söndag 31 januari 2016

Öppet brev: Sänd dokumentärer på originalspråk – sluta dubba till engelska i svensk teve

(Öppet brev/pressmeddelande från Språkförsvaret)
              
Sveriges Television AB-SVT
105 10 Stockholm

Nu har serien Förintelsen – historiens värsta brott börjat sändas i Kunskapskanalen. En viktig serie i angeläget ämne. Men fast serien är fransk får svenska tevetittare bara uppleva den med engelsk speakertext. Det är både tråkigt och onödigt.

Begripligheten ökar knappast nämnvärt av att man sänder en engelskdubbad version, eftersom tittaren ju ändå har den svenska texten. Däremot kommer man längre ifrån originalet. Det är också tråkigt att nästan aldrig få höra något annat än engelska i rutan. I detta fall förtar den engelska speakern i viss mån också autenticiteten, eftersom Frankrike genom den tyska ockupationen var påtagligt drabbat av förintelsen, vilket inget engelskspråkigt land på samma sätt var.

Detta är tyvärr långtifrån det enda exemplet på när dokumentärer från olika länder förses med engelsk speakertext i svensk television. Tidigare denna vinter har SVT sänt den tyska dokumentären Rhens vilda natur.Fast det var en tysk dokumentär om natur i Tyskland sändes den med engelsk speaker. Andra färska exempel är  Livet som diktator, fransk dokumentär med engelsk speaker och  Perus extrema natur, samma sak.

Att dokumentärer presenteras på engelska vid mässor där program säljs, är naturligt. I samband med att SVT köper programmen borde det dock rimligen vara en enkel sak att få dem levererade på originalspråk.

För tittaren representerar originalspråket ett mervärde, dels just för att det är närmare originalet och i många fall upplevs som mer autentiskt, dels för att det rent allmänt ger en bredare bild av världen att få möta många olika språk. Det görs väldigt många bra program i engelsktalande länder, men det är inget skäl i sig för att program från andra länder också ska visas på engelska i svensk teve. En television i allmänhetens tjänst bör kunna manifestera öppenhet för andra språk och kulturer. Att sända dokumentärer på icke-engelska originalspråk är en del av vägen för att nå dit.

Språkförsvarets styrelse

lördag 30 januari 2016

Frode Grytten.

til orientering
vi kjem til å ta klokka di
og pengane dine
vi kjem til å ta gifteringen din
og smykket du har rundt halsen
med mindre du ikkje kjem opp med
ei aldeles tåredryppande historie
så vil vi konfiskere
øyredobbane dine og mobilen din
og datamaskina di
det er i aller beste meining
vi vil konfiskere sekken på ryggen din
og kofferten i handa di og hatten din på snei
og gåstolen din og kona di
så skal vi konfiskere gullet i plombane dine
og den frakken din som ser svindyr ut
vi kjem til å konfiskere
fiolinen din og saksofonen din
du må også bidra
sjølv om du kjem frå ingenting og har ingenting
og så kjem vi til å konfiskere
dagen din og natta di
fortida di og framtida di
minnene dine vil bli konfiskert
fotoalbum og kosebamsar vil bli konfiskert
håpet ditt og gleda di vil bli konfiskert
du vil få alt igjen om du drar herfrå friviljug
men vi må dessverre konfiskere
språket ditt og songane dine
og himmelen over deg
og havet under deg
blått skal konfiskerast
og raudt skal konfiskerast
og grønt og gult skal konfiskerast
(svart og kvitt kan du framleis ha)
så kjem vi til å konfiskere guden din
han er farlig for oss
det veit du vel
og gps-en din skal konfiskerast
og stjernene du seglar etter
båten din, vegen din, bøneropa dine
og du har kanskje tenkt:
«eg skal gå til eit trygt land,
eg skal gå over grensa til fred»
den tanken er no offisielt konfiskert
til slutt konfiskerer vi deg
vi tar huda di og håret ditt
og munnen din og kjønnsorgana dine
vi tar den eine lunga di
og begge nyrene dine
vi tar auga dine og alt du ser
og alt du føler med hjartet ditt
hjartet ditt er forresten konfiskert
her og no
vi tar beina dine
og dit du har tenkt å gå
og når du står der naken i tjue minus
vonar vi at du forstår at vi gjør dette
til ditt eige beste og fordi vi vil deg vel
velkomen hit
spørsmål?
opp med ei hand
om du lurer på noko!
rekk opp ei hand
så kan vi få konfiskert den òg
Frode Grytten.

fredag 29 januari 2016


Från tidningen: Kurera.

Varför ska man äta gurkmeja?– Därför att det är en av de starkaste antiinflammatoriska ämnena som finns! Gurkmeja är en av de mest spännande örter som finns eftersom det finns närmare 7 000 vetenskapliga studier publicerade på den aktiva ingrediensen curcumin. Den har flera läkande egenskaper och är en mycket kraftig antioxidant som är tio gånger starkare än vitaminer

torsdag 28 januari 2016


Politisk ideologi.

Från Aftonbladet:

Moderaterna försöker utnyttja flyktingarna som ett bräckjärn för att förändra välfärden och arbetsmarknaden i grunden. Förslagen skulle få mycket långtgående konsekvenser för vårt samhälle. Flyktingkrisen används för att motivera lägre löner och otrygga jobb.Och på bostadsmarknaden där flyktingarna får motivera marknadshyror. Vartenda moderat systemskifte verkar plötsligt ligga på bordet igen.Men vi vet vart politiken leder. Om människor ställs utanför välfärden växer klyftorna.Om lönerna sänks kan färre leva på sitt arbete och antalet fattiga barn ökar. Och om marknadshyror införs får vanligt folk flytta. Inget av detta har med flyktingar att göra, utan med moderat ideologi.Den svenska samhällsmodellen bygger på tillit och jämlikhet. Vi har använt välfärdsstaten för att lyfta Sverige ur fattigdom och skapa ett av världens rikaste och mest avancerade länder.Målet har hela tiden varit att alla ska ges samma möjligheter att forma sitt eget liv.

Det är just ordet ”alla” som högern aldrig har accepterat.

Att bygga bostäder.

Från GP:

Det finns en lång och stolt svensk tradition av att bygga bort bostadsbrister. Likaså att ta itu med problem som oskäligt höga hyror och byggkostnader. Dagens låsta läge på bostadsmarknaden är inte på något sätt unikt i ett historiskt perspektiv. Kooperativt bostadsbyggande, riktade bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet är tre historiskt beprövade lösningar som tidigare politiker, arkitekter och byggare använt för att lösa och bygga bort bostadsbrister under 1900-talet. Tre klassiska lösningar som skulle fungera utmärkt också idag. 

En gladnyhet.

Går det att utveckla nya läkemedel utan att använda försöksdjur? Gunnar Cedersund på Linköpings universitet har med sitt arbete revolutionerat forskningen genom att använda matematik istället.

onsdag 27 januari 2016

Politik är att vilja.


Bidragstagare.

En tredjedel av Sverigedemokraternas folkvalda politiker är beroende av bidrag och nära 20 procent är sjukpensionärer. Det framgår av en genomgång som Aftonbladet har gjort.

Bidragstagare.

I Sveriges fem rikaste kommuner gör den genomsnittliga invånaren rutavdrag för 1 235 kronor. Motsvarande siffra i de fem fattigaste kommunerna är 60 kronor.

Matbløffen.

Den svenske forfatteren og journalisten Mats-Eric Nilsson har i hjemlandet solgt over 400000 av boka «Den hemmelige kokken». Der har bøkene hans ført til at matvarebransjen har skiftet kurs, og begrenset sin bruk av kunstige tilsetningsstoffer.

Går det att minska bil-trafiken med 25 procent?

Trafikstrategin för Göteborg stad är bara två år, ändå vill Moderaterna Axel Josefson och Hampus Magnusson att den görs om i grunden. Det de vänder sig mot är målet att minska biltrafiken med 25 procent fram till 2035, något de ser som orealistiskt med tanke på att staden väntas växa med omkring 150 000 personer under samma period.

Sofia Hellberg på trafikkontoret var projektledare för arbetet med strategin. Hon ser det på sätt och vis precis tvärtom: om så många nya människor ska få plats i staden måste bilarna ta mindre plats.
– Det kommer att bo väldigt många fler i centrala staden, vilket innebär ett ökat antal fordonsrörelser. Det är kollektivtrafik och godstransporter som måste fram. Därför måste biltrafiken för den enskilde minska, säger hon.

Ett råd.


tisdag 26 januari 2016

Modersmål är oslagbara.

”Engelska i skolan ökar risk för fördumning” (Svd 2016.01.24)
Om engelska tar över för mycket i svenska skolor och universitet – på bekostnad av det svenska språket – ökar risken för segregation och fördumning. Det menar professor Olle Josephson.
Svenska elever som undervisas på engelska lär sig mindre – och blir marginellt bättre på engelska, menar Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och språkkrönikör i SvD.

Felleseie - Ja takk.


Nei til salg av Norge.

Citat fra kronikk i VG:

"Regjeringens salg av nasjonale fellesskapsverdier oppfattes som uforståelig av et overveldende flertall i det norske folk. Det oppfattes som skjebnesvangert fordi verdier som er solgt, aldri kan kjøpes tilbake."

söndag 24 januari 2016

Oppvarminga av havet har eksplodert siden 1997

Verdenshavene har tatt opp like mye varme de siste 18 åra som de 130 åra før.

lördag 23 januari 2016

fredag 22 januari 2016

Modersmål inte "Eine sprache für alle "


I hjärndöda land 1.

Svenskt företag söker infödda svensktalande - i annons på engelska


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 20 jan 08:39

Reklambyrån iGoMoon söker via Arbetsförmedlingen en ”native Swedish speaker” i en annons helt på engelska.
Det är ett svenskägt företag placerat i Sverige, och vars kunder till 80 procent finns i Skandinavien. Och de sökande ska alltså ha svenska som modersmål. Inte förvånande ska man också behärska flytande engelska.

Det finns en lång rad med krav som den sökande ska uppfylla, bl a ”extraordinary writing skills” - ett krav som upprepas senare i listan, då man ska ha ”flawless writing skills” i svenska. Men hur är det med språkskickligheten hos dem som ligger bakom annonsen? Den är ett typexempel på språkligt snömos och tomma floskler, enligt min mening. Och hur är det med kunskaperna i engelska? ”You should be able to critical thinking and questioning skills...”- det skulle nog få en lärare i engelska att ta fram rödpennan.

Bluddriga och intetsägande fraser och floskler går att åstadkomma både på svenska och engelska. Men bland många svenskar, inte minst i företagsvärlden, finns det en föreställning om att det automatiskt låter bättre på det internationella högstatusspråket. Det är tyvärr fel – tomma floskler är lika tomma på engelska.

Det är nog inte att undra på att den svenska reklamen ser ut som den gör, med sådana här aktörer. Annonsen avslöjar både ett upphöjande av engelska språket i helt omotiverade sammanhang och undermåliga ”writing skills”. Anglofåneri är ordet!

Susanne L-A

(Denna  nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

torsdag 21 januari 2016

Lønner seg.

Nu er det ØKONOMI i det hele.......Jihaaaaa Emoji smile "Att Egon och Lisa Krage bestämde sig för att satsa på solceller har inget med miljömedvetenhet att göra. Nej, allt handlar om pengar. När de insåg att räntan på banken var så låg att de inte längre fick någon avkastning på sitt sparande, så växlade de in sin livförsäkring och köpte solceller. "

D-el-ningsekonomin på gång.

Delningsekonomin spås skaka om elbranschen

onsdag 20 januari 2016

ALLA hem bör ha sina egna växthus.

Borde vara lika naturligt som att ha ett garage !

El till Danmark, Sverige och Tyskland på gång.

I havsområdet Kriegers flak mellan Danmark, Tyskland och Sverige planeras Danmarks största havsbaserade vindkraftpark. Vindkraftparken kommer att få en kapacitet motsvarande elförsörjningen av 600 000 hushåll. Kontrakt har nyligen tecknats mellan operatören Energinet och företaget Avantha Group Company CG avseende leverans av krafttransformatorer och gasisolerade ställverk.
Kriegers flak kommer att bestå av 130 vindkraftverk med en kapacitet på 2,1 TWh el. Vindkraftparken kommer att fungera som ett "stamnät" och överföra el via kraftnätskablar till de tre länderna. Från Sveriges sida deltar bland annat Vattenfall i projektet.
Kriegers flak beräknas börja leverera el någon gång mellan 2018 och 2020.

Kolla upp: "MIKA - LUER" på Fäjsbok.


Hurra for gamle Danmark.

Förra året stod vindkraften för 42 procent av elen i Danmark. Nytt världsrekord, enligt Energinet som driver det danska elnätet.

Delningsekonomin. :) Hurra !

Villaägare i Tyskland med solceller på taket kommer inom kort att kunna köpa och sälja solel direkt av varandra - istället för att sälja sitt överskott till de stora energibolagen.

tisdag 19 januari 2016


En procent äger mer än resten av oss

Tål att upprepas:

Den rikaste procenten har tillsammans mer tillgångar än resten av världen, enligt biståndsorganisationen Oxfam. Ökningen mellan de fattiga och rika eskalerar snabbare än befarat.
Gapet mellan de extremt rika i världen och de fattiga fortsätter att öka, skriver biståndsorganisationen Oxfam i en ny rapport. Den rikaste procenten av världens befolkning har nu mer än resten av världen tillsammans, uppger organisationen och hänvisar till data från bland annat Credit Suisse och Forbes. Oxfam hade förutspått att skiftet skulle inträffa först i år.
"Men den här koncentrationen av rikedomar har redan inträffat. Vi har en kris när det gäller ojämställdhet, som riskerar att underminera de framgångar vi haft när det gäller fattigdomsbekämpning de senaste 20—30 åren", säger Helen Szoke, expert på mänskliga rättigheter vid Oxfam, till TT.
Ett annat problem som Oxfam ser är kopplingen mellan pengar och makt.
"Det krävs en modig regering för att utmana storföretag och väldigt rika personer för att få dem att betala en skälig skatt, för de är oroliga för de politiska konsekvenserna."
Oxfam attackerar bland annat skatteflykt och hoppas att världens länder kan enas i att bekämpa frågan. Rapporten släpps inför att makthavare möts under Världsekonomiskt forum i Davos i veckan.
"Man säger ju att transparens är det bästa botemedlet mot skatteflykt, men regeringar har varit för försiktiga med att ta tag i den här kritiska frågan", säger Helen Szoke.
Beräkningar som organisationen hänvisar till visar att 100 miljarder dollar försvunnit från utvecklingsländer, och 7,6 biljoner dollar av individers personliga tillgångar som gömts i skatteparadis.
"Det är väldigt mycket pengar som tas ur cirkulation. Om de hade beskattats rättvist hade de kunnat användas av stater till att bekosta skolor, sjukhus, vattensystem — saker som behövs för att hantera fattigdom".

Tog i Nord.

For over 100 år siden klarte svensker og nordmenn å bygge jernbanen til Narvik. Jeg er overbevist om at dersom unionen Sverige-Norge hadde fortsatt, så hadde vi for lengst hatt jernbane både til Tromsø og lenger nordover!

MIKA - LUER.


måndag 18 januari 2016

Valfrihet - någon som menar att vi har det ?

I Nordkorea kan du köpa vilken bok du vill!
( Så länge den är skriven av Kim Jong Il, eller Kim Il-sung. )

Det hastar.

År 2016 har av FN utsett till baljväxtens år - detta för att minska köttproduktionen i världen och istället satsa på proteinrika grönsaker. Och i SVT börjar nästa vecka ett nytt matprogram som bara kommer att laga vegetariskt. Flera nya vegetariska resturanger öppnar och flera kokböcker om veganmat kommer att lanseras under året. För att uppnå klimatmålen krävs det att ännu fler blir vegetarianer.  Men hur ska man få fler att äta mindre kött? Och kan det ske på frivillig väg eller krävs det politiska beslut?

Verdens 62 rikeste har like mye penger som halve verdens befolkning

- Den eksplosive veksten i deres rikdom har kommet på bekostning av de fattigste.


söndag 17 januari 2016

Citat från en artikel av Robert Aschberg.

"Och vad ska man säga om följande töntiga fraser 
som anses förgylla olika varumärken i Sverige?

Feel the difference (bil)
True to taste (fruktsaft)
Live for greatness (armbandsur)
Quality in everything we do (revisionsbyrå)
Designing good life (hushållsapparater)
So many ways to play (plastleksaker)
I love Hjo (mellansvensk kommun)

Det finns hur många dumma exempel som helst.!

lördag 16 januari 2016

"Organisk form" - Järnoxiderat stengods.

"Organisk form" - 2009. Skulptur av Mika Gaunitz Renard.

Olikheter inspirerar - LIK het är kall och ointressant.

Det är bra att pröva att göra den "internationella" globala konsten mer mångfaldig när det gäller språkligt uttryck. Jag är intresserad i kulturella diversiteter, mångfald och ting som skiljer sig ut från det massproducerade och förväntade.

Det internationella språket du redan kan.


Lite klipp från mina inlägg och kommentarer på Fäjsbok.

Vill ej påstå jag har goda språkkunskaper , men är mycket intresserad i språk. Engelskan är ett av många språk som är fint och användbart. - Jag har alltid prövat att sätta mig in i andra språk, när jag kommit i kontakt med andra länder, vid längre besök. Till exempel har jag haft med mig språkböcker eller köpt dem och tränat för att i möjligaste mån kunna prata med folk på folks språk. På Island, i Grekland och i Polen praktiserade jag detta med en viss framgång

På Göteborg / Gothenburg The Official Guide:s sida skrev jag följande:
Vid bruk av utländska språk, använd dessa i pluralis i stället för ensidig engelska. 

10 modersmål är större än engelskan i vårt land. - Var finns dessa att läsa på denna sida ? 
Respektera landets innvånare.Gissar att minst 90 procent troligen fler, som GILLAR denna sida 
bor i Sverige, och kan svenska. Så skriv på svenska på sidan.
Det är dags att börja reflektera över verkliga förhållanden. Inte agera utifrån slentrianmässiga beteenden.


 Man är nödd till att kämpa för rätten till sin kultur och sitt språk. Ingenting är självklart. Även demokratin i vårt samhälle måste försvaras, dagligen. Och egentligen är rätten till sitt modersmål en demokratifråga.

 Språkförsvaret är ett partipolitiskt obundet nätverk och absolut inte knutet till ett visst parti. Alla medlemmar i Språkförsvaret arbetar ideellt och varje krona i medlemsintäkter plöjs ner i seminarier och i webbplatsen. Ju flera medlemmar vi blir, desto mera kan vi uträtta i fråga om opinionsbildning. Om du redan anser att Språkförsvaret gör nytta, finns det all anledning att ansluta sig. Fråga inte vad andra kan göra för svenska språket utan vad du kan göra.
Medlemskap kostar 200 kr per år (100 kr för studerande, pensionärer och arbetslösa) – Plusgiro 421118-1

"Alla ska med."


Om att tvinga på ett folk ett språk och en kultur.

Vi svenskar i allmänhet har en stark övertro på våra språkkunskaper i engelska. - Vad heter visp på engelska ? Hur många kan svara på det i en handvändning ? Emoji smileVill ej påstå jag har goda språkkunskaper , men är mycket intresserad i språk. Engelskan är ett av många språk som är fint och användbart. - Jag har alltid prövat att sätta mig in i andra språk, när jag kommit i kontakt med andra länder, vid längre besök. Till exempel har jag haft med mig språkböcker eller köpt dem och tränat för att i möjligaste mån kunna prata med folk på folks språk. På Island, i Grekland och i Polen praktiserade jag detta med en viss framgång Emoji smile

Många med engelska som modersmål som besöker vårt Svenska land förundrar sig varför vi är så anglifierade eller ska vi säga amerikaniserade. - Vad är vitsen med att kommunicera med sina egen befolkning på ett främmande modersmål ? ( I det stora landet i väster hade man närmast blivit betraktad som landsförrädare om detta skett i samma utsträckning som det gör i Sverige. )

fredag 15 januari 2016

Leserinnlegg 15 januar i Bladet Vesterålen.

Utfordringer for ordfører, Tove Mette Bjørkmo og det nye flertallet i kommunestyret.
Ordføreren gir i Bladet Vesterålen av den 6 januar uttrykk for at det er utfordringer i kø
for å løse mange forskjellige ting på Sortland og i kommunen. Når det gjeller tidsbegrenset parkering i sentrum, 
sier hun - "Vi må vurdere tidsbegrenset parkering" Dette er en altfor defensiv uttalelse.
Jeg mener at de fleste politiker, butikkeiere og kjøpesentrumledere er nok så enige at dette må til.
Ordføreren mener videre at det ikke trengs å ansette parkeringsvakter.
Dette virker ikke logisk , da man må ha et system for kontroll for at de regler man innfør følges.
Men hvis ambisjonen er på et så lavt nivå at man ikke vil innføre tidsbegrenset parkering i sentrum, så trenger man jo ikke ansette parkeringsvakter, det skjønner jeg.
Flertallet i kommunestyret må nu vise at de har ambisjoner for kommunen og at de vil forbedre forholdene for Sortland og innbyggerne.

Mika Gaunitz Renard
Sortland.

torsdag 14 januari 2016

Ja till mångfald av språk.


Nein Danke.


Mauricio Rojas i Svenska Dagbladet.

"Detta har viktiga konsekvenser för integrationspolitiken. Under decennier har det talats vitt och brett om mångfald, men mycket lite om det som ska hålla mångfalden ihop. Det berikande i den mångfald som invandringen för med sig har betonats, men det har sällan nämnts att det är utifrån svenska historiska och kulturella förutsättningar denna mångfald ska utvecklas. Det har lett till förvirring och försvårat invandrarnas integration. Därför behöver vi en ny integrationspolitik som bejakar mångfalden, men som lika bestämt utgår från det arv av erfarenheter, kultur och språk som svensk historia gett oss."

Ja, svenskt språk och svensk kultur skall värnas. Stoppa smygamerikaniseringen som inte alls sker i smyg för övrigt utan för öppna ridåer. :)

Finska och svenska i Suomi, Finland.

Finland har två nationalspråk: finska och svenska. Den svenskspråkiga minoriteten utgör cirka fem procent av befolkningen och bor i huvudsak längs kusten. Dessa talar alltså inte svenska med brytning, utan med dialekter som varierar beroende på ort.
Sedan finns så klart finskspråkiga finländare som kan prata skolsvenska på olika nivåer och Sverigefinländare. Den senare gruppen utgörs av personer bosatta i Sverige som härstammar från Finland. Vissa av dem talade svenska innan de flyttade hit, andra har lärt sig på plats, många har redan bott här i generationer.

Om salt.

Det hävdas att salt måste till när man kokar potatis och annat inklusive sin morgongröt. - Jag har provat både med och utan salt i kokgrytan, och kan rapportera att jag inte märkt någon förbättring med salt. Smiley smile 
Salt tillsammans med raffinerat socker och vitt mjöl är ju en av de främsta orsakerna till våra välfärdsjukdommar.
- nu för tiden har ju detta sjunkit in hos både folk flest och läkare......Jag läste en del gamla Are Waerland-böcker på 80-talet, b.la " I sjukdommars häxkittel"

onsdag 13 januari 2016


"Favorit i repris."

söndag 27 december 2009

Inhemskt ris inte så hemskt!

Det finns många olika sorters sädesslag! "Långt borta" odlas ett som heter ris. Det transporteras till oss för att vi ska käka det. Vi kan odla alternativt ris i Sverige! Havre,Korn, Råg och Vete känner vi till. Det kan köpas i affären som: Kornris, Mathavre, Matvete ......... Det kokas och käkas som ris. När du går över FRÅN utländskt ris från Långtbortistan TILL svensk HÄRODLAD säd, gynnar du MILJÖN väldigt konkret.
- Tillägg, 13 januari 2016: - Dessutom bör vi betänka att ris innehåller arsenik, enligt de tester som gjorts.

SOL.

Dansk satsning på tegelfärgade solceller
De liknar tegelpannor till färg och form - men under glaset döljer sig solceller. Ett nytt solcellskoncept ska monteras på tak i Köpenhamn år 2016.

Nytt material kan lagra solenergi
Forskare vid MIT har tagit fram en fast film som lagrar solenergi och släpper en explosion av värme precis när du behöver den.

Danmark bygger Skandinaviens största solcellspark
Strax innan jul öppnade en ny solcellspark upp i Danmark. Parken kommer årligen ge el till motsvarande 30 000 hushåll.

Marockos jättelika solblomma invigd
Öknar runt om på jorden tar emot mer solenergi varje dag än mänskligheten förbrukar på ett år. Nu är världens hittills mest ambitiösa försök att tygla denna jättekraft invigt.

Strålande första år för solcellsparken

I början av februari 2015 driftsattes Sveriges största solcellspark, den på Mosseberg i utkanten av Arvika tätort. Solparkens första år har varit en framgång – modulerna har gett mer energi än beräknat.

Rekordår för vindkraft och elexport

Svensk vindkraft och elexport slog nya rekord under elåret 2015, medan kärnkraften backade. Den förnybara andelen av den svenska energitillförseln fortsätter att öka, visar Energimyndighetens senaste statistik.

Inlägg från f.d. Språkrör, MP De Gröna.

Lotta Hedström: "Sitter och går igenom tjugofyra stora företag med avseende på vilka ägare de har och delvis vilken klimatpolicy de har. Tänker att det ju hjälper föga om man försöker ha justa råvaror och fina miljöpolicies för de delar i produktionen som företaget själv rår över - om man ingår i ägarkonstellationer som investerar i och upprätthåller fossila grundstrukturer. Man måste hålla "rent" både uppåt och neråt i kedjan!"

Solens kraft.

Om man ska sammanfatta allt vetande om hur mycket solkraft kan ge i en enda mening, så kan man säga så här: ”Om man vill producera 1000 kWh per år, går det åt ungefär 6 kvadratmeter solcellspaneler på ett vanligt, skuggfritt södertak.”

tisdag 12 januari 2016


"Favorit i repris."

"Tre generationer britter har fått skador av atombombs-tester där tusentals brittiska militärer utsattes för stora doser radioaktiv strålning."

" Förekomsten av leukemi är sex gånger högre än vanligt bland barnbarn till dem som utsattes för höga stråldoser. Antalet barn med missbildningar och handikappande sjukdomar är tio gånger högre än normalt, och siffran för Downs syndrom är sju gånger högre än riksgenomsnittet, enligt en genomgång som tidningen Sunday Mirror publcerar."

Från Miljömagasinet 11 oktober 2002.

Med anledning av bilen i sentrum.

På Sortland - og generelt i byer.
Selvfølgelig trenger vi parkeringsvakter som kontrollerer at folk respektere nye tidsbegrensede parkeringsplasser i sentrum. - Skal ikke Statens Vegvesen ha fartskontroller ? Det mener jeg absolutt at de skal. Har et eksempel fra en nærstående at det er effektivt. Her rør det seg om en bot på 4.500 norske kroner grunnet på for høy fart.

Hva det er tal om nå, er å tidsbegrense parkeringsplasser i sentrum. Da snakker vi om for eksempel fra kanskje 15 - 30 minutter på noen steder og kanskje 1 time på noen steder. De tidsbegrensede parkeringsplasser vi har i byen idag ligger til største del utenom selve sentrumkjernen. ( Hurtigaruta, Skibsgården, Storsentret. ) Og det dreier seg om 24 timer og 3 timer. Med de fantastiske parkering-muligheter vi har på Sortland, for eksempel ved Sortland storsenter, der du kan parkere akkurat ved døra ( baksiden av sentret ) blir det ikke tomme butikkvinduer. Tvertimot kommer flere kunder få mulighet å parkere sin bil i en veldig god posisjon nær butikkene, når det blir tidsbegrenset , da de som idag står unødvendig "heldags-parkert" i sentrum får ha sin bil parkert lengre fra sentrum. Til gagn og lykke for alle som vil handle og alle som vil selge mest mulig på Sortland.

Ved å late parkeringsvaktene gi bot for tomgangskjøring får vi mange brukbare penger inn til kommunen vår. De pengene er meget brukbare til gode formål. ( Da må vi først vedta at det skal være f.eks. tillat å stå ett minutt med motoren på tomgangskjøring, og det kan man selvfølgelig tvivle sterkt på at det skal skje med den brist på visjoner og ambisjoner som politikerne virker å ha på Sortland.......) - utover det kan parkeringsvaktene gi bot når noen står lengre tid enn tillatt på en tidsbegrenset parkeringsplass. Og utover det en del andre anledninger etter de parkering-lover som gjelder.Dette gir også brukbare penger til kommunen. Finansieringen av parkeringsvakter bør kunne skje med det de "bot-lapper" og det blir godt med penger over til annet som sagt var.

Man bør planere med både og prinsipper ikke enten eller. Det betyr at det blir tidsbegrenset med forskjellige tider på forskjellige plasser i byen. For å kontrollere og gi bot ansettes parkeringsvakter. De som arbeider i byen og idag parkerer sin bil sentralt, bedes om å parkere den på annen plass og gå derfra til sin arbeidsplass. Jeg mener at parkeringshus kan bygges ved bankplassen og ved mat-tilsynet / kulturfabrikken og der skal den som trenger kunne langtidsparkere sin bil gratis. Flott tilbud for de som jobber i sentrum altså. - Når det gjelder 1 minuttregel for tomgangskjøring kan man gi bot til de som ikke respektere den. Det er den som kjører bilen sitt ansvar å kjøre trafikksikkert etter de regler som gjelder. Da kan man legge et teppe over bilvinduet / -ene når det er kalt. Ha bilen i garasje med varme, Bruke vift som gir varm luft inne bilen og ser til så det ikke blir is eller dugg på bilens vinduer, Denne vift kan tidsreguleres med timer som settes på i god tid før man skal bruke bilen. Parkering utenom sentrum med buss til og fra sentrum er bra for de som trenger det. Det også bra for de fleste å bruke sine bein til det de er skapt for.




Cykelbibliotek i Växjö utreds

I syfte att förbättra cykelkulturen i Växjö ska kommunen undersöka förutsättningarna för att utveckla en form av lättillgängligt lånesystem för olika typer av cyklar som ska inspirera till mer och oftare cykling.
Det kan till exempel handla om att testa och se fördelarna med en låd- eller elcykel innan man bestämmer sig för att investera i en egen. Förhoppningen är att på sikt få fler att välja cykeln framför bilen och därigenom bidra till att minska utsläppen av fossila bränslen.
Inspirationen till projektidén kommer från Köpenhamn där den här sortens lånesystem, ett så kallat cykelbibliotek, redan finns.
Förstudien pågår fram till sommaren 2016. Därefter finns förhoppningsvis förutsättningar för att gå vidare medprojektet. Lokala partner i projektet är Mackens vänner och Linneuniversitetet. Fler aktörer kommer att tillkomma under processen.
I förstudien ingår också internationella partner i Klaipeda kommun, Litauen och Olsztyn stad, i Polen som parallellt vill utveckla sina respektive cykelbibliotek tillsammans med sina lokala partners.

Sortland.

Den nye majoriteten på Sortland uttaler seg i Bladet Vesterålen , ( Ordfører Tove Mette Bjørkmo )
" Hun tror også det måtte skje noe med parkeringsforholdene i sentrum. Dog uten at den skal avgiftsbelegges eller at det skal ansettes parkeringsvakter. - Vi må vurdere tidsbegrenset parkering...."

Jeg mener at de fleste er nok så enige i dette. Og at man kan kreve mer av den nye politiske majoriteten, ( Ap, Sp, SV med støtte av Rødt. ) , en så vage uttalelser.

”Egen mat är en del av försvarsförmågan”

Sverige har blivit mindre självförsörjande när det gäller bränsle och mat. I en krissituation krävs att vi upprätthåller en pålitlig produktion av livsmedel inom landets gränser. Det skriver Helena Jonsson, LRF, och Sven Lindgren, Civilförsvarsförbundet.

måndag 11 januari 2016


Livets salt.

Det anses "nödvändigt" att ha salt i vattnet när man kokar potatis.
Och i havgregröten.
Jag har provat att koka med salt och utan salt.

Kan inte påstå att det blev bättre eller smakade bättre med salt.

söndag 10 januari 2016

Skulptur.

"Organiskt objekt" Mika Gaunitz Renard. 2011.

Fakta om fiskeoppdrett og oppdrettsfisk

I Norge framavles og slaktes millioner av oppdrettsfisk hvert år. Fiskeoppdrett drives svært intensivt, med lite hensyn til enkeltindividene. Vanskapte, parasittbefengte, syke og stressede fisker er vanlig i norsk fiskeoppdrett.

Vår gemensamma Media.

Ett fåtal personer tillåts breda ut sig i olika sammanhang i SVT, gång på gång på gång. - Tänk om det endast var 2 rörmockare som fick alla jobben i Sverige. - Skifta, byt ut de personer som ständigt snurrar runt i rutan,mot ständigt NYTT FOLK. I folkets media, SVT, Det är program-innehållet man ska fokusera på - INTE personer.

Kenneth Öhlund säger:

Goda skäl att bygga småskalig sol- och vindenergi:

* resilisens - hellre viss tillgång till lokal om än aldrig så intermittent el än ingen sådan tillgång, om de stora systemen av någon anledning skulle slås ut för kortare eller längre tid.

* tränger undan annan konsumtion som med stor sannolikhet är sämre på alla sätt. Jag satte solceller på taket för 35.000. Kunde t ex ha tagit hela familjen till Thailand för pengarna istället.
* som signal - visar att något är på väg att hända. Får fler att fundera på sin roll i konsumtionssamhället, fundera över sitt ekologiska fotavtryck. Visar att vi inte måste trampa på efter samma stigar.
* och så kommer min anläggning troligen (även om statsbidrag räknas bort) att på sikt visa sig hyggligt lönsam (bygger på ett antagande om stigande elpris på lite sikt, när el ska användas i allt fler tillämpningar).

Kunstneren i arbeid.

http://www.123hjemmeside.no/reinsnes/

lördag 9 januari 2016

Genomtänkt utsmycking i Kulturfabrikken.

"Hej" och "God dag" på många olika språk. Det är tillverkat av kvistar. Varje runda form man ser i orden är en kvist. Hälsningsfrasen på många olika språk knyts ihop av linjer...trådar ( som synes på fotot ) Fin symbolik. Bra med mångfald - alla är välkomna ! Fin arkitektorisk tillpasning i och till bygget / rummet. Bra prosjekt som invandrade till byen har gjort, tror jag visst. - Foto från Kulturfabrikken , Sortland , Norge.

B&O kunde man B O -m svenska i Sverige ?


www.språkförsvaret.se

Programförklaring för Språkförsvaret

Svenska språket är inte alls självklart längre
I.
Svenska språket, som liksom bland andra danska, färöiska, isländska och norska utgör en fortsättning på - och utveckling av - urnordiskan, har förmodligen talats i minst 2000 år i Sverige. Under denna tid har det påverkats av andra språk, bland annat latin/grekiska, tyska, franska och nu engelska. Dess fortbestånd har dock i grund och botten varit ohotat.
Den språkliga mångfalden i världen och varje språk har ett värde i sig. Språket skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är ett sätt att se på livet och verkligheten, en omistlig del av Sveriges historia.
Idag hotas emellertid svenskans överlevnad genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning. Detta beror på utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av Internet, den hegemoniska ställning som anglosaxisk massmedieindustri har lyckats erövra de senaste decennierna och den status som USA har haft som ekonomisk, politisk, militär och kulturell supermakt. Den svenska statsmakten har samtidigt saknat en medveten språkpolitik. Svenska, som är ett av Finlands officiella språk, har inte ens varit lagskyddat i Sverige.
II.
Det viktigaste sättet att bevara ett språk är att det används inom alla samhällsområden. Därvid måste svenskans användning säkerställas inom alla samhällssektorer med hänsyn tagen till de nationella minoritetsspråken och hemspråken. De språkliga rättigheterna och skyldigheterna måste vara klart definierade i lag för att tillförsäkra medborgarna i Sverige rätten att använda det officiella språket i alla sammanhang. Svenska språket har en särställning i och med att det förutsätts vara det gemensamma språket för alla medborgare. Därmed understryks att alla medborgare bör behärska det svenska språket mer eller mindre.
Det allmänna, den s.k. offentliga sektorn, som ytterst finansieras av svenska skattebetalare och vars existens är beroende av politiska beslut i riksdag och regering, har skyldighet att tillse att svenska språket upprätthålls som ett komplett, samhällsbärande språk. Detta gäller förutom riksdag och regering även statschef, departement, ämbetsverk och affärsdrivande verk, domstolar samt övriga statliga myndigheter, landsting och kommunala myndigheter. Det gäller också för alla institutioner, som finansieras med skattemedel: utbildningsväsendet,  företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare eller företag med huvudkontor i Sverige och alla företag, som har upprättat någon form av avtal med svensk myndighet.
Språkanvändningen inom den privata sektorn i övrigt är helt oreglerad. Inom företagsvärlden går man i allt större utsträckning över till att använda engelska i stället för svenska. Det är framförallt privata företag, som genom att använda engelska i tid och otid i reklam i tv, film, på nätet och i andra massmedier bidrar till att höja engelskans status i Sverige och samtidigt undergräva svenskans ställning.  Det effektivaste motmedlet i detta avseende är att höja den språkliga medvetenheten hos det svenska folket och se till att de företag, som använder sig av onödig engelska i offentligheten, förlorar kunder och därmed ekonomiskt på sin språkanvändning.
III.
Språkförsvaret 
- hävdar att svenska språket ska vara Sveriges officiella språk eller nationalspråk. Användningen av svenska språket är en självklar medborgerlig rättighet och ska skyddas i lag.
- anser att inget annat språk än svenska ska vara obligatoriskt i Sverige. Svenska språket ska fungera som det språk som förenar alla svenska medborgare oavsett etnisk härkomst. Svenska språket ska tjänstgöra som det verktyg som får oss att förstå varandra och utveckla gemensamma kunskaper och värderingar.
- anser att rätten att använda sitt nationella minoritetsspråk och sitt hemspråk är ovillkorlig. Ett nationellt minoritetsspråk ska kunna användas som första undervisningsspråk i såväl grund- som gymnasieskola. Ett nationellt minoritetsspråk, som är territoriellt baserat, ska också kunna användas som ömsesidigt kontaktspråk med myndigheterna
- anser att det övergripande målet för språkundervisningen i grund- och gymnasieskolan i Sverige är att alla medborgare förutom svenska skall behärska minst två moderna språk. Ett nationellt minoritetsspråk eller ett hemspråk kan ersätta ett av dessa moderna språk.
- anser att svenska ska vara det obligatoriska huvudspråket i grundskolan och gymnasiet. Undervisningstiden på annat språk än svenska inom offentligt finansierad grund- och gymnasieskola får ej överstiga en tredjedel av den totala undervisningstiden (med undantag för rena språkämnen). Dispens, som innebär parallellspråkighet och som motiveras av pedagogiska skäl, kan ges i områden med stor koncentration av ett visst hemspråk. Dispens kan också ges för språkundervisning av barn, vars föräldrar endast kommer att vistas en på förhand begränsad tid i Sverige.
- försvarar den mellannordiska språkförståelsen och anser att grannspråksundervisningen måste stärkas, särskilt i danska och norska, bl.a. genom att kursplanerna i svenska uttryckligen slår fast att undervisning i danska och norska är obligatorisk fr.o.m. grundskolan. Dessutom anser Språkförsvaret att finlandssvenskan har en viktig roll som brobyggare mellan Finland och Sverige liksom övriga Norden.
- försvarar svenskans ställning som vetenskapligt språk. Språkförsvaret anser att svenskspråkiga studenter på högskolan ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk, alltid kunna examineras på svenska och alltid ha rätt att skriva en uppsats eller avhandling på svenska (utom i rena språkämnen) liksom att engelskspråkiga avhandlingar alltid ska förses med sammanfattningar på svenska.
- hävdar att den svenska regeringen konsekvent ska försvara svenska språkets ställning i EU, bl. a genom att dess företrädare använder sig av svenska i alla viktiga sammanhang, och därmed också upprätthåller tolknings- och översättarverksamheten till och från svenska på en hög nivå.
- anser att juridiska avtal, försäkrings- och resevillkor och säkerhetsföreskrifter i Sverige alltid måste finnas på svenska. Endast juridiska avtal på svenska har rättslig verkan.
- hävdar att företag som SVT och Sveriges Radio, vars verksamhet regleras av Sveriges riksdag och regering, liksom TV4 och andra medieföretag, som slutit avtal med den svenska staten, har ett särskilt ansvar för att värna om det svenska språket. Programspråket i SVT, Sveriges Radio och TV4 är normalt svenska, om inte sändning sker på de nationella minoritetsspråken eller hemspråken, eller i undervisningssyfte. Minst en tredjedel av materialet i långfilms- och musikutbudet i SVT, Sveriges Radio och TV4 ska vara på svenska. Högst en tredjedel av samma utbud får sändas på ett och samma främmande språk. Språklig mångfald måste prägla radio- och tv-utbudet.
- förespråkar att översättning av icke-engelskspråkig litteratur till svenska ska främjas.
- hävdar att namngivning på engelska - det må vara företag, offentliga myndigheter, affärer, offentliga byggnader, tv- och radioprogram, idrottsklubbar o.s.v. – undergräver svenska språkets ställning. Detsamma gäller reklaminslag i massmedia helt eller delvis på engelska.
- verkar för att svenskarna i gemen ska uppvärdera sitt eget språk, speciellt i förhållande till engelskan. Svenska språket har samma potential som engelskan i fråga om ordförråd och uttrycksfullhet.
(Antagen på föreningen Nätverket Språkförsvarets årsmöte den 16/4 2011)