Västerländska Buddhistordens vänner.

VBVs historia i Sverige börjar med en man som heter Giordano Renard. Han var sjöman och färdades runt jorden. På Sri Lanka mötte han buddhismen och kände att detta var något som han hade sökt efter. Giordano bodde, och bor fortfarande, i Småland, där det på denna tid inte fanns några andra kända buddhister. Han startade på egen hand meditationsgrupper i Växjö och ledde aktiviteter flera gånger i veckan. Detta samtidigt som han arbetade som psykolog och hade en familj med tre barn. Under sitt sökande efter ett buddhistiskt sammanhang fann Giordano en notis om en europeisk retreat i Holland, som hölls sommaren Retreaten leddes av ingen mindre än Sangharakshita, med medverkan av bland annat ordensmedlemmen Vajradaka. Giordano åkte på denna retreat och blev positivt inställd till både Sangharakshita och FWBOs presentation av Buddhismen. Han frågade Vajradaka om han kunde tänka sig att komma och leda en retreat i Småland. Vajradaka sade direkt ja och hösten 1972 ledde han en helgretreat i Växjö. Giordano åkte på fler retreater i Holland och 1976 blev han ordinerad och fick det buddhistiska namnet Aryavamsa. Aryavamsa är alltså den första svenske manliga ordensmedlemmen inom Västerländska Buddhistorden. Det finns faktiskt också en kvinna med svenskt medborgarskap som ordinerades före honom. Det är Gunavati, en finlandssvenska som bott en kort period av sitt liv i Sverige. Hon lämnade orden för några år sedan och är nu nunna inom en tibetansk rörelse, men håller fortfarande kontakten med sina vänner i VBV. Gunavati har varit en viktig och uppskattad person för många kvinnor i sanghan, något av en förebild och någon de kunde identifiera sig med. Sommarretreater i Småland Aryavamsa ville gärna ordna större retreater i Småland och bjöd sommaren 1978 in till en europeisk sommarretreat, denna gång ledd av Sona. Han sökte efter ett lämpligt ställe att hålla retreaten på och hittade då ett hus i Stenfors, söder om Växjö. Huset var i mycket primitivt skick och krävde en hel del upprustning, men det fungerade för en retreat. Under drygt tio år hölls större sommarretreater under en till två veckor på Stenfors, oftast ledda av ordensmedlemmar från England i samarbete med Aryavamsa. Även Sangharakshita besökte Stenfors och var med på en retreat. Aryavamsa ledde också egna helgretreater varje vår och höst. Sorgligt nog brann huset i Stenfors ned till grunden Aryavamsa har inte haft möjlighet att bygga upp huset på nytt, men äger fortfarande marken och drömmer om att det någon gång ska bli möjligt att hålla retreater där igen. Efter en av retreaterna som Sona ledde besökte han Stockholm och idén föddes att han skulle kunna bosätta sig där en tid, för att försöka etablera ett FWBO-center. Sona var vid denna tid verksam på Padmaloka, ett retreatcenter för män utanför Norwich i England. Han levde med sin partner Srimala och deras två barn. Hösten 1980 flyttade Sona till Stockholm och startade de första meditationskurserna här. Han hade löfte om visst ekonomiskt stöd från två svenskar han hade kommit i kontakt med; Gunder Wåhlberg och Robert Carleson. Den första längre kursen hölls i en liten föreningslokal på Vetegatan, vid Eriksdal på Södermalm. Två av de personer som deltog på denna kurs var en 17-årig Ola Lundström (jag själv) och Kenneth Nolkrantz (Dhirananda). Vi är alltså de i Stockholm som har följt VBVs historia ända sedan denna första meditationskurs. Kollektiv i Axelsberg Sona lärde vid den tiden känna en man som hette Lars Dahlin, som bodde i sin mosters villa på Hillbergsvägen i Hägersten. Denna villa blev det första kombinerade kollektivet och centret för VBV i Stockholm. I kollektivet/ huset bodde under olika tider Lars Sona & Hillbegrsvägen (1987) Max & Mandarava Buddhister för fred & förberedelser för Buddhas liv (1990) Buddha blir upplyst