Grön Framtid.

Vi äter mer och mer grönt.

Vegantrenden växer sig allt starkare. Ett tydligt tecken i tiden är att världens mesta köttätare Kina, som tidigare konsumerat över 28 procent av världens köttproduktion, nu istället leder tillväxten för veganismen. 2014 konsumerade kineserna över 86 000 ton kött, varav merparten kom från gris. Nu visar statistik att Kina istället är landet där veganismen växer mest, eller med över 17 procent per år och väntas fortsätta göra så fram till 2020. 

Som nummer två i ligan hamnar Förenade Arabemiraten med 10,6 procent och därefter Australien med 9,6 procent, enligt Euromonitor.

Effekten av köttproduktionen på miljön är signifikant. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppskattar att boskapsdjur, som kossor och får, släpper ut 100 miljoner ton metangas per år.

Självklart har nya kinesiska riktlinjer, som under 2016 uppmanade befolkningen att halvera sin köttkonsumtion till mellan 40 och 75 gram per dag, från att tidigare legat kring det dubbla. Vid sidan av köttkonsumtionens miljöeffekter finns ett starkt hälsoinslag bland drivkrafterna. Atleters och kändisars vittnesmål hjälper till.  Den populära skådespelaren och dansaren Huang Xuan vittnar exempelvis hur han bytt ut mycket av den traditionella diet som han vuxit upp med i Gansu i nordvästra Kina, som till stora delar består av biff och lamm, mot vegetariskt och förklarar det med lägre risk för högt blodtryck och fetma.

De kinesiska entreprenörerna hänger på i hälsotrenden. Konkurrensen mellan matställen med vegetarisk eller vegansk inriktning har aldrig varit hårdare visar en rapport från Hongkong-baserade South China Morning Post.

En annan som såg skiftet tidigt var en av Asiens rikaste män, Li Ka-Shing. Affärsmännen, som brukar gå under smeknamnet Superman, var en av de tidigaste investerarna i hajpade amerikanska Impossible Foods som utvecklat växtbaserat kött.  

Bra hushållen !

Hushållens utsläpp av växthusgaser minskade och de totala utsläppen av växthusgaser planade ut. Däremot ökade utsläppen från tillverknings- och transportindustrin. Det visar den slutliga utsläppsstatistiken för Sverige 2016 från SCB:s Miljöräkenskaper.

Fåren lammar.

Gotlandsfåren på Öströö Fårfarm lammar kring påsk.

Antalet solcellsanläggningar i Sverige ökar stort.

5.300 nätanslutna solcellsanläggningar 

tillkom i Sverige under 2017, 

skriver Energimyndigheten 

i ett pressmeddelande.

Bara vanligt vatten.

Inglasade bostäder.

Hus byggda inne i "växthus" är modellen.

Naturens rettigheter.

Naturen 

har «rettigheter», 

som først og fremst 

består i et vern mot 

å bli krenket 

og en rett til 

å eksistere.

Bli barnens röst för klimatet.

 Föräldravrålet. - www.foraldravralet.se

Det största hotet mot barnen är klimatförändringarna. Som vuxna känner vi en moralisk plikt och en stark önskan att skydda dem. De har inte bidragit till klimatförändringarna. De kan inte heller begränsa skadan av dem. Men det kan vi!

Vi är pappor, mammor, vänner, syskon, bonusföräldrar, faddrar, farmödrar, morbröder, gammelmostrar. Kort och gott ryms hela den så kallade föräldragenerationen i vårt upprop, du behöver inte ha egna barn för att vara föräldravrålare.

Vi vill ge röst åt alla som ännu inte är födda eller idag är för små för att föra sin egen talan kring klimatförändringarna. Vi vill att de ska kunna njuta av världen så som vi gjort.

Vi vill se en annan politik! Som på allvar kan rädda barnen vi älskar från en framtid med oåterkalleliga klimatförändringar. Hjälp oss bli många som visar politikerna att de har allas vårt stöd att genomföra kraftfull klimatpolitik. Låt oss bli vinden i politikernas segel!

Skriv på och dela vårt upprop, så vi blir många!

Växla spår. Lev mer - löneslava mindre.

Christina Almén och maken Christer 
siktar på att bli självförsörjande 
på sin lilla gård i Halland. 
Och numera lönearbetar hon bara en dag i veckan.

Odlingslådorna i trädgården är täckta av ett fint lager snö. Christina skördar spänstig grönkål, som klarar minusgraderna fint.

Här på hennes farfars gamla gård vid skogskanten i Väröbacka har hon och maken Christer byggt ett nytt hus och ett nytt liv.

Åsikter från 17 januari 2014 som ännu gäller.

Skavlan intervjuar en amerikan som bott i Sverige i 7 år.
Då denne anser att han inte trivs med att prata svenska,
( Han sägs förstå svenska ), sker intervjun på engelska.

I ett tidigare Skavlan-program medverkade den svenske komikern Özz Nujen.
Han kritiserade det norska Fremskrittspartiet för att vara rasistiska.
Norsk rikskringkastning NRK klippte bort detta i den version som visades i Norge.

Är det någon som tror att Özz Nujen ( som är av kurdiskt ursprung ) skulle få prata kurdiska i Skavlan, för att han "inte mådde bra av att prata svenska ?

Är det någon som tror att de minoritets-grupper med andra modersmål som bott i Sverige i flera århundraden ( och längre ) tillåts prata sina modersmål i programmet ?

Är det någon som tror att alla de med utländsk ursprung som bor i Sverige ( eller Norge ) och har ett annat modersmål än engelska, får prata det i programmet ?

Här har vi ett TV-program som är starkt rasistiskt.

Skavlan förde en konversation på engelska, trots att den han talade med förstod svenska. ( och troligen även Skavlans blandspråk )

Denna TV-underhållning som sänds i Sverige och Norge ( och jag tror man försöker lansera den i Danmark också ) har i så gott som samtliga episoder genom alla år haft med en gäst som med engelska som modersmål.

Frågan man ställer sig är : VARFÖR ?

Detta medför att de svenska och norska gästerna övergår till att tala engelska i stället för sina respektive modersmål.

Detta upplägg med minst en engelskspråkig gäst i varje program
är ett uttryck för mindervärdighets-komplex hos programmakarna,
samt troligen en slags megalomani, då Skavlan verkar vilja göra sig "internationell" med de engelska inslagen.

Men framför allt är detta upplägg med ett urval av ensidigt engelsk-språkiga gäster kraftig rasistiskt.

JA TILL RENKRAFT. Låt naturen vara fri.

Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby. Renar och vindkraft. 

Studien undersöker hur renar påverkas under konstruktionsfasen när vindkraftverk byggs. Studien följer uppförandet av två nya vindparker i Malå kommun i Västerbotten. Sammanlagt byggdes 18 vindkraftverk i Malå samebys kalvnings- och försommarland. Inventering av renspillning samt positioner från renar med GPS-halsband visar att konstruktionen av vindkraftsparkerna har påverkat renarnas användning av området. Analysen visar att renarna under tiden för byggnationen har sökt sig bort från området. Spillningsinventeringen och GPS-data visar också att renarna undviker kraftledningar och större vägar när de ska beta.

Vi måste tänka om. Det finns absolut ingen anledning att byta ut vårt modersmål mot ensidig engelska.

Hej!

Jag vill berätta om min blygsamma insats till försvar för svenska språket:

Då jag ringde Anicura djursjukhus (Albano resp. Bagarmossen), möttes jag av ett långt meddelande med olika knappval för att komma vidare i systemet. Då mitt ärende var synnerligen akut med en förgiftad hund som måste få vård blev jag så förvirrad av instruktionen ”Press keystar”. Så småningom förstod jag att man menade ”Tryck stjärna”. Blev såpass irriterad att jag skrev till företaget och klagade. Påpekade axiomet att vi i Sverige har rätt att få en instruktion på svenska i ett så viktigt sammanhang.

Efter ett par dagar fick jag ett vänligt pappersbrev från ansvarig person samt en check på 200:- Hon tackade för ”en värdefull och viktig synpunkt” och lovade att omgående ändra deras telefonsvar. Jag kände mig så nöjd med att ha agerat!

Hälsningar

Annelie Wollenius

Min filosofi:

Lika lön för lika många timmars arbete.

Bent Bakkan, Toine C. Sannes, Mika Gaunitz Renard, Ingunn Judith Moen Reinsnes.

Bent Bakkan fra Sortland ny leder i MDG Nordland

Bent Bakkan er opprinnelig fra Bø i Vesterålen, men bor nå på Holmstad i Sortland. I helga ble han valgt til fylkesleder for Miljøpartiet de Grønne.

– Jeg var innstilt som leder på forhånd. Det er ikke noe dramatikk rundt det, jeg har sittet i styret i tre år. Flere av oss har sittet i mange år i styret. Både for min del og resten av styret, var det ganske naturlig at jeg overtok. Å hente inn noen nye, koster mer enn å spinne videre på den kompetansen man har fra før, sier Bakkan selv. Han tar over som leder fra Bror Hansen fra Narvik, som har sittet i tre år, og nå valgte å gi seg. 

Vil bygge lag

Bakkan har to hovedmål for fylkeslaget framover.

– Det ene er å bygge organisasjon, å gjøre fylkeslaget sterkere ved å bygge flere lokallag. Vi mangler liste i mange kommuner, sammenligna med de fleste andre partier. Vi mangler også lokallag stedet hvor vi har mange medlemmer, som for eksempel Vågan og Rana, sier han.

– En annen ting, er synlighet. Vi har ikke vært synlige, annet enn i valgkampen opp mot stortingsvalget i fjor, men det er viktig også for meg å bli mer synlig, både at MDG bør bli mer synlig generelt i det politiske landskapet, og jeg som fylkestingsrepresentant, sier han. Når det gjelder saker, er Bakkan selv svært opptatt av fiskeri og distriktspolitikk, for å nevne noe.

– Vi ser det som et viktig poeng å jobbe med for eksempel fiskerinæringa - den største og mest verdifulle næringa Norge noensinne har hatt, gjennom tidene. Det er vanlig at verdiene ikke blir igjen i Nordland. Sånne ting ønsker jeg å bidra til å få belyst bedre, og å få løfta statusen til fiskerinæringa, sier han.

Partiet driver også i disse dager og diskuterer internt hva de skal mene om Acer. Bakkan omtaler seg selv som «avventende negativ».

– Vi vet ikke. Det er veldig mange ubesvarte spørsmål. Det er mye bastante standpunkt på alle sider, men vi må finne ut av hvor vi står. Enn så lenge er jeg imot, sier han. 

Mange verv

Bakkan er en aktiv mann. I tillegg til vervet som fylkesleder, sitter han som nevnt som folkevalgt på fylkestinget. Han jobber til daglig som regionleder i Ungt entreprenørskap. Han har flere verv internt i partiet, blant annet sitter han i en arbeidsgruppe som skal utvikle distriktspolitikken deres.

Han sitter også i flere komiteer, som komiteen for næringsprisen for kvinner, han er varastyremedlem i Møysalen nasjonalparkstyre, meddommer i Vesterålen tingrett og styremedlem i Norsk Solenergiforening, lokallag Nord-Norge. Mange baller i lufta der, altså.

Fylkesårsmøtet valgte ikke bare leder, men også styre - flere av styremedlemmene fortsetter. Styret består, i tillegg til leder Bakkan, av Toine C. Sannes (også hun fra Vesterålen, bosatt i Sigerfjord), Kleo Delaveris, Christopher Hermansen, Thomas Johansen og Danielle Johanna Hansen. Vara er Sissel Aronsen, Harald Vøyle og Eva-Mari Rakhola.

Fra www.vol.no 

Modernisera Göteborg !

Miljözoner är en lösning som kan begränsa skadliga utsläpp till luften i stadskärnorna. Sedan tidigare har många orter miljözoner för lastbilar och bussar. Nu kommer största delen av kvävedioxiderna i stadsluften från dieselbilar. 

Men i Göteborg finns inga planer på miljözoner, enligt avgående trafikkommunalrådet Johan Nyhus (S).

– Vi tycker inte det just nu. Och ska det införas, så förväntar jag mig tydligare konsekvensbeskrivning vad det innebär. Vi kan hänvisa många till kollektivtrafik men inte alla. Att då förbjuda människor att åka in i delar av staden känns inte riktigt, säger Johan Nyhus.

Preliminära siffror för 2017 visar fortsatt för höga halter av kvävedioxid i flera städer - ett farligt utsläpp från dieselbilar.

I Stockholm, Göteborg, Umeå och Uppsala överskreds gränsen i mer än 20 dagar, visar preliminära resultat från kommunernas luftmätningar.

Miljökvalitetsnormen anger att under max sju dygn per år får halterna av kvävedioxid överstiga 60 mikrogram per kubikmeter luft. Sker det oftare är det alltså olagligt. 

Miljözoner är en lösning som kan begränsa skadliga utsläpp till luften i stadskärnorna. Sedan tidigare har många orter miljözoner för lastbilar och bussar. Nu kommer största delen av kvävedioxiderna i stadsluften från dieselbilar.

Regeringen har sagt att den ska underlätta för kommunerna att införa miljözoner för personbilar. Men än finns inget förslag från regeringen.

Och frågan är hur många orter med höga kvävedioxidhalter som verkligen kommer att införa miljözoner. Den politiska majoriteten i Stockholm vill det.

Nyligen gav en tysk domstol klartecken för att stoppa dieselbilar i städerna för att skydda människors hälsa mot farliga utsläpp av kvävedioxid.

– Ett  intressant beslut, men det blir väldigt drastiskt, säger Johan Nyhus.

I Umeå räknar socialdemokratiska kommunalrådet Hans Lindberg med att en ny planerad kringled kommer att få bort utsläppen från stadskärnan. Han är tveksam till en miljözon i Umeå. En bättre metod är enligt Hans Lindberg att påverka trafikanterna:

– Det är otroligt viktigt att jobba med beteenden. där ser vi att fler och fler lämnar bilen hemma istället för att ta den till jobbet. Det är den viktiga biten för oss, säger Hans Lindberg (S) i Umeå.

Världen om fyra grader

Mikronesien är borta. 

Hela övärlden har sjunkit ned under havsytan. 

Pakistan och södra Indien har övergivits. 

Samtidigt har Europa sakta men säkert förvandlats 

till ett ökenlandskap. 

Det här är världen som den skulle kunna se ut 

om jordens medeltemperatur steg 4 grader 

istället för 1,5 till slutet av sekelskiftet.

Folkvandring väntar Sverige

Världskartan ger en konkret bild av vilka utmaningar en temperaturhöjning innebär på sikt och visar inte minst hur mycket mer omfattande omställningen blir ju längre vi väntar. Majoriteten av alla städer och all infrastruktur som människan byggt upp de senaste tvåhundra åren skulle behöva byggas upp på nytt. Scenariot ger också en föraning om den folkvandring som väntar för Sveriges del om hundratals miljoner människor längre söderut inte kan bo kvar på grund av klimatförändringar.

Strømskuter.

Kanadiske Taiga Motors har vist frem sin første elektriske snøskuter, Taiga TS2. Dette skal være verdens første serieproduserte elektriske snøskuter.

Dekk skal vekk.

Bildekk er et større 

miljø-

problem enn vi 

trodde

Mikroplast er bittesmå plastpartikler som kan lure seg inn i kroppen på dyr og mennesker. Nå viser det seg at bilkjøring er en av de største kilderne til dette miljøproblemet.

Visa lovar fossilfria korttransaktioner

Betalkortföretaget: Visa lovar en stor omställning till 100 procent förnybart – redan nästa år.

Världens näst största betalkortsföretag, Visa, har åtagit sig att gå över till 100 procent förnybart i hela verksamheten år 2019. I dag kommer 35 procent av Visas globala elanvändning från förnybara källor. Det är den siffran som ska ändras till 100 procent. För att nå målet kommer Visa att investera i egen produktion av förnybar energi.

Ola Thufvesson skriver:

"Men i stället för att bara diskutera arkitektur och stadsmiljö kan vi mäta vad som uppskattas. I en demokrati finns det egentligen bara ett sätt att ta reda på vad människor vill ha för stadsmiljöer, och det är att fråga ”Vad gör en plats attraktiv?”. Viktigt är också att visualisera alternativ. Att välja mellan bilder och fotografier är så mycket enklare än att beskriva miljöer i ord.

I syfte att studera stadsmiljöpreferenser genomförde jag i januari och februari 2018 en undersökning bland studenter på Campus. De 462 studenter som deltog representerar följande utbildningsprogram: retail management, turism management, health management, strategisk kommunikation, socionomprogrammet, lärarutbildningen samt byggnadsingenjörer med inriktningen arkitektur.

De här studenterna är unga, digitala, moderna, utåtriktade och ambitiösa. Studenterna förbereds för en arbetsmarknad på vilken de långt fram på 2060-talet ska ansvara för och utveckla människor, organisationer, näringsliv och platser. Vi kan kalla grupperna för ”professionella stadsmiljöanvändare”.

Vad tycker då den här studentgruppen om stadsmiljöer? I en mycket enkel enkät ombads alltså studenterna svara på vilken version av byggnaden i bildens mitt som gör stadsmiljön mest attraktiv. Det visade sig att 438 av de 462 studenterna föredrog den klassiska versionen av huset, medan endast 25 föredrar den modernistiska (och byggda) versionen av huset. Som ”professionell utformare” av stadsmiljöer (kommunpolitiker, arkitekter och fastighetsbolag) bör man då ställa sig frågan om stadsmiljöer ska utformas för att underlätta - eller motarbeta – de professionella användarnas delaktighet i samhällsbyggandet.

Ska vi fortsätta säga att avskalad, steril och kantig arkitektur ger de bästa stadsmiljöerna? Ska ännu en generation få höra att de ska vänja sig vid modernismen?

Omräknat i procent talar vi alltså om 95 mot 5, vilket är detsamma som ett rejält underbetyg till de representanter för politiken, professionen och profiten som ger oss den här typen modernistiska stadsmiljöer.

De kommer självfallet fortsätta att bygga sådana här hus eftersom de inte kan eller vill annat. Men de bör vakna upp från illusionen om att de tolkar nutiden - eller hjälper framtiden."

En ikke utnyttet ressurs.

Når jeg ser et tak uten solceller, ser jeg en ikke utnyttet ressurs.

IKEA och Boklok satsar på solpaneler.

Bostadsbyggaren Boklok ska installera solceller på alla sina nya lägenhetshus.

Alla lägenheter som säljs från oktober 2018 och byggs från och med 2019 kommer att utrustas med solceller. Enligt bolaget är man den första bostadsbyggaren som tar ett sådant steg.

– Det här är vårt kanske viktigaste beslut hittills i Bo Kloks historia. Och det är bara början, vi vill på sikt att våra kunder ska kunna bli helt självförsörjande på el, säger Jonas Spangenberg, vd på Boklok, i ett pressmeddelande.

Satsningen är ett samarbete mellan Boklok och Ikea Group, som redan säljer solpaneler i flera europeiska länder.

Solcellernas el kommer i första hand att driva fastighetens ventilation, belysning och delar av den gemensamma uppvärmningen. En liten del av solelen kommer att gå till hushållsel.

Eventuellt överskott kommer att säljas och matas ut på elnätet.

På sin hemsida skriver Boklok att solelen inte kommer att räcka för att täcka behovet av hushållsel på kvällarna, när de flesta är hemma. Och i dagsläget bedömer Boklok att energilager skulle bli för dyrt.

Boklok planerar att installera drygt 4 500 solpaneler årligen, vilket motsvarar 1 388 kW och kommer att leda till en koldioxidbesparing på 133 ton.

Solen lyser in.

Satsa i Sverige också, Vattenfall !

Nederland:

Statliga Vattenfall planerar 

investera 1 miljard kronor 

i ny solenergi de kommande 

två åren. 


Investeringen går in i 

nya storskaliga solkraftsparker.

Fann en grupp på Fäjsbok vid namn: Dumpstringslyx

"Om man någon gång tvivlar på om dumpstring är en bra sak att syssla med är det bara att slå upp Malin Olofsson och Daniel Öhmans bok ”Matens pris” på valfritt ställe och läsa några sidor. Boken handlar om hur maten vi äter produceras. Man får bland annat följa med till giftbesprutade sojabönsodlingar i Brasilien, mardrömslika grisfarmar i Danmark och pangasius-odlingar i Vietnamn, som både leder till övergödning och utfiskning av haven."

Hurtigruta på väg söderöver, men först en halvtimme på Sortland.

Kejsarens nya kläder.

I sagan syr två skräddare nya kläder till kejsaren. De säger att de använder ett magiskt tyg som gör att mindre begåvade personer inte kan se det. I själva verket använder de inget tyg alls, men eftersom ingen vill framstå som mindre begåvad låtsas alla om att de ser "kläderna", och kejsaren vandrar omkring naken. Ett litet barn utropar dock: "Han har ju inga kläder på sig!"

Bokens sensmoral används ofta för att symbolisera hur människor anpassar sig till gruppen, även när det är uppenbart för dem själva att gruppen har fel. Att liksom det lilla oskuldsfulla barnet i sagan utbrista Kejsaren är naken! innebär att påpeka något som alla kan se men som ingen vågat säga

Ryssland tar över världen ?

Eller Nord-Korea ?

Framtiden med bilen.

Det som vi har allra närmast oss är ofta det som är svårast att se. Till det hör i vilken stor utsträckning och på vilken kort tid bilen och vår tillgång till bilen blivit en ledande norm för stora delar av samhällsbyggandet. När denna norm nu är under förändring är det motsvarande svårt att se de effekter som följer. Här finns samtidigt en möjlighet att agera för att i tid ställa krav på de nya transportsystem som är under utveckling.

Bilen är för många på väg bort som statussymbol och som underlag för konsumtion, umgänge och mobilitet. Som i mycket annat går utvecklingen mot tjänster istället för ägande. I ett informationssamhälle som pågår dygnet runt blir transporten och framkomligheten som sådana viktigare än rådigheten över en egen bil i urbana områden.

Naturens rättigheter.

Från ett själlöst objekt fritt för människan att äga och exploatera, till ett levande subjekt med egna rättigheter. Det krävs en rejäl tankevända för att tillerkänna naturen egna rättigheter.

Några steg togs vid den internationella konferensen Earth Rights Conference som hölls i Sigtuna den 21–22 april 2017.

Mer än 90 länder har i sina grundlagar skrivit in rätten för människor till en ren och hälsosam miljö. Ändå accelererar miljöförstöringen, klimatförändringarna har inte gått att stoppa och unika arter utrotas från vår planet i ökande takt. Det sade Femke Wijdekop, en av huvudtalarna på Earth Rights Conference. Hon är jurist från Nederländerna.

– Dessa lagar är tandlösa, de saknar sanktioner. Oftast kostar det inget att bryta mot dem. Dagens miljölagar har också människan som fokus, de är antropocentriska. Men naturen har ett egenvärde och rätt att existera och frodas för sin egen skull.

 Lagarna skyddar de som förstör naturen och uppmuntrar och stödjer utarmningen av den. Vi behöver gå från ett antropocentriskt till ett biocentriskt legalt system, sade Mari Margil, en annan av huvudtalarna.

Oljemaleri av Ingunn J.M. Reinsnes.

Bra satsning.

Tre gånger fler Kirunabor 

åker buss sedan kommunen 

gjorde kollektivtrafiken avgiftsfri. 

Frågan om nolltaxa är uppe på dagordningen 

i flera kommuner i landet.

Du har en nyckelroll i valkampanjen

Du har en nyckelroll i valkampanjen

Som medlem i Miljöpartiet har du en nyckelroll att hjälpa till att sprida valkampanjen: Nu. Klimatet kan inte vänta. Var med och kampanja i din kommun, dela på sociala medier, berätta för vänner om kampanjen och skriv på sociala medier varför du väljer att vara medlem i Miljöpartiet de gröna.

Känner du någon som du tycker borde vara medlem i Miljöpartiet? Ju fler vi är desto starkare blir vi. Det är #Nu det gäller! Klimatet kan inte vänta.

Helen Rosell:

Vi lever under parollen största möjliga förtjänst till minsta möjliga arbetsinsats på kortast möjliga tid, till lägsta möjliga pris. Det är exakt så vi ska leva om vi vill fortsätta förstöra naturen. Då ska vi bjuda ut jorden till försäljning till konkurrensmässigt lägsta pris med hjälp av maskiner, så det sker så snabbt och effektivt som möjligt. Då skapar vi pengar att köpa mer natur för.

Eirik Gram Frank:

MDG har dessverre sluttet seg til at Norge skal tilslutte seg ACER. Jeg ser et stort spill som har pågått lenge. Nå vil regjeringen også gjerne angripe hjemfallsretten som på mange måter er siste skanse for at vi som befolkning eier kraften.
Hva taper man når ting privatiseres og forretnifiseres. 
ja se bare på lille kommunenorge der vaktmesteren som passet lokalskolen ble sakte outsourcet. Hva koster det et lokalsamfunn?
En ting er at man mistet en lokalknyttet mann med stor lokalkunnskap. Jeg har sett såkalte konsulentrapporter. Hva er det? Jo en rapport som i et ikke tenkt tilfelle for eksempel er en vurdering om man skal legge ned tre lokalskoler og samordne den i en.
Den kostet x antall millioner, men det den sier er at det vil lønne seg å bygge en ny. Det kunne man ha spurt vaktmesteren om, som en gang kjente bygget ut og inn. Men i stedet leier man inn et eksternt konsulentfirma for å si det samme. Til prisen av gaffelfakturerte gullkantede fakturaer.
Man har mistet en mann som betalte sin kommuneskatt, bidro i AUF og idrettsforeningen. Som opprettholdt grunnen til en skole fremfor å legge til en sentralisert bygd langt borte.
Den koster at hver gang man har en situasjon der man har sagt opp sin kompetanse og må leie den inn til dobbelt pris. Uten mannen i kommunen som handlet for å opprettholde lokalbutikken, og fyllte sin diesel for å dekke lønna til bensinstasjon der eierne igjen betalte sin skatt for å opprettholde kommunens servicenivå ovenfor innbyggere.
Hva har det med med ACER å gjøre? Jo det har med at du og jeg og dine forfedre har betalt utbyggingen. Nettet, og vedlikeholdelse. At vi eier egen jord. Egen fisk. Egne naturressurser.
Oljen er egentlig et veldig godt eksempel der Norge sa nei til korporativismen og ja til kollektivismen. Nå burde vi gjort det samme.