ÄR ENGELSKA ETT INVASIVT SPRÅK SOM FASAR UT SVENSKAN?

Av: August Rex:

”Walk in closet” istället för ”klädkammare”.

Att ”outsourcea” istället för ”utlokalisera” eller ”utkontraktera”.

Förr ”tillbringade” och ”ägnade” man tid och ”spenderade” pengar. Många unga idag ”sependerar” bara. Tid som pengar. I engelskan används ”spend” i båda fallen. Påverkan därifrån har börjat konkurrera ut ”tillbringa” och ”ägna”.

Den isländska TV-serien ”Verbúðin”, vilket betyder ”Affären”, heter ”Blackport” i Sverige.

”Mountainbike” heter på isländska ”fjallahjól”, som betyder ”fjällshjul”, men på svenska fick vi ett engelskt ord.

Islänningarna är föredömen när det gäller stolthet till det egna språket. De accepterar snudd på inga låneord.

Flera svenska flygplatser heter airport istället för flygplats. Utlänningar vet var de befinner sig när de ser skylten, så det är inte svårt att räkna ut vad det svenska ordet betyder. FLYgPLAts har dessutom stora likheter med FLIght PLAce.

Man kan se hela uttryck sägas på engelska:

”Vårt reason to talk i det här avseendet är att Lindex higher purpose är att ”Empower and inspire women everywhere””

Det är från den här artikeln: https://www.resume.se/marknadsforing/kampanj/lindex-gor-nytt-forsok-att-fira-sveriges-forsta-kvinnliga-statsminister-kritiseras/?fbclid=IwAR2ko7zr4cliBYQDevUvagAVWTB4SUv5y-YUbCYciclZlDHdLxRNZjANQ8s

”Sin” används alltmer sällan. Konstruktioner som ”Han var ute och gick med sin hund” har börjat bli utbytta mot ”Han var ute och gick med hans hund”. Men det blir ju en annan persons hund. I engelskan finns inte den finessen, utan de har bara ”his/her”. Sannolikt är det påverkan därifrån som gör att många vill ha ett pronomen som börjar med ”h”.

Bifogar även några bilder:

”Supporta dina locals” istället för ”Stötta dina lokala handlare”.

”Sprids dina nudes?” istället för ”Sprids dina nakenbilder?”

”Laga och upcycla dina kläder”. Den är svåröversatt. ”Att upcycla” innebär mer än bara recycle/återvinna. Om man vill använda ordet kan man åtminstone stava det med etablerad svensk stavning: uppcykla - två p:n och k. Annars är ”att återbruka” ett fullt rimligt ord.

Luleå kommun har några skyltar om cykling. På en skylt står en mening på engelska. Det är alltså inget företag som försöker vara hippt, utan det är trafikinformation från kommunen.

Jag älskar språk. Just därför tycker jag att språken ska få vara sig själva och inte en salig röra. Jag vet att det har lånats i alla tider. Men de gamla lånorden, har vi lagt svensk grammatik till, så att substantiven funkar i singular och plural, bestämd och obestämd form, och verben funkar i alla tempus. Nuförtiden lånar vi rakt av, utan att forma orden efter svenska uttals- och stavningsregler. Försök säga ”influencer” i bestämd form plural. ”De influencersarna”. Det blir både engelskt och svenskt plural. Orimligt. ”De influerarna”, däremot, funkar bättre.

Många äldre förstår allt mindre av vad som sägs i deras eget land. Om språket ändras så fort att tre samtidigt levande generationer inte förstår varandra, har språket ändrats för fort.

Svenskar är bäst i världen på engelska näst efter modersmålsengelsktalande. Det betyder att genomsnittsinvandraren kan engelska sämre än vi. Och de lär sig svenska i Sfi, inte engelska. Engelskan sätter käppar i hjulet för integrationen.

Problemen med engelska lånord är många. Men finns det några problem med att prata svenska i Sverige?