Vatten till alla.

Youngstorget Eiendom AS og leietagerne trekker regelen om ikke å servere romfolk et glass vann i Folketeaterpassasjen. Rune Gerhardsen kalte vedtaket «apartheid».

Insektsdöd förebådar människodöd.

I nesten tre tiår år har forskere fra Radboud-universitetet i Nederland og Entomological Society Krefeld i Tyskland fulgt med på insektbestanden i 63 naturreservater i Tyskland. Ved hjelp av avanserte feller har de kartlagt alle insekter som lever i området, ikke bare enkeltarter.

Konklusjonen i rapporten, som ble publisert i tidsskriftet PLOS One tirsdag, bekymrer forskerne: Den totale mengden insekter i de 63 områdene er redusert med 75 prosent siden prosjektets start i 1990. Midt på sommeren er nedgangen på opptil 82 prosent.

Christian Torset:

"77 av de 100 rikeste i landet har ikke jobbet for milliardene sine, de har fått dem i gave. Er du renholder skattlegges du for inntekten din. Arver du, slipper du. Det betyr at rikdom akkumuleres i stadig større formuer, på stadig færre hender. Forskjellene øker i retning tida før 1800 da adel kontrollerte all rikdom. Det er bred enighet blant økonomer, forskere, nobelprisvinnere osv. om at arv bør skattlegges for å forhindre de enorme forskjellene vi beveger oss mot. Med et høyt bunnfradrag vil folk flest slippe helt unna, og det er slik arveavgiften bør fungere."

Canada legaliserer cannabis

Canada gjør cannabis vanskeligere 

tilgjengelig for unge, 



henter inn 30 milliarder i 

skatteinntekter, 



fratar kriminelle 50 milliarder 

i illegale inntekter 



og begraver 

det internasjonale forbudet.

Antallet dyr kraftig på vei ned.

Store konsekvenser

Når dyrelivet forsvinner,
bryter balansen i naturen sammen.

– Vi mister også arvemateriale
som er viktig
for at artene skal klarer
å tilpasse seg den
stadig raskere endringen i miljøet,
skriver forskerne.

Caballos og kollegene trekker frem
befolkningsveksten
som den egentlige årsaken
til det som nå skjer,
og gir oss kort tid på å rydde opp.
Det må gjøres i løpet av 20-30 år.

– Ødelegges naturen får det økologiske,
økonomiske og sosiale konsekvenser
også for oss.
Menneskeheten må til slutt betale
en høy pris
når det eneste stedet i universet
vi vet det finnes liv
blir mye fattigere,
skriver forskerne.

Ökar.

En fjärdedel ( 24% ) av bilsalget på Sortland är nu laddningsbara bilar.

"Mörkar" media kring "flyktingproblematik." ?

Citat från artikel i Aftonbladet, av Jan Guillou: " Studien visar vad de flesta journalister nog anat. Det förhåller sig tvärtom. ­Efter att ha följt de fyra största dagstidningarna under fem år har man ­kommit fram till att journalistiken kring ­invandring för det första överskattar omfattningen av flykting­invandringen och för det andra ­underskattar andra former av ­invandring, för det tredje överskattar kostnader och ­problem och för det fjärde underskattar vinster och möjligheter."

Dagfinn i sin fina MIKA-LUE som han fick av Siri i 60-års gåva.

Ett föredömligt par.

Mötte Dagfinn och Siri
cyklandes i fint snöväder.

Dagfinn hade sin MIKA-LUE på sig.
Den som han endast har på sig när han ska vara extra fin.

De berättade att de cyklade till jobb
varje dag.

Dagfinn hade köpt två ordentliga dubbdäck
till sin cykel, och fått dem monterade.

Allt för endast 1.700 kronor.

Ingen stor utgift
i jämförelse med kostnader för bil.

Siri, Dagfinn och jag
var helt eniga i det fantastiska med att känna
vinden och annat väder
samt frisk luft
med olika dofter

när man cyklade.

Kolonihager til de som så ønsker.

Coop Extra og Coop Bygg ligger numera på den fina odlingsjorden på Strandskogjordet.  

NÅ er det tide for Sortland kommune og samle interesserte for å planlegge kolonihager. 
Planlegging av hvor kolonihager skal plasseres bør starte nå.
Sortland kommune, MDG Sortland, andre aktører.

- Jag menar att vi, Miljøpartiet de grønne, Sortland, bör föreslå andra alternativa områden för stadsodling, 
parsellhagar, koloniförening, enligt vårt lokala program.


Dyrk dine egne grønnsaker i hagen din.
Kommunen bør oppmuntre alle til å gjøre det.


Kommunen bør også tilby områder med jord å dyrke på til de som vil dette. 
Kommunen bør hjelpe til å starte en koloni-forening. 

Hjelp kan sikkert også fås fra personer ved Kleiva Landbrukskole.

Favorit i repris:

Kampen mot storskalig dumhet går vidare..........

måndag 13 december 2010


Felfördelning
Privata, kommunala och statliga bolag ges med den förda politiken subventioner av stora mått 
för att kunna skapa vinster till dess aktieägare.

Bättre vore att subventionera privata husägare samt övriga för att isolera hus och byggnader 
så att de ej behöver tillföras extern energi från storskaliga energiprojekt som vind och kärnkraft med mera.

Inlägg från mig på Sortland kommunes fäjsboksida:

Denne informasjon bør Sortland gi til sine innbyggere: Er du en av dem som lar motoren gå på tomgang for å slippe å sette deg inn i en kald og frossen bil? Nå minner politiet (i Bergen ) på Sortland om at du kan få bot og politianmeldelse for å ha motoren i gang når du skraper bilruten din fri for snø og is. På samme måte er det også ulovlig å la bilen gå på tomgang mens en passasjer stikker innom kiosken.

 Fin by som fortjener en ren luft.

 Nu er det virkelig dags å regulere for maks en minutt hva gjelder tomgangkjøring !

Gunilla Lysell:

"IDAG HAR VI INTE KRIG. BARA BYRÅKRATI.

Mina tankar går först till Baltutlämningen och sedan till de unga tyska desertörerna i lägret på Backamo som skickades i armarna på Sovjetunionen av svenska myndigheter i samband med andra världskriget. Märkliga händelser minst sagt.
Och historien upprepar sig. Nu har vi inte krig och till skillnad mot den tiden finns det ingen makthavare som kräver några enskilda människor tillbaka. I stället har Afghanistan redan ett stort inflöde av utsatta människor som andra länder skickar till Afghanistan. Afghanistan vädjar till Sverige att låta de unga få stanna. Hur skall för övrigt detta av stormakter i decennier krigshärjade land ta hand om alla de många överblivna? Hur skall de som kastas ut klara sig där utan kontakter och möjligheter?
Av enbart byråkratiska skäl skickar Sverige ändå ungdomar med förankring i Sverige till Afghanistan, där de ofta bara har formell anknytning, kanske inte ens det. Pojkar kommer att tvingas bli soldater enligt vittnesmål och flickor dubbelbestraffas för att de är flickor precis som det brukar vara i krig.
Unga tyskar på Backamo begick självmord om de kunde, när de förstod vad som var i görningen. De unga flyktingarna i Sverige av idag försöker detsamma och det har också blivit fullbordat i flera fall till sorg och ångest även för många svenskar, som lärt känna dem.
Barn har dessutom skickats iväg från mor och syskon i Sverige av svenska myndigheter. Hur stämmer det med anhörigförening, som annars brukar vara en viktig princip?
.
Vad har hänt med Sverige av idag? Inte trodde jag att det ser lika illa ut i dag av byråkratiska skäl som det var förr i krigstid.

Hur mycket har de svenska insatserna som redan gjorts, kostat till ingen nytta? Hur mycket kostar förvar, avhysning, transport, myndighetspersoners resor och uppehälle?
Hur stort pris betingar sorg hos alla inblandade och berörda?
Hur beräknas bortfall av de ungas möjliga insatser för Sverige?

Idag har vi inte krig. Bara byråkrati, när politiker vägrar se och ta ansvar."

Naturvernforbundet

Dette er drøyt! Frierstranda i Telemark er stappfull av små plastkuler. Rett over fjorden ligger Norges største plastfabrikk, som lager akkurat slike kuler. Samme type plastkuler er funnet i magen på sjøfugler helt til Svalbard. Nå krever vi at det må ryddes opp! Støtt vårt arbeid! https://naturvernforbundet.no/medlem/

Massdöd av insekter oroar forskare.

”Obeboligt för liv”

Orsaken till massdöden är inte helt tydlig. Två förklaringar som nämns är att användningen av bekämpningsmedel ökar – och att jordbruken breder ut sig. – Vi verkar göra stora områden av land obeboeligt för de flesta former av liv. Jordbruk har väldigt lite att erbjuda vilda djur, säger professor Dave Goulson till The Guardian. Bristen på insekter riskerar att få hela ekosystemet att kantra, enligt forskarna.

Visdomsord.

Ärlighet och öppenhet gör dig sårbar.

Var ärlig och öppen i alla fall.

Maria Wetterstrand i TV - 27 oktober 2010.

Mycket bra, Maria Wetterstrand som debatterade med mörkermannen Jan Björklund

i Aktuellt i kväll om det oekonomiska, och dåraktiga att bygga ut kärnkraft i Sverige.

Gör goda gärningar.

De goda gärningar du gör idag

är bortglömda redan i morgen.


Gör goda gärningar i alla fall.

Föredömlig transportpyramid tagen fram av Region Dalarna.

Man kan dock se att Dalarna saknar hav.
Man borde tagit med transporter i båt.

Sol ja !

Snabbast växande jobb i det stora landet i väster:

Solpanelstekniker.

Elisabeth Falkhaven:

" I dag är det verkligen ett mycket ovanligt Regionfullmäktige i Region Halland. Tror att det är runt 15 andra personer, ledamöter och våra fantastiska tjänstemän, som varit uppe och pratat om ekologisk hållbarhet. Underbart ju! Plötsligt händer det!"

Salvia fra hagen.

"Meninger" fra Vesterålen Online 11 september 2015.

• Skrevet av  Mika Gaunitz Renard (MDG)

Stadig flere aktører i Nord-Norge har innsett verdien av lokale råvarer.

I Sortland kommune og nærområder har vi mange gode eksempler: 

Inga Sami Sida, Boazovázzi, Viltkroa, Grillo, Sigerfjord Ishavsrøye, Bø Gårdsslakteri, 

Den Sorte gryte, Eldhusbakeriet, Ekspedisjon med flere.

Astrid og Oddbjørn Olsen på Kjerringøy satser på å utvikle tradisjons-mat basert på en økologisk og bærekraftig utvikling.

" - Målet vårt er samarbeide med naturen. Spille på lag med jorda, jobbe i takt med skaperverket. 

I en tid hvor stadig flere utvikler matallergier og intoleranser, er ekte mat ren helsebot.

Kunstige tilsettingsstoffer er bannlyst sier Astrid og Oddbjørn.

Det handler også om å koble det lokale mot det globale. Det betyr igjen at når de serverer gjesten kaffe, så er den basert på økologisk produksjon og en del av "fair-trade"-systemet. - Vi føler et sterkt fellesskap med bønder og matprodusenter i andre deler av verden.

Vi prøver hele tiden å skape en motvekt til ferdigmat og raske løsninger som er dårlig både for kroppen og jorda som økosystem, sier Astrid og Oddbjørn. " ( Sitat fra BBL-magasinet. )

Miljøpartiet De Grønne vil gi støtte og stimulere til at flere gründere ( for det er jo det det er )  starter opp virksomheter med lokal matproduksjon. Vi vil ha et livskraftig lokalsamfunn basert på lokale ressurser.

Tenk nytt - Vær kreativ - Stem grønt.

Mika Gaunitz Renard, Miljøpartiet De Grønne, Sortland.

Peter Karlsson:

"Dom sa på aktuellt att 90% av det vi betalar till Vattenfalls nätavgifter är vinst. 
Mer och mer aktuellt alltså med off-grid."

Bjarne Benjaminsen:

"Høst i byen, går over St. Hanshaugen med min sovende sønn, vi har parken og hele verden for oss selv, løvet, gult, rødt, brunt, men fortsatt grønt undenifra (om man ser opp mens man går under trærne), regnet, luftdraget, en egen, uvirkelig stemning 
- som om jeg går gjennom en film?
men vannet sildrer vått ned langs kinnet, barnet sover rolig, puster, luftdraget, løvet, regnet, fargene..."

Elcyklar.

14 oktober i år öppnade BILTEMA Sortland.
Man möts av ett helt gäng elcyklar när man kliver in i butiken.

Asbjørn Svarva:

Norge har et oljefond på 8000 milliarder. Det er positivt med innsamlingsaksjoner, men hvorfor gir ikke Norge 1000 milliarder av sitt oljefond til de som trenger ressurser mer enn oss oljerike ?

Gratis.

Gratis kollektivtrafik.
Gratis vatten överallt.
Gratis rådgivning och planering av egna odlingsbäddar och växthus i trädgården.

Une skriver:

Jeg støtter varslerne!
Titusener har sett bilder og filmer av lovbrudd på norske pelsdyrfarmer takket være noen få mennesker. I flere år har de tatt seg rolig inn på farmer uten å ødelegge noen ting, dokumentert vanskjøtsel, og gått rolig ut igjen.

I 2013 gikk fire av dem inn på den enorme minkfarmen til lederen for Norges pelsdyralslag i Rogaland og Hordaland, hvor de avdekket syke, døde og skadde dyr. Pelslederen saksøkte, og denne uken dømte lagmannsretten dem til å betale ham totalt 553.577 kroner. Selv går han fri uten noen som helst straff for den grove dyremishandlingen.

Varslerne er til vanlig én rettssosiolog (stipendiat ved UiO), én er sykepleier, én jobber i butikk og studerer IT, og én studerer skogforvaltning på NMBU.

I kveld overfører jeg en anstendig sum som takk for at de tør, og håper DU gjør det samme. Hadde noen slått hunden sin, kona si eller barna sine jevnlig, hadde jeg også ønsket at naboene dokumenterte det, selv om det innebar å ta seg inn på andres eiendom. Hvorfor? Fordi det er det riktige å gjøre, og fordi loven ikke skal brukes til å skjule lovbrudd.

Støtt varslerne du også:
Vipps et bidrag til 91883, eller send en SMS med kodeord Varslerne og et valgfritt beløp fra 50,- og oppover til 2484 (Eks: Varslerne 200). Du kan også overføre penger direkte til konto 1254 05 55069.

Du kan lese mer om dommen og pelsvarslerne på www.dyrsfrihet.no. Les mer om avsløringene på norske farmer på www.forbypels.no.

Tänk nytt.

Vi skulle, 

tvärtemot 


vad all politik arbetar för, 




behöva MINSKA 


effektivisering, 




rationalisering och 



ekonomisk tillväxt.

Elektrifiera.

Om elbilar på allvar ska slå igenom behöver också vägarna elektrifieras, åtminstone delvis. Det anser Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik och automation som tillsammans med projektledaren Dan Zethraeus nu byggt en ny typ av elväg utanför Lund, med det unika att den laddar både under färd och när fordonet står still samt fungerar för flera slags fordon och vägar.

Når bøndene tar styringen.

NÅR BØNDENE TAR STYRINGEN
Ole-Jacob Christensen, småbruker
Norske bønder har lang tradisjon for samarbeid, og samvirkeorganisasjonene har – innen gitt rammer – sørget for at vi bønder får en større del av verdiskapingen enn vi ellers hadde fått, samt like vilkår for produsenter landet rundt. Men i hvor stor grad representerer Tine, Nortura, Felleskjøpet osv. bøndenes meninger i dag? Mange føler seg i hvert fall små overfor disse tunge organisasjonene som etterhvert har utviklet seg til landsomfattende, tungrodde konserner. Økobønder og småskalaprodusenter har fått erfare at mangfoldet ofres når samvirket blir mer topptungt og strømlinjeformet. På denne måten går vi glipp av nye muligheter til verdiskaping og produktutvikling i et marked som blir stadig mer fragmentert.
Hva med å begynne bondesamarbeidet på nytt, fra grasrota, som et supplement til de eksisterende, industrielle institusjonene? Det er slik mange franske bønder tenker. En kombinasjon av en landbrukspolitikk som er mer småbruksfiendtlig enn den norske, gamle mat- og jordbrukstradisjoner samt et svakere samvirke, har fått mange til å tenke nytt.
Landbruksmyndighetene har til dels sett positivt på dette, og opprettet en rekke regionale naturparker. Dette er ikke tradisjonelle nasjonalparker, men lokalt styrte enheter der målet mer er bærekraftig næringsvirksomhet enn rent vern. Den lokale forankringen er viktig siden det gir stort rom for bøndenes erfaringer, og tilsvarende mindre for fjernstyring.
I boka Vers l'agroécolgie, Paroles de paysans (Mot agroøkologi, bøndene har ordet), forteller bønder fra forskjellige parker i Sør-øst-Frankrike om hvordan de prøver å dra nytte av lokale naturressurser for å utvikle et økonomisk og økologisk bærekraftig landbruk. Ikke alltid enkelt i et karrig landskap med perioder med både flom og tørke – men kan ikke det som i utgangspunktet er et handikap, snus til å bli en fordel?
Først og fremst dreier det seg om å se helheten i en produksjon og en region, ikke bare lete etter enkle, tekniske løsninger importert utenfra: «Bøndenes kunnskap kan kanskje kalles tradisjonell, i den forstand at de er en samling av observasjoner, og tilpasning til et bestemt område (terroir). Denne kunnskapen fornyer seg kontinuerlig». Målet for parkene er derfor å dyrke fram det spesielle og stedegne, motsetning til monokulturene i det industrielle landbruket: «Et av de viktigste trekkene ved landbrukshistorien er forenklingen av naturmiljøene og utviklingen av mer og mer kunstige dyrkingssystemer».
Utfordringene og mulighetene er derfor veldig forskjellige i de forskjellige parkene, avhengig av klima, jordsmonn, historie og topografi. Å samarbeide med naturen er grunnleggende, slik en fruktprodusent forteller: « I begynnelsen, da jeg lot gresset vokse i frukthagen, som i gamle dager, så sa man til meg: 'Hvorfor sprøyter du ikke, det er mye bedre!' men etterhvert har andre tatt etter, og det brukes mindre og mindre ugressmidler. Det er praktisk og økonomisk. (...) Når høsten kommer, lar jeg sauene beite gresset! Jeg slipper å bruke traktoren, jeg slipper å sprøyte».
Tilpasning til lokale forhold betyr for noen å ta opp igjen lokale husdyrraser og lokale plantesorter. Mange satser på omsetning i nærmiljøet: «Målet er å kjøre færrest mulig kilometer,» forteller en annen bonde. For mange er kontakten med forbrukerne viktig – det gir glede å kunne dele gledene ved god mat! Kunnskapsutveksling er like viktig, og erfaring deles mellom bønder som går nye veier. Kanskje må man se med nye øyne på det som man lærte på landbruksskolen...
Bruk av lokale ressurser, oppbygging av egenerfart kunnskap, fellesskap rundt produktutvikling og markedsføring, alt dette gir en følelse av frihet og mestring som kan bli borte i en mer konvensjonell driftsform. «Jeg har prøvd å gjøre det som jeg liker, og å leve av det», sier en bonde. Disse driftsformene gjør det mulig å skaffe seg både utkomme og godt liv av små bruk som ellers blir utdefinert av framtida. Det blir plass til nye bønder: «Jeg oppmuntrer nye bønder til å sette i gang», forteller en bonde som selv tok skrittet fra kontor til åker og eng for ni år siden.

Vers l'agroécologie, Paroles de paysans
Actes Sud, 2017

Gud og Markedet.

Skulle alle verdens sju milliarder mennesker levd som oss nordmenn, måtte vi hatt fire kloder til disposisjon. Regjeringens Perspektivmelding prognostiserer en tredobling av Norges brutto nasjonalprodukt innen 2060. Da vil vi trenge 16 kloder hvis klodens befolkning samtidig øker til ni milliarder. Kanskje burde vi bruke tiden fram til da til å ta av oss den tvangstrøyen som Markedet har satt på oss, framfor å lete etter nye kloder eller stikke hodet i sanden?

Utdrag fra Nationen, av Ole-Jacob Christensen.

Renault utlovar nya modeller och smarta elnät

Renault fortsätter sin elbilsoffensiv genom ett nytt dotterbolag med fokus på en utbyggnad av laddnätverket. Den franska biltillverkaren har också presenterat en sexårsplan med åtminstone åtta nya helelektriska modeller.

Elbilsbatteriet som räcker 32 mil och laddas på bara 6 minuter

Japanska teknikföretaget Toshiba har lanserat nästa generationens uppladdningsbara batterier för elbilar. Enligt bolaget kan dessa nya batterier ladda på bara sex minuter och leverera en räckvidd på 200 miles (ca 32 mil)

Gårdsbruk.

Du skal ikke nødvendigvis så langt utenfor bygrenser og tettbygde strøk før du kan se dem; fraflyttede og forlatte spøkelsesgårder som står der som tause minner om levd liv og en tid som er tapt for alltid. Noen er for lengst overtatt av Moder Natur, mens andre ser mer eller mindre ut som de ble fraflyttet for kort tid siden.

Mer enn 115.000 gårder er blitt lagt ned siden 1970, og i dag står det rundt 30.000 tomme bruk i Norge der det ikke lenger bor noen. Historiker og forfatter Øystein Morten har sammen med fotograf Pål Hermansen utgitt boken «Norske ødegårder – Historien om stedene vi forlot», som tar oss med til forlatte gårder rundt om i Norge.

– Vi har i dag like mange ubebodde gårdsbruk som etter svartedauden. De forteller noe viktig om stedene og kulturen vi har beveget oss vekk ifra de siste tiårene. Det er det vi forlater som er den virkelige historien, ikke det vi tar vare på og setter inn i en ny sammenheng på et museum, forteller Morten til ABC Nyheter.

Tysk-svenskt avtal om elvägar och fossiloberoende vägtransporter

Ett samarbetsavtal mellan Sverige och Tyskland är undertecknat av Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och Dr Norbert Salomon för Tyskland. Samarbetet ska verka för fossilfria vägbundna godstransporter i Tyskland och Sverige.

Småskaligt.

Det första gröna mikronätet

Mikronät kan vara ett sätt att bli självförsörjande på el. På Österlen börjar Eon snart testa metoden när 150 elkunder ska klara sig med sol- och vindkraft.

Trä i vinden.

Vindkraftstorn i trä ska tredubbla energiproduktionen

Nu får de traditionella vindkraftverken i stål och betong konkurrens av vindkraftstorn i trä.

Det sunda kjøttet.

Renkjøtt er sunt.

Det er elgkjøtt også.

Gratis vatten till alla överallt.

Ge gratis vatten till alla överallt.

I alla städer ska det finnas vattenkranar i den offentliga miljön
där den som vill kan dricka friskt rent vatten och fylla upp sin flaska.

I tåg och bussar likaså.

Ny lua strikkes.

MIKA LUER. Søk på Fäjsbok.

Gratis energi.

Solenergien som årlig treffer jordoverflaten tilsvarer flere tusen ganger verdens energiforbruk.

Fra "Verdens beste nyheter"

Bamsemaling.

Barna i Skittenelv skole har malt "Bamsemaling" i dag.
Trinn 1-2
9 elever.

Lærere fra DKS, Den kulturelle skolesekken; Ingunn og Mika.

1 person per bil.

Anledningen till den täta biltrafiken i städer
är att det oftast sitter en person i varje bil.

Detta är en oacceptabel politik.

Logistik kan lösa detta, tillsammans med morötter och piska.

Tack för maten.

Tack för all sund och god mat.


Tack för moltebären och lingonen.

Tack för blåbären och tranbären.

Tack för alla vinbär och jordbär.

Tack för enebär.

Tack för blokkebär och kråkebär.

Tack för taggsvamp och kantarell.

Tack för rönnbären som smakar så gott som sylt.

U-landet Sverige.

”Sverige har blivit ett språkligt u-land”

Det finns en utbredd uppfattning att det räcker att kunna engelska, men det är en vanföreställning. Engelska är att betrakta som en basfärdighet, inte som en konkurrensfördel. Det skriver Helena von Schantz, Kent Fredholm och Sven Jungerhem.

Skolspråken är i kris i Sverige. Svenska elever kan engelska, men kunskaperna i andra språk har sjunkit under flera decennier. Europeiska undersökningar visar att svenskar värdesätter flerspråkighet lägre än andra européer och att svenska språkelever når en lägre nivå än övriga. Det här är inget nytt. Larmrapporterna har haglat under hela tvåtusentalet. Hur kommer det sig att det väcker så ljummet politiskt intresse att vi på några decennier har gått från att vara ett land med god språklig kompetens till ett språkligt u-land?

Under tiden betalar vi dyrt för språkens kräftgång. Vi betalar med sämre konkurrenskraft, lägre BNP, lägre livslön, försämrad rörlighet och mycket mer. Antagligen betalar vi även med sämre kunskapsresultat i skolan.  Språkfrågan måste upp på agendan, och det brådskar. Vi föreslår både en långsiktig språkstrategi, och en ordentlig översyn av språkens ställning och villkor i skolan och i samhället.

En tänkbar orsak till det politiska ointresset är den utbredda uppfattningen att det räcker att kunna engelska. Det här är en vanföreställning. Engelska är att betrakta som en basfärdighet, inte som en konkurrensfördel. Under samma tidsperiod då vi hållit nivån i engelska har man på de flesta håll i världen gjort stora språng när det gäller kompetens i engelska och dessutom breddat sin flerspråkighet. Det har aldrig varit sant att det räcker med engelska. I dag med brexit och ett USA med nya murar och tullar är det mindre sant än någonsin.

Tvärtom drabbar de dalande språkkunskaperna vår exportindustri hårt. Det finns flera studier som visar på ett starkt samband mellan export och flerspråkighet. En schweizisk sådan beräknar effekten till i snitt 10 procent av exporten. I Sverige har det varit extra fokus vid den export vi förlorar genom att inte ha tillräcklig kompetens i tyska. Det är givetvis viktigt att titta på vilken export vi har och tappar. Men det gäller även att titta på vilka marknader som aldrig kommer ifråga för att våra exportföretag saknar den språkliga och interkulturella kompetens som krävs för inträde. Som ett litet facit kan vi konstatera att svensk varuexport hade en stadigt stigande trend fram till 2008. Sedan dess har trenden varit sjunkande. För ett land där nästan hälften av BNP kommer från export är det här en allvarlig utveckling.

Ser man språkfrågan som underordnad svenska elevers sjunkande kunskapsresultat är även det ett tveksamt antagande. Språk konkurrerar inte, de är samarbetspartners. Tvärtom finns det skäl att undra om den språkliga torftigheten inte har accelererat de sjunkande kunskapsresultaten och den minskande likvärdigheten i svensk skola. Modern hjärnforskning kopplar flerspråkighet till högre kompetens i modersmålet, bättre kognition, bättre minne, bättre problemlösning, bättre koncentrationsförmåga. Flera studier har visat att effekten är störst hos de elever som har svårast att lära, och att effekten ökar om språkstudierna är intensiva och krävande. Pisa-toppen bekräftar den här bilden. Flerspråkiga länder, länder med stora språkliga gap att överbrygga, länder med stark flerspråkighetspolicy i sina skolsystem dominerar. Det finns sålunda mycket som tyder på att satsningar på skolspråken är gynnsamma för kunskapsresultaten.

Så vad bör göras?

Sverige behöver ta fram en långsiktig språkstrategi. Exportindustrins behov måste tillgodoses, de språkkunskaper som kommer med invandringen behöver valideras, värderas och användas. Ett viktigt arbete handlar om att påverka svenska attityder till flerspråkighet. Flerspråkighet är en tillgång och ett naturligt inslag i ett flerkulturellt, öppet samhälle. Den kunskap som finns om vinsterna med flerspråkighet bör användas och spridas.

Men det handlar inte bara om information, utan även om vilka signaler språkens villkor och ställning i skolan sänder Det säger sig självt att en särställning som det enda grundskoleämne som kan väljas bort sänder en stark signal till alla elever och föräldrar. Signalen blir att alla övriga ämnen ger nödvändiga kunskaper, medan språkkunskaper är något man kan ha eller mista. Slopa därför möjligheten att hoppa av språkvalet, ta bort kravet att skolor ska erbjuda alternativet extra svenska/engelska istället för ett nytt språk och återställ möjligheten att läsa ett tredje främmande språk både i grundskolan och på gymnasiet.

Det är missriktade politiska åtgärder som ligger bakom den stora och växande bristen på språklig kompetens i Sverige. Det är politiska åtgärder som krävs för att denna farliga och kostsamma trend ska vändas. Rusta våra barn för framtiden, ge vår exportindustri vad de ropar efter. Återställ språken som viktiga skolämnen.

Helena von Schantz

fd ordförande för Språklärarnas riksförbund

Kent Fredholm

doktorand vid Karlstad Universitet, ordförande för Språklärarnas riksförbund

Sven Jungerhem

föreståndare för Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering vid Uppsala universitet

Solcellsproduktion i Norge.

Solcell-fabriken i Årdal ,

Norsun, kör på så det ryker.

Frankrike till exempel,
vill ha deras produkter för att produktionen i denna fabrik ,
till skillnad från de flesta andras,
Kinas m.fl. har inga eller minimala utsläpp av CO2
då man använder befintlig vattenkraft.