tisdag 14 maj 2019

Vad är mer lättantändligt än bensin? Svar: Debatten om bensinpriset.

Från Expressen:

Det mullrar i folkdjupet över höjda bensinpriser. 
Resenärerna i kollektivtrafiken 
som verkligen fått se kostnaderna skjuta i höjden 
är dock märkligt tysta.

Vad är mer lättantändligt än bensin? Svar: Debatten om bensinpriset.
Egentligen är det inte så konstigt, literpriserna presenteras ju i meterhöga siffror längs med vägarna. Varje prisförändring blir därmed extremt tydlig.
En som reagerat är Janne Berglund, 69, från Borås. När priset gick över 16 kronor litern i mitten av april startade han Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0. På bara en dryg månad har den samlat närmare en halv miljon medlemmar.  
Det har i sin tur fått diskussionen om drivmedelspriserna att flamma upp igen även i medierna. I helgen har både MP-språkröret Per Bolund och Bosse Bildoktorn fått kommentera frågan.
Den eviga fixeringen vid priset vid pumpen i debatten skymmer dock de långsiktiga trenderna.
 Det har knappt blivit dyrare att köra bil.
I takt med att bensinpriset har ökat har också bilarna blivit mer bränslesnåla. Det gör att den faktiska milkostnaden i praktiken inte har ökat på 20 år, enligt en tidigare genomgång av miljöexperten Magnus Nilsson
Bil Sweden invände i helgen att det främst är storstadsbilister som har råd att köpa nya bilar. Det kanske är sant, men Nilssons genomgång visar att kostnaden i princip har legat still även för dem med bilar som har några år på nacken. Det pekar på vikten av att politikerna kräver lägre förbrukning av biltillverkare och premierar snåla tjänstefordon. Det är smart klimatpolitik som gynnar landsbygden - dagens tjänstebilar är ju morgondagens privatfordon. 
 Priset drivs inte främst av skattehöjningar.
Den senaste tidens prisökningar beror på att kronan har tappat i värde gentemot dollarn och att världshandelspriset på råolja har stigit. I debatten om bensinpriset brukar dock de mest ilskna inläggen handla om drivmedelsskatterna. Det är sant att skatter utgör omkring två tredjedelar av priset. Men Sverige ligger - tvärtemot vad många tror - långtifrån i topp i skatteligan i EU.
Det som trendmässigt trycker upp drivmedelspriserna är numera inte heller skatterna, utan att svenskarna kör på mer miljövänliga bränslen. Det så kallade bränslebytet tvingar producenterna att successivt öka inblandningen av förnybara drivmedel i bensin och diesel - och de kostar mer.
Om den politiska viljan finns kan vi förstås öka importen från Ryssland och Gulfstaterna igen och återgå till att köra på mer klimatskadliga bränslen, men vill vi det? 
 Bussen blir snabbt dyrare än bilen.
Biljettpriserna i kollektivtrafiken har faktiskt ökat i betydligt snabbare takt än bensinpriset de senaste åren. ”Det har relativt sett blivit billigare att ta bilen några extra mil än att ta bussen”, konstaterade Transportstyrelsen för ett par år sedan. Samtidigt som klimatexperterna förordar mindre bilkörning har bilen alltså stärkt sin konkurrenskraft gentemot kollektivtrafiken. Turtätheten har visserligen också ökat, men det är en klen tröst för dem med små ekonomiska marginaler.

Det får den gryende debatten om klimatpolitikens fördelningseffekter att framstå som aningen märklig. Resenärer i kollektivtrafiken - som i regel har lägre inkomster än bilägare - har fått se sina transportkostnader öka mycket snabbare än bilisterna. Ändå ligger fokus i debatten på bensinpriset snarare än på bussbiljetten.  
När intar Gula Västarna kollektivtrafiken?

1 kommentar:

  1. Mellan 2006 och 2015 steg priserna i kollektivtrafiken med runt 30 procent, medan kostnaden för bensin i praktiken låg stilla.

    SvaraRadera