Lappland utsikt från Galtispuoda.

 

TIPS.

Noen gode tips på hva dere kan gjøre hjemme resten av sommeren

1. Dra på telttur. Om dere ikke har gjort det før er det fint å bare starte ute i hagen.

2. Ha puslespill-konkurranse. Hvem klarer å gjøre ferdig sitt puslespill først? Eller ta tiden og pusle etter tur.

3. Turist i egen by. Dra til byen eller ut i distriktet der du bor og besøk museumer og andre opplevelser/attraksjoner som byen/regionen har å by på. Vi har en fin oversikt på govisit360.com

4. Lek ute i regnet. Hopp i sølepytter og lag sølekaker. Vi håper ikke dette blir hver dag

5. Lag en minipizza. Gi alle i familien hver sin lille pizzadeig, sett frem litt forskjellig topping lag hver deres minipizza.

6. Inviter venner eller familie på spillkveld. Del opp i lag og spill sammen! Eller så kan barn og voksne ha hvert sitt spillbord og spille hver for seg.

7. Dra på en lekeplass. Du vil bli overrasket over hvor mange kule lekeplasser og -parker som finnes i området vårt. Avtal å møte noen venner, ta med lunsjen og bruk dagen til lek og moro.

8. Tegn med kritt på asfalten. Lag hoppeparadis, spill tre på rad, eller bare tegn etter fri fantasi

9. Gå på tur. Enten det er i byen, skogen, på fjellet eller ved sjøen. Planlegg en rute sammen med barna, og pakk sekken med noe godt.

10. Spill kortspill. Vri åtter, krig, svarteper, idiot, gris… Kortspill er kjempegøy!

11. Ommøbler et rom i huset. Gi barna i oppgave å tegne opp hvordan det skal bli før dere setter i gang.

12. Sov ute. Legg madrasser (eller overmadrasser) ute på terrassen eller på trampolinen og sov ute.

13. Brett papirbåter. Sjøsett papirbåten i badekaret eller i et basseng i hagen

14. Kikk i gamle fotoalbum. Barn elsker å se bilder av seg selv. Eller vis barna bilder fra da mamma og pappa var små.

15. Morellsteinspytting. Spis moreller og se hvem som spytter steinen lengst. Norgesrekorden er på 14,58 meter.

16. Ta et kveldsbad. Pakk med kveldsmat og ta turen til nærmeste badested før leggetid.

17. Bruk sykkel som fremkomstmiddel. Dra på biblioteket, matbutikken eller besøk venner.

18. Hageleker. Boccia, kubb, Krokket eller badminton er kjempemoro for hele familien.

19. Se på gamle familiefilmer. Det er utrolig hyggelig for både store og små. Husk popcorn!

20. Sprut med hageslangen. Barn elsker vann. Kjøl ned barna ved å sprute de ned med hageslangen.

21. Lek leker du pleide å leke da du selv var liten. Boksen går, grønt lys, langball…..?

22. Lytt til en lydbok sammen. Historier som Emil i Lønneberget er koselig for både store og små.

23. Ha lesestund sammen. Finn en bok som alle kan ha glede av, og les litt hver, høyt.

24. Blås såpebobler. Såpebobler hører sommeren til.

25. Klatre i trær. Dersom barna er store nok, og foreldrene er tøffe nok, er dette kjempe gøy.

26. Gå på kino eller lag filmkveld hjemme. Å se en film sammen er alltid hyggelig.Sørg for popcorn, brus og annet kinogodt

27. Tegn på ryggen til hverandre. Sitt i gresset og tegn med fingeren på ryggen til hverandre, gjett hva som tegnes.

28. Dra på biltur til nabobyen. Ta en overnatting om dere har muligheten til det, eller dra på dagstur.

29. Dra på piknik. Pakk ryggsekken eller en kurv med masse deilig mat og drikke, og rigg dere til et fint sted ute.

30. Spill et brettspill. Monopol, Fantasi, Stigespillet – Finn et brettspill som passer barnas alder.

31. Handle inn til skolestart. Man behøver ikke å vente til siste uken før skolestart med dette.

32. Lag en grønnsakshage. Dette er både hyggelig, miljøvennlig, og lærerikt. Så for eksempel gulrøtter, sukkererter, squash og tomater.

33. Lag pinnebrød. Pinnebrød er tipp, topp turmat. Husk bare på at det er bålforbud om sommeren, og at man må bruke opparbeidede grillplasser.

34. Lag en blomsterhage. Så nye, spennende blomster og plasser de rundt i hagen eller på terrassen.

35. Lag iskrem uten fryser. Forskerfabrikken viser deg hvordan du kan.

36. Dra på campingtur innendørs. Legg madrasser i stua og ha et skikkelig familie-pysjamasparty.

37. Lag hotellfrokost hjemme. Stek omelett, sett frem pålegg og juice, stek rundstykker…

38. La barna lage middag. Sommerferien er en gylden mulighet til å lære bort noen kokkekunster.

39. Lag fallskjermer til lekefigurer. Bruk en plastikkpose og litt hyssing, og se om dere får lekene til å seile pent ned fra balkongen.

40. Fiks ting hjemme. Enten det er å bygge en vegg, eller å organisere vaskerommet – finn måter barna kan hjelpe til på.

41. Lek tegneleken. Skriv en hel masse ting/personer på små lapper og putt i en bolle. En i familien trekker en lapp og forsøker å tegne det som står på lappen. Den som gjetter det først, får beholde lappen og skal trekke en ny lapp.

42. Gå en morgentur. Lytt til fuglekvitter, og se på at nabolaget så smått begynner å kvikne til.

43. Dra på hyttetur. Den Norske Turistforening har 500 hytter og rundt 20 000 kilometer merkede sommeruter over hele landet.

44. Lær å gå på slakkline. Dette er moro for hele familien og kan underholde i timesvis.

45. Lag en tegneserie sammen. Finn på en morsom, skummel eller rar historie og lag illustrasjoner til.

46. Gjør eksperimenter. Vis barna at det er gøy å eksperimentere!

47. Lek gjemsel i skogen. Bli enige om et avgrenset område og lek gjemsel eller boksen går blant trærne.

48. Ta familiebilder. Ta noen morsomme bilder med selvutløser, print de ut i en fotobutikk og send som postkort.

49. Mal et maleri. Gi alle i familien hvert sitt ark, eller mal litt hver på samme ark. Sett det i en fin ramme og heng på veggen.

50. Hjernetrim. Søk på nettet etter en passende quiz, og sørg for å holde hjernen i aktivitet i sommer.

51. Brett papirfly. Hvem i familien klarer å designe flyet som flyr lengst?

52. Spis frokost i sengen. Bytt på å være den som lager og serverer frokosten.

53. Vask bilen. Er barna litt for små kan de vaske sykkelen sin, eller støvsuge inni mens de voksne vasker.

54. Lag en fuglemater. Klarer dere å lære navnene på alle fuglene som kommer på besøk?

55. Lag skattejakt for barna. Enten det er i hagen eller i nærområdet, er utrolig moro for barna.

56. Prøv nye hårfrisyrer. Eksperimenter med fargespray som kan vaskes ut, hårvoks eller bare nye fletter.

57. Ta en tur til biblioteket. Lån noen nye spennende bøker og hold hodet i gang på late sommerdager.

58. Lag perlesmykker. Å lage perlesmykker kan gjøres superenkelt ved å bruke vanlige plastperler, eller mer avansert.

59. Selg noe og gi pengene til et veldedig formål. Bak kake, lag saft, eller kanskje noen fine tegninger eller smykker?

60. Hoppetau. Å hoppe hoppetau er både slitsomt og morsomt. Hvem tar rekorden?

61. Lær et nytt triks. Lær å sjonglere, spille gitar, spille munnspill eller kanskje salto på trampolinen?

62. Lag et show. Inviter venner eller besteforeldre og vis frem deres nye talent.

63. Gå på blåbærtur. Lag blåbærmuffins eller blåbærsmoothie av dagens fangst.

64. Fly drage. Klarer dere å lage en drage som flyr? Et par pinner og en plastpose og litt hyssing er alt som skal til.

65. Lag en hinderløype. Enten i skogen, hjemme i hagen, eller bruk apparatene på en lekeplass. Bestem en løype og ta tiden på hverandre.

66. Bygg en borg av lego/duplo. Finn frem alle klossene dere har og bygg en gigaborg.

67. Bygg en hytte. Bruk puter og pledd og bygg en skikkelig koselig hytte. Server barna i hytta.

68. Lær dere noen nye vitser. Søk på nettet eller kjøp en vitsebok.

69. Ha vanngeværkrig. Utstyr hvert familiemedlem med et vanngevær og forbered deg på litt våt moro.

70. Se morsomme klipp på YouTube. Å le sammen er utrolig hyggelig.

71. Selvplukk. Finn en bondegård i nærheten som har jordbær, sukkererter eller blomster

72. Lag middagen ute. Det er utrolig mye deilig mat man kan kaste på grillen (utover pølser og hamburgere). Prøv noe nytt! Hva med fiskeburger eller vegetarburger?

73. Lag et insektshotell. Mange sider på nettet viser deg hvordan du går frem. Bare å søke, «hvordan lage et insektshotell»

74. Se på skyene. Legg dere ned i gresset og se på skyene som flyter forbi. Ligner de på noe?

 

ALT FOR NORGE.

Arne Haabeth:

"Anderledeslandet

Norge er blant de dårligste i Europa på kutt i CO2-utslipp. Vi er også i Europa-toppen for utslipp per innbygger.

Tenk på det. Tross elbiler, utfasing av oljefyrer, elektrifisering, osv. Og ikke medregnet utslipp fra ting vi importerer (de går på andre lands utslipp). Ikke teller olje-eksporten vår heller. På tross av sikkert 1000vis av klimakonferanser, klimafrokoster, klimadebatter, klimaverksteder, osv, osv

Nå er vi visst også dårligst i Europa på sirkulærøkonomi. Vi er faktisk helt i bånn av lista internasjonalt.

Altså: ingen kjøper så mye som oss, og samtidig sørger for at det aller meste havner på dynga. Ingen andre i Europa. Kan vi være komfortable med det?

At Norge er dårligst på å bruke ressurser om igjen overrasket meg faktisk litt.

235 millioner tonn og over 97% pælmes.

Nederland er best i klassen med en sirkulær-andel på hele 24,5 %

Norge, landet med den største pengebingen, som på tross av en energikrise har blant Europas laveste energikostnader, og som akkurat nå stapper fantasilioner inn pengebingen som følge av den samme energikrisen. Vi er helt på bånn.

Vi må til null utslipp, og vi må faktisk til 100% sirkularitet i økonomien.

Et lyspunkt er at disse to målene henger svært tett sammen."

SORTLAND.

Til daglig går folk ute på bilveien

- her på denne delen av Strandgata,

fordi kommunen SKITER i dem

og SKITER i å gjøre i ordning fortauet.

Så kan det bli,

når man lar handlingslamma politikere

få bestemme.

Det hele er bare trist.

Så veldig trist.

1 november 2018: - 

"Nå har man lagt asfalt på fortauene ved den nye brannstasjonen. 

Øvrige fortau i nærheten har ventet i flere år på asfalt, 

- til besvær for eldre med gåstol, voksne med barnevogn, 

og folk i allmenhet." 

 

Valfläsk är billigt, men kärnkraft är dyr.

Sydsvenskan 24 juli 2022:

Den svenska valrörelsen bjuder på utspel som kanske ger politiska poänger men som varken bygger en stark ekonomi eller ett tryggt samhälle. Det gäller inte minst kärnkraften, som omgärdas av felaktiga påståenden.

Låt mig koppla ihop frågan om kärnkraftens framtid med marknadens verklighet.

Kärnkraftens andel av den globala elproduktionen sjönk till under 10 procent förra året, den lägsta nivån på 40 år. Många reaktorer stänger tidigare än planerat eftersom de kostar mer att driva än vad de kan tjäna på konkurrensutsatta elmarknader.

Kärnkraften har aldrig producerat mer el än 2006. Sannolikt har inget företag tjänat pengar på att sälja kärnkraftsreaktorer – bara på att reparera och ibland på att driva dem – så privata tillverkare har köpts upp, ofta av statligt dominerade företag, eller gått i konkurs.

Det anfallskrig Vladimir Putin startat mot Ukraina ökar kraven på säker tillgång till energi, något som kärnkraft inte bidrar till. Reaktorer stannar oförutsägbart och kan drabbas av långa haverier. Förseningar och skenande kostnader för nya reaktorer har försvagat de finska, brittiska och franska ekonomierna och nästintill fått operatörerna att gå i konkurs.

Elpriserna i Sveriges elområde 4, där Skåne ingår, har varit smärtsamt höga den senaste tiden – men de ligger under Frankrikes, som nyligen såg 100 gånger så höga elpriser som Sydsverige. Varför? Jo, största delen av Frankrikes åldrande kärnkraftsreaktorer är stängda för reparationer och säkerhetskontroller. Sedan december har de stillastående reaktorerna i Frankrike gjort att landets produktion av kärnkraftsel har gått ner mer än den kärnkraft Tyskland stängt sedan år 2000. Företaget Électricité de France har inte råd att laga sina trasiga anläggningar, och knappast att bygga fler. Det är bara att konstatera: Valfläsk är billigt, men kärnkraft är dyr.

Under 14 av de 15 senaste åren har elpriset varit högre i Frankrike än på den tyska elmarknaden. Tysklands investeringar i energieffektivitet och förnybara energikällor har gjort landet till en nettoexportör av el till kärnkraftsnationen Frankrike.

I dagens energi- och klimatkris är energieffektivisering den största och mest kostnadseffektiva åtgärden. Nederländernas snabba, billiga, industrialiserade Energiesprong-metod: att superisolera utsidan av byggnader och lägga solceller på taken, gör husen självförsörjande. Välkonstruerade pump- och fläktsystem ger stora besparingar. Sveriges briljanta ingenjörer har utmärkt sig inom energi- och materialeffektivitet, men det finns enormt många möjligheter att spara ytterligare energi.

Den näst billigaste åtgärden är att bygga ut vind- och solenergi. Förra året kom 95 procent av den nya elkapaciteten i världen från dessa energikällor. Enligt beräkningar från forsknings- och kunskapsföretaget Energiforsk – som kritiserats för att det överdriver kostnaden för förnybara energikällor och underskattar den för kärnkraften – är kostnaden per kWh två till tre gånger lägre om elen produceras med förnybara energikällor jämfört med kärnkraftsreaktorer. Världens billigaste reaktorer, som finns i Kina, producerar el som är två till tre gånger dyrare än den nu dominerande vind- och solkraften.

Faktum är att varje krona till kärnkraft tränger undan mindre fossil koldioxid än vad investeringar i effektiv energianvändning, eller i vind- eller solkraft gör.

Med andra ord: nya, och många redan byggda kärnreaktorer, gör klimatförändringarna värre eftersom de producerar färre kWh per krona än förnybar el.

De trendiga så kallade "små modulära reaktorerna" är varken lösningen på energikrisen eller klimatkrisen. Deras mindre storlek fördubblar i runda slängar elproduktionens kostnader jämfört med dagens stora reaktorer – vars produktion kostar tre till åtta gånger mer (enligt banken Lazard) eller fem till tretton gånger mer (enligt Bloomberg New Energy Finance) än vind- och solkraft. Kostnaderna för vind- och solkraft fortsätter nedåt.

De "små modulära reaktorerna" är i verkligheten inte så små och modulära. Det är däremot solceller och vindkraftverk som dessutom går att massproducera på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Det finns utmaningar när det gäller förnybara energikällor, men utmaningarna kring säkerhet, avfall, spridning, tillståndsprocesser och kostnader som omgärdar nya kärnreaktortyper är betydligt större.

Hur är det med pålitligheten då? All elproduktion medför problem, men på olika sätt. Det finns metoder för att hålla kraftnätet stabilt utan kärnkraft eller koldioxidutsläpp, särskilt i ett land som Sverige med stor andel vattenkraft. Effektiv användning, diversifiering, precisa prognoser, utnyttjande av parkerade elfordon för att lagra el och andra sätt att lagra värme, kyla eller el är några av de metoder som går att använda.

Globalt visar erfarenheter att kostnaden för ett stabilt nät krymper med energieffektivisering och förnybara energikällor – men sväller med kärnkraftverk vars större, längre och mindre förutsägbara fel kräver fler reservlösningar och stabiliseringsåtgärder. Det visade sig så sent som för några dagar sedan då kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 oplanerat stoppades i nästan två dygn.

Kärnkraft kräver en politik som motverkar konkurrens, begränsar marknader och motsätter sig fritt företagande, precis en sådan politik som många av dagens förespråkare med rätta tidigare förkastat. Om marknaden tillåts fungera fortsätter kärnkraften att tyna bort.

Amory B Lovins, fysiker och adjungerad professor i Civil and Environmental Engineering vid Stanford University. Har tidigare varit rådgivare åt USA:s energi- och försvarsdepartement. Har tilldelats Right Livelihood-priset och Volvos miljöpris och är utländsk medlem av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien.

Kalk fra eggeskall.

Vi bruker egg til matlaging og baking, men kaster vanligvis skallet. Likevel fungerer eggeskall perfekt som gjødsel for planter som gulrøtter, rødbeter og urter. De fleste frukttrær og treaktige planter som lønn, buksbom, kaprifol eller lindetrær er også glad i eggeskall. Dette skyldes at skallet inneholder kalsium som løsner jorda og skaper optimale forhold for røttene til å ta opp næring. Gjødsler du plantene dine med eggeskall?
 

 

Medan diesel og bensin er blitt over 60 prosent dyrare det siste året, fyller nordmenn tanken nesten like mykje som før.

I juni kosta ein liter bensin i snitt 26 kroner og ein liter diesel 25 kroner. Det er over 60 prosent meir enn same månad i fjor.

Likevel kjøpte nordmenn nesten like mykje drivstoff som året før: 4,3 prosent mindre bensin og 2 prosent mindre diesel.

Bensin og diesel er blitt 60 prosent dyrare, men vi forbrukar nesten like mykje, syner tal frå SSB – NRK Rogaland – Lokale nyheter, TV og radio 

Satsa på lokalt producerad mat.

Tomgangskjøring skal IKKE være tillatt.

SORTLAND:

Forby tomgangskjøring i byen i mer enn et minutt,

-for bensin og dieselbiler.

Ansett parkeringsvakter som gir BOT til de som ikke respekterer maksgrense på et minutt for tomgangskjøring.

Det kan ikke bli enklere enn så,

men er det noen som tror at Sortlandspolitikerne

er kapable til å få tommelen ut ?

- Nei, jeg tenkte vel det.

 

 

ALKOHOL.

Christian Torset:

"Opp mot tredve prosent av sengene i norske sykehus opptas av alkoholskader. Minst 1100 mennesker dør av alkoholskader hvert år. Alkohol er kreftfremkallende, øker risikoen for hjerte-karsykdommer, høyt blodtrykk, mage-tarmsykdommer, infeksjoner og over seksti andre somatiske sykdommer, i tillegg til psykiske lidelser, søvnforstyrrelser, skader og vold. 50.000 kvinner utsettes for alkoholrelatert vold hvert år, og 100.000 barn vokser opp i utrygghet av samme grunn. Kun syv prosent som har en alkoholmisbrukslidelse får behandling.

Kostnadene i kroner og øre er enorme, og de menneskelige lidelsene lar seg ikke kalkulere. Vi drikker mer og mer, men tar ikke debatten om hva vi skal gjøre med dette massive samfunnsproblemet. Jeg mener hver enkelt av oss må få bestemme selv hvor mye vi vil drikke, men alkoholpolitikken fungerer åpenbart ikke når valgene våre i sum er å skade oss selv, våre nærmeste og samfunnet så alvorlig som vi hvert år gjør."

Det finnes noe som tar flere liv enn selvmord, trafikkulykker og overdoser til sammen (aftenposten.no)

Mika:

Drogen alkohol er lovlig i samfunnet vårt, samtidig er det forbudt å dyrke en ( 1 ) plante fra et hampefrø. - Selv kjøper jeg fra hylleplan: Alkoholfritt, når jeg besøker POLET og matbutikken. Syns det smaker nok så godt. - Mener det fins veldig mye som kan gjøres for å få folk å kjøpe mindre mengde alkohol.

 

Per-Inge Brodén:

Hej klimatgubbar! Vad säger ni om min idé att annonsera om att skriva en motion för de som bor i bostadsrätt via en gratistidning som delas ut i min stadsdel? Och givetvis även en annons i Facebook. Tror ni att det här han kan få något att hända?

Bor du i bostadsrätt och vill satsa på solpaneler? Skriv en motion!

Solpaneler är en viktig komponent i en värld som vill bort från fossila utsläpp. Det är dessutom ett sätt att spara pengar på elräkningen. I vårt land har vi soltimmar så att det räcker och vi har många tak som ännu inte har solpaneler! Solpaneler är inget problem för den som äger sitt hus att investera att sätta dem på, men för den som bor i bostadsrätt är det inte riktigt lika enkelt.

Därför kommer här ett förslag till dig som bor i bostadsrätt och vill satsa på solpaneler. Motionera till din bostadsrättsförening för att få styrelsen att utreda en sådan satsning.

Förslag till en motion om att utreda en satsning på solpaneler

Jag vill att vår bostadsrättsförening ska utreda om det är dags för oss att satsa på solpaneler. För min del tror jag att det är bra för vår förenings ekonomi och att vi bidrar till ett bättre klimat med en sådan investering. För en hållbar framtid är det viktigt att vi börjar använda fossilfri el vi producerar själva med solpaneler.

I ett första steg bör vi därför utreda kostnader och hur vi ska finansiera en investering i solpaneler. Det finns företag på marknaden som vi kan anlita för en utredning.

Attsats: Att styrelsen får i uppdrag att genomföra en utredning om våra möjligheter och kostnaderna för en satsning på solpaneler.

PerPanel

Klimatet har fått ett nytt företag!

info@perpanel.se

 

Hur blir vi fler som slutar flyga?

Hur blir vi fler som slutar flyga?

Per-Inge Brodén: 

"- Det är väldigt bra för min sinnesro 

att det finns en grupp människor 

som i likhet med mig avstår från att flyga. 

Men vi är tyvärr alldeles för få, 

vore vi fler skulle flygbolagen få problem. 

För min del är det enkelt att avstå från flyget 

och ta tåget när jag ska någonstans. 

Men kardinalproblemet är hur vi ska bli fler?

Frågan är vad kan jag göra för att få fler svenskar 

att börja se världen utifrån en egen koldioxidbudget? 

Ett första steg är att ta ett steg ut ur klimatgarderoben 

och lägga ut den här texten till mina egna Facebookkontakter."

Birger Schlaug:

När vi tar flyget till Legoland springer vi för fort | Dagens ETC 

 

Miljöpartiet de gröna.

Tim Gahnström:

Tre frågor:

1. Vad är det moderaten och domaren Thelin vill förmedla till sina följare när han skriver hur ful Märta är men att just han inte önskar henne hängd och bränd?

2. Vad är det som får Krister att tro att hans följare är intresserade av vad han tycker om Märtas utseende?

3. Vilken roll spelar Märta i gubben Thelins fantasier?

 

Bilar gör ditt liv mycket dyrare, även om du inte har någon.

Det finns 2 miljarder p-platser i USA 

för cirka 200 miljoner bilar. 

Området parkering per bil i USA är alltså större än bostadsområdet per människa.

Bilar gör ditt liv mycket dyrare, även om du inte har någon.

Alla standardklassresor med kollektivtrafik i det lilla europeiska landet Luxembourg

är kostnadsfria, jämfört med ett årskort värt 440 euro tidigare.

Resenärer kan fortfarande betala för första klass, till en kostnad av €660 om året.

Läst på Fäjsbok i gruppa : Cykla med lastcykel:

"Idag hämtade jag och grannen barn på fritids samma tid. 

Hon åkte hem med sina barn ca tre minuter innan oss. 

När hon kom hem och hade parkerat bilen osv satt vi redan och åt kvällsmat."