Nyttoväxt

Løvetannen / maskrosen är en växt som spränger sig genom asfalten.

Bladen innehåller många nyttiga ämnen. De passar bra i sallader.
Roten kan man koka ett sunt te på.
Blomman kan användas til saft eller vin.

Fisken i vannet - den er vores brød.

Fjellet Skotstind ved Ytre Skotsfjord i Steigen.

Et sentrum for mennesker.

Barn er viktigere enn biler.
Parkeringsplasser må finnes ved kjøpesenter og sentralt i byen.
Flere trær og færre biler i sentrum og i byen er veldig bra.
Flere som går eller sykler til og i byen er rett vei å gå.

Miljøpartiet de grønne Sortland vil lage en gågate av Strandgata mitt i byens sentrum.

Organisk arkitektur.

"Katn tytser int um dar ed rajner og snair."

Orden tillhör 85-åriga Gerda Werf. Språket hon talar är älvdalska, som har sitt ursprung i Älvdalen i norra Dalarna, på gränsen mot Norge. Älvdalska räknas som ett eget språk, inte en dialekt. Åtminstone av språkvetarna. För Sveriges riksdag har länge och envist vägrat erkänna dess särställning. Älvdalska har tydliga släktband med fornnordiska, det vill säga samma språk som vikingarna pratade. Och det var alltså här, i Älvdalen, som även vikingarnas skriftspråk – runorna – levde kvar som allra längst. Gerda Werf är en av cirka 3 000 personer som pratar älvdalska, men en av få som har språket som sitt modersmål.

– Jag kunde inte ett ord svenska när jag började skolan, trots att den bara låg några hundra meter från vårt hem, säger hon. Precis som många andra mindre språk är även älvdalskan utsatt för diskriminering.Exempelvis har Europarådet gång på gång uppmanat Sverige att erkänna älvdalska som ett minoritetsspråk, utan att lyckas.

Det kanske inte är så konstigt, i ett land där man i århundraden – bokstavligen – försökt banka ur människorna det språk de fick med sig med modersmjölken.– Vi hade en mycket elak lärare som slog oss om vi inte kunde bokstavera ordentligt på svenska. Och om vi pratade älvdalska blev det pang bom direkt. Det var jättehemskt. Han slog oss ur språket.

Ein Reich, Ein folk, Eine sprache.

Hur tilltalar man publikum i Norge ?

Hemmende engelsk

Særlig på høyere nivå vinner engelsken terreng. På økonomisk institutt ved Universitetet i Oslo foregår all undervisning på masternivå på engelsk. Professor Jon Vislie er kritisk til praksisen.

– Det er flere problemer ved at studentene våre de siste to årene har fått all undervisning på engelsk. Et av dem er at de fleste studentene er norske og skal ut i et norsk arbeidsliv, for eksempel forvaltningen. Der blir de hemmet av ikke å kjenne sentral norsk terminologi, mener han.

Undersøkelsen viser at kjennskap til norsk fagspråk ikke er et prioritert område ved norske studiesteder. Over to tredjedeler av studentene har ikke tilgang til fagordlister under studiet.

Dårligere formidling

Vislie mener at kvaliteten på undervisningen forringes når norske forelesere underviser på engelsk.

– Jeg merker jo at jeg, naturlig nok, er en dårligere foreleser på engelsk enn på norsk, og jeg er ikke spesielt dårlig i engelsk. Det gjelder helt sikkert også andre med norsk som morsmål. Det strengt faglige er så sin sak, men mye av det som er viktig for formidlingsevnen, for eksempel humor, går tapt. Studentene er også betydelig mindre aktive under forelesninger på engelsk, for terskelen for å stille spørsmål i et stort auditorium er ofte mer enn høy nok på norsk. Det er med andre ord tydelig at vi mister noe på veien.

"LOVE" für alle menschen in der welt.

Vanligt "krafs" från interiörbutiken.

Vän av kunskap.

Filosofi-seminarium har man i Melbu, Vesterålen, Norge, under evenemanget: "Sommar-Melbu."
Univeristetet i Nordland och NTNU Fritt ord ( som det står i loggan ) annordnar detta,

Jag är en vän av kunskap, ju mer kunskap, ju bättre. :)
Det kan inte skada, man bli inte sjuk av mer kunskap.

Filo= vän Sofi= kunskap. Filosofi= Vän av kunskap.

Därför menar jag att det vore filosofiskt att låta de norska föredragshållarna använda sitt modersmål, de tyska föredragshållarna använda sitt modersmål samt den amerikanske
föredragshållaren använda sitt modersmål under seminariet.

Medverkande: Silje Langvatn, Univeristetet i Oslo, Helge Høibraaten, NTNU, Siri Granum Carson, NTNU, Beatrix Himmelmann, tysk filosof, tillknuten Univeristetet i Tromsø, Wolfgang Kuhlmann, tysk filosof, Rheinisch-Westfälischen Technischen Universität i Aachen samt James F. Conant, amerikansk filosof. Mentorer og innledere for seminariet er Audun Øfsti NTNU og Viggo Rossvær Universitetet i Tromsø.

Stärk det nordiska !

 Siterer fra et leserinnlegg fra Trond Vernegg, ( formann, Riksmålsforbundet ) i Bladet Vesterålen 3/7 2015. " Det nordiske språkfellesskap og arbeidet for å fremme at vi forstår hverandre over landegrensene i Norden må dyrkes. Det er en skam om vi som nære naboer ikke kan snakke sammen på vårt eget morsmål, men må ty til engelsk eller et annet språk. Og vi burde kunne forstå dansk og svensk TV, selv uten undertekst."

En MIKA-LUE i ull.

Provade att sticka en Yarmulke, men det är inte så lätt att få en sådan att sitta kvar på huvudet.
Så den låg en bra stund tills jag en dag kom på att sticka på mer ull och göra om den till en vanlig MIKA - LUE.

Göteborgs gator testarena för vindkraftsdriven elbuss

Den nya tystgående och utsläppsfria elbussen hämtar upp dig i biblioteket eller på caféet. Göteborgs och framtidens kollektivtrafiklösning ska nu gå på export över världen. Bussen har fyra stora batterier som laddas med el från vindkraft.

Ät Quorn.

Gigantiska kycklingfabriker dyker upp runt hela västra England, det walesiska gränslandet och lågländerna i öst.

Jag säger fabriker, för det är just vad de är. Ni skulle föreställa er något helt annat om jag sa farmer. De här ställena är helvetiska. Ni skulle kanske vilja kräkas om ni gick in i en – trots det äter ni det de producerar utan att tänka.

En förutsättning.

Raymond Johansen, Arbeiderpartiet i Oslo skriver:

"God matkunnskap gir matglede og sunne valg resten av livet. At Oslos barn og unge får muligheten til å dyrke grønnsaker i barnehagen og på skolen for å lære mer om hvordan mat blir til, og hvilken næring den har er viktig. Kunnskap om dyrking og næring i alle Oslos barnehager og skoler er ikke uoverkommelig. Det er ikke stor plass som kreves, men vi må komme videre fra karse i vinduskarmen til å dyrke frem mer kunnskap om mat og næring for barn og unge. Da må vi verne om og bevare de skolehagene som eksisterer, og planlegge for flere – både på nybygg og på eksisterende bygg. Skolebygg er for eksempel godt egnet som dyrkingsareal."

Egna odlingar på alla daghem, skolor, äldreboende, arbetsplatser med mera.

Titta här då. Egna odlingar av rädisor, ärter, sallad, dill, jordgubbar, potäter, rips och solbär. Krekkling barnehage. Liknande odlingar finns också på Lamarktunet. Ung och gammal har glädje av att få odla sina egna grönsaker ! MDG Sortland vill ha mer, mer, mer av detta.

Någon som egentligen vet vad ordet: "International" betyder ?

Annons i den norska avisen, Morgenbladet, nummer 25, 2015.