Meddelande från Fäjsbok.

Dina minnen på Facebook
Mika, vi bryr oss om dig och de minnen du delar här. Vi tänkte att du kanske skulle vilja se tillbaka på det här inlägget som publicerades för 1 år sedan.

Den enda framkomliga vägen.

Ökande i städer.

Bra med fler gågator och cykelbanor.

Alla skall med.

Sätt igång ett landsomfattande projekt för att alla hushåll
skall försörjas av egen småskalig förnybar energi.

Cykla.

Stockholms satsning på att fler ska cykla kräver bättre cykelstråk. På Norr Mälarstrand byggs just nu ett modernt cykelstråk. Det blir dubbelt så brett som det gamla. En rad nya cykelbanor ska nu konstrueras och bli bredare än de som dagens cyklister fått nöja sig med.

Små självförsörjande boenheter.

Bygg bostäder till alla.
Bygg små hus med egen försörjning av energi.
Bygg små grupper av hus i en bostadsgrupp med omkring 40 personer boende i husen
och i en liten by med självförsörjning vad gäller mat samt självstyrning vad gäller barnpassning / daghem och skolor samt arbetsplatser för de boende,

Verk av Stefan Strandberg.

Fra KUSAMA-UTSTILLINGA i Henie Onstad Kunstsenter.

Bästa samhällsordningen.

Små byar med cirka 30 - 40 individer.
Självförsörjning.

Oslo.

Skyskrapor och andra stora hus orsaker.

Jag har mycket emot skyskrapor och andra onödigt stora hus och byggandet av desamma.
De byggs för att storbolag och koncerner vill demonstrera sin makt.

De är icke till för vanligt folk.

Skulptur av Eva Hild.

Tångagårds ekologisk odlingar i Falkenbergs kommun.

Vi är ekologiska grönsaksodlare som odlar KRAV-certifierade produkter i harmoni med naturen, helt utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Gården är familjedriven i 13:e generationen och ligger mellan Falkenberg, Varberg och Ullared mitt i Halland. Vi har specialiserat oss på ekologisk odling av framförallt potatis, rotfrukter, kål och lök.

Vi  riktar oss till både konsumenter,  storkök, grossister  och har därför både gårdsbutik, självplock, lager och packeri på gården. Vi levererar även mycket i bulk till andra packerier.

Språkliga rättigheter.

– Samisk er en selvfølge

For Pernille Krogh er det en selvfølge at pasientene skal bli møtt med samisk.

– Halvparten av befolkningen her er jo samer, og vokst opp med det samiske. Hvorfor skal de ikke da få muligheten til å prate samisk når de blir gammel?

Varför byggs det skyskrapor ?

Slutsats

Vilka slutsatser kan man dra av detta? För det första hittades inget samband mellan antal skyskrapor och befolkningstäthet. För det andra har det inte varit möjligt att påvisa ett tillförlitligt och entydigt samband mellan stark ekonomisk tillväxt och tillväxt av skyskrapor. Kvar finns hypotesen att skyskrapor främst byggs som makt och statussymboler. Ingenting i datamaterialet tyder på att vi kan förkasta denna hypotes.

Det är naturligtvis upp till var och en att gilla eller ogilla skyskrapor. Om Stockholms stad bestämmer sig för att det ska byggas fler bör man emellertid först fråga sig varför, och för vems skull? Det är när allt kommer omkring en fråga om stil.

Nej till engelsk kommunikation i och mellan de nordiska länderna.

Ja till samma personnummer-system i hela Norden.

Nordiske borgere er mobile. Vi studerer, arbeider og pendler i stadig større grad på tvers av nasjonale grenser, noe som ofte skaper byråkratisk utfordringer som resulterer i frustrasjon hos borgerne. Et nordisk personnummer kan være løsningen, og forslaget blir nå sendt på høring i de nordiske land.

Orsakar sannolikt cancer

Det hette länge att glyfosat, även känt under namnet Roundup, skulle vara farligt bara för gröna växter. Men nu varnar forskare för hälsorisker för både människor och djur.

Karin Pettersson, Aftonbladet.

Sammanfattningsvis: de senaste decennierna har många i USA halkat efter, trots att löftet var att globalisering och frihandel skulle leda till motsatsen.

Kombinera det med en finanskris som krossade ekonomin för många i arbetarklassen – och där det politiska systemet såg till att rädda bankerna medan vanligt folk fick betala. 

Lägg slutligen till en känsla av förlust av viktiga värden hos just dessa väljargrupper.

Donald Trump har inga svar. Han ljuger och är farlig.

Men han är tyvärr inte dum.

Och det är inte amerikanska väljare heller.

Däremot är många väldigt besvikna.

Solsken.

Sol,sol strålande sol.

I Sverige ökar också användningen av solenergi. Linköping är överlägset bäst. Mellan 2010 och 2015 minskade priserna för solenergi med 75 procent i landet. Trots det står det endast för 0,1 procent av landets totala elproduktion. I exempelvis Tyskland och Italien står solenergin för 8 procent, enligt Dagens Nyheter.

Isskulptur.

Isskulptur vid Vinjesjøen.
Foto: Rayner Kammerlochner.

Varför ska toaborsten gömmas undan ?

Varför skall toaborsten gömmas undan ?
Det är ju bra att ha den synlig och till hands.
Många verkar vilja gömma toaborsten bakom toalettstolen
och göra vad de kan för att den inte skall synas,

Men man gör ju inte det med tvålen eller handdukarna.

Från Aftonbladet.

"Vi har, som samhälle, råd att investera i vår egen framtid,
i de syriska familjer och afghanska barn som ska betala våra pensioner,
driva våra företag, bota våra sjukdomar och bygga våra bilar.

Den som säger nej till det, får nog var beredd att jobba till 70."

Ingen kärnkraftmer i Fukushima.

Fukushima blir center för vätgasproduktion
Det finns planer på att omvandla Fukushima till ett center för vätgasproduktion. Planen är döpt till Fukushima New Energy Society Initiative och innebär en satsning på minskade koldioxidutsläpp och förnybar energi, bland annat vindkraft.

Från: Tidsanda, bloggen för en hållbar samhällsutveckling.

Det ekonomiska systemet är föråldrat, ohållbart och moraliskt samt vetenskapligt oförsvarbart.

1. Den grundläggande funktionen och definitionen av en ekonomi är att hushålla med begränsade resurser. Med tanke på att vår planet och dess resurser är ändliga, i kombination med att mänsklig aktivitet (överlevnad och utveckling) kräver en viss resursförbrukning, är det tämligen självklart att den enda verkligt hållbara resursanvändningen måste ske i enlighet med jordens bärkraft och återgenerering av resurser. Allt annat är ohållbart.

2. De klart överlägsna systematiska incitament som grundlägger dagens ekonomiska system är vinstintresse och självmaximering, dvs. införskaffandet av egna resurser på egocentrisk grund, för att tillgodose egna behov. Det gör i princip all ekonomisk teori obetydlig för giltigheten av detta argument, då dessa baseras på denna grundvärdering. Att staten genom olika regleringar försöker styra och i viss mån förtrycka detta incitament är endast tillfälliga begränsningar, då etiska och miljömässiga incitament kommer sekundärt till vinstintresset och självmaximeringen i den systematiska incitamentstrukturen. Att personliga moraliska val görs som bryter detta ändrar inte detta faktum. Dessa incitament saknar helt vetenskaplig grund och tar inte på något sätt hänsyn till systemteori och hållbar resursanvändning.

3. I den fria marknaden bygger en ”moraliskt korrekt” konsumtion på informerade konsumenter. En enorm makt läggs därmed på varje enskild konsument att informera sig om vilka produkter på marknaden som är i enlighet med dennes moraliska, funktionella och principiella preferenser. Detta är nästintill praktiskt ogenomförbart, inte minst med tanke på den systematiska incitamentstrukturens inverkan på konsumentens informationsflöde (t.ex. marknadsföring) och därmed beslutsförmåga. Dessutom utgör fysiskt och mentalt avstånd till produktens produktionsförhållanden ett grovt hinder i beslutsfattandet.

4. Det ekonomiska systemet är i sig själv ohållbart då alla skapade pengar måste återbetalas plus tillkommen ränta, vilket skapar ett negativt nettoflöde som måste täckas av ytterligare belåning. Detta skapar en exponentiell skuldökning som oundvikligen kommer leda till ekonomisk kollaps i ett allt instabilare system, något som onekligen kommer att skada viktiga samhällsfunktioner. För att upprätthålla denna skuldökning eftersträvas en ständig ekonomisk tillväxt. Oändlig ekonomisk tillväxt kräver oändligt antal resurser, så länge som det finns ekonomiska incitament i resursförbrukning. En ohållbar ekvation.

5. Det är svårt att rättvist poängtera vikten av värderingar och incitament i ett samhälle, både på individ- och organisationsnivå. Våra värderingar är vad som definierar oss och starkt styr våra rationella beslutsfattningar, medan de systematiska incitamenten från omgivningen förstärker eller försvagar önskvärt respektive oönskat beteende. I varje civilisation råder en konsensus över vissa kulturella värderingar, hur man bör leva sitt liv och vad som är tabu. Att dessa värderingar ligger i linje med miljömässig och social hållbarhet borde vara givet i en modern civilisation och med den vetenskapliga konsensus som råder.

6. Institutioner tenderar att etablera och cementera värderingar vilka sedan blir allt orubbligare och ”heliga” till dess anhängare. Detta riskerar att skapa maktkoncentrationer och att förändras till att inte längre tjäna det ursprungliga syftet. Ett exempel på detta är hur mycket av dagens forskning bedrivs, där vetenskap i sig grundas i objektiv och saklig observation och fakta, att inte ”välja sida”, medan incitament hos företagsfinansierad forskning överskuggar detta. Forskningsresultaten ska gynna företaget, och där agerar endast institutionella regler och moraliska värderingar som hinder (i rent ekonomiska termer). Och allt som är ett hinder för ekonomisk utveckling är oundvikligen mål för manipulation och korruption.

7. I dagens samhällssystem där ekonomin spelar en allt mer central roll påverkas även relationen mellan stat och marknad. Med företags inverkan på politik, bl.a. genom lobbyism och allt mer centraliserade maktnav, tonar skiljelinjen mellan stat och marknaden bort. Problemet med en större inverkan av marknaden ligger inte nödvändigtvis marknaden i sig som en funktion av att reglera och möta tillgång och efterfrågan, utan i den systematiska incitamentstruktur som bygger upp den fria marknaden.

En känd förespråkare av anarko-kapitalism, Stephan Molyneux, menar att ett samhälle som endast består av en fri marknad utan statliga regleringar på moralisk grund skulle stoppa företag från att ohållbart exploatera naturresurser och människor, och i ren välvilja hjälpa de behövande utan vinstintresse. Detta är i fullständig motsats till de beteenden vi idag kan se orsakade av företagsverksamheter med vinstintresse som första prioritet, och jag har ännu inte hittat något som styrker hans påstående. Tvärt om anser jag att det är just de statliga regleringarna som stoppar den rovdjursmentalistiska fria marknaden från att exploatera både människor och natur med endast kortsiktigt vinstintresse som drivande incitament. Detta kräver så klart inte ”onda” människor, utan rättfärdiganden av detta beteende kan hittas i otaliga händelser av omänsklig behandling av arbetare och förödande miljöförstöringar genom tiderna, och är en produkt av de miljömässiga faktorer (sociala och strukturella) som omringar varje samhällsindivid.
-----------------------------------------------------

Slutsats:

Det går inte att förneka att vi människor är beroende av planetens, ekologins och vår omgivnings generella välmående. Att vår nuvarande civilisation tar sig rätten att bestämma generationers (och de facto hela den mänskliga artens) framtida överlevnadsvillkor, är svårt att moraliskt försvara. Det enda rätta är att säkerställa att vårt samhälles avtryck på jorden sker på ett restriktivt och kontrollerat sätt som säkerställer att framtida generationer (med en tidsöverskådning på många generationer framåt) har samma förutsättningar att leva och utvecklas som vi har idag. För denna uppgift misslyckas dagens ekonomiska system, och snabbfixar inom systemet kommer bara att verka tillfälligt, då det är dessa fundamentala värderingar och incitament som diskvalificerar den.

Det är dags att vi börjar titta på alternativa lösningar som ligger i linje med vår vetenskapliga kännedom, våra moraliska värderingar och jordens egna villkor.

Nya invånare.

Som exempel på lyckade integrationsprojekt, lyfter Akelius fram de som genomförts i Haparanda. Enligt miljardären är det den mest flyktingvänliga kommunen i Sverige.

– Hela kommunen är välvilligt inställd till flyktingar. Det är helt annorlunda än i övriga landet. Man har förstått att flyktingarna har stora kunskaper som är värdefulla för Sverige, och har tagit tillvara på det.

Någon systemkollaps och hotad välfärd vill Akelius inte höra talas om – tvärtom. Sverige behöver fler skattebetalare för att klara välfärden, anser han.

– Det fungerar inte att trycka pengar, införa minusränta och höja skatter. Det vi måste göra är att modernisera våra regler. Släpp fångarna fria från flyktinganläggningarna. Med hjälp av dem kan Sverige blomstra, slår Roger Akelius fast.

Nyttigheter från "Havets skafferi."

Torkad fisk och torkad kelp.

Rekordinstallation av solpaneler i företagspark.

1 476 solpaneler ingår i den hittills största solpanelsanläggning som sålts i Sverige, sett till antalet paneler. Panelerna installeras i Albyberg, söder om Stockholm, som väntas bli landets grönaste företagspark.

Så här ser fakta ut:

• Arbetslösheten är lägre i länder med hög invandring.
• Tillväxten är inte lägre i länder med hög invandring.
• Inget samband finns mellan låga reallöneökningar och hög invandring.
• Hög invandring orsakar inte större inkomstklyftor.
• Mellan budgetunderskott och hög invandring finns inget samband.
• Pojkars läsförmåga är bättre i länder med hög invandring.
• Inget samband finns mellan hög invandring och människors känsla av trygghet på kvällen.
• Jämställdheten är sämst i länder med låg invandring.
• Ökad invandring ger inte högre offentlig nettoskuld.
• Människor i länder med större del utlandsfödda har större livstillfredsställelse.

Hoppets blomster.

»Jag vill kunna ladda min elbil med el som har framställts av toalettavfall«

Ruzena Svedelius kör elbil för kommande generationers skull och har konkreta förslag på vad vi ska kräva av våra beslutsfattare: 1. Förbättring av insamling av allt avfall som härstammar från växt- och djurriket. 2. Att det byggs lokala högteknologiska biogasanläggningar. 3. Att samtliga kommunägda fordon bör vara eldrivna

Klimatnyheter.

Veckans nyheter bjuder bland annat på svenska rekord inom förnybar fjärrvärme och solcellsinstallation, och Skandinaviens största landbaserade vindpark står snart färdig efter tio års byggande. Pensionären Ruzena Svedelius i Skåne kör en Tesla för kommande generationers skull och vill påverka beslutsfattare att satsa mer på förnybart. Nästan 100 miljoner hushåll i världen kan drivas med solel 2020 och kanske har ett spanskt-finskt forskarlag hittat en lösning för att stötta denna solrevolution.

Kopieringsrättigheter: Jag. Foto taget på Island 2013.

Barn behöver att läsas för.

30.000 exemplar av böckerna ”God natt, Alfons Åberg” och ”Sunnanäng” på arabiska skänks till barn på asylboenden runt om i landet. Det är författaren Gunilla Bergstöm, Annika Lindgren och illustratören Marit Törnqvist som står bakom projektet.

Gratulerer med dagen.

Minskad jämlikhet.

Fler och rikare

Sveriges miljardärer blir allt fler och rikare. De senare tio åren har nästan 50 fler miljardärer tillkommit. Ingvar Kamprad och Stefan Persson som ligger etta och tvåa i miljardärstoppen äger mer än den fattigare halvan av Sveriges befolkning.

"Favorit i repris."

För VEM ? har man satt upp skylten MEDICAL PRODUCTS AGENCY på väggen på huset där Läkemedelsverket huserar?

Det heter LÄKEMEDELSVERKEToch inget annat. Det gäller oberoende varifrån man kommer som invandrare eller utländsk besökare till Sverige. 15 / 12 2010 MIKAS TANKAR

Nå skjer det ting i Oslo.

Når Miljøpartiet De Grønne og den nye byregjeringen i Oslo skal redusere biltrafikken i kommunen med 20 prosent de neste fire årene, er klimaavtalen fra Paris et viktig bakteppe. Men øverst troner ønsket om å gjøre byen vår triveligere for folk flest.

De siste 60 årene er byer blitt planlagt med utgangspunkt i bilen. Derfor har vi flerfelts motorveier i istedenfor gode toglinjer. Derfor brukes byareal på gateparkering fremfor sykkelvei og lekeplasser. Derfor har vi svevestøv og NO2-utslipp som skaper helseskadelig luftforurensing. Tiden er overmoden for å gjøre ting annerledes.

Stadsodling.

Bilar - bort.

En hittills okänd rapport som Trafikverket tagit fram – men aldrig presenterat – inför regeringens kommande infrastrukturproposition, visar att tre av tio bilar måste bort från gatorna i Stockholm, Göteborg och Malmö för att Sverige ska klara framtida klimatmål.

Organisk trappa.

Per-Åke Lindblom skriver:

"Även meänkieli (tornedalsfinska) är ett territoriellt minoritetsspråk i Sverige i likhet med samiskan, Redan Linné konstaterade på sin resa i norra Norrland 1732 att det gick en språkgräns mellan svenska och finska i Norrbotten. När den ena rikshalvan, nuvarande Finland, tillföll Ryssland 1809, drogs gränsen vid Torne och Muonio älv, vilket betydde att en finskspråkig minoritet hamnade på svensk sida. När det gäller sverigefinska, romani och jiddisch finns det enligt min mening ingen anledning att vrida klockan tillbaka, d.v.s. försämra deras nuvarande status som minoritetsspråk. De fick denna status pga av EU:s minoritetsspråkskonvention, d.v.s. språken hade talats i tre generationer i landet. När det gäller finskan, understödde centralmakten inflyttning av s.k. svedjefinnar till den västra rikshalvan fr.o.m. slutet av 1500-talet. Dessa svedjefinnar assimilerades, men den siste ättlingen av dessa, som kunde tala finska, i Värmland dog först på 1960-talet. Då hade redan de finskspråkiga fått påfyllning genom krigsbarnen under andra världskriget och under 1960-talet inleddes den stora arbetskraftsinvandringen från Finland till Sverige. De finskspråkiga har länge varit den största språkliga minoriteten. i Sverige. De finskspråkigas språkliga rättigheter i Sverige gynnar också försvaret av de svenskspråkigas rättigheter i Finland. Det finns bara ett språk, som hotar svenskans ställning, nämligen engelskan. Alla minoritetsspråk lever "farligt"; de förlorar talare och talarna assimileras, d.v.s. övergår till att tala svenska som första eller t.o.m.. enda språk. Detta gäller speciellt de icke-territoriella minoritetsspråken, d.v.s. finska, romani och jiddisch. Det finns t.ex. ingen tradition av ingifte (endogami) bland de finskspråkiga och då försvinner språket snabbt, om de inte är koncentrerade till vissa orter."

Vitsar.

Vad kallar man en person som äter flingor med torkad frukt ?
- Müslim.

En sjungande huvudvärkstablett , ( Inte Iprenmannen. )
- Alvedon-kosackerna.

Oljig inpackning.

Att bo som en sardin i en box.

Ny sardinburk på höjden. 
Packa dig in i en sardinbox.
Plats för alla.
1 sardin per box.

Person 1: Vad är det du vill diskutera?

Jag: Arkitektur så som byggnaden på fotot.

Person 1: Tycker du att dina inledande kommentarer inbjuder till diskussion?

Jag: Ja. De skapar uppmärksamhet och visar tydligt min åsikt om detta bygge. 
- De som har andra åsikter om det kan ju då om de har lust framföra dessa.

Person 2: Höjden är helt OK. Utformningen kan man diskutera. 
Förstår inte varför TS menar att man skulle bo i en sardinburk för att man bor i lite högre hus. 
Han kanske kan förklara?

Jag: Om vi tänker oss en grå rektangulär form. som vi sätter på högkant. Då har vi en "sardinburk". ( Man kan ju skriva bokstäver på den om man vill, så som på fotot. )

Om vi tänker oss att vi från båda sidor av burken, skjuter in avlånga platsinsatser, ( som när de är intryckta så långt det går avslutas av en balkong i plast. ) - Då har vi små likartade boxar, var och en som en "sardinbox" , där vi människor ska sitta och titta.

Ju högre vi bygger denna byggnad, ju fler "sardiner" får plats i sina boxar.

Ny sardinburk på höjden.
Packa dig in i en sardinbox.
Plats för alla.
1 sardin per box.

Person 2: OK. Men du använder ord som "packa" vilket antyder att man skulle bo trångt. Samma sak med "sardinburk". Det används för att beteckna trångboddhet. På vilket sätt skulle man bo trångt i höghuset?

Jag: Den arkitektuniska strama utformningen ger mig en känsla av mer "maskinellt strikt , grått, kallt boende" snarare än "varmt, runt, organsikt, lättöversiktligt, småskaligt mer mänskligt boende". - Påminner i både form och färg ( grå som aluminiumet i ensardinbox ) om en hermetikbox - Kanske "packade som sardiner" d.v.s. att man "ligger" / bor tätt ihop med andra människor inte stämmer så bra associationsmässigt. Snarare mer kliniskt boende där varje "sardin" får sin egen hygienska inpackning i plast. Rent och rektangulärt.

Jag: Det är kanske rent av riktigt gott om utrymme i varje kliniska rektangulära våningsinsats i plast att glida omkring i olja eller tomatsås och riktigt "gotta sig." - Vem vet ?

Veckans bästa:

•Kina ska stänga 1000 kolgruvor i år 
(och inga nya får öppna på 3 år) pga förnybar energi 
har tagit marknadsandelarna.

MAX, den svenska snabbmatkedjan satsar på mer vegetariskt på menyn.

Att hålla hög klass på den vegetariska menyn är ett sätt att locka även köttätare, då han menar att fler och fler väljer vegetariskt även för smakens skull.

Med sin satsning vill Max visa vägen in i framtiden för alla snabbmatsrestauranger i hela världen och sända ett budskap till kunderna att de genom sina matval kan vara med och bidra till en mer hållbar värld.

1 timme i veckan i "minoritetsspråk" är för lite.

Finska är Sveriges största språk ( efter svenska ) 
och borde ej betraktas som ett minoritetsspråk. 
Höj det finska språkets status i Sverige.

Från Birger Schlaugs blogg.

"Vad är en människa? Kanske är det den frågan som först måste besvaras innan vi tar ställning till huruvida systemet vi lever med är av godo eller ondo. En människa är – jag tror de flesta av oss är överens om det, oavsett ideologisk hemvist – en biologisk, social och kulturell varelse. En del vill lägga till andlig.

Men. Vi – de vanliga människorna – betraktas idag mest som ekonomiska varelser vars uppdrag det är att producera och konsumera och skapa tillväxt för att hålla igång systemet. Vi har reducerats till ekonomiska varelser. Trots att vi i grunden är just biologiska, sociala och kulturella varelser.

Det är en oerhörd skillnad på att bygga ett samhälle för ekonomiska varelser och att bygga ett samhälle för riktiga människor.

Att bygga ett samhälle för riktiga människor utgör ett hot mot systemet. Samtidigt som systemet i sig utgör ett hot mot både oss själva som människor och mot den planet där vi lever våra liv.

Den som inte förstår det lär fortsätta att sjunga det ekonomiska systemets lov. En del av brist på förståelse, andra av girighet. En del i tron att det system vi lever i är något av naturen givet, något självklart."

Bara vanligt vatten. / Aftonbladet.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ronniesandahl/article22358286.ab

En matvarukorg kan avslöja en människa, fem kan avslöja en hel mänsklighet.

Hemköp en snorig tisdag i februari. På rullbandet: vatten. Oavsett om det är singelhandlaren med fryspizza och dasspapper eller småbarnsmamman med kattmat och våtservetter.

Alla köper vatten. Allra helst ”bordsvatten”. Icke kolsyrat.

Även kallat kranvatten.

Fast flera dagar gammalt, kanske veckor. Upphällt i en plast­flaska.

För det betalar vi ungefär tusen gånger mer än för det färska ­vatten som är direkt indraget till våra hem.

Det är som att gå till affären och köpa absurt tunga behållare med el varje gång vi vill tända badrumslampan. Rekordsmutsig el från nåt kolkraftverk i Polen. Hälften så bra men tusen gånger dyrare än elen i vägguttaget.

Reaktionen på buteljerat vatten var ungefär densamma när det i början av sjuttiotalet började lanseras även i länder med kvalitetsvatten i kranarna. För den som ville dricka kolsyrat vatten fanns redan sodastreamers på marknaden.

- Folk visste inte om de skulle hälla det i gräsklipparen eller dricka det, säger Kim Jeffrey som introducerade vattenmärket ­Perrier i USA.

Försäljningen gick trögt. Det var först under åttiotalet som ­genombrottet kom, när Perriers reklambyrå gjorde den avgörande insikten: de sålde inte vatten, de sålde status.

Försäljningen exploderade.

Berättelsen om flaskvattnet är berättelsen om vår dumhet; ­alltid lika törstiga efter att få känna oss speciella.

Ur ingenting uppstod en helt ny bransch, en kapitalistisk ­sanndröm. Den billigaste varan av dem alla, ompaketerad med en ­extremt hög prislapp. Somliga har kallat det århundradets pr-kupp.

Charles Fishman, författare till boken ”The Big Thirst”, menar att just flaskvattnet kan vara produkten som indikerar att kapitalismen nått sin yttersta topp.

- Man erbjuder hundratals kostsamma variationer på en gratis produkt som egentligen inte kan varieras.

Det är heller ingen slump att Coca-Cola och Pepsi satsar på flaskvatten när läskmarknaden rasar.

Nästa steg i pr-kuppen: vatten ställs mot läsk. I den jämförelsen framstår alltid vatten som det smartare valet. Medan det mest logiska förstås vore att flaskvatten jämförs med kranvatten. I den konkurrensen vore ­industrin chanslös.

Titta närmare på exempelvis en flaska Ramlösa. Den finstilta varningstexten på etiketten: ”Bör ej ­intas regelbundet av barn under sju år”.

Det hade avfärdats som otjänligt om det varit kranvatten. Odrickbart. För några år sedan visade sig en flaska Ramlösa rentav innehålla mer ­bakterier än vattnet från de offentliga toaletterna på Stockholms ­Centralstation.

Men vi är beredda att betala tusen gånger mer för en liter Ramlösa än för en liter kranvatten. Eftersom ­mineralvattnet har sin berättelse, sin brunn, anorna som sträcker sig ända bak till 1707.

Kranvattnet har visserligen en minst lika rafflande historia. Fyra miljarder år gammalt, har druckits av både dinosaurier och neandertalare. Men ingen berättar den.

Så istället står vi lydigt här i tisdags­kön på Hemköp och lastar upp svindyrt fulvatten på rullbandet.

Lättlurade och törstiga, alltid lika törstiga.

 Ronnie Sandahl

Oljemaleri av Ingunn Judith Moen Reinsnes

Möten per telefon / internet.

Klimatforskare hör till dem som flyger allra mest och därmed bidrar till klimatförändringar. Det är ett trovärdighetsproblem som måste debatteras mer, enligt ett forskningsprojekt vid KTH.