Den här krisen med coronaviruset kan trigga ett ökat intresse för medmänsklighet, medlidande, medkänsla, empati, solidaritet och en strävan i en förståelse hur mycket vi behöver av hela samhället. Plötsligt förstår vi att vården gör stora insatser för oss trots att de borde ha högre lön för sina insatser.
Kan krisen förena oss som människor, motverka den politiska polariseringen? Jag hoppas det, kanske kan vi se att det här är en större möjlighet att skapa en större meningsfullhet utan att vara fångad i ett ekorrehjul där vi jobbar för pengar för materiell obetydlighet.
Det är en möjlighet till en andlig befrielse, jag är ateist men ändå så ser jag ett stort behov av andlighet som en källa till ett lugn. För mig ger naturen denna närhet, skogen och havet fångar min harmoni. Det är en källa för meditation och mindfulness.
Kanske får den här krisen oss att bli mindre tidsstressade som kan leda till att vi kanske inte behöver rädda flyget utan kanske kan vi hitta andra sätt att resa där resan blir en del av äventyret vi kallar semestern. Det här kan kanske lägga grunden för ett nytt sätt att se arbetstid där vi unnar oss mer avslappnat liv.
Det är en tid för vishet för att reflektera över hur vi får mat och vad som ger oss riktig glädje. Denna kris kan ge en ny fart åt en allmän omställningsrörelse där varje villaområde, radhusområde bör odla på sina gräsmattor. Så istället för att ge resurser till existerande rörelser så är det bättre enligt mig att inspirera andra att ta det steget.
Jag tror att bara det finns inspiratörer så kan kriser forma lokala omställningar där man lever av jorden och naturen. Det kan få oss att reflektera över vad pengar egentligen är, det är inte vad vi tror att det är. De riktiga pengarna är egentligen tiden, inte som en valuta utan det är egentligen är ett sätt att värdera tiden och skulder är ett sätt att värdera framtiden.
Tidigare har vi värderat framtiden till mer än vad som är möjligt, vad coronaviruset visar är att vi behöver omvärdera och nervärdera vad som är möjligt att framtiden kan ge. Det innebär att coronaviruset, peak oil, klimatförändringarna och decimeringen av biologisk mångfald visar att alla dessa skulder kan inte betalas.
Det i sig kommer oundvikligen tvinga fram omvärderande av tiden. Men inte bara det utan när vi nu stannar upp så minskar utsläpp. I Peking kan folk för första gången se stjärnhimlen på nätterna. I Venedig så är vattnet klart och man kan se delfiner simma. Det visar och ger en tankeställare över hur illa vi har tillåtit det gå.
Vågar vi ta steget att låta det gamla ohållbara gå under eller kommer vi gå tillbaka till att förorena naturen igen, kommer vi gå tillbaks till en stressad tillvaro, kommer vi gå tillbaka till en egocentrisk syn på samhället eller kommer vi öppna armarna för varandra, att det ska öppna för att se på naturen som en källa till andlighet.
