Svenskarna rör sig för lite, väger för mycket och mår allt sämre psykiskt. Att fler ser stadsplanering och arkitektur som viktiga verktyg i kampen för en bättre folkhälsa. Här finns stora samhällsekonomiska vinster att göra. Vem tar bollen?
Enligt en nyligen publicerad studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) sitter vuxna svenskar i snitt nio timmar om dagen! Och Folkhälsomyndighets statistik från 2018 visar att 51 procent av den svenska befolkningen mellan 18 och 84 år överviktiga eller lider av fetma. Det innebär en ökad risk för typ 2-diabetes, högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdom hos över hälften av den vuxna befolkningen.
En av de främsta orsakerna till den ökande ohälsan är att vi rör för lite på oss. Det påverkar även hjärnans funktioner, främst minne och koncentration men stillasittandet ökar också risken för depression och demens. Den ökade passiviteten i vår livsstil orsakar samma hälsoproblem runt om i världen, med skenande vårdkostnader, ökade sjukdomstal och förkortade liv som följd. Samhällskostnaderna för ohälsan är enorma. Att vända den här trenden blir mer och mer akut. I en värld där urbaniseringen ökar inser allt fler att stadsplanering och arkitektur spelar en central roll i kampen för en bättre folkhälsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar