Från SVT, Sveriges Televisions hemsida; - VETENSKAP, - Klimat:

 

CEMENT OCH BETONG

6-7 procent av människans utsläpp av fossil koldioxid uppstår vid tillverkning av cement från kalksten. Dels i själva processen, då den koldioxid som i miljontals år varit bunden i kalkstenen släpps ut i  luften. Men också från de bränslen som behövs för att hetta upp stenmjölet och driva processen.  

Betong innehåller 15 procent cement och behövs vid de flesta byggen. Även när det handlar om sådana som görs för att minska klimatutsläpp som exempelvis järnvägar, vattenkraftmagasin och fundament till vindkraftverk. Cement- och byggindustrin har på sistone försökt minska sin klimatpåverkan, genom att återanvända krossad betong vid tillverkning av ny eller låta den ersätta stenkross vid vägbyggen.

Cement har också en förmåga att själv hämta tillbaka koldioxid ur atmosfären. I kontakt med luft sker en kemisk process som långsamt förvandlar cementen tillbaka till kalksten. Konstruktioner som exempelvis broar vittrar sönder av denna så kallade karbonatisering och måste därför skyddas.  Men genom att låta betong i mindre utsatta lägen ”andas” hoppas branschen kunna betala tillbaka delar av sin klimatskuld.

En annan förhoppning är att i framtiden kunna fånga in koldioxiden från cementtillverkningen och lagra den i berggrunden.

KLÄDER

Klädindustrin står för ungefär tio procent av världens utsläpp av koldioxid, mer än flyget och sjöfarten tillsammans, enligt FN:s handelsorgan Unctad. Ungefär en femtedel av klädernas klimatpåverkan uppstår vid transport och tvätt, resten under produktionen. Det handlar såväl om sättet bomullen odlas på som textilfabrikernas energiförsörjning. Att köpa ekologisk bomull hjälper inte om energin som går åt vid tillverkningen kommer från kolkraft. Förutom koldioxidutsläppen förbrukar textiltillverkning också stora mängder vatten och kemikalier.

Klädernas påverkan på klimatet beror främst på den stora konsumtionen och att de är svåra att återvinna. En genomsnittssvensk köper 14 kilo nya kläder och textilier per år och slänger 8 kilo. Genom att äga färre plagg som används oftare skulle en stor del av klimatpåverkan försvinna. Och om fler plagg som inte används hamnade på andrahandsmarknaden skulle koldioxidvinsten bli ännu större.

DATATRAFIK OCH DATALAGRING

Varje gång någon gör något på nätet startar en energikrävande process i ett datacenter någonstans och el förbrukas. Dessutom drar de egna apparaterna och skärmarna energi.

2019 beräknades datacenter och digital infrastruktur stå för 3 procent av den globala elförbrukningen och 2 procent av dess koldioxidutsläpp – i nivå med utsläppen från flygindustrin då. Sedan dess har pandemin med all sannolikhet gjort att flygets del minskat samtidigt som datatrafiken ökat i samma takt som antalet digitala möten och hemmakvällar framför skärmen.

En av de stora energislukarna är strömning av filmer och musik. Exakt hur mycket råder det dock delade meningar om. Medieuppgifter om att en timmes streaming skulle förbruka 6.1 kWh, lika mycket som att köra en elbil närmare fyra mil, har dock visat sig överdrivna. Enligt internationella energirådet rör det sig om 0.08 kWh för en timmes tittande.

Hur stor skuld datatrafiken bär för den globala uppvärmningen beror dock på hur elen är producerad, kommer den från förnybara energikällor är klimatavtrycket begränsat. Dessutom har den extrema ökningen av antalet digitala möten minskat behovet av att resa, något som minskat koldioxidutsläppen.