Solceller på alle tak.

Solceller på alle tak - og maksimal energiisolering samt minimalt energiforbruk i alle hus. - Det er her vi skal bli selvforsynte. Det er her vi skal produsere våres egen strøm med småskala metoder. Det er her vi skal ha egenprodusert energi. Det er her vi skal ha skikkelig nærprodusert energi. Det er her vi selv skal produsere den strøm vi bruker. - Alle skal med. - Nix Pix til store multinasjonale konserners makt over oss og energien. - I tillegg skal selvfølgelig andre småskala nærproduserings-alternativ brukes. Som jordverme, bergverme og annet.

Ole-Jacob Christensen, småbruker og styremedlem i Vestre Slidre Miljøpartiet dei Grøne

Ole-Jacob Christensen

ETTER OLJEN
(Dagsavisen, 21. mai 2019)

Som bonde vet jeg at jeg bør overlate gården i bedre stand til neste generasjon enn jeg selv overtok den. Jeg må vøle og holde bygninger i stand, reparere redskap slik at de ikke forfaller. Aller helst bør jeg også utføre forbedringer, lage eller skaffe bedre redskap og sette opp nye bygninger etter behov. Jeg bør skjøtte dyra mine og avle dem videre, stelle bærbusker og beskjære frukttrær. Kanskje plante noen flere. Og fremfor alt må jeg stelle jorda slik at den blir mer fruktbar. Er jeg en god bonde, klarer jeg å øke matjordlaget i tillegg til det som tidligere generasjoner har gjort. Er jeg deriomot en dårlig bonde, kan jeg ruinere generasjoners gode jordpleie på noen få år. Neste generasjon vil dømme meg på dette.
Det er nå dette som foregår i global målestokk når ungdom streiker for klimaet og protesterer i gatene. De dømmer oss voksne for å overlate dem en ruinert jordklode. De forteller oss at vi på et par generasjoner har tappet ut vitale ressurser som olje, brent den opp til egen fordel, og sluppet klimagassene ut i atmosfæren slik at klimaendringene truer framtida for menneskeheten.
Dere må slutte å drive rovdrift på planeten. Dere må avvikle den oljeproduksjonen som ødelegger framtida vår, sier de. - Hva vil dere erstatte oljen og oljeinntektene med, hvordan vil dere finansiere velferdssamfunnet uten oljepengene, svarer vi retorisk. Som om det var dagens tenåringer som hadde gjort vår velferd avhengig av rovdrift på ikke-fornybare ressurser!
Men det er ikke retorikk ungdommen etterspør, men ansvar og handling. Min generasjon og generasjonen før har holdt hjemme-alene-fest, og knust inventaret. Det var moro, men nå er det på tide vi rydder opp etter oss!
Gjennom flere tiår har vi bygd ut en velferdsstat med enestående tilbud innen skole, helse, kultur osv. Etterhvert har flere og flere land tatt del i dette byggeprosjektet. For første gang i verdenshistorien er antallet ekstremt fattige på vei ned. Levealderen i vår del av verden er dobbelt så høy som i tidligere tider. Men, for igjen sammenligne med min egen gård: vi har satt opp flotte bygninger, men skamhogd skogen for å skaffe materialer og gjort matjorda om til grustak. Hva skal vi fôre dyra med i det nye fjøset hvis enga er utpint, og hva skal vi legge i potetkjelleren hvis jorda er erodert?
Vi har bygd opp en stor driftskapital, men gjort det på bekostning av naturkapitalen. Paralellen til vår egen rovdrift på naturen er slående. Mens knapt noen har problemer med å se klokskapen i handlingsregelen for Oljefondet som ser at vi ikke skal bruke mer penger enn avkastningen av fondet, er hele oljeproduksjonen og fondet med bygd på at vi på få år tømmer en naturkapital som naturen har brukt millioner av år på å bygge opp.
På personlig nivå forstår vi også at vi ikke kan leve av å overtrekke bankkontoen, eller at vi ikke i lengden kan finansiere gamle lån med å oppta nye. Men det er nettopp det vi gjør med naturkapitalen. Vi plyndrer jorda for olje, kull, gass og mineraler, og sender dem ut igjen i vann, jord og luft som forurensning, selv om vi vet at dette undergraver vår eksistens i framtida. Hvorfor synes vi alle at økonomisk bærekraft er en selvsagt leveregel, mens vi ikke vil ta behovet for økologisk bærekraft innover oss?
Vi voksne har møtt ungdommens klimautfordring på verst tenkelig måte. Enten spiller vi ballen tilbake med et spørsmål vi selv burde ha prøvd å besvare for lenge siden, eller vi klapper dem på skulderen og sier: det ordner seg nok, mens vi enda en gang utsetter å ordne noe som helst. Vi skyver problemene foran oss, vel vitende om at det betyr at vi selv slipper å ta fatt i dem.
Vi må slutte å spørre: hva skal bli den ny oljen – for den fins ikke. Vi kan ikke regne med enda en gang å finne nyttige ressurser i nesten ubegrensete mengder – og gjør vi det, bør vi definitivt ikke utnytte dem slik vi har gjort med oljen. Vi må legge rovdriftsøkonomien bak oss, og avpasse produksjon og forbruk etter naturens tåleevne.
Hvis vi vil være voksne, ikke bare i alder, men også i visdom, burde vi bruke tiden på å handle, ikke på å bortforklare eller leke med ord. Oppgavene er enorme. Ikke bare piner vi ut jorda for ressurser og ødelegger klimaet, vi forurenser også havene, tapper ned grunnvannet, ødelegger det biologiske mangfoldet, skaper resistente bakterier gjennom overforbruk av antibiotika... Spørsmålet vi må stille oss er: kan vi skape en verden der vi tar vare på de verdiene vi setter høyest for alle (tilstrekkelig levestandard og velferd til et godt og langt liv, demokrati og frihet), uten å ødelegge den kloden vi lever på? I dag er svaret ubetinget ja. For hver dag som går blir det vanskeligere.

Ole-Jacob Christensen, småbruker og styremedlem i Vestre Slidre Miljøpartiet dei Grøne

Går du i tankar på att skaffa solceller?

☀️ Går du i tankar på att skaffa solceller? ☀️

På SolcellsOfferter.se kan du ta in och jämföra kostnadsfria prisförslag på vad det skulle kosta ditt hushåll att installera en solcellsanläggning!

✅ Få upp till 3 offerter att jämföra ifrån certifierade företag
✅ Tjänsten är helt kostnadsfri & utan förpliktelser
✅ Nyttja 15% statligt stöd eller 30% ROT på installationen
✅ Genomsnittlig återbetalningstid på solceller är 10 år

Favorit i repris.

Leserinnlegg fra undertegna og fra tidligere valg-år. :)

Ennå veldig aktuelle og akute ting.

EU-valet är klart.

I valet till EU-parlamentet gick det gröna blocket, rankat som det med mest seriös klimatpolitik, framåt med 17 mandat och är därmed det fjärde största. Nu ger sig även Eon in i kärnkraftsdebatten och Sverigechefen menar att det är ingen tvekan om att kärnkraften ska fasas ut. Mariestad blir först i världen med att öppna en solcellsdriven vätgasstation, och världens första vätgasdrivna båt är på plats i Stockholm. Det ser ljust ut för sol- och vindkraft i Indien när Modi är tillbaka som premiärminister och i Senegal byggs landets första vindpark. Enligt Nissan håller bilbatterierna mer än dubbelt så lång tid som själva elbilarna så nu tittar biltillverkaren på hur de kan ta tillvara på den värdefulla resursen.

Miljøpartiet De Grønne Troms og Finnmark

Tromsø kommunestyre har akkurat vedtatt klima- og miljøkrise 🎉

Tusen takk til våre kommunestyrerepresentanter Barbara Vögele og Brynmor Evans 

som fremmet saken, og tusen takk til alle partiene som ble med på dette historiske vedtaket.

Tromsø går i front og sender et tydelig signal. 

Vi har en klima- og miljøkrise. 

Nå må vi gjøre noe med den 💪

Miljøpartiet De Grønne i Trondheim.

Vi ønsker oss et sterkt MDG i de tre største byene i landet etter valget.
Under landsmøtet i helga lot Trondheim og Bergen seg inspirere av alt MDG får til i Oslo.
Grunnen til at vi ønsker bomringene som finansierer bypakkene er at færre biler betyr bedre luft,
mindre støy og bedre plass i trafikken til de som må kjøre.

Vi får også belønningsmidler av staten som vi bruker på å bedre tilbudet
for de som tar buss, sykler og går.

Folk ønsker en endring etter år etter år med at politikere har sagt at klima er vår tids viktigste sak,
uten å gjøre noe med det.

Å få ned klimagassutslippene er vårt viktigste mål. MDG er den eneste garantisten for det.

Luer av kortreist ull.

Bruk en lua av renaste kortreiste ull !

Nedvekst.

"En ny økonomi, der fokuserer direkte på menneskelig og miljømæssig trivsel, kan sikre en langt bedre fremtid end en, der er strukturelt afhængig af økonomisk vækst."

Reineiere Arild Inga, Sortland skriver:

Hvor lite mangfold ønsker en i Sortland og Vesterålen? 

Er ønsket at det skal være så lite igjen av den samiske urfolkskulturen 

at kommunestyret skal kunne viske det ut med et lite vedtak regissert av 

Oddmund Enoksen? 

Enoksen har gjennom sitt engasjement i kommunestyret i «arealplansaken i 

spredtbygde strøk» gitt kommunestyret villedende informasjon om reindrifta og 

dets rettigheter i området. Man må bare anta at dette ikke skyldes uvitenhet, 

og at hans deltakelse i saken er et klassisk eksempel av 

bukken som passer havresekken.

Enoksen har blant annet hevdet at;

•    Det ikke går en flytt- og trekkvei forbi Strand.

•    Reindrifta ikke har beiterett i området langs Sortlandssundet.

•    Reindrifta slett ikke har beiterett på Kringelnesset, som Enoksen definerer som innmark

Alt dette er desinformasjon fra Oddmund Enoksen

Reindriftsretten på Hinnøya er tuftet på rettsregler om «alders tids bruk» om hvordan man gjennom lang tids bruk av områder etablerer rettigheter. På det grunnlag er reindriftens bruksrett til et område sidestilt med eiendomsretten til grunneier.  Dette betyr samtidig at trekk- og flyttveien forbi Strand boligfelt er beskyttet gjennom loven. En endring av historisk eksisterende flyttvei må behandles av departementet.

Med det i tankene er det ikke overraskende at Enoksen som grunneier og med økonomiske interesser på Strand kjemper en innbitt kamp mot reindrifta med alle midler - også ved å unnlate seg habilitetsvurdering i arealplansaken og fremme usannheter i både samfunnsdebatt og politikk.

Enoksens villedingskampanje for kommunestyret, hvor han skryter av hvordan han har snudd kommunestyret i Sortland kommune mot reindrifta, sørger for at Sortland kommune i tospann med Enoksen defineres som samefiendtlig.

Det er neppe uten grunn at SVs stortingsrepresentant Torgeir Knag Fylkesnes så det som nødvendig å sende inn et leserinnlegg (Nordnorsk debatt 22.02.2019) på vegne av partiet for å ta avstand fra Enoksens syn på samiske saker, og presiserer at;

«SV har prinsipprogramfesta at storsamfunnet må sikre samefolkets rett til å bevare og utvikle sine språk, kultur og næringer. Når det gjelder samisk tamreindrift konkret har SV arbeidsprogramfesta nødvendigheten av at «samisk tamreindrift ikke mister viktige arealer gjennom storsamfunnets utbygging av vindkraft, vannkraft, mineralutbygging og hyttebygging.» Vi ønsker reindrifta vekst og gode vilkår.»

Reindriftsnæringa i Sortland er liten og familiebasert - og består av helt vanlige mennesker.  For at den skal overleve og fortsatt bringe samisk kultur videre trenger reindrifta arealer. Sortland kommune har fjernet reindriftas arealer bit for bit, og kommunepolitikernes interesse for å høre på reindriftas tanker og erfaringer har dessverre vært helt fraværende. Hvor langt er de villig til å la seg villede? Man skulle kunne forvente at reindrifta og den samiske kulturen også fikk levevilkår å levere videre til neste generasjon.

Gi belønning til de som ikke bruker privatbil.

Nå kan det være høy tid for å en omstilling som minker privatbilisters kjøring i de store byene, da er det riktig og viktig og effektivt at brukerne betaler. - Samtidig er en nolltaxa for fossilfri kollektivtrafikk en måte å kompensere samt stille om til et langsiktig holdbart samfunn.

EU-valet är genomfört.

Nu vill jag ropa ut:

GRATTIS EU-ropa !


JA till en grön omställning

och ett grönt, långsiktigt hållbart EUROPA.

Det er vi som lager problemer for måkene - ikke omvendt.

Jenny Rolness, Dyrens Rett:

Vi bekymrer oss over tap av arter og mangfold, og forskerne roper varsku om tilbakegangen for sjøfuglene. 30 prosent av sjøfuglene på fastlandet er forsvunnet, og 16 av 28 marine sjøfuglarter er på Norsk rødliste. På denne lista er også 7 av 10 måkearter som hekker i Norge, inkludert de vanligste bymåkene - fiskemåke, hettemåke og krykkje.

Vi kan gjøre noe for måkene. Vi kan tillate dem å hekke i vår nærhet og tilrettelegge for trygge hekkeplasser. Vi kan gi dem mat så de ikke er så desperate av sult. Vi kan vise toleranse for at måkeforeldrene passer på ungene sine, slik menneskeforeldre gjør. Vi kan slutte å fokusere negativt på dyrelivet rundt oss, og heller se på hvordan vi kan endre vår ødeleggende adferd på naturen og livet. Vi kan slutte å klage på måkene. Det er vi som lager problemer for måkene - ikke omvendt.

Diesel och bensinavgaser samt en tjock medelålders gubbe i sin bil.

Kan det vara så att det finns viktigare saker i världen är den tveksamma rätten att sitta på röva - allena i sin bil ? Ja til kraftigt utbyggd fossilfri kollektivtrafik som är gratis eller så gott som gratis. 

Expressen Klimat.

Under fredagen sker den andra globala skolstrejken för klimatet.

 Stockholm hoppas arrangörerna på att 10 000 personer ska ge sig ut på gatorna 
– men det är inte säkert att alla elever beviljas ledigt från skolan.

Klimatet är viktigare i det här fallet. Jag känner att jag måste prioritera klimatet framför skolan", säger Isabelle Axelsson, 18, som går i gymnasiet och är med och arrangerar.

Rösta grönt.

Miljöpartiet de gröna

 · 

Vi står inför en nödvändig omställning. 

Klimatet kan inte vänta. 

Blir vi tillräckligt många så fixar vi det här tillsammans. 

Rösta grönt i EU-valet.

Ja til frisk luft.

JA til frisk luft fri fra giftig eksos.
JA til mindre støv - som ofte også er giftig. 
JA til mindre støy. JA til et raskere skifte fra fossilbil til fossilfri bil. 

I dag er det den internasjonale dagen for biologisk mangfold.

Vi vil ha bier, blomster, fugler og ville dyr rundt oss! Ødelegger vi for artsmangfoldet ødelegger vi også for oss selv. I dag er det den internasjonale dagen for biologisk mangfold, og verdens naturmangfold er sterkt truet! Men vi kan gjøre mye for å stoppe utryddelsen.

Svik.

I 2013 opphevet Erna Solberg-regjeringen 

viktigheten av å opprettholde 

inngripsfrie naturområder, 

dette er et svik mot framtidas generasjoner.

DUGNAD

Masser av folk hjelper til med å stelle i ordning en parsellhage i Frydenlundsparken på Sortland.
20 mai 2019.

”Bensinbilar kommer försvinna – oavsett uppror”

Politikerna saknar inte verktyg att sänka bensinpriset, skriver Lydia Wålsten på Svenska Dagbladets ledarsida med anledning av att Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 har samlat nära 500 000 svenskar i protest mot bensinpriserna.

Hon skriver att diskussionen bör uppgraderas till 3.0 eftersom den mest relevanta frågan inte är hur högt bensinpriset är just nu utan hur högt det behöver bli för att Sverige ska klara klimatmålen.

Johan Rudström på Upsala Nya Tidnings ledarsida skriver att både politiker och landsbygdsbor blundar för faktumet att bensinbilarna kommer att försvinna, alldeles oavsett uppror i sociala medier.

Koldioxidhalten har nått nya rekordnivåer.

Så här höga halter har jorden inte sett på tre miljoner år.

Vi människor kan få svårt att hantera de förändringar som det här innebär, 

säger Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.

Grønn eller dø.

For når Erna Solberg snakker om miljø, handler det stort sett om vekst. Hun snakker om utslippsfrie biler og ferger, om lønnsomme klimatiltak og kraftparker i Mosambik. Og så forsikrer hun oss om at klimagassutslipp kan kuttes uten at den økonomiske veksten stagnerer. Det samme gjør Jonas Gahr Støre, som i en kronikk på nrk.no advarer om at klimaendringene truer den økonomiske veksten bare et halvt år før ledende forskere konkluderer med at den veksten Støre vil beskytte, er selve drivkraften bak klimaendringene.

17 mai - Gratulerer med dagen !

Herzlichen Glückwunsch zum Nationalfeiertag Norwegen
Gratulerer på nationaldagen Norge
Tillykke med nationaldagen Norge

Det er bra å være en fri nasjon og ikke en nasjon styrt av andre.
Ovan 3 språk som kunde vara norskt modersmål och nedan 

ett som idag utgör ett hot språkligt, kulturellt och beträffande frihet att handla efter egen vilja.

Congratulations on the National Day

Starta lånepooler, dela mera och minska avfallet?

Hur kan fastighetsägare, hyresgästföreningar och hyresgäster arbeta för ett mer hållbart bostadsområde tillsammans? Hur underlättar man för att fler skall välja cykeln istället för bilen? Skapa fler och bättre cykelparkeringar? Kan man odla ekologiskt på och mellan gårdarna? Starta lånepooler, dela mera och minska avfallet? Och hur kan vi ta vara på allt matsvinn? 

Samverkansprojektet Ekologisk stadsdel Majorna 2.0 testade en rad olika modeller och verksamheter för att fler skall kunna leva ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart hemma i sitt bostadsområde och i sin närmiljö. Och få det roligare, tryggare och med mer gemenskap på köpet!

Vill du veta hur och vad vi gjorde? – Kom till frukostmöte på Arena: Första Lång och träffa representanter för Familjebostäder, Bostadsbolaget, Poseidon och Hyresgästföreningen.

Var: Arena: Första Lång, Första Långgatan 17 B
När: Tisdagen den 21 maj kl 08.00 -09.00 (frukost från 07.30)

Välkommen att anmäla dig till detta frukostseminarium senast 17 maj!

Et grønt Sortland.

Miljøpartiet De Grønne vil legge til rette
for grønne lunger i byen, færre biler i sentrum samt trivelige møteplasser for kommunens innbyggere. Vi vil at det plantes bi-vennlige planter og nyttevekster som bærbusker og frukttrær i offentlige parker. Vi vil legge til rette for trivsel i sentrum og mener dette vil gjøre byen vår til et mer attraktivt handelssted. Ved torget ønsker vi benker, blomster og trær samt at hele området oppgraderes for mest mulig trivsel for våre innbyggere og besøkende. Mikael Gaunitz Renard Miljøpartiet De Grønne i Sortland.

«Det koster å verne natur, men det koster uendelig mye mer å la være»

Tilstandsrapporten om jordas natur og biomangfold gir et svært dramatisk og dystert bilde. Kan vi snu denne utviklingen? Skal vi gi opp og skyve ansvaret over på politikerne? Hvor er ditt engasjement?

Jeg regner med at alle har fått med at FNs internasjonale naturpanel (IPBES) offentliggjorde mandag en omfattende tilstandsrapport om jordas natur og biomangfold. Rapporten gir et svært dramatisk og dystert bilde: èn million arter dyr, fugler, insekter, planter og fisk er i ferd med å bli utryddet på grunn av klimaendringer, forurensning, nedbygging av naturområder og misbruk av hav. Jeg regner også med at flere enn meg selv har fått med seg at konsekvensene av denne masseutryddelsen også er en trussel for oss mennesker. Vi mennesker er nemlig helt avhengige av naturen for å overleve.

Denne rapporten blir sammenlignet med klimarapporten fra FN, for denne krisen er like alvorlig som klimakrisen. Klimakrisen er alvorlig nettopp fordi endringer i klimaet ødelegger økosystemet og naturen som vi er avhengige av; Derfor er dette i stor grad den samme krisen som viser seg fra to sider. Vi må se truslene i sammenheng. Vi er nå utfordret til å løse dem begge.

Det er da viktig å bli minnet om at hver femte art her i landet står på rødlista. Likevel fortsetter styresmaktene med en politikk som er direkte skadelig for mangfoldet i naturen vår. Det ser ut til at de handler i den tro at det er gratis å ødelegge naturen, men nå ser vi den reelle og dramatiske kostnaden: Vi ødelegger naturen og da ødelegger vi også for oss mennesker. Et rikt arts- og naturmangfold er helt avgjørende for vårt liv på jorda.

Hovedårsaken til utryddelsen er at vi mennesker rett og slett tar for mye plass, bruker for mye av jordas felles ressurser. Vi må lære å leve på en slik måte at det gir tilstrekkelig plass til andre arter. Her ligger utfordringen også til hver enkelt av oss; skal vi få dette til, må vi bli bevisst på vårt eget forbruk. Mye av det hver av oss kan gjøre for å redde naturen vil også være bra for klimaet. Lavere energiforbruk vil kutte utslipp og gi mindre behov for utbygging av energi. Å spise mer planter og mindre kjøtt vil måtte føre til mindre avskoging, som både er bra for klimaet og naturen. Vurdere hver gang man reiser om det kanskje er mulig å ta tog i stedet for å fly. Tenk globalt, handle lokalt og individuelt.

Vi må også stole på at politikerne lokalt har dette på agendaen. At de har kraft til å til tider kunne si nei til hyttebygging, motorveier, snauhogst og giftdumping i fjordene, selv om det er et pes og vil gjøre noen svært ublide. Vi må vite at politikerne våre vil verne og restituere natur, legge til rette for et mer miljøvennlig landbruk og ha andre tiltak som spiller på lag med naturen. 

Det sies mye fra ulike politisk retninger om å ta tak i miljøutfordringene. Diskusjonen om hva som er den riktige politiske løsningen må ikke gjøre det umulig å få handlet og faktisk få snudd utviklingen inn på et konstruktivt spor. I forhold til miljøutfordringene trenger alle politiske krefter å samles om viljen til å ta de nødvendige grep for å snu utviklingen både lokalt, nasjonalt og internasjonalt.

Men, som en klok filosof en gang sa, så kan vi ikke løse et problem med de samme tanker som har skapt dem. Vi må også tenke kreativt og nytt. Det er utfordrende, befriende og svært begeistrende.

De Grønne har flere ganger blitt kåret til det partiet som har best politikk for naturen, blant annet av Naturvernforbundet og Miljøagentene i 2017.

I det nye Ørland kommune er de Grønne i dag fraværende i lokalpolitikken. Ved det kommende valget vil vi i Ørland MDG gjøre vårt til for å få nok velgere til at vi kommer inn i kommunestyret for å sette natur, livskvalitet og miljø høyere opp på agendaen.

Det koster å verne natur, men det koster uendelig mye mer å la være, for når vi ødelegger naturen så ødelegger vi rett og slett for oss selv og de som vil slekte på hver av oss i framtida.

Dag Balavoine (Listekandidat til Ørland MDG)

Sluta spola bort våra avlopp med dricksvatten.

Saxat ur Göteborgsposten: 

Hanteringen av vårt dricksvatten 

och våra avlopp måste förbättras radikalt. 

Inte minst för att den ekologisk väv 

som bär upp allt mänskligt liv nu är allvarligt hotad, 

skriver Ulf Svensson.

http://vuef.se/sluta-spola-bort-vara-avlopp-med-dricksvatten/?fbclid=IwAR374Lo03I3uIIxQCxP2pQm5-wZVXTGL-1QhBa8TB7tPxBh2h-M2mayIioY

Kan en bil brukes mere og av flere.

En bil står parkerad 95 procent av sin livstid, 
och nu tittar forskare på hur man kan använda den tiden till 
att använda elbilens batteri för energilagring. 

Är ni sugna på att investera i el från solen?!

Kom och titta på solcellspaneler! Få reda på vad som krävs och hur det fungerar.

Tre kvällar i maj erbjuder kommunens Energi- och klimatrådgivning chansen att besöka de som redan har satt upp solceller. Prata med dem som har erfarenhet av vad som har gått bra och vad som har gått dåligt. Med på plats finns en expert som kan svara på allmänna frågor och berätta mer om regler och stöd.

Vi bjuder på fika!

Föranmälan till energiradgivningen@koping.se, alternativt 0221-253 27

Arboga, Golfklubben, 15 maj klockan 18-20.

Solcellsexpert på plats; Bengt Stridh.

Kungsör, Privatperson med takintegrerade solceller (istället för takpannor), 22 maj klockan 18-20.

Solcellsexpert på plats; Bengt Stridh.

Köping, företaget Ferrita, 28 maj klockan 17-19.

Solcellsexpert på plats; Hugo Franzen.

JA till småskaligt egenproducerad energi.

Det är bra att makten över energiproduktionen flyttas ut till miljoner människor 

istället för att skötas av några få stora jättebolag som plockar ut stora vinster.

Engångsgafflarna längst till höger är av plast. Polystyrén.

De andra engångsbesticken är av återvinningsbart materiel.

Om igen tills vi är framme.

Det går fint att göra en grön omställning - på riktigt ! - Men då industrin och politikerna är totalt ointresserade av att spara, effektivisera och se till att alla hushåll blir självförsörjda med småskalig egenproducerad energi - är det en lång uppförsbacke. - Detta hindrar dock inte att man önskar ett sådant samhälle, där den enskilde kan bestämma och storkapital får underordna sig.


MDG bør selvfølgelig gå foran. - Ikke kun være nok et parti akkurat som de andre gamle partiene som er låst fast i ideologier fra gamle dager. 1800-tallet. - Tenk nytt - Kom med nye løsninger. Krav på solceller på alla hustak är ett bra sätt att flytta energiproduktion och energikonsumtion närmare producenten / konsumenten. = Småskalighet. - NEJ till storbolagens "lösningar" medelst storskaliga anläggningar styrda av storbolagen, vare sig det nu är kärnkraft, vindkraft, kol, olja eller vad som helst.


95 procent av alla solceller som säljs i dag till låga priser baseras på kisel ( silisium )
som är jordskorpans näst vanligaste grundämne efter syre. ( oksygen )

https://www.facebook.com/541268829539993/photos/a.541271239539752/542580422742167/?type=3&theater

Forby plast.

Hvert eneste minutt havner omlag 15 tonn plast opp i havet. 
Verden drukner i plast. De Grønne mener regjerigen bør 
sette som mål å fase ut, ikke bare engangsplast, 
men all miljøskadelig plast innen 2024. Enig?

Vad är mer lättantändligt än bensin? Svar: Debatten om bensinpriset.

Från Expressen:

Det mullrar i folkdjupet över höjda bensinpriser. 
Resenärerna i kollektivtrafiken 
som verkligen fått se kostnaderna skjuta i höjden 
är dock märkligt tysta.

Vad är mer lättantändligt än bensin? Svar: Debatten om bensinpriset.

Egentligen är det inte så konstigt, literpriserna presenteras ju i meterhöga siffror längs med vägarna. Varje prisförändring blir därmed extremt tydlig.

En som reagerat är Janne Berglund, 69, från Borås. När priset gick över 16 kronor litern i mitten av april startade han Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0. På bara en dryg månad har den samlat närmare en halv miljon medlemmar.  

Det har i sin tur fått diskussionen om drivmedelspriserna att flamma upp igen även i medierna. I helgen har både MP-språkröret Per Bolund och Bosse Bildoktorn fått kommentera frågan.

Den eviga fixeringen vid priset vid pumpen i debatten skymmer dock de långsiktiga trenderna.

 Det har knappt blivit dyrare att köra bil.

I takt med att bensinpriset har ökat har också bilarna blivit mer bränslesnåla. Det gör att den faktiska milkostnaden i praktiken inte har ökat på 20 år, enligt en tidigare genomgång av miljöexperten Magnus Nilsson. 

Bil Sweden invände i helgen att det främst är storstadsbilister som har råd att köpa nya bilar. Det kanske är sant, men Nilssons genomgång visar att kostnaden i princip har legat still även för dem med bilar som har några år på nacken. Det pekar på vikten av att politikerna kräver lägre förbrukning av biltillverkare och premierar snåla tjänstefordon. Det är smart klimatpolitik som gynnar landsbygden - dagens tjänstebilar är ju morgondagens privatfordon. 

 Priset drivs inte främst av skattehöjningar.

Den senaste tidens prisökningar beror på att kronan har tappat i värde gentemot dollarn och att världshandelspriset på råolja har stigit. I debatten om bensinpriset brukar dock de mest ilskna inläggen handla om drivmedelsskatterna. Det är sant att skatter utgör omkring två tredjedelar av priset. Men Sverige ligger - tvärtemot vad många tror - långtifrån i topp i skatteligan i EU.

Det som trendmässigt trycker upp drivmedelspriserna är numera inte heller skatterna, utan att svenskarna kör på mer miljövänliga bränslen. Det så kallade bränslebytet tvingar producenterna att successivt öka inblandningen av förnybara drivmedel i bensin och diesel - och de kostar mer.

Om den politiska viljan finns kan vi förstås öka importen från Ryssland och Gulfstaterna igen och återgå till att köra på mer klimatskadliga bränslen, men vill vi det? 

 Bussen blir snabbt dyrare än bilen.

Biljettpriserna i kollektivtrafiken har faktiskt ökat i betydligt snabbare takt än bensinpriset de senaste åren. ”Det har relativt sett blivit billigare att ta bilen några extra mil än att ta bussen”, konstaterade Transportstyrelsen för ett par år sedan. Samtidigt som klimatexperterna förordar mindre bilkörning har bilen alltså stärkt sin konkurrenskraft gentemot kollektivtrafiken. Turtätheten har visserligen också ökat, men det är en klen tröst för dem med små ekonomiska marginaler.

Det får den gryende debatten om klimatpolitikens fördelningseffekter att framstå som aningen märklig. Resenärer i kollektivtrafiken - som i regel har lägre inkomster än bilägare - har fått se sina transportkostnader öka mycket snabbare än bilisterna. Ändå ligger fokus i debatten på bensinpriset snarare än på bussbiljetten.  

När intar Gula Västarna kollektivtrafiken?