varbergsposten.se

Hur vi bör bygga vårt samhälle.

• Mika Gaunitz Renard Om man bygger småskaligt boende med möjlighet till egen odling av den mat man förbrukar ( så mycket som möjligt är ) samt "allt nödvändigt" inom den egna småskaliga stadsdelen ( affärer, jobb, dagis och skolor, mm ) så kan man minimera BEHOVET av transporter. Produktion av den energi man förbrukar i den egna bostaden ska också möjliggöras. Detta är ett långsiktigt hållbart boende och samhälle.

  Gilla · Svara · 4 · för 10 minuter sedan · Har redigerats
• 

  Jörgen Svanström Nej, detta är inte vägen till ett långsiktigt hållbart samhälle. Det är det som många har svårt att förstå. Att odla sin egen mat är extremt energikrävande. Specialisering innebär energieffektivitet.

  Gilla · den 16 oktober kl. 10:22
• 

  Mika Gaunitz Renard Är icke enig med dig Jörgen. Menar tvärtom att det ger stor positiv energi för var och en som odlar sina egna grönsaker, frukter och bär. Detta är också en viktig bit i en omläggning till ett tryggare, mänskligare och mer meningsfullt levnadssätt. - Inte förbrukar alla de som har egna koloniotter " extremt mycket energi" - eller ?

  Gilla · den 16 oktober kl. 12:00
• 

  Niclas Peyron Det går åt mer diesel/tomat genom att odla dem i sverige än att köra dem med lastbil från tex Spanien

  Gilla · den 16 oktober kl. 18:43
• 

  Anna Dahlbäck Vem har lurat i dig det Niclas?

  Gilla · den 16 oktober kl. 22:38
• 

  Niclas Peyron Anna D. Jag citerar ur en rapport från SIK "Mest utsläpp ger de växthusodlade svenskodlade tomaterna. Den största skillnaden mellan svensk och spansk tomatproduktion är att den svenska produktionen kräver uppvärmning under stora delar av året. Det är därför den har större klimatpåverkan än den spanska, även om man räknar med transporterna."

  Gilla · den 21 oktober kl. 16:23
• 

  Mika Gaunitz Renard Vad gäller odling av tomater. Genom att äta mer av de produkter som är lämpliga att odla här hemma ( och då alltså helst i det egna odlingslandet ) kan vi minimera "behovet" av att ha tillgång till spanska långväga transporterade tomater året om, vilka f.ö.är kraftigt besprutade och konstgödslade. Nordafrikanska arbetare jobbar i dessa plastväxthus ( finns närmaste en hel "stad" med odlingar ) under dålig förhållanden , hälso, miljö och lönemässigt. - Vi kan odla eget när solen ger gratis energi och lagra våra hemproducerade tomater och andra produkter som konserver i glasburkar. Detta är ett bätre sätt att producera och konsumera tomater. Lycka till.

  Gilla · den 21 oktober kl. 16:44
• 

  Niclas Peyron Bra där Mika, helt rätt

  Sluta gilla · 1 · den 22 oktober kl. 19:01