tisdag 31 december 2019

Godt nyttår. Angela Merkel: Jeg bruker all min kraft mot klimaendringene


Godt nyttår, la oss håpe vi kan omstille, tenke nytt og bli ledet av en ny regjering snarest. 
Jeg tenker som en bestemor som vil beskytte og bevare naturen 
og alt som lever sånn at våre etterkommere også får ha det bra i fremtiden.


Jeg bruker 

all 

min kraft 

mot 

klima-


endringene


Toine C.Sannes känner sig optimistisk .

En ekte statskvinne💙 måtte det komme flere som henne, verden trenger det: "Derfor bruker jeg all min styrke på for å sikre at Tyskland gjør sitt bidrag, økologisk, økonomisk og sosialt for å vinne kontroll over klimaendringene"

Merkels nyttårstale ser jeg frem til.
Verden har hvertfall en statsleder som virker.

Ett lyckligt liv.


https://www.youtube.com/watch?v=TSravHjbKuw&fbclid=IwAR07Xcw8xDZX2PC9Uwr-6M2FlmjsZbFySb5ARbz977mBtDjDQ7PaoatKrg0

En mall för vårt byggande och leverne.


https://tv.nrk.no/serie/hagen-min/sesong/2/episode/6?fbclid=IwAR2T2CvizZbcZGz0DxDlPB-f0pP-mHVGfeb8v-CPgunSgaSW_0d84CJncuE

Buorre ođđajahki


Buorre ođđajahki

Ja till småskaligt egenproducerad energi.


Vårt mål är att vi i praktiken ska komma ner till 

en energianvändning på noll kilowattimmar köpt energi per kvadratmeter. 

Gott Nytt !

Godt nytt år. Gott nytt år. Buorre ođđa jahki.
Lahkoe orre jaepie. Hyvää uutta vuotta.

Buorre ođđa jahki! С Новым Годом! Godt nytt år! Hyvää uutta vuotta! 

Salê nû pîroz. Sugeng taun anyar. Gleðilegt nýtt ár





Gott Nytt År.


Ulf Stigson‎ till Klimatnyheter
31 december 2016 kl. 12:32
JAG TROR ATT DE TRE (3) VIKTIGASTE POLITISKA FRÅGORNA 2017 KOMMER ATT BLI:

1. Klimatet

2. Klimatet

3. Klimatet

4. Klimatet

5. Klimatet

6. Klimatet

7. Klimatet

8. Klimatet

9. Klimatet

10. Övriga frågor. Och här tror jag framförallt att olika klimatfrågor kommer att dominera starkt.

#klimat

GOTT NYTT HOPPFULLT ÅR ÖNSKAR JAG ALLA

Havet for transport.


Gjør Norge til en stor sjønasjon igjen. 

Satse stort på transporter på de allerede "ferdigbygde veiene" 

som Norge har i massevis og som kalles: "Havet."

måndag 30 december 2019

Bra MDG.


Miljøpartiet De Grønne Sortland. Birasbellodat Ruonát Suorttá.

Vil få bukt med matsvinn: – Tenk mindre tallerkener og restemat-pålegg.

      Fra Bladet Vesterålen:

SORTLAND: Hver nordmann kaster i gjennomsnitt over 73 kilo mat i løpet av et år, ifølge NTFE. Nå skal kommunen legge en matsvinn-plan – og i mellomtida er det mye du selv kan gjøre i høytiden.


I årets siste ordinære kommunestyre, kom Miljøpartiet De Grønne (MDG) med et forslag de aller fleste partiene sa seg enige i: Innen 1. mai 2020 skal kommunedirektøren legge fram en plan for å begrense matsvinn. Kommunedirektøren er samtidig bedt om å få en oversikt over matsvinn i kommunen.
– Det er et omfattende spørsmål. Det handler ikke bare om hva vi gjør med maten som blir til overs, men hvordan vi lager maten til våre egne organer, fra sykehjem til kantiner, sier Toine C. Sannes (MDG). Hun er veldig glad for at det ble et tverrpolitisk flertall for saken.
– Jeg håper at vi også kan se på hvordan vi hjelper privatpersoner. Jeg skal ikke forskuttere det, men det finnes deleordninger rundt om, og vi kan se på bruk av apper, og hva butikkene gjør. Det vil nok hjelpe å få snudd trenden med å kaste mat med en gang holdbarhetsdatoen er nådd – vi må bli flinkere til å lukte og smake på maten, fortsetter hun.
– Nå er vi jo også i en høytid med mye mat, og da gjelder det å tenke restemat, mener Sannes.

Juletips

– Som en av forslagsstillerne, hva synes du folk kan gjøre i juletida?
– Hoteller har for eksempel innført mindre tallerkener, så folk forsyner seg mindre om gangen. Julemat er jo også et eldorado for den som liker restemat – det er mye som kan bli til pålegg etterpå. Vær kreativ, oppfordrer hun.
– Selv har jeg høner. De går en fin tid i møte. Den lille resten blir fôr til dem, og vi får deilige egg tilbake. Det er en lykke, legger hun til.

Lang prosess

Ifølge Norsk tidsskrift for ernæring (NTFE) kom en nasjonal matsvinn-avtale på plass i Norge i 2017. Denne forplikter norske myndigheter og matbransjen til å halvere matsvinnet i Norge innen 2030, sammenliknet med 2015. Det var da lagt opp til at det skulle være 15 prosent mindre matsvinn innen 2020, og 30 prosent innen 2025.
Tidsskriftet skriver at den norske dagligvarehandelen, matindustrien og grossistene har jobbet med å kartlegge og redusere matsvinn siden 2009.
Og det er en del å ta av. Ifølge tidsskriftet ble det kastet minst 385.000 tonn spiselig mat i Norge i 2017 – altså omtrent 73 kilo per innbygger det året. Mesteparten er anslått å komme fra husholdninger, og deretter matindustri.

https://www.blv.no/nyheter/vil-fa-bukt-med-matsvinn-tenk-mindre-tallerkener-og-restemat-palegg/ 


söndag 29 december 2019


Nu kan du rösta på vem som ska få SPRÅKFÖRSVARETS PRIS 2019.


Den ideella föreningen Språkförsvaret delar varje år ut priset: Språkförsvarets pris.

Du kan rösta på dessa utvalda kandidater:

Håkan Hellström
Den duktige musikern Håkan Hellström har med all rätt blivit mycket populär. Han framför många visor på svenska. I tider när den svenska musikbranschen har bara alltför mycket på engelska - och det till och med finns artister som inte alls anser sig kunna sjunga på svenska – så kan vi alla glädjas åt och njuta av Håkan Hellströms framföranden, när han sjunger på sitt modersmål.

Handelshögskolan
Som examinerad från Handelshögskolan i Stockholm får jag emellanåt material från dem om vad som händer där och även med förfrågningar om ekonomiskt stöd. (Bara 18% av verksamheten finansieras av staten).
I deras senaste utskick finns dels en folder, dels ett brev undertecknat av en Jessica O’Mary, Head of Development and Alumni Relations.
All text, säger ALL text är avfattad på svenska. Man beskriver sig som ”ett sant internationellt lärosäte”. Och kommunicerar med svenska f.d. elever i Sverige på… svenska! Det gör en språkförsvarare glad in i själen.

Jenny Edvardsson är gymnasielärare i svenska och historia vid Wendesgymnasiet i Kristianstad och undervisar även blivande svensklärare vid Högskolan i Kristianstad, men hon är mycket mer än det. Ungdomar har sämre svenskkunskaper än tidigare, bland annat därför att de läser mindre. Att kunna läsa och skriva är en väsentlig förutsättning för att ta del av demokratin. Jenny är en eldsjäl som jobbar intensivt på att skapa intresse för läsning och litteratur i grund- och gymnasieskolan, och hon lyckas med det! För detta har hon fått fem utmärkelser: https://jennyedvardsson.se/utmarkelser-2/
Jenny har skrivit sju böcker, både läromedel och lärarhandledning. Dessutom skriver hon krönikor och recensioner av bl.a. barn- och ungdomslitteratur, sitter i styrelsen för IBBY som ägnar sig åt barnlitteratur, och representerar Svensklärarföreningen i fokusgruppen Nordspråk som ska styrka skandinavisk grannspråksundervisning.
Jenny har dessutom tagit fram digitala verktyg som gynnar elevernas interaktion i arbetet med litteratur. Kontaktuppgifter: http://jennypawendes.blogspot.com/p/kontakt.html

Fredrik Lindström
Fredrik har genom SVT-serierna Värsta språket och Svenska dialektmysterier lyckats förmedla dialektforskning, ett akademiskt ämne, med en inlevelse som gör den intressant för lekman att ta del av.
Dialekterna i Sverige har under många år haft låg status, men bland annat tack vara Fredriks berättelser om de olika dialekternas kännetecken och inte minst kulturen de återspeglar, har det blivit större fokus på dialekternas mångfald i en tid då språket annars på många ställen utplånas av en blandning av engelska och onyanserad standardsvenska.
November 2019 publicerade Fredrik boken 100 svenska dialekter med ljudexempel som ger alla, även mindre läskunniga, möjlighet att ta del av dialektlandskapets rikedom.

Veronica Maggio
Härmed föreslår jag Veronica Maggio som vinnare av Språkförsvarets (Heders) pris. Veronica Maggio med svensk mor och italiensk far har sedan 2010 varit en betydande sångerska/låtskrivare på inte bara den svenska marknaden utan också med stora framgångar i våra nordiska grannländer, Norge, Danmark och Finland. Att hon skriver sina starka, personliga låtar till allra största delen på svenska och har samarbetat med en lång rad svenska artister som också skriver på svenska är glädjande då framför allt en ung publik lyssnar på hennes musik.
Veronica Maggio har sedan debuten gjort 6 hela album, 17 singlar varar 10 listettor, 25 gånger guld och platina, 3 utsålda konserter på Gröna Lund och på alla stora scener i Sverige och i våra grannländer.


Den ideella föreningen: Språkförsvaret ska finna en vinnare av priset: "Årets anglofån."


Förslagen man kan rösta på:

Systembolaget
Härmed nomineras Systembolaget som med engelskspråkiga annonser i TV försöker tala om att man inte säljer alkoholhaltiga drycker till minderåriga. På grund av den totala engelska monologen i annonsen, som sänds i svensk TV, framstår budskapet i ett löjets skimmer. Väl värd kandidat till anglofånpriset.

Scandinavian Mountains Airport
Scandinavian Mountains Airport heter en nyinvigd flygplats i Rörbäcksnäs, Sälen, som ska locka utländska turister till skidorterna i Sälenfjällen och skidorterna på den norska sidan. På svenska går fjällkedjan annars under namnet Skanderna, Skandinaviska fjällkedjan eller omtalas enbart som ”fjällen”. Eftersom den skandinaviska fjällkedjan är en av Europas längsta, når naturligtvis turisterna bara en begränsad del av den. Det är dock många som tvivlar på att ens namnet kan garantera flygplatsens framtid

Oatly
Oatly är ett svenskt företag, som säljer havredryck, en slags ersättning för mjölk. Men för många kunder är den nästan helt engelskspråkiga texten på kartongerna obegriplig. Företaget har vid påstötning hänvisat till sin internationella marknad. Troligen menar företaget att det blir en merkostnad att trycka olika kartonger för olika länder. Men det gör det ju ändå, eftersom vissa ord står på respektive nationellt språk. Alltså skulle Oatly kunna använda svenska för den svenska marknaden, om företaget bara ville.

Stefan Löfven

Härmed nominerar jag Stefan Löfven till Årets anglofånpris för hans tal i EU-parlamentet på engelska istället för att använda sitt modersmål som är ett av de 24 officiella språken i EU.

Jag vill nominera blöjtillverkaren Libero som ägs av det svenska företaget SCA till Årets anglofån. På blöjpaketen, som saluförs till svenska konsumenter, finns inte ett enda ord på svenska. Inte ett enda. Den engelska texten är dessutom ganska avancerad för den som inte är duktig på engelska. Att de anger vikt i kilo och inte i pound är förvånande.
Jag anser att paketen är en förolämpning mot svenska föräldrar som tids nog ska lära sina barn det svenska språket men det duger inte! Svenska är inte fint nog. Är det meningen att vi ska säga till barnen att det är dags att byta daiper?

Ingen vindkraftindustri.


Att klä den norska fjällvärlden med vindkraft-industri - är en återvändsgränd.

lördag 28 december 2019


Kämpa för ditt modersmål - var dag året runt.


Borde det inte vara 

en garanterad rättighet 

att få t.ex. 

bruksanvisningar 

och resevillkor 

på svenska i Sverige?

Bli medlem i Språkförsvaret !





http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/




Varför breder engelskan ut sig på svenskans bekostnad?


Varför använder svenska myndigheter 
sig överhuvudtaget av engelska beteckningar 
på olika enheter, byggnader, projekt och evenemang?


Varför breder engelskan ut sig på svenskans bekostnad? 



Är det helt självklart att 90 procent av alla avhandlingar ska skrivas på engelska vid svenska universitet, 
vilket numera sker? 

Verkar det inte lite bakvänt att föredrag och seminarier hålls på engelska, trots att alla förstår svenska?


Varför visas så många långfilmer på engelska och så få på svenska och andra språk i svensk tv? 

Varför är så många reklaminslag i tv och i andra massmedia i Sverige på engelska?


Är det inte ett fattigdomsbevis att svenska idrottsklubbar skaffar sig namn i stil med "Hawks" i stället för "Hökar", eller att svenska tv-program ges titlar som "Cold case Sverige"?


Går inte kunskap förlorad när engelska införs som första undervisningsspråk vid svenska skolor?

Förlorar inte svenskspråkiga på att svenska företag går över till engelska som koncernspråk?







Ikke bruk fyrverkerier.


Nå er det ikke mange dager igjen til nyttårsaften; 

en dag som kan oppleves som et mareritt for flere dyr. 

Hvert år påfører fyrverkeri alvorlige skader på mange dyr.


NYTTÅRSAFTEN - ET MARERITT FOR MANGE DYR



fredag 27 december 2019


Synpunkter från flera:


NEJ till kärnkraft.

Katta Pehrsson:
Att kalla ställningstagande mot kärnkraften för någon annans strid är lika dumt som klimatförnekelse. Det borde inte krävas att molnet släpper sitt regn över Stockholms södra förorter för att även klimataktivisterna i V ska inse hur påtagliga riskerna är.
Som halvtidsbonde i Ångermanland levde man mitt i konsekvenserna av ett kärnkraftshaveri. Fisken i sjöarna full av becquerel. Oätlig. Förhöjda halter becquerel i kött från vissa älgar. I bär, svamp och potatis. Och det 25 år efter olyckan och typ 160 mil från olycksplatsen. Mjölkbönder som erforit hur 100-tals liter mjölk hälldes ut i avloppet. Hö som brändes. Oron över barnen som lekt i regnet när det kom från Ukraina. Oron över att ha ätit grönsaker från gården, fisk och kött innan alla varningar kom. Oron över om myndigheterna är tillförlitliga när de höjde gränsvärdena varteftersom nya mätningar visade högre becquerelvärden i tex renköttet. Familjer som slutat odla och börjat köpa grönsaker på ica istället. Som tyckte man var konstig som kom söderifrån, från marker fria från nedfall, och blev självförsörjande på grönsaker odlade på gården i Ångermanland.
Det är sant att varenda extra ton koldioxid i atmosfären är ett hot men det är svårbegripligt hur någon efter Tjernobyl (mfl haverier) kan låta bli att se även kärnkraften som ett potentiellt hot mot allt mänskligt liv. Hur kan vi ens argumentera i ekonomiska termer när det är sådana risker som ska med i beräkningen?
Vi behöver inte välja mellan pest och kolera. Det finns andra alternativ. Som inte kostar fler människor livet, varken nu eller i framtiden.


Magnus Malmström:
Energiomställningar tar lång tid och den omställning vi ser nu är bra.

Sen måste vi beakta att:

-70.000 Japaner fortfarande inte kunnat flytta tillbaka till sina hem på grund av strålningsrisken vid Fukushima.

Ett kärnkraftverk kan aldrig bli helt säkert mot naturens alla krafter och/eller en galning som tagit över spakarna på ett fulltankat Boeing.

100.000 svenska renar har fått stödutfodrats i över 20 år efter olyckan i Tjernybol. Över 80.000 renar fick nödslaktas.
Har de flesta glömt detta, eller?

Sen är den förnyelsebara energin, som sol och vind, både billigare säkrare och miljöriktigare än kärnkraften.


Ulf Jarnefjord:
Förutom den rena säkerhets aspekten för mänskligheten kring kärnkraft och kärnvapen osv, har vi haft en folkomröstning om avveckling. Använd istället statens pengar till att bygga riktigt förnybar el produktion (tekniken är ju inte okänd) istället för att satsa miljarder på ombyggd eller ny kärnkraft. Med tanke på CO2 utsläpp från kärnkraften i ett livscykelperspektiv, känns "klimanytta" debatten om kärnkraft som ett enda klimat och omställnings-fördröjar argument i händerna på just klimatfördröjarna.
Glöm inte Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima - stäng av Nu!


Hans Bergstedt:
Snabbavveckling (eller förtida avveckling) är kärnkraftslobbyns sätt att framställa kärnkraftens avveckling som något negativt. Svensk kärnkraft drivs sedan många år på övertid, både utifrån de risker den medför och de beslut som först togs som ett resultat av folkomröstningen! Jag tycker inte att man ska långa deras jargong!

Ju längre vi behåller kärnkraften desto större avfallsmängd måste tas om hand på ett sätt som vi ännu inte vet om! Risken för radioaktiva utsläpp ökar ju längre vi driver verken. Alternativ ett måste vara minskad och effektivare elanvändning.

1,3% av Sveriges elproduktion sker med fossila bränslen. Att behålla kärnkraften för att få bort den andelen är knappast motiverat!

Att idag tala om en snabbavveckling av kärnkraften är bedrägligt. Den borde varit avvecklad för länge sedan enligt de politiska beslut som togs i kölvattnet på folkomröstningen (sen svek politikerna....). Kärnkraften som medel att undantränga andra länders fossilel beror bl.a. på dessa länders beredskap att köpa el från utlandet i.s.f egen inhemsk, fossilbaserad, elproduktion. Under åtminstone de senaste 5 åren har Sverige i flera år haft ett elöverskott. Detta skapades delvis med förnyelsebar el.
Naturskyddsföreningens argument kring kärnkraften, som länkas ett par gånger ovan, är en bra utgångspunkt för fortsatt diskussion om kärnkraften! Det som inte nämns där är att för att undvika en klimatkatastrof måste en kraftig minskning av energikonsumtionen ske (ja, en klimatomställning kommer att kräva sin energi!) vilket måste medföra en minskning av produktion och transporter. Detta kommer att kollidera med hur kapitalismen fungerar, så en kamp för en rättvis klimatomställning kommer att, förr eller senare, ta itu med hur vårt samhälle fungerar. Att då hänga fast vid kärnkraften är något vi bör lämna till blinda borgare!


Mika:
Vi behöver en kraftig minskad konsumtion och produktion av storskaligt producerad energi. . Vi behöver en synnerligen målinriktad och kraftig satsning från staten på småskalig energiproduktion. - Alla bör snarast blir självförsörjda med den energi man förbrukar i hushållet. Detta genom småskalig egenproducerad energi så som solceller, berg och jordvärme med mera.

Jag menar att vi måste göra allt vi kan för att minska konsumtion och produktion av det som tär på våra gemensamma begränsade resurser. Menade det samma när jag gick med i det enda parti som tycktes mena detta. Året var 1982. Och partiet hette Miljöpartiet.


torsdag 26 december 2019


DET HANDLAR OM VÅR VÄRDIGHET.

Helen Rosell:

DET HANDLAR OM VÅR VÄRDIGHET

Klimatdebatten handlar mycket om att fattiga länder också måste få utvecklas. Det kommer de göra, eftersom det ligger i rika länders intresse att handla billiga råvaror från fattiga länder. Det vinner alla på, ”win-win”. Såklart vi ska hjälpa fattiga länder att utvecklas, frågan är bara HUR. "Hur" borde vara genom att dela på resurserna så det blir mer jämlikt! Fast vill vi det om vi inte själva tjänar på det?
Mycket handlar om social status. Men undersökningar har visat att social status är relativ, eftersom status befinner sig i ett förhållande - till varandra.
Människor i ’fattiga’ länder som har de grundläggande behoven tillgodosedda och där de flesta ’sitter i samma båt’, dvs har lika hög social status, mår generellt bättre, beter sig fredligare och är mer hjälpsamma och generösa än människor i rika länder. Undersökningar har visat att människor i rika länder som har det betydligt bättre ofta är mindre generösa, mer giriga och mindre hjälpsamma. En fattig människa i Indien som lever trångt bland andra som lever trångt mår generellt bättre än en människa i Norge som kanske ’bara’ bor i en trerumslägenhet, eftersom hen jämför sig med andra med högre social status.
Så vad är utveckling egentligen? Är utveckling att så många som möjligt ska må bra, och samarbeta om resurserna? Eller är det ett system där människor som konkurrerar om resurserna har rätt att bli superrika - men med ökande sociala klyftor och mer girighet?
Motivet bakom hela klimatdebatten borde vara att signalera någon slags lika mänsklig värdighet tycker jag, som att vara snälla mot varandra och dela med oss (precis som vi uppfostrar barnen). Ju fler som är nöjda och mår bra, desto fredligare blir samhället och desto bättre mår samhället i sin helhet.
Det är inte värdigt att skövla jorden, bomba, bespruta, döda och sälja ut jordens råvaror på löpande band för att erövra någon annans mark och försörjning, eller att hota med att ställa till med krig om vi inte får som vi vill. Det är barnsligt och ovärdigt.
Europa har ju lugnat ner sig sen vi skapade EU. EU gav oss möjlighet att handla fredligt med varandra istället för att ställa till med krig och bråk om resurserna.
Handeln är som en fotbollsmatch, det är en sport att vinna, att sälja mest, bli rikast. Inte bara individuellt utan även nationer emellan. Om vi då kan få med fattiga länder i matchen så får vi tillgång till råvaror som ännu inte utnyttjats; ett slags ’win-win’ för alla parter. Då behöver bara maskinerna smörjas med mer olja - kanske från Arktis, som numer smälter. Är det värdigt?
Vi blir sjuka, feta, lata och deprimerade av att köpa färdigt - i massor - istället för att hantverka, fiska, jaga, snickra, odla. En bra sjukvård och utveckling kan vi ha ändå, utan att det är avhängigt av hur mycket onödig ’skit’ som säljs.
Det är inte värdigt att kalla ökad konsumtion för tillväxt, för det är att ljuga! Om det kallas höger eller vänster att vara snällare mot varandra och dela med oss är oviktigt, för nu handlar det om att våra barn ska få ett drägligt liv.
Hur förstörd ÄR jorden egentligen, vet vi det? Hur ska jag planera min framtid? Vilken mat vågar jag äta? Vilka kläder kan jag köpa? Är min mobiltelefon farlig? Bil? Flyg? Vilket jobb kan jag ta som inte förstör jorden ännu mer? Kommer jag kunna bli gammal? Cancer? Multiresistenta bakterier? Djurplågeri?
Det är inte värdigt att förstöra hoppet för barnen och langa över våra problem på dem. Det avslöjar bara hur ointelligenta vi är.
Nu i nöden visar vi vad vi går för. Ska vi vara hjältemodiga eller fega? Ska vi gripa in - eller inte bry oss? Vågar vi gå emot strömmen av handel och politik, gå emot tillväxten? Vågar vi förändra politiken?
Många skäms eller är rädda för att verka flummiga om de engagerar sig för miljön, eftersom miljön kräver bättre fördelningspolitik, vilket ses som vänsterpolitik. Och vänsterpolitik är ett laddat ord. Men den känslan kommer snart förbytas till gemensam kamp när många saknar vatten, mat eller när deras hus försvinner i bränder och översvämninga, och när folk tvingas fly.
Så varför inte kämpa NU innan det värsta inträffar? Naturen är obeveklig, vi måste beveka den genom att vara snälla mot den, precis som vi måste vara snällare mot varandra. Vad det handlar om nu är vår värdighet mer än något annat.

onsdag 25 december 2019


Goda mellandagar - God romjul.


Burit Juovllat ! Hyvää Juoula - God Jul - חג שמח - Gledelig / Glædelig Jul / Jól לעבעדיק ניטל

tisdag 24 december 2019

En riktigt God Jul tillönskas.


Undervisning på engelska ökar segregationen.


"Löwanders artikel är ett angrepp på svenskans ställning som landets huvudspråk och språklagen. Hennes verklighetsfrämmande förslag kommer dessutom enbart att förstärka segregationen i samhället, det vill säga göra ont värre. Det är viktigt med språkkunskaper, men det räcker inte med kunskaper i bara ett främmande språk."
▪ Per-Åke Lindblom


måndag 23 december 2019

"Favorit i repris" från min blogg.....

onsdag 8 december 2010

Privata bolag erbjuds att tjäna kovan.

Mycket av den politik som förs går ut på att ge privata bolag
möjligheter att tjäna betydande belopp.

Det gäller vindkraftsutbyggnaden.

Det gäller privata skolor, vårdhem, städbolag med mera.

En skola startas, bidrag erhålles från staten, skolan säljes med god vinst för ägarna.

Bakom skolor och andra företag står idag stora utländska koncerner.

Detta är i grunden helt fel politik !

Antallet personer som engasjerer seg i motstand mot landfaste vindmøller, har steget med 60 prosent siden i sommer og nærmer seg 250.000 mennesker.


Antallet personer som engasjerer seg i motstand mot landfaste vindmøller, har steget med 60 prosent siden i sommer og nærmer seg 250.000 mennesker.

https://resett.no/2019/12/17/flere-melder-seg-pa-i-kampen-mot-vindmollene/?fbclid=IwAR32y-5re46LSBcGOs4P4ySM5sixfZ_28SXJ5lQUISAsP9IBETfFaKcsj6A

söndag 22 december 2019


Se dig själv i andra.


Se dig själv i andra.

Vem vill du då skada ?

Vill vill du då göra illa ?

lördag 21 december 2019


Helt rett, i høyeste grad !


Høyesterett i Nederland 

avgjorde fredag ​​at regjeringen 

må iverksette akutte tiltak 

mot klimaendringer 

for å beskytte grunnleggende menneskerettigheter.

I løpet av kun 12 måneder 

må Nederland kutte klimagassutslippene sine med minst 25 prosent

har nederlandsk høyesterett bestemt.

fredag 20 december 2019

torsdag 19 december 2019

Segelskutorna tillbaka – snart testas vinddrivna fraktfartyg på Atlanten.



För över hundra år sedan skrotades de stora oceangående segelfartygen och ersattes av motordriven sjöfart. Nu kan det vara dags att byta tillbaka.

På en konferens i Göteborg den 29/11 presenterade Wallenius sitt utvecklingsprojekt som syftar till att sjösätta nya vinddrivna fraktfartyg inom ett par år.
– Tekniskt är det absolut utmanande, men den största utmaningen ligger i att få idén accepterad av kunderna, säger Per Tunell, operativ chef för Wallenius Marine.
I dag trafikeras världens oceaner av ungefär 450 stora fraktfartyg som tar bilar mellan kontinenterna. Ombord på vart och ett ryms över 6.000 fordon. Det är den här trafiken de nya segelfartygen ska försöka ersätta, eller i alla fall komplettera.

onsdag 18 december 2019