onsdag 30 september 2015

Härliga tider - strålande tider.



Ta med dig ren energi vart du än går.

Vindkraftverk kritiseras ofta för att föra oljud och störa landskapsbilden. Trinity är en minimodell av ett propellerdrivet vindkraftverk som gör att vem som helst kan ta med sig ren energi vart som helst – minsta modellen ryms i en ryggsäck.
Affärsidén föddes av de isländska bröderna Einar och Agust Agustsson och deras första modell nådde framgångar på Kickstarter under förra året och börjar skeppas den här månaden, enligt ScienceAlert.

Nu har man en ny Kickstarter-kampanj med fyra olika modeller som ska passa allas plånböcker och behov - Trinity har överträffat insamlingsmålet på 50 000 dollar på bara några dagar – man är uppe i 107 916 dollar med 27 dagar kvar.

Den allra minsta modellen, Trinity 50, väger 650 gram och får plats i en ryggsäck – den är endast 30 centimeter hög i ihoptryckt tillstånd.

Trinity 50 genererar, precis som namnet antyder, 50 watt och dess litium-batteri kan lagra tillräcklig kraft för att ladda en smartphone 3 eller 4 gånger.
Trinity 400 kan drifta mindre aggregat, medan Trinity 1000 exempelvis ska klara av en husvagn.

Den allra största modellen, Trinity 2500, är tänkt till mer kraftkrävande användning som ett hem eller en elbil – den är 2 meter hög i utfällt läge.

Nya GULD-RUSCHEN.

100 procent förnybar energi fram till 2050? Varför vänta?
Förra veckan kunde du läsa om en ny Greenpeacerapport som visar hur världen kan ställa om till 100 procent förnybar energi fram till 2050. »Det händer redan. Förnybar energi är här och det växer. Från stora företag till hela samhällen, det ökande intresset, investeringar och uppfinningar inom förnybar energi är det här århundradets ›goldrush‹. [R] evolution är redan på väg!«, skriver Shuk-Wah Chung i en bloggpost och listar sju tecken som ger oss hopp.

Lönsamt.

Hur investerare planerar att tjäna pengar på förnybar energi
Förnybar energi går igenom en boom nu när stora banker, private equity-fonder och privatpersoner som Bill Gates och Warren Buffet investerar miljarder dollar i sol- och vindteknik. På Fortunes konferens »Brainstorm Energy« i måndags diskuterade en grupp experter och investerare det aktuella läget för investeringar inom förnybar energi. De förblev mestadels optimistiska.

Utplåning av språklig och kulturell mångfald pågår.

For drøyt hundre år siden var store deler av befolkningen i Troms og Finnmark to- og trespråklige, de benyttet både samisk, norsk og finsk. Også her har det skjedd store forandringer på få år, delvis påskyndet av myndighetenes fornorskning.


"Reinen mister sine samiske navn."

Vi verner og freder bygninger og gjenstander, men mye viktig går tapt for alltid når et språk dør ut. Boazu, Pottso, Boatsoj. Boutse, Pååtsuoj, Ppuásui, Bbååtsói, dette er vad Ren, Reinsdyr heter på olika samiska språk.

tisdag 29 september 2015

Underkastelsen en film av Stefan Jarl.

Kemikalier som vi skapat
står bakom de negativa hälsomässiga konsekvenserna
vi numera drabbas av.
Se filmen på Youtube.

måndag 28 september 2015


Verdien av kunst.

Næringslivet fikk spørsmål om de hadde kontaktet kunstnere for bruk av deres kompetanse, samt spørsmål om hvorfor de eventuelt ikke kontaktet kunstlivet. Svar: «at de ikke visste hvordan de skulle bruke kunstnerisk kompetanse», samt at de ikke visste hvor de skulle henvende seg for å få tak i tjenesten. Grunnene til det kan være mange, og et svar kan leses i boken «Vârdet av Konst», at verdien av kunst må forstås før bruken av kunst som en deltagende samfunnsaktør kan nå sitt fulle potensial. Verdien av kunst er større enn hva vi tror. Kunnskap om bruk er derfor viktig for å ta i bruk verdien av kunst.

Laga egen mat.


であるのではないでしょうか

スウェーデンやフィンランドなどの大国に翻弄されながらも独自の文化を守り通しているサーミたち。年に一度、彼らが集まるこのヨックモック・ウィンターマーケットはその文化を国外に広めるだけでなく、サーミの若い世代へ伝えていくためにも必要な場であるのではないでしょうか。

söndag 27 september 2015

Sortland. Den blå byen ved sundet.


Gjør sentrumgaten, Strandgata på Sortland bilfri.

Fra diskusjon på Fäjsbok: ( Mine innlegg )
Det er flere anledninger. 1. Tilpasse byen til nuet og fremtida. 2. Skap en trivelig og kjøpvennlig miljø kring alle butikker og kjøpesenter. 3. Skap en miljø i sentrum der vi alle slipper puste inn giftig eksos fra diesel og bensinbiler. 4. Skap en mer trafikksikker bykjerne. 5. Minke på støy fra biler og minke på stress av biler samt minke på støv fra dekk og asfalt. Tilpasse byen til oss, mennesker istedenfor til biler. ------ Vad gjelder parkering-muligheter, så skal det lages mange flere sentrumnære parkering-plasser enn hva vi har idag. Det er nødvendig.

Byer en jo folketom og "biletom" for det meste. Det er folk i gatene ( og biler ) når butikkene er åpne, og det er kun få av døgnets alle timer. Men målet med å lage en gågate av Strandgata er å få byen full av folk ( når det er åpent i butikkene. ) Det er jo ikke biler som kjøper varer i Vinmonopolet, HM, Handlaga, Narvesen, og i de andre butikkene i byen, men mennesker, Smiley smile og hvis disse får gode parkering-muligheter akkurat ved kjøpesenteren, så mener jeg det går helt fint. - Hva gjelder eksos så er de nu sånn at hvis du kan føle en duft i nesa din, så betyr det at du også puster inn eksos. Giftig eksos, støv fra dekk og asfalt samt støy minker kraftig når man gjør en gågate av en gate som er trafikkert av biler. En gågate er også mer trafikk-sikker. - Jag mener at vi må ordne med mange flere parkering-plasser, sentrumnært. I hvert fall dobbelt så mange som vi har idag. Hvis ikke så faller hela ideen med en gågate fra Politihuset til Skibsgården sammen. Folk må kunne parkere nært butikkene i byen.

Ved å ikke lage en gågate så fortsetter man å gi oss alle giftig diesel-eksos ( Husk ¤VW ) og giftig bensin-eksos når vi går i byen. Dette er veldig dårlig. Og de som ikke lager en gågate er ansvarlige for de negative helse-konsekvenser dette gir oss alle som går i byen. - Det er ikke sånn at det er umulig å lage en gågate i et by-sentrum. Fokus bør istedenfor settes på hvordan vi gjør dette.

Ja, det är "snömos" som man säger på svensk. Ap verkar inte alls vilja ha någon gågata har jag förstått. Men en liten öppning är det trots allt. Att man skall "utreda" om det går att ordna...typ. Vi behöver handlingskraftiga politiker. Inte bra att vänta tills EFTER år 2027 innan man tar tag i detta. Då har vi en "tap-tap-situasjon" för alla.

fredag 25 september 2015

Solen är evigt grön.


Senaste nytt från Sverige.

Regeringen investerar i förnybar energi – solceller får kraftigt ökat stöd
Sverige ska på sikt ha hundra procent förnybar energi och i budgetpropositionen 2016 föreslår regeringen bl a en kraftig förstärkning av solinvesteringsstödet för att skynda på utbyggnaden av solcellsanläggningar. Det stora intresset för solceller har gjort att tidigare solcellsstöd inte räckt och det är idag kö. Regeringen vill därför öka stödet till 390 miljoner kronor per år 2017-2019.

Ap, Rødt, Sp og SV skal styre i Sortland neste fire år.

Samarbeidserklæringen
De femten punktene partiene er blitt  enige om er:
  1. Årsbudsjett og økonomiplan: 
    Partiene skal samarbeide med sikte på å komme fram til et omforent forslag til årsbudsjett og økonomiplan.
  2. Kommunale planer:
    Partiene skal samarbeide med sikte på å komme fram til omforente løsninger for større kommuneplaner og kommunedelplaner.
  3. Politisk organisering:
    Det gjennomføres ei evaluering av den politiske organiseringa. Herunder vurderes om driftsutvalget bør erstattes av særskilte fagutvalg. Det skal også foretas en gjennomgang av delegasjonsreglementet.
  4. Kommunereform:
    Sortland opprettholdes som egen kommune. Sortland kommune går inn for at det ikke blir gjennomført ytterligere utredning av kommunesammenslåing i Vesterålen.
  5. Bosetting av flyktninger:
    Sortland kommune må ta et større ansvar for bosettinger av flyktninger enn det flertallet i kommuestyret har gjort i forrige periode. Kommunen er således villig til å øke antallet flyktninger som skal bosettes.
  6. Sterkere vern om matjorda:
    Kommunens dyrka mark og dyrkbare arealer skal gis et sterkere vern enn det som har vært praktisert av kommunestyrets flertall i forrige valgperiode. Dette vil bli hensyntatt ved revisjon av kommunedelplanens arealdel og ved behandling av fradelingssaker. Det vil også være aktuelt å gjøre endringer i byplanen for å verne om dyrka mark.
  7. Ingen åpning av skuterløyper for fornøyelseskjøring:
    Kommunen åpner ikke for snøskuterløyper for fornøyelseskjøring. Adgangen til nyttekjøring med skuter videreføres.
  8. Søndagen som handlefri dag:
    Dersom Stortinget åpner for at kommunene skal bestemme hvorvidt det skal være generelt tillatt med søndagsåpne butikker, vil Sortland ikke tillate dette.
  9. Gågate:
    Det startes opp planarbeid for etablering av gågate i sentrum.
  10. Konkurranseutsetting og privatisering:
    Oppgaver og tjenester som i dag utføres/leveres av kommunen skal ikke konkurranseutsettes eller privatiseres.
  11. Arbeidsgiverpolitikk:
    Arbeidet med å redusere uønsket deltid for kommunalt ansatte må intensiveres. Sortland kommune skal ikke benytte seg av den utvida adgangen til midlertidige tilsettinger som et flertall på Sstortinget har vedtatt på tvers av ønskene til en samla fagbevegelse. Sortland kommune skal ikke innføre resultatbasert lønn for lærere eller andre ansatte i kommunen. Kommunen skal opprettholde og styrke etablerte seniortiltak for å beholde den kompetansen som eldre arbeidstakere innehar. Det tas også sikte på å ha et nært samarbeid med fagforeningen i kommunen.
  12. Gjenoppretting av nedlagte sykehjemsplasser:
    De sju demensplassene ved Håløygtunet som Høyre og FrP la ned ved behandlinga av budsjett for 2015, skal gjenopprettes/erstattes av nye plasser så snart som mulig.
  13. Skolestruktur:
    Sortland skal ha en desentralisert skolestruktur. Det innebærer at eksisterende skoler skal opprettholdes.
  14. Ingen flytting av kystvakta:
    Ale krefter må settes inn for å opprettholde Kystvaktbasen på Sortland. Forsvarssjefens forslag om flytting av basen til Ramsund vil ikke bare ramme de ansatte ved basen og kommunen, men også Kystvaktas muligheter til å utføre sine oppgaver på en god måte.
  15. Klimaplanen må oppdateres:
    Kommunens klimaplan må oppdateres med sikte på å skjerpe kommunens tiltak for å få ned klimagassutslippene i Sortland.

onsdag 23 september 2015


Svenska språkets ställning.

Sverigedemokraternas opinionssiffror skjuter i höjden och övriga partier försöker förhålla sig till detta samt undrar hur de ska locka tillbaka väljare. Jag anser att samtliga partier missar en mycket viktig samhällsfråga. Nämligen frågan om det svenska språkets ställning. Hur ska svenskan förbli det samhällsbärande språket i Sverige när det talas så många språk i landet idag och av så många samt när dessutom engelskan i tid och (oftast) otid tillåts breda ut sig.

När inget parti verkar vilja inse att grunden till vår historia, kultur och en gemensam identitet i detta land utgörs av vårt språk är det illa ställt. Märk väl: Jag har själv en invandrad förälder och motsätter mig inte flerspråkighet. Dock är det mycket viktigt att alla medborgare behärskar ett gemensamt och odiskutabelt huvudspråk. Ett språk som ska förstås av alla och utan undantag. Detta språk har i århundraden varit svenska och ska naturligtvis fortsätta att vara det. 

Det är dags att stänga dagens gräddfiler där det förväntas att de flesta invandrare lär sig svenska men där det fjäskas enormt med exempelvis engelsktalande. För mig är det egalt vilket ursprungsspråk en invandrare har. Har personen valt att bo i Sverige ska hen också avkrävas att lära sig svenska. Punkt slut! Det parti som avser att stärka det svenska språkets ställning har garanterat röster att hämta hem i valet 2018.

Per-Owe Albinsson,
medlem i Nätverket Språkförsvaret

Kanske en sådan här liten elbil kunde funka ?

De flesta kör ensamma i sin diesel eller bensinbil
som har plats för 5 personer.
Är inte det dumt !

Senaste nytt om förnybar el – vecka 39

Regeringens budgetproposition innehåller ett utökat solcellsstöd och satsningar på ny teknik. En annan regering som tror på förnybart är Storbritanniens, där t ex Siemens valt att investera strategiskt i stora projekt. »Läge att investera« säger experter och riskkapitalister som ser den starka ekonomiska potentialen i förnybar energi. Svensk Vindenergis Charlotte Unger lyfter klimatnytta, försörjningstrygghet och samhällsekonomi som tre starka skäl till varför vi ska ha mer förnybar energi och Greenpeace är optimistiska och tror att en 100 procents förnybar global ekonomi är möjlig till 2050. I USA kan man i vissa områden numera få tillgång till lokal solel från gemensamt ägda solcellsenheter i närområdet – ett alternativ för den som bor i lägenhet eller inte har det optimala villataket. 

Oase der Sinne.

Vet ej vem som skrivit dessa rader.

Ein Licht scheint durch die Dunkelheit
erleuchtet und durchdringt die Zeit
erhellt alles, was ist, befreit
löst auf die Illusion, das Leid …
Mein Herz allein sieht dieses Licht
es öffnet, sieht und findet sich
erinnert sich, erkennt, erwacht
das Licht erhellt langsam die Nacht …
Ganz zart spüre ich seine Wärme
schaue zum Horizont der Sterne
tauche in ihre Strahlen ein
und werde selbst
zum größten Schein

tisdag 22 september 2015

Klimaschützen.


En gammeldags handelsby i kvartal 13.

Nu starter en underskriftkampanje for å skap en fantastisk gammeldags handelsby mitt i Sortland sentrum. :) Gå inn på Fäjsbok og kik inn i gruppa: Drømmen om Sortland.

Välj cykel.


Gratis kollektivtrafik.

Artisten och Göteborgsprofilen Lasse Kronér vill ha gratis kollektivtrafik för alla. Och inte bara i spårvagnen som bär hans namn. Kronér avslöjar i ett samtal med GT bland annat att han tycker att en skattehöjning för höginkomsttagare ska finansiera gratis kollektivtrafik för alla. - Det ska vara gratis. Fan, kan vi inte starta en kampanj? Så att all kollektivtrafik blir gratis. De kan höja skatten för höginkomsttagare. Typ mig, säger Kronér till GT.

torsdag 17 september 2015

Oavsett vem som styr och var, så:

Utan visioner stannar allt upp. - Ja till alla förbättringar.

onsdag 16 september 2015

Samisk kultur og språk.

Nu väntar vi på beslutet att Sortland skall anta det ursprungliga samiska namnet: Sourta, vilket skall användas parallelt med namnet: Sortland i alla kommunala sammanhang.
MDG Sortland har detta i sitt lokala handlingsprogram. Arbeiderpartiet også. Høyre ( Grete Ellingsen ) har sagt sig vara positiva till detta. MDG Sortland vill också att en samisk mötesplats / ett samiskt hus /rum startas på Sortland, samt att samiskt språk, kultur och näringar stärkes.

Parsellhager.

Kommunen skal ordne med ett område for parsellhager.
Kommunen skal leie ut jord til de innbyggere som vil dyrke grønnsaker.
Det kan lages en forening som organiserer det praktiske.

Hvorfor?

1. Psykisk og fysisk helsefremmede.
               
2. Sosialt positivt. Skaper kontakter mellom mennesker.
               
3. Økologiske, klima, miljø og helse-fordeler.

tisdag 15 september 2015

Städer är till för människor.

Bygg städer för innvånarna. Ja till gatuliv. Liv och rörelse. 
Bygg de nya moderna städerna anpassade till ett långsiktigt hållbart boende och leverne. 
Folkliv på gatorna är viktigt. Anpassa även transporterna så att gång och cykel ges företräde framför privatbilism.

måndag 14 september 2015


Mange anledninger for et bilfritt sentrum.

Innånding av bileksos kan føre til alvorlig og dødelig forgiftning. Dette skyldes vanligvis et høyt nivå av eksosgassen karbonmonoksid (CO) i blodet. Karbonmonoksid binder seg lett til hemoglobinet i de røde blodlegemene, på bekostning av oksygen. Moderne biler med fungerende katalysatorer reduserer eksosens innhold av karbonmonoksid drastisk, likevel dør det fremdeles mennesker av eksosforgiftning.

Satse på en industri-revolusjon innen nye grønne næringer.

– Spørsmålet om den norske oljen handler ikke om at De Grønne vil bygge ned produksjonen de neste 20 årene. Den virkelige utfordringen er at den kommer til å ta slutt uansett. Enten forbereder nordmennene seg på dette i god tid, ved å starte en overgang til en økonomi som ikke er avhengig av oljen, eller så kan de vente til de møter veggen når deres nåværende inntektsgrunnlag faller vekk på grunn av overforbruk.
– Dersom næringslivet skal lykkes og være konkurransedyktig, må de bygge driften på et miljømessig bærekraftig grunnlag. Miljø er ingen brems eller hindring for økonomisk utvikling, det er motoren og forutsetningen for å lykkes.

Velg ordfører.

Hvilken ordførerkandidat jeg velger ?
Jeg velger: Abdel Momen Osman, ordfører i byen Mohammara i Libanon.
I byen ( som har 3.000 innbyggere ) har man tatt imot 12.000 flyktninger.
Man har for øyeblikket 18 stykk leger der flyktningene bor.
Abdel Momen Osman burde være på plakater i hele byen.

Mika Gaunitz Renard.

Sortland, satse på skulptur.

Bjørn Kåre Kongsnes som driver Jennestad Galleri, presenterer en ny skulptur i sin skulpturpark hvert år. Sortland kommune skal ikke være dårligere enn det. Jeg foreslår att man de 10 år fremover får satt opp minst to nye skulpturer i våres utemiljø på Sortland og i distriktene.

Stem på de som gjør en forskjell.

Simen Andreas Henrik Knudsen Ambassadør for Infinitum,  Opportunity Manager DNV GL og grunnlegger av NOW - Nordic Ocean Watch

Stemmer:  MDG

- Filosofen Daniel Quinn beskriver kulturen vår som en elv som har begynt å flyte alt for fort og ukontrollert, på vei mot katastrofe. Vi prøver å sette kjepper i elven for å bremse den, men kjeppene bremser kun strømmene der de står. Elven generelt er upåvirket og fosser avgårde. Mitt inntrykk av det politiske bildet er at alle partiene jobber febrilsk med å finne nye kjepper å sette i elven. Noen partier vil ha lange, noen korte, noen brede og noen smale, runde, firkanta, osv., og så krangler de seg i hjel på hvilken kjepp som er best, mens de i grunn er nokså like alle sammen.

For å hindre at elven flyter avgårde og inn i katastrofe, nytter det ikke med kjepper.
Vi må dirigere elven inn i en ny kanal, slik at vi kan flyte på en mer bærekraftig elv. Når elven renner der du vil den skal renne, trengs ingen kjepper.

I mine øyne er det kun et parti som prøver å dirigere oss inn på en ny, mer bærekraftig elv; Miljøpartiet De Grønne.

TENK NYTT - STEM GRØNT.

Tendensen på målingane blir stadig tydelegare: Miljøpartiet Dei Grøne (MDG) blir ein av dei store vinnarane i kommune- og fylkestingsvalet.
Partiet ligg an til å få 4-5 prosent på landsbasis – på nivå med Venstre, KrF og SV, og ei femdobling sidan 2011. I dei store byane er framgangen endå sterkare. I Oslo ser MDG 10-talet, og både der og i Bergen kan partiet koma på vippen og avgjera kven som skal ha makta dei neste fire åra.

På alvor

Frå at MDG vart behandla som ein kuriositet, nærmast ein liten uskuldig persilledusk til pynt på den politiske tallerken, demrar det for dei andre partia og kommentariatet at partiet må tas på alvor. Jonas Gahr Støre går tøffare ut mot MDG, SV og Venstre like eins.

Tenk nytt.

Snorre Paulsen, Gründer bak Velg Bedre

Stemmer: MDG.

Jeg stemmer MDG fordi de fokuserer på de virkelig store utfordringene, som det kanskje er for sent å fikse senere. Når våre barnebarn spør hvorfor ikke jorda kan dyrkes, lufta kan pustes og vannet kan drikkes, er det eneste gode svaret vi har for å forsvare dagens bruk "det var bra for økonomien." Vi trenger å omstille Norge fra oljeavhenighet og overforbruk til fornybare næringer.

Og vi trenger en tøff stemme i det politiske landskapet som sørger for at debatten blir nyansert og grønn. En stemme på mdg er ikke bare en stemme på et raskt voksende politisk parti fra Norge, men en stemme på en global bevegelse som tar bærekraft på alvor.
Kvartal 13.
Här finns nyckeln, som kan låsa upp och öppna upp för en attraktiv, småskalig handelsby mitt i byen. Just nu finns möjligheten att slipa och putsa upp kvartalet till en skinande diamant i hjärtat av byen. Detta är något som till varje pris borde verkställas !
Stora vinster för alla.
De tre trähusen som ligger på rad, är skyddade, genom att de är avsatta som bevaringsvärda i "Byplan Sortland 2015 -2027." Huset som står för sig själv i ett hörn av kvartalet är ett fint hus, som kan restaureras. Eternitplattorna kan ersättas av trävirke, så att en ursprunglig stil kommer fram. I kvartalet kan sedan flera trähus i traditionell stil byggas, så att kvartalet förtätas. Husen kan ha butiker i bottenplan och bostäder i övriga plan.
Småskalighet och exclusivitet.
Med ett flertal små butiker i vår småskaliga, koseliga handelsby kan vi skapa ett helt speciell och exclusiv småskalig handelsby i traditionell, gammaldags stil mitt i byen. Det kan till exempel vara kafeer och restauranger, En eller flera butiker i gammaldags stil som den i Jennestads Handelssted ger en genuin känsla av trivsam handel med kvalitet. Kaffe, te och ostbutik, butik med lokalproducerad mat, öl-butik, godisbutik, konstmaterielförsäljning, träleksaker, med mera kan husera i de små butikerna. Det går att skapa ett exclusivt by-rum mitt i kvartalet, med en liten park omgärdad av blomster, buskar och små träd samt stenbelagda stigar med fint utformade bänkar. En damm med springvatten, skulpturer och andra konstnärliga utsmyckningar passar också in i detta prosjekt.
Lukrativt och lönsamt.
De privata aktörer som realiserar detta kan göra goda förtjänster, genom hyresintäkter från butiker och bostäder. Det kommer att ge "gott klirr i kassan" var månad. Bostäderna i dessa hus blir bland de mest attraktva i hela byen och om det byggs bostäder för självägande vill dessa betinga ett högt ekonomisk värde.
Kommunalt ägande av tomtmarken.
Kommunen borde bli ägare till tomtmarken i kvartalet, för att kunna reglera hur kvartalet skall bebyggas.
Gammelbyen, en unik gammaldags handelsby.
Denna "gammaldags handelsby" kommer att göra Sortland vida känt. Turister och andra besökande kommer att stortrivas och gratis sprida reklam om sina upplevelser i den trevliga handelsbyen Sortland, med sitt unika konsept, vilket lockar hit ännu fler besökande och turister från när och fjärran.
En vinn - vinn - vinn -situation.
Alla köpcenter och andra butiker i byen, kommer att gynnas av en småskala gammaldags handelsby i sentrum, och således dra stora fördelar av detta, så vi talar om en vinn - vinn - vinn -situation för alla.
"Jävlar anamma."
Det som skall till är god vilja, handlingskraft och en del "jävlar anamma" , så kan vi få till detta.


Hur vi ordnar god tillgänglighet i Sortlands centrum.

Bilarna skall parkera mycket centralt, det är viktigt. Vi ( och i och för sig många andra partier ) vill ha goda parkeringsmöjligheter centralt. ) "Bankplass-parkeringen" anser vi kan byggas ut en hel del. Gärna ett plan med bilar under jord, samt två till tre plan över jord. ( Det behöver inte vara "stygge bygg" ) , när brandstatonen rivs blir det ytterligare plats för bilar. För övrigt vill jag att parkeringsmöjligheterna bakom Sortland Storsenter utökas. Där finns plats så det befintliga Parkeringshuset kan vid behov, byggas ut, både mot havet ( Öster ) samt mot Söder , genom mer fyllningsmassa i havet. Dessutom kan det byggas högre. Nytt P-hus kan eventuellt byggas med ett parkeringsplan under jord. - En annan viktig åtgärd är att tidsbegränsa P-platserna i centrum, då kan fler hitta en parkerigsplats. Genom att de som till exempel jobbar i en butik i sentrum och har en bil parkerad under en hel dag, får tillgång till en gratis parkeringsplats en bit utanför själva by-kärnan frigörs p-platser till kunder som vill handla i byen. Så har vi P-platsen vid Skibsgården, och den vid mattillsynet ( som bør byggas ut ) Vi har också P-platsen vid Bussterminalen, och den bakom Galleri Vesterålen. Den vid NAV, och den vid Bohus. Jag menar att det kommer att bli fler som går på en ny attraktiv gågata (och slinker in i butikerna ) , när den väl finns på plats. Trivslen i byen kommer att öka samtidigt som giftig eksos kommer att minska, och det är en vinst för alla, ung ( barn ) som gammal, fattig som rik. Också oväsen från bilmotorer minskar kraftigt. Støv och för människor ej sunda ämnen från slitage i asfalten minskar. Det som ökar är viljan att använda gatan för att transportera sig till fots eller per cykel. Det tar en tag innan folk byter ut gång på fortauet ( under idag eksosfyllda tak ) till mitt i gatan, men de kommer att göra det när det finns bänkar där, markerade gångstråk, blommor i stora krukor och rabatter, buskar och små fina träd, springvann, och skulpturer. Hipp Hurra. - Välkommen med frågor, inspel och ideer för att förbättra byen - eller angående vad som helst. MDG har ett heltäckande program inom alla politiska områden. Smiley wink

fredag 11 september 2015

Varsamt fram i livet gå.

Jag vill vandra upp till topparna av fjällen
Sätta mig på särskilda ställen
Låta blicken vila i vyerna
Och känna stillheten - i mig

Jag vill att dagen ska vara som en vandring
Det är ju vägen som är målet - eller hur
Här i denna gudomliga församling
Är jag varken männska - eller djur

Se på blommorna, så försynta och vackra
Se på djuren, så försiktiga och få
Jag känner för att vörda och akta
Varsamt fram i livet gå.

Dikt / visa Mika Gaunitz Renard.


Vippeposisjon.

Styret i MDG er ikke tvil om at Sortland har bruk for Miljøpartiet.
– Vi mener at Miljøpartiet De Grønne er viktig for Sortland, uavhengig av hvem som sitter ved makta. Vi skal bidra til å trekke Sortland i en grønnere retning, understreker Toine C. Sannes.

Bent Bakkan og Toine C. Sannes.

Toine C. Sannes 1:e kandidat i kommunestyrevalget.
Bent Bakkan 1:e kandidat i Fylkestingsvalget.

Leserinnlegg i Bladet Vesterålen.

Nye tanker - nye muligheter.
 
Miljøpartiet De Grønne kan bli det nye politiske alternativet på Sortland.
En forandring kommer alltid fra noe nytt.
Vi vil forandre og forbedre  politikken på Sortland sånn at innbyggerne 
skal gis maksimal service og få en trygg tilværelse med et mangfold av tilbud
innen kultur, helse, pleie, by-rom, grønne områder, sykkel- og gangveier, handel med mer.
 
Det valg vi nu tar gir konsekvenser for ei lang tid fremover.
Derfor er det viktig å tenke nøye etter hvor effekten av din stemme vil bli størst og mest mulig effektiv.
Med nye tanker kan vi rekke langt og få til mange nødvendige forbedringer i byen vår.
Aktiv by-politikk handler om å legge til rette for det gode liv i byen, for alle. 
 
Miljøpartiet De Grønne ønsker et godt kultur og uteliv.  Vi vil legge til rette for grønn rekreasjon, 
med trivelige menneske-vennlige miljøer og  gater vrimlende av folk, heller enn biler. 
Hvordan våre omgivelser ser ut, påvirker oss i hverdagen.
Vi må lage gode by-rom for alle. 
Det krever modige politiker som setter innbyggerne sitt beste foran kortsiktige økonomiske prioriteringer.

Miljøpartiet De Grønnes mål er et medmenneskelig samfunn i økologisk balanse.
Hensyn til fremtidige generasjoner legges til grunn i alle beslutninger.
Så gammel og ung, spør deg selv hvis mer frossen ferdig-pizza og asfalt virkelig er det viktigste å fokusere på.
:)

Tenk nytt - Vi vet at du tør.
Stem grønt for fremtiden.

Miljøpartiet De Grønne, Sortland.

Tenk efter, tenk en gang til, tenk langsiktig, tenk hva som er viktigst.


Hvorfor jeg stemmer grønt - ERLEND LOE FORFATTER


På kort sikt kan det virke gildt med skattelettelser og billigere drivstoff, men spørsmålet som burde gjelde når vi skal velge hvem som skal styre landet er dette: Hvilket samfunn ønsker vi å ha? Neste år? Om ti år? Om femti år? Den som syns at miljø bare er én av mange spennende og interessante saker, har et ganske stort antall partier å velge mellom, men den som tenker at miljøspørsmålet ligger i bunnen av hele regnestykket, har kun ganske få.

Sitat fra "Klassekampen."

Tendensen på målingane blir stadig tydelegare: Miljøpartiet Dei Grøne (MDG) blir ein av dei store vinnarane i kommune- og fylkestingsvalet.
Partiet ligg an til å få 4-5 prosent på landsbasis – på nivå med Venstre, KrF og SV, og ei femdobling sidan 2011. I dei store byane er framgangen endå sterkare. I Oslo ser MDG 10-talet, og både der og i Bergen kan partiet koma på vippen og avgjera kven som skal ha makta dei neste fire åra.

Hva er vitsen med politikk ?

Hva er vitsen med politikk? Er vitsen at nordmenn hele tiden skal bli rikere og hele tiden forbruke mer? Jeg tror ikke det,» sier Rasmus Hansson i denne samtalen med podcasten Ferdigsnakka Valgkamp.
http://www.klassekampen.no/article/20150825/ARTICLE/150829968

Barn er viktigere enn biler.


Trafikksikkerhet, miljø og helse.

Mine kommentarer i Bladet Vesterålen:

Senk fartgrensa fra Sigerfjordkrysset og bortover mot Sortlandbrua. 

Barnas sikkerhet, av alle ting som tenkes kan er dette viktigst.
Ja til gang- og sykkelvei langs strekningen som foreslås.
Senk farta for biltrafikken og sett opp fotobokser.

Veldig enig med Alf Natland. Begynn med å sett ned fartgrensa. 
Bygg fartnedsettende "humper" ved overgangene. Sett opp skilter, som varsler med lys og lyd, når en fotgjenger nærmer seg en overgang. Steng av noen gater.så det blir færre veikryss, og bygg flere rundkjøringer for økt trafikksikkerhet.

Enig, att å senke fartgrensa er det beste, enkleste og billigste og helt sikkert det mest effektive tiltaket for å gjøre gatene i byen tryggere. Vi må sette i gang med dette snarest.
Dette gjelder også Vesterålsgata. Et godt og fornuftig tiltak.

Parsellhager i byen.


Forskningsdagene i Nordland 16 - 27 september 2015. Tema: MAT.

På parti med naturen.

Kortreist mat øker i popularitet, nærhet til råvarene blir stadig viktigere.
Stadig flere aktører i Nord-Norge har innsett verdien av lokale råvarer.
I Sortland kommune og nærområder har vi mange gode eksempler : 
Inga Sami Sida, Boazovázzi, Viltkroa, Grillo, Sigerfjord Ishavsrøye, Bø Gårdsslakteri, 
Den Sorte gryte, Eldhusbakeriet, Ekspedisjon med flere.
Astrid og Oddbjørn Olsen på Kjerringøy satser på å utvikle tradisjons-mat basert på en økologisk og bærekraftig utvikling.
" - Målet vårt er samarbeide med naturen. Spille på lag med jorda, jobbe i takt med skaperverket. 
I en tid hvor stadig flere utvikler matallergier og intoleranser, er ekte mat ren helsebot.
Kunstige tilsettingsstoffer er bannlyst sier Astrid og Oddbjørn.
Det handler også om å koble det lokale mot det globale. Det betyr igjen at når de serverer gjesten kaffe, så er den basert på økologisk produksjon og en del av "fair-trade"-systemet. - Vi føler et sterkt fellesskap med bønder og matprodusenter i andre deler av verden.
Vi prøver hele tiden å skape en motvekt til ferdigmat og raske løsninger som er dårlig både for kroppen og jorda som økosystem, sier Astrid og Oddbjørn. " ( Sitat fra BBL-magasinet. )
Miljøpartiet De Grønne vil gi støtte og stimulere til at flere gründere ( for det er jo det det er )  starter opp virksomheter med lokal matproduksjon. Vi vil ha et livskraftig lokalsamfunn basert på lokale ressurser.

Tenk nytt - Vær kreativ - Stem grønt.

MDG Sortland vil at kommunen leier ut jord til de som vil dyrke egne grønnsaker.

I juni 2015 sto mer enn 1200 på i kø for å få en hageflekk å dyrke på i Oslo. Og de må regne med å vente en stund.
På de mest populære parsellene kan det være så mye som ti års ventetid for å få en plass å dyrke egne grønnsaker og kjenne matjorden mellom hendene.

söndag 6 september 2015

Dag Hessen står på lista for Miljøpartiet De Grønne.


Dette vil Miljøpartiet De Grønne, gjøre:
* Investere tungt i utdanning, forskning og innovasjon og overføre dagens store statlige investeringer, skatte-, garanti- og avskrivingsfordeler fra oljenæringen til den nye grønne næringssektoren.
* Bygge opp og videreutvikle ikke oljeavhengige næringer som for eksempel fiskeoppdrett, skipsfart, møbelindustrien og matvaresektoren.
* Gi skattelette til små bedrifter og gründere, fritak for arbeidsgiveravgift de første to årene og skattefritak for små formuer (3,5 millioner) samt bedre sosiale rettigheter for private næringsdrivende.
* Satse på fornybare energiressurser som havvind og sol.
* Opprette et Bionova etter samme modell som Enova med støtteordninger for å utvikle nye bionæringer basert på marine ressurser og jord- og skogbruk.
* Skape jobber ved å doble investeringene i jernbane, kollektivtransport og tilrettelegge for mer sykling og gåing
– Dette er et tilsvarende systematisk næringsutviklingsprosjekt som det Norge startet på da Stortinget i 1970 vedtok utvikle en oljenæring, mener Rasmus Hansson, Miljøpartiet De Grønne.

fredag 4 september 2015

Ta emot flyktingar.

  • 48 sekunder information om det fjärdedels äpple Europa tar emot.
    Gilla · Svara · 23 tim
  • Carl E. Lundborg Jättebra och var har du bostäderna och sedemera jobben. 
    Ska folk bo i skogen och samla bär och rötter?
    Gilla · Svara · 17 tim
  • Mika Gaunitz Renard Bostäder och sedemera jobb måste dessa människor ha oavsett var på klotet de bor Carl, så varför inte här ? Smiley smile
    Gilla · Svara · 7 tim
    • Carl E. Lundborg Jamen de finns ju inte och har inte funnits på många år och tar tid att bygga. Mitt hjärta blöder också för syrianerna, men jag försöker tänka lite längre än näsan räcker.
      Bostäder i nedläggningskommuner är redan fulla och där kommer inte flyktingarna vilja stanna.
      Gilla · Svara · 4 tim
    • Carl E. Lundborg 200 utanförskapsområden har vuxit fram de senaste decennierna och i ett 40-tal områden törs inte Polisen visa sig. 
      Politikerna har inga lösningar. Hur ser dina lösningar ut???
      Gilla · Svara · 4 tim
    • Mika Gaunitz Renard Ställen att bo på måste ordnas antingen människor bor här eller där eller därborta...Hur ordnar grannländerna för dessa flyktingar ? Läger, tält. toaletter, duschar, mat......de gör sitt för att hjälpa till. Det kan vi också göra i detta land som kallas Sverige. Och i andra länder. Man skulle kunna tro att de Nordiska länderna med sitt välstånd hade större möjligheter att hjälpa till, men som så ofta i sådana här sammanhang ser det ut som om det är enklare och lättare för andra länder med knaprare ekonomiska förhållanden att hjälpa.Det är inte de som har mer pengar än vad de kan göra av med som är de flitigaste bidragsgivarna, I går samtalade jag med några romska kvinnor ( på den italienska jag behärskar ) i samband med att jag gav dem några filtar, skor och jackor, jag noterade då att de som la slantar i deras kopp var enkelt folk med liten ekonomi, rikt folk skyndade förbi och ville inte ens köpa tidskriften Folk er folk, som kvinnorna sålde för att få in lite pengar. I Makedonien får flyktingarna använda kollektivtransport gratis för att de ska undå människosmugglares intressen, de får ett transportpass som gäller i tre dagar , så de kan fortsätta sin flykt ......dit de önskar.....I Sverige kan våra hjälporganisationer agera, privata personer och intiativ sättes nu igång, här i byen startade man upp en insamling i en fäjsbok-grupp i kväll...målet är att samla in 100.000 nkr. - kommuner, landsting, fylken, regioner och stat-er kan ta sig an detta. Avsätta pengar och resurser. En del människor är villiga att husera flyktingar i sina hem,. Alla intiativ som hjälper de på flykt är bra. Vi kan göra mycket. Det handlar till stor del om vår vilja att hjälpa till.
      Gilla · Svara ·