Rik är den som saknar lite.

En köpfri dag-kalendern 2017, del 10 av 24: DÄRFÖR FIRAS EN KÖPFRI DAG Buy Nothing Day startade i Kanada 1992 och firas nu i många olika länder. Det är en årlig kampanjdag som väcker stor uppmärksamhet genom att uppmärksamma problemen med överkonsumtion och visa på alternativ. En köpfri dag är 24 timmar helt utan konsumtion, då vi handlar genom att inte handla. Låt det bli startskottet för en ny hållbar livsstil där vi slutar slösa och får tid att njuta av det vi har. De kanske vanligaste skälen att fira En köpfri dag: 1. Miljön. Överkonsumtion är det grundläggande största miljöproblemet. Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas cirka fyra jordklot för att få jordens resurser att räcka till. Så även om alla världens varor vore miljömärkta skulle det inte räcka, för jordens yta och resurser är begränsade. Därför måste vi snarast minska konsumtion och produktion till en globalt hållbar nivå. 2. Hur vi mår. Forskning visar att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Sverige är ett av världens reklamtätaste länder och reklamen får oss att känna oss mer missnöjda med det vi har. Reklamfinansierat är inte gratis - det är ett sämre sätt att betala, som flyttar fokus från viktigare värden i livet. 3. Ting tar tid. Det tar tid att tjäna ihop till saker, det tar tid att välja ut saker och det tar tid att sköta om saker. Ju mer du vill äga allt, desto mer äger allting dig. Köp mindre och få mer tid att leva istället. Om vi inte köper lika mycket behöver vi inte heller jobba lika mycket. Tillgängligheten till saker kan ändå bli minst lika bra om vi istället samäger, lånar, skänker och hyr mer. 4. Skuldbergets baksmälla. Mer och nytt är inte samma sak som bättre. Många skuldsätter sig för att ens ha råd med köphysterin, särskilt kring jul. Fattigare barn i Sverige hamnar utanför när status till stor del avgörs av prylar. Om vi köpte mindre skulle vi också ha råd att betala skäligt pris för det vi köper och slippa utnyttja barnarbetare. Lösningar: Inget kan växa för evigt, inte heller ekonomin på en begränsad planet. Det går inte heller att kompromissa med naturens villkor, så därför måste ekonomin anpassas till ekologin och inte tvärtom. Det finns tillräckligt för allas behov om vi bara fördelar bättre. Många tycker att konsumtionssamhället har gått för långt. I Klimatbarometern 2015 kunde halva svenska folket tänka sig att ha ett köpfritt år, där de endast köper förbrukningsvaror som mat. En rad andra studier visar också på stor kritik mot köphetsen. Det kan dock vara svårt att som enskild individ bryta mot normer och leva annorlunda. Därför behövs fler politiska beslut som underlättar val av hållbar livsstil. Till exempel att främja hållbara prylar, göra reparationer billigare, beskatta råvaror hårdare, begränsa reklamen, med mera. Men den som värnar miljön får se upp för rekyleffekten. Om vi skippar onödiga prylar kommer vi få mer pengar över, och då kan vi känna oss så pass duktiga att vi tycker oss ”ha rätt” att använda de pengarna till annan konsumtion som kan vara minst lika miljöskadlig - till exempel fler flygresor. Det hjälper inte att flyg kan räknas som tjänstekonsumtion. Den bästa åtgärden mot rekyleffekten är ofta att välja kortare arbetstid istället för högre lön. Om du även efter kortad arbetstid har ett överflöd av pengar är andra bra metoder för att ”köpa lycka” att dela med sig, bygga en buffert och köpa lagom dos av rätt sorts upplevelser. Så sluta slita ut människor och miljö. Inspirera din omgivning genom vad du själv gör och inte gör. Sprid våra budskap. Visa på de fantastiska fördelarna med en livsstil som frivillig enkelhet. Rik är inte den som har mycket, utan den som saknar lite.