Andelshaver.

 

10 grunner til å bli andelshaver

1. Ferskere varer
Produktene du får kommer rett fra gården og er fulle av næringsstoffer. Grønnsaker og bær er for eksempel aller best rett etter at de har blitt høstet.

2. Kortreist sesongmat
Å spise lokalprodusert og i sesong er bra for miljøet

3. Større sortiment
Grønnsaksmangfoldet på en andelsgård er ofte større enn utvalget i butikken. Ofte finner du også sorter du ikke finner i vanlige dagligvarebutikker

4. Lærerikt
Flere og flere ønsker å lære mer om hvordan maten produseres. Mange tar med barna til andelslandbruket fordi de ønsker å lære dem om matproduksjon

5. Sunnere kosthold
Mange andelshavere sier at de spiser mer grønnsaker etter å ha blitt med i et andelslandbruk

6. Sosialt
Som andelshaver blir du del av et fellesskap. Ofte organiserer andelslandbrukene felles dugnader, vårsamlinger, høsttakkefest og andre sosiale sammenkomster. Andelshaverne deler ofte mange like verdier og interesser.

7. Matjord vernes
Flere andelslandbruk ligger i bynære områder hvor matjorda er presset av andre interesser. Andelslandbruk gir forbrukere forståelse og engasjement for viktigheten av å dyrke og verne den verdifulle matjorda. Ved å bli med i et andelslandbruk, støtter du din lokale bonde.

8. Positivt for miljø og klima
De aller fleste norske andelslandbruk er enten sertifisert økologisk eller biodynamisk, eller opplyser at de driver etter økologiske prinsipper. Det betyr at de ikke bruker verken kjemiske sprøytemidler eller kunstgjødsel i sin produksjon. Dette er bra for mikrolivet i jorda. Mangfoldet på åkeren er bra for insektene, og matsvinn blir ofte mindre på andelsgårder sammenliknet med annen produksjon. Veien fra jord til bord er ofte relativt kort, og transporten av grønnsakene har dermed som regel mindre klimaavtrykk enn for eksempel importerte grønnsaker.

9. Fysisk aktivitet i frisk luft
De fleste norske andelslandbruk er basert på at hver enkelt andelshaver bidrar med noen timer dugnad per år. Dette kan være å så frø og prikle på våren, plukke stein fra jordet for å gjøre klart til utplanting, luke, vanne og andre praktiske oppgaver.

10. Glede
Å være med i et andelslandbruk oppleves av mange som meningsfylt, spesielt i en tid med dystre miljøbudskap. Det å være i i kontakt med jord gjør oss til og med lykkeligere!

 

Eller ennå bedre - et mål om nedvekst !

 

Vi trenger et nullvekstmål for flytrafikken, slik vi har for biltrafikken i byene, mener Framtiden i våre hender.

 

Håkan Larsson:

Då satsar vi på ”fjärde generationens kärnkraft”, som kan återanvända avfallet, säger kärnkraftens förespråkare. Men man berättar inte att det i princip är samma briderteknik som inte har blivit kommersiellt möjliga sedan 1950-talet. Inte heller att detta kräver upparbetning för att frigöra plutoniet med ökad risk för kärnvapenspridning och terrorism. Inte heller vill man erkänna att kärnkraften – om man tar hänsyn till hela livscykeln från uranbrytning till slutförvaring – inte är så fossilfri som man vill ge sken av.

 

Innafor eller utafor ?

 Hanna E. Marcussen, MDG:

EU-debatt

Jeg har gått fra å ha et ganske bastant nei-standpunkt da jeg var yngre til å mene at MDG bør jobbe for EU-medlemskap gjennom ny folkeavstemning. Tenker det kan være på sin plass å si noen ord om hvorfor jeg har endret standpunkt.

I 1994 mobiliserte miljøbevegelsen mot EU-medlemskap. Jeg hadde ikke stemmerett den gangen, men ble overbevist av budskapet om at vi kunne ha en mer ambisiøs miljøpolitikk ved å stå utenfor EU, og trodde på dette inntil jeg begynte å engasjere meg i politikk selv i 2007. Jo mer jeg leste meg opp, jo tydeligere ble det for meg at den muligheten ikke hadde vært brukt, snarere tvert i mot. Oljeinteressene står så sterkt her at vi ikke bare hadde latt være å kutte utslipp hjemme, vi presset også på for å selge olje og gass så lenge som mulig til andre land. Flere EU-land var derimot godt i gang med utslippskutt. Miljøargumentene jeg hadde trodd på begynte å slå sprekker.

Så var jeg så heldig å få delta på rådsmøter i det europeiske grønne partiet i årene jeg var talskvinne. Da innså jeg hvor omfattende og nyanserte diskusjonene om europapolitikk var, og ikke minst hvor godt den grønne gruppen i EU-parlamentet jobbet for å få gjennomslag - ikke bare på klima og naturspørsmål, men også for eksempel for borgerrettigheter og demokratiutvikling. Det forenklede svart-hvitt bildet av EU som noe statisk, som jeg hadde fått gjennom den norske debatten, smuldret bort.

Etter noen runder med meg selv (og ikke minst i diskusjon med andre), måtte jeg innrømme at siden jeg mener forpliktende overnasjonalt samarbeid er helt nødvendig for å løse klimakrisen og andre globale kriser, så ga det ikke god mening å være mot det mest forpliktende overnasjonale samarbeidet vi kan delta i. Spesielt ikke når EU var begynt å ta ledertrøya i et grønt skifte.

Jeg begynte også å innse at vi på veldig mange områder allerede er integrert i EU, og den viktigste forskjellen mellom EØS-avtalen og medlemskap er at vi ville sendt politikere dit vedtakene fattes. Vi har et demokratisk underskudd fordi vi ikke er EU-medlem. For å sitere Europautredningen fra 2012 «Gjennom avtalene har Norge overtatt anslagsvis 3/4 av EU-retten, sammenlignet med de EU-statene som er med på alt, og gjennomført dette mer effektivt enn mange. Samtidig er Norge verken medlem av EU eller i nevneverdig grad involvert i beslutningsprosessene.»

Fra å se på EU som et markedsliberalistisk prosjekt, mener jeg nå at EU er nødvendig for å regulere markeder og bringe store multinasjonale selskaper under demokratisk kontroll. For eksempel tror jeg EU har styrken til å regulere hvordan big tech selskapene opererer i Europa, noe jeg ikke tror enkeltland alene klarer effektivt nok.

Jeg er ikke av dem som med stjerner i øynene omtaler EU primært som et fredsprosjekt, men jeg er ikke i tvil om at EU både har vært og er et stabiliserende element i Europa. Og med utviklingen vi har sett i USA de seneste årene (selv om Biden takk og pris vant valget, tror jeg vi ikke skal undervurdere de autoritære strømningene Trump representerer), fremstår EU som det sterkeste forsvaret for liberale demokratier på verdensbasis. Det synes jeg det er verdt å ta del i helhjertet, heller enn som 3/4 integrert EØS-avtale-land. Og derfor ønsker jeg at MDG skal gå inn for norsk EU-medlemskap gjennom ny folkeavstemning.

 

Alla må med.

President Xi Jinping erklærte tirsdag 

at Kina vil slutte å øke sine klimautslipp i

nnen 2030 og bli karbonnøytralt innen 2060.

 

Ralf Timmerman:

 Minska din energianvändning!

Trots åratal av investeringar i förnybar energi ökar fortfarande världens utsläpp från fossila bränslen. Den årliga ökningen av energianvändningen är större än utbyggnaden av förnybar energi. Samtidigt rinner tiden iväg. Vi behöver halvera våra utsläpp inom 10 år. Inte effektivisera med 10-20 % men halvera!

Allt fler börjar inse att vi behöver skära ner på vår konsumtion av varor, tjänster och energi. Drastiskt! Det vi inte köper behöver inte tillverkas, transporteras och hanteras (t.ex. i butik). Minskad konsumtion är ett av de snabbaste sätten att minska koldioxidutsläppen.

Hur gör vi detta då? Det hjälper att tänka i dessa steg:

Köp inte. Tänk efter, behöver du verkligen produkten? Måste du äga den? 

Förvånansvärt ofta är svaret nej.

Använd eller gör om något annat. Kanske du kan återanvända något som du redan har.

Hyr eller låna. Passar utmärkt för varor som du behöver enstaka gånger. Billigare än att köpa.

Köp begagnad. Utsläpp från tillverkning har redan skett, det blir nästan inga nya utsläpp.

Köp nytt av hög kvalitet. Vissa saker behöver man verkligen ha, och kommer att använda många gånger. Satsa då på kvalitet och lång livslängd, så att varan bara behöver tillverkas en gång.

En stor fördel med detta tankesätt är att man sparar pengar, livet blir mycket billigare. Och man slipper en massa onödiga prylar hemma som kräver ytterligare garderober, hyllor eller förråd.

Du kan bidra till en hållbar framtid – när du berättar för andra, när du (inte) köper produkter, när du röstar i allmänna val.

 

Oljefondet har solgt seg ut av 32 selskaper på grunn av miljø og sosiale forhold.

Fra NRK Nyheter:

Blant annet har fondet solgt seg ut av et gruveselskap på grunn av dokumenterte hendelser om skader mot lokalsamfunnet, skriver Oljefondet.

I 2020 solgte Oljefondet seg ut av totalt 32 selskaper 

på grunn av forhold knyttet til miljø, sosiale forhold og selskapsstyring. 

På grunn av forhold knyttet til menneskerettigheter og utnytting av sårbare grupper, har Oljefondet solgt seg ut av et gruveselskap «på grunn av dokumenterte hendelser om at virksomheten i årevis hadde påført lokalsamfunnet og miljøet alvorlige skader», heter det i rapporten.

Sier de anser klimautslipp som risikable

I rapporten skriver Oljefondet at det anser selskaper med særlig store klimautslipp som risikable å ha eierandeler i.

Fondet har solgt seg ned i selskaper med betydelig inntjening fra palmeolje- og gummiproduksjon i områder med tropisk avskogning, og selskaper som tjener penger på kulldrift.

 

Hur blir vi förnöjda och lyckliga ?

Varför ska man gräva

efter guld och sträva

för att finna lyckan

där den ändå aldrig är ?

 

Upprepning i det oändliga.....

100% satsning på småskalig fossilfri självförsörjning - av den energi / ström varje hushåll förbrukar. - Strömmen skapas i bostaden / huset medelst solceller och andra småskaliga metoder.

Detta rimliga krav bör upprepas i det oändliga. Eller tills man uppnått detta.

Alla tak ska ha solceller / solpaneler.

Detta rimliga krav bör införas.

Alla bostäder ska med småskalig förnybar teknik

producera den energi som förbrukas av hushållet.

Energieffektivt byggande och solenergi

ska ersätta de storskaliga energiproducenterna.

När man producerar sin egen energi - ström / hemma i huset sitt 

- kan jag tänka mig att man kan vara oavhängig av de priser 

för att köpa ström från olika elbolag. 

Då är man nog s.k. "Off Grid." 

- Min poäng är att göra varje hushåll oavhängig av köp av energi / ström .

Självbestämmande över sin produktion och konsumtion är väl det bästa ! Priser och avgifter och köldknäppar med mera kan man väl reglera i sin egenägda energivärld.

 

Fortsatt evig vekst ?

 Jan Wesenberg:

Jeg lurer på hvor lenge vi skal fortsette å begrense oss til å slå fast det innlysende, at vekst i produksjon i en biosfære med et endelig volum ikke kan fortsette.

Når skal vi være villig til å ta neste steg: å innse at produksjon ved autonome produsenter for en antatt etterspørsel er fullstendig uunngåelig nødt til å føre til vekst?

 

Internationella Modersmålsdagen 21 ferbuari 2021.

 Svar från mig:

Angående ett påstående att "arabiska kommer att ta över."

Vore bra om fler språk än ensidig engelska användes i fler sammanhang Sverige. - Inget som tyder på det i dagsläget. - Finskan har funnits i landet i mer än 600 år, men har inte slagit igenom mer än som "tilläggs-språk" på produkter i t.ex mataffären. Man har erhållit lagstadgade rättigheter allt eftersom - och i dag finns ett flertal - Finska förvaltningsområden i landet - Samiska har funnits i landet före svenska talades i vårt land, men detta / dessa språk har undertryckts medvetet från statsmakterna. Tyska har varit ett språk som använts i delar av Sverige både som första huvudspråk vid studier i främmande språk ( fram till slutet av 1940-talet ) - samt flitigt använt i Stockholmstrakten för ett antal sekler sedan, då många tyska köpmän fanns i huvudstaden. Meänkieli har talats i norr under lång tid, på båda sidor av det som senare blev gränser mellan nationer. - Jiddish och Romani ( Finns flera varianter av Romani f.ö. ) - är också minoritetsspråk , tillsammans med de uppräknade, som har fått lagstadgade rättigheter i Sverige. ( faktiskt FÖRE svenskan fick det ! ) Dock ser vi icke att andra språk än just engelska dominerar och tar över och ersätter svenska i Sverige, idag. - Kurdiska, farsi, arabiska, serbiska, kroatiska, grekiska, polska, littauska, lettiska, tigrina, somaliska, spanska danska, norska, med flera - ....lyser med sin frånvaro i det offentliga rummet.

• 
  

 

Du ska ha ledningen och makten.

Magnus Ahlin: 

Ja helt klart kommer framtiden vara mycket mer decentraliserad. Konceptet Vehicle-to-grid(v2g) och passiv laddning kommer lösa mycket. Själv driver jag mitt hus och min Tesla i princip endast med el från mina egna solpaneler. Sjukt härlig känsla

Mika:

100% satsning på småskalig fossilfri självförsörjning - av den energi / ström varje hushåll förbrukar. - Strömmen skapas i bostaden / huset medelst solceller och andra småskaliga metoder.

Jag tycker att vi ska satsa på att alla hushåll blir självförsörjda med småskaligt egenproducerad energi i / på och vid den egna bostaden.

Det är bra att makten över energiproduktionen flyttas ut till miljoner människor istället för att skötas av några få stora jättebolag som plockar ut stora vinster. - och debiterar oss konsumenter för sina investeringar / vinstintressen.

 

Grön våg. Grønn bølge. Ruonát Bárru.

 PARIS. Klimatvalet 2020:

Gröna politiker, eller politiker som lierat sig med gröna kollegor, tar nu makten i stadshusen i så gott som alla franska storstäder, som Lyon, Strasbourg, Marseille – och Paris. Den sittande borgmästaren i huvudstaden, socialisten Anne Hidalgo, är tätt lierad med de gröna och har själv profilerat sig på just miljö- och klimatpolitik. Hon får nu ytterligare sex år på sig att, bland annat, ta bort 70 000 parkeringsplatser i innerstan.

 

– Noreg er ikkje klimameistrar. Dei er klimahyklarar, skriv CNN på kommentarplass.

F4B har satt sammen en indeks som ser på tiltak som påvirker klimaet både positivt og negativt.

Danmark kommer klart best ut av alle landene. De har nesten ikke brukt penger på tiltak som fører til større utslipp.

Norge havner helt ned på 25. plass av totalt 30 land. Bare tradisjonelle «klimaverstinger» som Russland, Tyrkia og Saudi-Arabia gjør det verre enn Norge.

EU som helhet gjør det godt på indeksen. Noe overraskende kommer en stor olje- og gassprodusent som Canada høyt oppe på statistikken.

Av de nordiske landene er Sverige nummer sju og Finland nummer åtte.

EU har øremerket 37 prosent av krisepengene til grønne formål. For Tyskland er tallet 33 prosent og for Frankrike 30 prosent.

 

Karin Johansson, från Fäjsbok-gruppen: Aktivhus:

Cykelhusvagn

Design av Louise Tellmo och Mario F Andrade,

byggd av återbruk: bokhyllor, bord, rör och cykelhjul.

Väger 60 kilo så den skjuter på bra i utförsbackarna.

I den guidade turen ingår demonstration av belysning:

en batteri-ledljusslinga i en glasburk blev en finfin taklampa.

 

Ge oss självbestämmande och trygghet.

Jag jobbar inte med vindkraft eller kärnkraft. Har heller ingen släkting som gör det. Känner heller ingen som gör det. Har inga aktier eller andra vinstintressen i dessa industriverksamheter. - Ser ingen anledning att stödja utbyggnad av storskalig industri-produktion i Sveriges land. - Har full förståelse för att de som jobbar med detta, har släkt och vänner i dessa industri-branscher och har investerat i detta vill ha en kraftig utbyggnad, - det är inte konstigt. Det är inte förbjudet att vilja tjäna pengar på detta vis i vårt land. - Vad jag önskar - och jag önskar också att det fanns ett politiskt parti som önskade detta; är att vi tillsammans såg till att säkerställa så att ALLA hushåll i landet blev självförsörjda med den energi de förbrukar. - Detta genom en storsatsning på energieffektivt byggande och renoverande av våra hus och bostäder, samt genom en långsiktigt hållbar investering i alla hushåll, med hjälp av subventioner och bidrag från staten - så att alla hushåll själva, - nu och framöver i tid.....producerar den energi hushållet förbrukar med hjälp av småskaliga fossilfria energilösningar som berg och jordvärme, solceller och andra smarta effektiva metoder som kan appliceras i / på och vid huset / bostaden. - Varför inte helt enkel börja i rätt ända ? ! - så får vi där efter se och räkna på vad för typ av energiproduktion olika typer av verksamheter och arbetsplatser - har behov av.

 

"Nok til så og så mange husstander"...

"Ett av de små kraftverkene skal kunne produsere nok strøm til 55.000 boliger."

Hva med å slutte å bruke antall boliger som målestokk for hvor mye små kjernekraftverk - i dette fall - eller vindkraftverk-anlegg produserer. - Våre boliger har jo strøm allerde. Den nye strømmen man så gjerne vil produsere er således ikke for å tilgodese folks behov av strøm.

To bedrifter og en teknisk høyskole i Sverige søker om statsstøtte til å utvikle små kjernekraftverk. Et slikt minikraftverk skal kunne forsyne en middels stor by med elektrisk kraft.

 

Bygg ett växthus över ditt hus.

Genom att bygga in huset i ett växthus får du ett uterum året runt, 

där du kan odla och vistas från tidig vår till sen höst.

Ett växthus utanpå huset gör att värmekostnaderna krymper markant.

Fastlags-söndagen 2021.

 

 

kulturnorge MOT vindkraft.

Vi ser med stadig større bekymring at vindkraft-aktører ødelegger natur, 

ikoniske landskap og historiske steder her i landet. 

Mye av vår naturarv og kulturarv er allerede tapt, og mange steder står i fare»

Vi som støtter dette oppropet, representerer ulike felt innenfor kultur og kunst. 

Vi oppfordrer alle politiske parti til å ta de skadene vindkraftindustri gjør 

på natur, samfunn og miljø på største alvor».

 

Bli med.

 

Ende måten å stoppe de multinasjonale kapitalinteressenes våte drømmer 

om evig vekst og stadig mer kapital i "lomma sin" 

- er FOLKELIG MOTSTAND ! 

- Og vi trenger mange for å klare dette.

 

MDG lanserer utkast til nytt partiprogram.

 - Da MDG kom inn i norsk rikspolitikk i 2013 

flyttet vi klimadebatten fra å handle om månedrømmer 

til å handle om at norsk olje koker kloden, 

og at vi må planlegge å leve av noe bedre, 

sier komitémedlem Rasmus Hansson. 

- Nå skal vi gjøre det samme med naturpolitikk: 

Vi skal få en slutt på synen 

at natur er en forbruksvare,  sier Hansson.

 

Barnehagemåltidet. Fra Utdanningsnytt.no

Barnehagen er den største offentlige matarena for norske barn, for over 95 prosent av alle barn mellom ett og fem år går i barnehage. Barn spiser oftest tre måltider hver dag i barnehagen, og i en barnehagekarrière kan det utgjøre hele 3000 måltider. Det betyr at inntil 40 til 60 prosent av barns totale matinntak kommer fra barnehagen, som dermed har meget stor innflytelse på barnas kosthold og matvaner. 

 

Menneskeskapt ubalanse.

 "Ut av denne innsikten økte også kunnskapen om hvordan vi mennesker skaper ubalanse i naturen. Da oteren forsvant i farvann utenfor det nordøstlige Amerika, forløste det en kraftig oppblomstring av kråkeboller. Ettersom disse er plantespisere, var effekten at et yrende liv på kort tid ble omdannet til en ørken under havoverflaten. Hva forårsaket så oterens forsvinning? Svaret var at de ble tatt av spekkhoggere, en effekt av at menneskelig påvirkning hadde tvunget spekkhoggerne til å endre sine matvaner. Dette viser hvordan industriell fangst av utvalgte arter kan skape ubalanser som sprer seg gjennom store økosystemer. Den langsiktige effekten her var at menneskelig aktivitet medførte forvitring av et naturmangfold som var helt avgjørende for havets produksjon av liv."

https://www.nytid.no/naturens-selvregulerende-mekanismer/?fbclid=IwAR3XS2-FN9AI4pjMA6LOLWdyRKgkyqN8OAMGO9LBMrHPx23S-AWZvyKUCOg 

 

Ulvedebatt.

 Georg Hansen:

Jeg hørte nettopp diskusjonen mellom vår ungdomsrepresentant fra Rogaland og lederen fo senterungdommen som foreslår å utrydde ulven i Norge. Selv om jeg deler indignasjonen på vår side over et slikt forslag, så synes jeg ikke det er nok. Og det finnes jo -etter min oppfatning - gode argumenter som hadde brakt Sp i en skikkelig skvis. Han argumenterte nemlig hele tiden med at folk"føler seg utrygge". Skal det være grunnlag for å utrydde en art??? Da skulle man spørre ham: "Vil du da også utrydde isbjørnen på Svalbard? Den har drept en del mennesker der de siste 30 år. Den er til bry og pga den må folk gå rundt med rifle hele tiden." Hva ville folk som han svare da? For isbjørn finnes jo også i russisk, kanadisk arktis og på Grønland. Eller man kunne spørre ham: "Vil du da - for rettferdighetens skyld - også støtte at afrikanske og andre land i sør utrydder elefanter, løver, tigere, flodhester, giftslanger, varaner og mange flere arter som har drept hundre ganger flere mennesker enn ulv har gjort her til lands i flere hundre år til sammen? Jeg er spent på hva han og andr SPere hadde svart da. Og sist men ikke minst kunne man spørre disse folk: "Skal vi ikke utrydde elgen da også? Den har jo langt flere menneskeliv på samvittigheten enn ulven...

 

Une Bastholm:

Det vi trenger nå er partier som tør å være ærlige og ta ledelse i en helt nødvendig, grønn omstilling.

Organisk form.

 Ullptur av MIKA.

Märta Stenevi:

 

Skydda dubbelt så mycket skog

Ge Sveaskog i uppdrag att gå före mot ett hyggesfritt skogsbruk

Inrätta fler nationalparker i Sverige

Det ska aldrig vara en klassfråga om man har tillgång till natur eller inte.

Det ska inte vara någon diskussion om att arter som bor och lever här

– som vi är beroende av – ska skyddas.

Nu tar vi fajten för skogen !

Så HÄR lycklig blir man när man redan sin första vecka som språkrör

för vårt finaste parti, får presentera politik för att skydda mer skog och natur!

 

Slik vil vi ta vare på den samiske befolkningens rettigheter, kultur og historie:

 Miljøpartiet De Grønne, MDG:

Rettigheter og selvbestemmelse er grunnlaget for en levende samisk kultur.

Vi vil:

• Støtte og videreutvikle Sametinget som det viktigste verktøyet for selvbestemmelse for det samiske folket
• Opprette en sannhet- og forsoningskommisjon for å granske konsekvensene av fornorskningspolitikken overfor samene og nasjonale minoriteter
• Arbeide for at samiske språk styrkes, blant annet ved etablering av flere språksentre, og økt støtte til oversettelse av litteratur og film, særlig for barn.
• Styrke opplæringen om samisk kultur og historie for alle elever i grunnskolen
• Styrke forskning og formidling av samisk historie, språk og kultur i universiteter, museer og kulturinstitusjoner vesentlig
• Innføre prosedyrer for å gi forutsigbarhet i økonomiske spørsmål for Sametinget og andre samiske budsjettområder
• Sette i gang igjen prosessen etter Samerettsutvalget II, som handler om retten til land og vann i tradisjonelle samiske områder fra og med Troms fylke og sørover
• Revidere reindriftsloven ved å innføre en unntaksregel som verner de små aktørene, og evaluere den gjennomførte reintallsreduksjonen

  Samisk kultur og historie er en del av vår samtid.Staten Norge er tuftet på områdene til to folk, det norske og det samiske. Samisk kultur har derfor en viktig plass både i norsk kulturarv og i vår egen samtid. Historisk har den samiske befolkningen og minoritetsgrupper i Norge lidd betydelig urett, ikke minst gjennom en fornorskningspolitikk som blant annet har gått utover språkene som kulturbærere. Også i dag er kunnskapen om samisk historie, språk og kultur begrenset i store deler av den norske befolkningen, og samer opplever fremdeles diskriminering. Vi vil arbeide for styrket kjennskap til urfolks og minoriteters vilkår, både hos myndighetene og i befolkningen. Norge har klare forpliktelser til å ivareta den samiske befolkningens rettigheter, inkludert retten til selvbestemmelse. Derfor ønsker Miljøpartiet de Grønne å styrke Sametingets rolle. Vi vil jobbe for å få vedtatt Nordisk samekonvensjon slik at selvbestemmelse og samisk kultur kan lettere praktiseres på tvers av landegrenser. De Grønne anerkjenner også at samefolkets kultur og bruk av naturressurser henger tett sammen. Vi vil å imøtekomme disse behovene, blant annet gjennom å revidere reindriftsloven og verne de små aktørene i reindriftsnæringa. Vi ønsker også å følge opp forslagene fra kystfiskeutvalget i 2008 om egen lov og forvaltning for kystfisket i Finnmark i tråd med sametingets ønsker, samt føre en restriktiv politikk for utbygging av vindkraft på land områder som har betydning for samefolket og reinnæringa.

• 
  

Lihkku beivviin. Læhkoeh biejjine. Vuorbbe biejvijn.

Lihkku beivviin 6 februar 2021.

Märta Stenevi.

 

• Miljöpartiets nya språkrör Märta Stenevi (MP) blir jämställdhets- och bostadsminister.

- Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men vi har mycket kvar att göra. Kvinnors livsinkomster är i genomsnitt flera miljoner lägre än mäns, säger hon.

Siste nytt 5 februari 2021: Statsminister Stefan Löfven har presenterat nya ministrar.

 Statsminister Stefan Löfven har presenterat nya ministrar.

• Per Bolund (MP) blir vice statsminister och klimat- och miljöminister. Han lämnar därmed posten som finansmarknads- och bostads­minister och biträdande finans­minister.

- Jag har blivit känd som biologen på finansdepartementet. Därför känns det som ett naturligt steg att bli biologen på miljödepartementet, säger Bolund vid pressträffen.

• Miljöpartiets nya språkrör Märta Stenevi (MP) blir jämställdhets- och bostadsminister.

- Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men vi har mycket kvar att göra. Kvinnors livsinkomster är i genomsnitt flera miljoner lägre än mäns, säger hon.

• Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) lämnar därmed sin post och blir finansmarknadsminister och biträdande finansminister.

- Finansmarknaden har en viktig roll att spela när det gäller utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Och det arbetet vill jag fortsätta driva framåt, säger hon.

• Minister för internationellt utvecklingsarbete blir Per Olsson Fridh (MP). Han tar därmed över efter Peter Eriksson (MP).

- Klimatkrisen drabbar de allra fattigaste hårdast. Världen måste klara klimatomställningen, och för det behöver vi mer globalt samarbete - inte mindre, säger han.

 

Samiska språk.

Det fantes en gang i tida elleve ulike samiske språk – sørsamisk, umesamisk, pitesamisk, lulesamisk, nordsamisk, enaresamisk, skoltesamisk, kemisamisk, akkalasamisk, kildinsamisk og tersamisk. Mange av disse språkene var ikke gjensidig forståelige selv om de er åpenbart beslekta – kanskje litt som norsk og islandsk.

På grunn av den antisamiske politikken som ulike stater førte før i tida, så er mange av de samiske språkene utdødd eller døende i dag. Innafor Norges grenser har det blitt snakka sørsamisk, pitesamisk, lulesamisk, nordsamisk og skoltesamisk. I dag gjenstår sørsamisk, lulesamisk og nordsamisk. Pitesamene og skoltesamene finnes fortsatt på norsk side, men nesten ingen av dem kan sine egne språk lenger. I likhet med så mange andre samer.

Nordsamisk, som snakkes fra Narvik og nordover i Norge, er det største samiske språket, og har mange dialekter. Den sjøsamiske dialekten på kysten av Finnmark og Troms stod lagelig til for hogg under fornorskninga, så det er ikke mange som snakker den lenger – men på kysten prøver flere å lære seg samisk i dag. Ellers er det ulike dialekter øst og vest i Finnmark, og de sørlige delene av Troms har også sin egen dialekt.

•