Fann denna text och kopierade den:
"Jag är biolog och journalist och har i snart 40 år varit engagerad i miljö och klimat. Jag har jobbat 20 år som miljöjournalist och sedan 7 år med hållbarhetskommunikation. Det här är min analys av varför MP nästan alltid ligger på gränsen för att åka ut ur riksdagen.
Det är ju för mig obegripligt och oerhört frustrerande att det parti som har den bästa politiken för den allvarligaste krisen inte får mer stöd. I Norge är det samma sak, trots att klimatkrisen låg högt på agendan inför valet nyligen fick den norska miljöpartiet bara 4 procent av rösterna.
Men i valet i Tyskland ökade däremot De Gröna från 9 till 15 procent! De hade visserligen en stor extremväderkatastrof precis innan valet men det visar ändå att ett grönt parti kan öka ta större plats i ett parlament.
Av DN-artikeln ”Hemliga spelet bakom Sveriges klimatpolitik” (länk i kommentarerna) fick jag en pusselbit som fick mig att äntligen se ett mönster. Jag gissar att mycket i artikeln stämmer. Den målar upp en bild av en regering där MP driver på klimatomställningen och S bromsar för att inte äventyra jobben. Det fick mig att se orsakerna bakom de låga väljarsiffrorna på ett nytt sätt:
1 Miljöpartiet förstår inte hur lite majoriteten av svenskarna förstår om klimatkrisen.
Greta Thunbergs viktigaste insikt efter att hon besökt FN och åkt runt i USA med elbil var att folk förstår så väldigt mycket mindre om klimatkrisen än vi miljöengagerade förstår. Jag tror att hon har helt rätt. Vi är på många sätt miljöexperter efter ett långt engagemang eller till och med utbildning på högskola. Vi ser inte skogen för alla träd. Och förstår inte varför majoriteten av medborgarna inte blir engagerade utan bara irriterade. Och då röstar de definitivt inte på Miljöpartiet.
Lösning: Förklara klimatkrisen tydligare och enklare. Gör förklaringarna av klimatkrisen och miljöfrågorna lika enkla och tydliga som SVT:s Lilla Aktuellt eller SR:s Klartext. Samtidigt får man inte idiotförklara befolkningen med en von oben-inställning. Men jag vet som journalist att det går att vara enkel och tydlig utan att vara nedvärderande. Det här är väl egentligen inte MP:s uppgift utan kanske Naturvårdsverkets eller Naturskyddsföreningens. Men om vi gjorde detta skulle det gynna våra väljarsiffror.
2 Stora brister i förklaringarna av hur omställningen ska gå till.
Miljöpartiet som kollektiv förstår nog inte hur oroliga många är för att politiska beslut som ska bromsa klimatkrisen ska drabba deras nuvarande vardag och privatekonomi. Barack Obama lyfter den här frågan också i dagens DN. Oron, ofta obefogad, uttrycks till exempel som:
• Hur ska folk ta sig till jobbet om bensinbilarna stoppas!?
• Alla har inte råd med en elbil!
• På landsbygden kan man inte ha elbil!
• Jag har ingenstans att ladda!
• Ska alla cykla nu!?
• Ska Miljöpartiet bygga cykelbanor i Norrland?
• Vägavgifterna bara ökar, hur ska jag kunna driva mitt åkeri!
• Miljöpartiet har lagt ner kärnkraften och nu får vi elbrist!
Lösning: för varje politisk åtgärd vi föreslår måste vi förklara hur eller om det påverkar medborgarna och hur de som drabbas i sitt privatliv ska kompenseras. Förklaringen får inte vara abstrakt och otydlig som att ”invånarna på landsbygden ska kompenseras” utan ett genomtänkt och mycket konkret förslag på lösning måste presenteras med varje förslag på åtgärd som medför vardagsproblem för vissa. Till exempel ”invånare som bor X mil från en tätort får göra avdrag i deklarationen för kostnader i samband med jobbresor med upp till Y kronor per år”.
Och om vi inte kompenserar medborgarna måste vi förklara tydligt varför, till exempel att det slår lika för alla, att det är nödvändigt men kortvarigt. Eller att det här är svårt att kompensera för men det gynnar våra barn och barnbarn och gör att vi kan sova gott om natten.
Miljöpartiet är Sveriges mest flyktingvänliga parti. Samtidigt är många svenskar oroliga för invandring, de är rädda för kulturer de är ovana vid eller till och med öppet främlingsfientliga. Många kopplar ihop invandring med ökad kriminalitet. Många tror att flyktingarna bara kostar pengar och ser inte vilken värdefull insats nya svenskar gör inom vården och i låglönejobb som städning och restaurangbranschen samt innebär skatteintäkter för kommunerna.
Lösning: Den bästa kortsiktiga lösningen är nog precis som för klimatkrisen, att komma med väldigt tydliga svar baserade på väl underbyggda fakta. Flyktingmottagandet kostar X kronor varje år, men Y kronor i skatt får vi in efter redan efter Z år. Efter A antal år har den genomsnittliga flyktingen betalt av det hen kostade i mottagande. B antal utrikesfödda personer jobbar inom vården, det är C procent av alla anställda inom vården.
Den bästa långsiktiga lösningen är nog att göra om flyktingmottagandet radikalt, så att alla personers utbildning, arbetslivserfarenhet, talang och intresse kartläggs på ett respektfullt och vänligt sätt direkt vid mottagandet och sedan matchas med tillgängliga jobb. Kanske behöver Sverige införa statliga ”nysvenskjobb” som gör nytta för samhället, ger flyktingen ett sammanhang men inte kräver utbildning: till exempel som städning, renhållning i gatumiljö, kanske enkla vårdjobb utan patientkontakt m m."
