onsdag 30 november 2016
tisdag 29 november 2016
Lihkku beivvin Elsa !
I dag är det Elsa Laula Renbergs födelsedag.
Nästa år, 2017 , den 6 februari , är det 100 år sedan Elsa Laula Renberg tillsammans med andra samer samlades i Trondheim för att organisera samerna och ta upp kampen för deras rättighter.
Elsa Laula Renberg regnes som samefolkets fremste forkjemper gjennom tidene.
Hun var en samisk aktivist og politiker.
I 1904 ga hun ut kampskriftet «Inför lif eller död: Sanningsord i de lapska förhållandena». I skriftet tok hun opp viktige samiske spørsmål. Hun pekte blant annet på at samene burde ha eiendomsrett til sine skatteland og også ha rett til fast jordbruk. Innenfor skolegang påpekte hun at skolegangen var kort og mangelfull. Hun var aktiv i svensk samebevegelse fram til 1907 og var med på å stifte den første samiske riksorganisasjonen «Lapparnas Centralförbund». Denne ble stiftet samtidig som «Inför lif eller död» ble utgitt. Panfletten ble forøvrig trykket i hele 6000 eksemplarer. Ingen samisk forfatter har noen sinne blitt trykket i et så stort førsteopplag.
I 1910 tok hun initiativet til dannelsen av «Brurskanken Samiske Kvindeförening». Hun møtte mye motstand i sitt politiske arbeid: For det første var hun same, og dernest kvinne. Det var ikke lett å vinne forståelse for det hun kjemper for - samenes forhold hadde knapt vært tema i den norske samfunnsdebatten. Men hun klarte å samle representanter fra norske myndigheter og samer fra både svensk og norsk side til et møte i Trondheim der samenes rettigheter var tema. Sammen med styret i Brurskanken samiske kvinneforening og medhjelperne Ellen Lie og Anna Löfwander-Järwson arrangerte Renberg Samemøtet i 1917, det første samiske landsmøtet, som ble holdt fra 6. til 9. februar 1917 i Trondheim. Møtet samlet over 100 deltakere, og hun holdt selv åpningstalen. Dette møtet er det som danner grunnlaget for feiringen av Samefolkets Dag hvert år den 6. februar. Dagen feires både i Norge, Sverige, Finland og Russland. I 2017 vil 100-årsminnet for dette møtet feires, spesielt i Trondheim fra 5.-12-februar, men også i resten av Sápmi gjennom utallige arrangementer gjennom hele året.
Elsa Laula har vært en viktig inspirator for nåtidens samepolitikere, og er blant annet nevnt som forbilde av Aili Keskitalo.
Nästa år, 2017 , den 6 februari , är det 100 år sedan Elsa Laula Renberg tillsammans med andra samer samlades i Trondheim för att organisera samerna och ta upp kampen för deras rättighter.
Elsa Laula Renberg regnes som samefolkets fremste forkjemper gjennom tidene.
Hun var en samisk aktivist og politiker.
I 1904 ga hun ut kampskriftet «Inför lif eller död: Sanningsord i de lapska förhållandena». I skriftet tok hun opp viktige samiske spørsmål. Hun pekte blant annet på at samene burde ha eiendomsrett til sine skatteland og også ha rett til fast jordbruk. Innenfor skolegang påpekte hun at skolegangen var kort og mangelfull. Hun var aktiv i svensk samebevegelse fram til 1907 og var med på å stifte den første samiske riksorganisasjonen «Lapparnas Centralförbund». Denne ble stiftet samtidig som «Inför lif eller död» ble utgitt. Panfletten ble forøvrig trykket i hele 6000 eksemplarer. Ingen samisk forfatter har noen sinne blitt trykket i et så stort førsteopplag.
I 1910 tok hun initiativet til dannelsen av «Brurskanken Samiske Kvindeförening». Hun møtte mye motstand i sitt politiske arbeid: For det første var hun same, og dernest kvinne. Det var ikke lett å vinne forståelse for det hun kjemper for - samenes forhold hadde knapt vært tema i den norske samfunnsdebatten. Men hun klarte å samle representanter fra norske myndigheter og samer fra både svensk og norsk side til et møte i Trondheim der samenes rettigheter var tema. Sammen med styret i Brurskanken samiske kvinneforening og medhjelperne Ellen Lie og Anna Löfwander-Järwson arrangerte Renberg Samemøtet i 1917, det første samiske landsmøtet, som ble holdt fra 6. til 9. februar 1917 i Trondheim. Møtet samlet over 100 deltakere, og hun holdt selv åpningstalen. Dette møtet er det som danner grunnlaget for feiringen av Samefolkets Dag hvert år den 6. februar. Dagen feires både i Norge, Sverige, Finland og Russland. I 2017 vil 100-årsminnet for dette møtet feires, spesielt i Trondheim fra 5.-12-februar, men også i resten av Sápmi gjennom utallige arrangementer gjennom hele året.
Elsa Laula har vært en viktig inspirator for nåtidens samepolitikere, og er blant annet nevnt som forbilde av Aili Keskitalo.
måndag 28 november 2016
I juni kom S, M, MP, C och KD överens om flera delar i den långsiktiga energipolitiken. Nu har partierna enats om ytterligare en viktig del.
År 2030 ska Sverige ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005, mätt i tillförd energi i relation till BNP. Enligt regeringen är sättet att beräkna målet i linje med EU:s ambition om 30 procent minskad absolut energianvändning till 2030.
– Det är viktigt av flera skäl. För det första av konkurrensskäl, en effektiv användning av energi bidrar till att öka vår konkurrenskraft. Och för det andra av miljöskäl, ju bättre vi använder den energi vi har tillgänglig desto mindre blir påverkan på miljö, natur och klimat.
– Det är viktigt av flera skäl. För det första av konkurrensskäl, en effektiv användning av energi bidrar till att öka vår konkurrenskraft. Och för det andra av miljöskäl, ju bättre vi använder den energi vi har tillgänglig desto mindre blir påverkan på miljö, natur och klimat.
söndag 27 november 2016
Sven Henrikssen:
60 000 flyktninger sitter "fanget" i Hellas, de kommer verken hit eller dit, mange av dem ønsker seg tilbake til Syria for å dø, de makter ikke mer. Dette er ikke en status fra en som ønsker at hele verden skal komme hit til oss. Hele verden vil ikke komme hit til oss, nesten hele verden vet ikke hvor Norge er. Men 60 000 mennesker i en elendig leir, vinteren kommer. Hva gjør vår minister for inkludering og integrering? Jo, hun spaserer gatelangs på Lillestrøm om kvelden sammen med politiet og søker etter ulovlige innvandrere. Leter i bilvaskerier og sushibarer, men finner bare folk med papirene i orden. Hvor dypt skal vi synke her på dette cruiseskipet av et land? Svart hysterisk fredag og julehandel, noen av oss føler oss lurt av en skuespiller til å betale en 100-lapp til NOAS på sviktende grunnlag? Hvorfor er alle mulige fjollete amerikanske jippoer importert hit til landet men ikke Thanksgiving? Har vi glemt å si takk? Hva med en høsttakkefest her vi sitter på soldekket med nok en Thailand-billett under juletreet? Nei, vi kan ikke redde hele verden, ikke du, ikke jeg kan det, men vi kan gjøre små ting, hjelpe i vår lille sirkel, tenke, sende litt penger, se, smile, gjøre godt, og takke. Jeg strekker ut en hånd ofte, gir, hjelper, men jeg snakker ikke så høyt om det, men ja, jeg får ofte spørsmålet: "Men hva faen gjør du selv?" Jeg gjør mye, men jeg skal ikke sole meg i egne handlinger her på SoMe. 60 000 mennesker, slike som du og jeg, tenk på det? Hundrevis av unge mennesker kastes ut av landet nå! 9000 utkastelser er Sylvis mål, og 100 000 følgere på Facebook er oppnådd. Er det ikke vulgært? Og jeg er en i hylekoret som driver en vendetta mot stakkars gravide Sylvi? Nei, jeg ber bare om litt medmenneskelighet. Og jeg vet at den finnes. Jeg kjenner folk her i den lille byen som gjør godt, små og store ting. Jeg er glad for det. Men igjen, 60 000 mennesker! Og jeg sender en julehilsen til dere av mine "venner" som ikke dro til Hellas i år fordi dere ikke orker å se nød og elendighet i ferien, dere var med på å gjøre det tøffere for det greske folket og de vanskeligstilte de har tatt i mot. Men det ligger i det greske havfolkets ryggrad å hjelpe selv om de har problemer nok selv. God første søndag i advent. Lik og del.
lördag 26 november 2016
Elektrifiering pågår.
Elektriske ferjer i Hordaland vann Zeros pris for årets lokale klimatiltak. Krav om fossilfrie byggjeplassar gav sølv til Oslo.
Hordaland fylkeskommune har sett krav om utsleppskutt på minst 55 prosent i ferjeanboda sine. Sju tilbod er delte ut, og på dei aktuelle strekningane sørgjer elektrisk drift for kutt på 87 prosent, skriv Zero i ei pressemelding.
– Dette er eit svært viktig føregangsprosjekt som viser krafta i å stille sterke miljøkrav i offentlege innkjøp. Tiltaket vil ha store ringverknader til andre fylkeskommunar og bidrar til ei grønare skipsnæring, fastslår juryen.
I hovudstaden er det miljøkrav til anleggsmaskiner som blir premiert. For første gong i Noreg er det blitt kravd at alle anleggsmaskiner på ein byggjeplass skal vere elektriske eller gå på biodiesel, skriv Dagsavisen.
– Det har stor betydning at Oslo viser veg ved å stille krav om fossilfrie byggjeplassar. Tiltaket kuttar store utslepp og bidreg til å byggje opp ein marknad for klimavennlege anleggsmaskiner, heiter det i grunngjevinga.
Tredjeplassen gjekk til Tønsberg for biogassanlegget Den magiske fabrikken.
fredag 25 november 2016
"Effektivitet"
Mika Gaunitz Renard Det går att se detta spörsmål utanom svart eller vitt. Till exempel är det bättre att placera ett vindkraftverk ute i ett hav än på sergelstorg.
Mika Gaunitz Renard Effektivt för stora bolag som har möjlighet att få fram pengar att finansiera ( med lån och bidrag och andra trix ) storskaliga industrianläggningar i bevarandevärd natur.
Effektivt sätt att förstöra natur för vanliga människor som värdesätter möjligheten att ha tillgång till orörd natur.
Effektivt sätt att förhindra och försena installation av småskalig energiproduktion i mindre enheter. Som tex bostadsområden, egna villor, vilka med egenproducerad energi / el kan agera oberoende av storbolags vinstinressen och prissättning på el.
Mika Gaunitz Renard Kommentarer från fäjsbok-gruppen: Klimatnyheter : Anders S Lindbäck: Man kan se det från ett annat håll. Skall en kommun få ensamrätt att bestämma vem som får starta företag inom kommunen ? Borde inte det vara markägarna som får rätt att bestämma om de vill ha vindkraftverk på sin ägor eller ej ?
Mika Gaunitz Renard: Man kan väl inte mena att det är mer demokratiskt att en markägare har beslutsrätt över en kommunbefolkning på 50.000 personer ? - Eller ?
Anders S Lindbäck: Varför skall inte en markägare få bestämma vad som görs på sin egen mark ? Varför skall andra ha rätt att bestämma det ?
Johan Gran: Därför att det påverkar de som bor runt omkring.
Mika Gaunitz Renard: Pling ! Där satt den.
Anders S Lindbäck: På vilket sätt påverkar det de som bor omkring menar du som gör det nödvändigt att kommunen bestämmer ?
Johan Gran: Buller, landskapspåverkan, skuggbildning. Kommunen har tillsynsansvar både enligt miljöbalken och plan- och bygglagen.
Anders S Lindbäck: Så egentligen borde då det inte finnas veto mot vindkraften utan mot buller, skuggor och landskapspåverkan ?
Johan Gran: Till stora delar är det just så som lagstiftningen är uppbyggd, även om det dessutom kan stå i kommunala översiktsplaner om vindkraft.
Lars Gerre: Till det kan läggas påverkan på naturmiljön. Det finns definitivt områden som är lämpliga och mindre lämpliga för vindkraft.
Lars Gerre: Anders S Lindbäck har du någonsin varit i närheten av ett modernt större vindkraftverk?
Mika Gaunitz Renard: Man kan väl inte mena att det är mer demokratiskt att en markägare har beslutsrätt över en kommunbefolkning på 50.000 personer ? - Eller ?
Anders S Lindbäck: Varför skall inte en markägare få bestämma vad som görs på sin egen mark ? Varför skall andra ha rätt att bestämma det ?
Johan Gran: Därför att det påverkar de som bor runt omkring.
Mika Gaunitz Renard: Pling ! Där satt den.
Anders S Lindbäck: På vilket sätt påverkar det de som bor omkring menar du som gör det nödvändigt att kommunen bestämmer ?
Johan Gran: Buller, landskapspåverkan, skuggbildning. Kommunen har tillsynsansvar både enligt miljöbalken och plan- och bygglagen.
Anders S Lindbäck: Så egentligen borde då det inte finnas veto mot vindkraften utan mot buller, skuggor och landskapspåverkan ?
Johan Gran: Till stora delar är det just så som lagstiftningen är uppbyggd, även om det dessutom kan stå i kommunala översiktsplaner om vindkraft.
Lars Gerre: Till det kan läggas påverkan på naturmiljön. Det finns definitivt områden som är lämpliga och mindre lämpliga för vindkraft.
Lars Gerre: Anders S Lindbäck har du någonsin varit i närheten av ett modernt större vindkraftverk?
EN SVART DAG.
Reidar Stenmark: "- Black friday - kyss meg i ræva. I dag forbeholder jeg meg retten til ikke å bruke et rødt øre. Om du kjøper en ting du ikke har bruk for med 50 % rabatt sparer du 100 % med å la være. Kyss kjærringa i stedet, eller nabokjærringa i det minste. Ha en god dag."
Turid Solberg: "For to uker siden vedtok Europakommisjonen å redusere utslippene fra shippingsektoren. En sped begynnelse i så måte er rapportering, av Co2 utslipp ved alle EU-havner. Men dette vil ta tid.
Mesteparten av det vi kjøper kommer til oss med store containerskip over havet. Dette kan ikke fortsette.
Her i huset skal vi sette av noen timer til å stoppe sokker og reparere hull i barnebukser. Jeans var ment å skulle vare i årevis, men når de i dag er stone washed blir de ikke engang vokst fra.
Eller hva med en tur, med eller uten hodelykt? Skog, mark, fjell, fjord, sjø."
Turid Solberg: "For to uker siden vedtok Europakommisjonen å redusere utslippene fra shippingsektoren. En sped begynnelse i så måte er rapportering, av Co2 utslipp ved alle EU-havner. Men dette vil ta tid.
Mesteparten av det vi kjøper kommer til oss med store containerskip over havet. Dette kan ikke fortsette.
Her i huset skal vi sette av noen timer til å stoppe sokker og reparere hull i barnebukser. Jeans var ment å skulle vare i årevis, men når de i dag er stone washed blir de ikke engang vokst fra.
Eller hva med en tur, med eller uten hodelykt? Skog, mark, fjell, fjord, sjø."
torsdag 24 november 2016
Satsa på solen och självförsörjda familjer, hus och bostadsområden.
Calgary i Kanada har -33 °C på vintern.
Ändå värms bostadsområdet Drake Landing till 96% upp med solvärme
och har så gjorts de senaste 5 åren.
- Säsongslagrad.
Ändå värms bostadsområdet Drake Landing till 96% upp med solvärme
och har så gjorts de senaste 5 åren.
- Säsongslagrad.
onsdag 23 november 2016
Man skiter inte i eget bo.
Min hyresväd stod och eldade sopor i ett ett hörn av trädgården.
Jag sa: - Det kommer giftig rök som vi andas in och så faller flagor av giftiga ämnen ned på marken där jag odlar grönsaker som jag ska äta. Det är dumt att elda sopor här.
Min hyresvärd svarade: - Du ska veta vad för skit folk eldar. Detta är ingenting mot det.
Min reflektion:
Jo det kan vara så att folk eldar mycket farligt avfall istället för att lämna det till sopstationen
men det betyder ju inte att det är smart, vettigt eller riktigt att jag / vi gör det i min / vår trädgård.
Jag sa: - Det kommer giftig rök som vi andas in och så faller flagor av giftiga ämnen ned på marken där jag odlar grönsaker som jag ska äta. Det är dumt att elda sopor här.
Min hyresvärd svarade: - Du ska veta vad för skit folk eldar. Detta är ingenting mot det.
Min reflektion:
Jo det kan vara så att folk eldar mycket farligt avfall istället för att lämna det till sopstationen
men det betyder ju inte att det är smart, vettigt eller riktigt att jag / vi gör det i min / vår trädgård.
tisdag 22 november 2016
Lycka till med turismen i framtiden ! :(
Jag kommer från vindkraftregionen Halland där man satte upp den första vindkraftparken i Sverige en gång i tiden. - Dessa vindturbiner framstår idag som tändsticksaskar i jämförelse med de senaste uppsatta vindturbinerna, vilka kan liknas vid skyskrapor. I Varbergs kommun är det numera vindkrafttorn utspritt över stora områden. Även i grannkommunen Falkenberg finns det många vindkrafverk och vindkraftindustriparker. Då det Halländska landskapet saknar höga fjäll och då det längst med kusten är mycket flackt och platt syns vindkraftindustriparkerna långväga. Också grannkommunens vindkraftindustri kan ses tydligt. - Folk i Sortland och Vesterålen inser inte hur väl dessa vindkraftorn syns i landskapet. I Halland står de kustnära vindtornen näst intill på havnivå ska tilläggas. När man placerar dem två eller trehundra meter ÖVER havnivå ökar givetvis natur och miljöingreppet enormt ! - Med ett 100 meter högt torn på 300 meters höjd kommer det att vara OMÖJLIGT att undgå påverka det fantastiska landskapet och naturen i Vesterålen. Nu är det också så att själva rotorbladen, som ska snurra på 300 till 400 meters höjd är 130 meter i diameter. - Etthundra trettio meter. ! Sist men inte minst måste det vara lampor högst upp på vindkrafttornen som en varningssignal för flygtrafik. Dessa lampor lyser med sitt röda sken hela mörkertiden och varje mörk natt. När rotorbladen snurrar uppstår också en effekt som gör att det ser ut som om lamporna i höjden blinkar ! - Välj vindkraftindustri i Vackra Vesterålen, så får du dessa ingrepp i naturen som varar i generationer framöver. Samtidigt som storbolag får de söta pengarna in på sina privata konton. Alltså: ICKE staten, fylket, kommunen
måndag 21 november 2016
söndag 20 november 2016
Norges folk - kämpa emot utländska intressen som vill profitera på vår natur.
Teknikutveckling rasar fram i en hiskelig fart nu ! - Bland annat finns det många olika effektiva småskaliga sätt att producera hållbar förnybar, fossilfri energi på. Det finns även en mycket stor potensial att energieffektivisera alla verksamheter som använder energi på ström eller andra energikällor. - Att bygga stora Vindkraftindustriparker i Norge finns inte någon anledning att göra då just Norge är det landet i världen som har de BÄSTA förutsättningarna , med utbyggd vattenkraft samt en synnerligen god ekonomi med oljefondens kapital - att klara sin behov med befintlig förnybar energiproduktion samt en kraftig energieffektivisering. Vindkraftsindustriparker ÄR redan gammaldags ! - Men det hindrar inte de som har pengar att investera i detta elände - som kommer att ödelägga vår unika natur för en lååång tid framöver...också för kommande generationer :( - att göra detta för eget egoistist vinstbegär ! och staten som har tecknat avtal genom EØS med EU har i princip sålt ut Norge och dess unika natur !
Anledningen till att multinationella storkoncerner väljer att bygga dessa gammaldags vindkraftindustriparker på våra fjäll är att det finns möjligheter till ekonomiska vinster till koncernen genom subventioner, avskrivningar, försäljning av aktier, vinster genom försäljning av ström, möjligheter att sälja till andra större koncerner och göra stora vinster.
Anledningen till att multinationella storkoncerner väljer att bygga dessa gammaldags vindkraftindustriparker på våra fjäll är att det finns möjligheter till ekonomiska vinster till koncernen genom subventioner, avskrivningar, försäljning av aktier, vinster genom försäljning av ström, möjligheter att sälja till andra större koncerner och göra stora vinster.
Tromsø profilerar sig mot turism. - Satsa på de lokal unika "produkterna" !
Norrsken, Valsafari och samisk kultur.
Det är starka "produkter" man har att erbjuda !
Det står inget om att "vindkraftindustri planeras att på ett vacker sätt pryda vår natur och detta räknar vi med skall locka till sig massvis av turister från hela världen".............
Det är starka "produkter" man har att erbjuda !
Det står inget om att "vindkraftindustri planeras att på ett vacker sätt pryda vår natur och detta räknar vi med skall locka till sig massvis av turister från hela världen".............
Vindkraftindustri på norska fjäll - för vem ?
Thorsten Handler; "Men norskarna själva köper rätt mycket fulel "
Ja på grund av den så kallade "nordiska elmarknaden" där man skickar ström från ett land till ett annat. - Och det är ju bra för marknadskrafterna och storbolagen.
"Utveckling av en mer harmoniserad slutkundsmarknad
Slutkundsmarknadsprojektet har som mål att skapa en effektiv Nordisk slutkundsmarknad där olikheter mellan länderna och eventuella marknadshinder reduceras så att elhandlare lättare skall kunna etablera sin verksamhet i hela Norden, och där elkunderna därmed fritt kan välja elleverantör. "
Man planerar så att vi som konsumenter ska kunna "fritt välja elleverantör" - Har ni hört är man inte snäll och go och tar hand om oss medborgare i Norden på allra bästa sätt ! ( Nej - detta gynnar inte den enskilde konsumenten men multinationella energikoncerner )
lördag 19 november 2016
Våra politiker representerar - VEM ?
Jag har full förståelse för att företag, sällskap, bolag och koncerner vill tjäna pengar.
Jag förstår också att de som har aktier i företag vill uppnå ekonomiska vinster,
det är ju därför de köpt aktier, med förhoppningen om att kunna göra vinster.
Jag kan även förstå den som jobbar inom ett företag,
eller kanske blivt lovad ett jobb är positiva till att få jobb.
Vad jag inte riktig kan förstå är att
de som INTE ingår i någon av de olika intressegrupper jag räknar upp här, företagsägare, aktieägare samt anställda inom företaget,
det vill säga: FOLKVALDA POLITIKER, kan vara positiva och godkänna detta företags egenintresse av att få sitt kapital att växa - trots att det ödelägger vår gemensamma natur.
Ett multinationellt företag vars enda intresse är att öka sitt kapital, det är inte därför politikerna blivit valda - för att tillfredställa detta privata företags privata intressen.
De är valda för att representera och ta tillvara folkets intressen.
De som röstat på politikerna i demokratiska val.
De ska representera : FOLK FLEST, flest folk, allmänheten, innvånarna i kommunen.
Jag förstår också att de som har aktier i företag vill uppnå ekonomiska vinster,
det är ju därför de köpt aktier, med förhoppningen om att kunna göra vinster.
Jag kan även förstå den som jobbar inom ett företag,
eller kanske blivt lovad ett jobb är positiva till att få jobb.
Vad jag inte riktig kan förstå är att
de som INTE ingår i någon av de olika intressegrupper jag räknar upp här, företagsägare, aktieägare samt anställda inom företaget,
det vill säga: FOLKVALDA POLITIKER, kan vara positiva och godkänna detta företags egenintresse av att få sitt kapital att växa - trots att det ödelägger vår gemensamma natur.
Ett multinationellt företag vars enda intresse är att öka sitt kapital, det är inte därför politikerna blivit valda - för att tillfredställa detta privata företags privata intressen.
De är valda för att representera och ta tillvara folkets intressen.
De som röstat på politikerna i demokratiska val.
De ska representera : FOLK FLEST, flest folk, allmänheten, innvånarna i kommunen.
Bevara Ånstadblåheia.
Stora koncerner har alltid möjligheter att investera stora pengabelopp i vad som helst som de räknar med att "Casha in" pengar genom. - Finns egentligen ingen anledning att vi ska ge dessa koncerner möjligheter till kapitalvinster, avskrivningar eller annat. - Till gemene man och kvinna på Sortland och i Vesterålen innebär detta noll ( 0 ) kroner i inkomst.
Från Forums fäjsboksida: "Nå satser vi på vindkraft i Norge - Fortum kjøper tre vindkraftprosjekter i Nordland!
Fremtiden er fornybar "
Och så en översättning till vad de egentligen säger: " Vi ser detta som ett sätt att "förnya vår skattekista i tiden framöver " - vi räknar med stora vinster genom att göra dig beroende av oss och vår storskaligt producerade energi. Då vi har dig fast som kund i många år kan vi också debitera dig för denna energiproduktion, genom att sända ut räkningar till dig var eller varannan månad i framtiden. Vi tar oss rätten att krydda och salta dessa dina kostnader. :) Hurra för att ni stackare ger oss denna möjlighet genom att låta oss ödelägga er natur i Vesterålen..Hipp Hipp Hurra för er. "Framtiden för vårt energi-selskap förnyar och får vårt privata kapital att växa."
Från Forums fäjsboksida: "Nå satser vi på vindkraft i Norge - Fortum kjøper tre vindkraftprosjekter i Nordland!
Fremtiden er fornybar "
Och så en översättning till vad de egentligen säger: " Vi ser detta som ett sätt att "förnya vår skattekista i tiden framöver " - vi räknar med stora vinster genom att göra dig beroende av oss och vår storskaligt producerade energi. Då vi har dig fast som kund i många år kan vi också debitera dig för denna energiproduktion, genom att sända ut räkningar till dig var eller varannan månad i framtiden. Vi tar oss rätten att krydda och salta dessa dina kostnader. :) Hurra för att ni stackare ger oss denna möjlighet genom att låta oss ödelägga er natur i Vesterålen..Hipp Hipp Hurra för er. "Framtiden för vårt energi-selskap förnyar och får vårt privata kapital att växa."
fredag 18 november 2016
Ikke ødelegg vår felles natur !
Ja til lokale næringer i Vesterålen.
Nej til vindkraft-industri på våre fjell.
Nej til multinasjonelle sellskaps gevinst-interesser.
På Sortland har vi flere store områder for turister.
Alla er avhengige av en urørt natur.
Alla er avhengige av en urørt natur.
Det et DETTE som er tiltrekkende for turister verden rundt.
Våre unike områder for turisme er:
Samiske næringer, Kvalsafari, Nordlys, Urørt natur.
Her fins plass for mange lokale foretak og en god utvikkling innom langtidsholdbar turisme.
.......................................................................................
Fra nettavisa: Vesterålnytt:
Leserbrev fra Mika Gaunitz Renard, Sortland, angående vindmøllepark på Ånstadblåheia:
-Det må sies at det virkelig er veldig, veldig viktig for oss alle på Sortland at vi bevarer vår unike natur med sin uerstattelig verdi. En verdi som utgjør et betydelig større beløp enn det som Fortum Oy vil investere i, for egen vinning. Våre fjell må ikke utnyttes til industri som ødelegger et enormt potensiale for lokal næringsvirksomhet. Urørt natur er gull verdt, og dette gull bør vi fortsatt beholde i en safe i banken (naturen).
Verdien er umulig å måle, men vi kan konkludere med at denne verdi blir større og større ettersom mer natur forsvinner i Norge og andre land. Vi kan markedsføre oss som et unikt område i verden. Vi kan med en urørt natur i Vesterålen lokke til oss nærmest et ubegrensa antall av turister fra alle verdens kroker og kriker. Ingen turister er interessert i å besøke oss for å «oppleve» industriparker med snurrende vindkraftverk på våre fjell.
Dette er et gyldent øyeblikk som vi ikke må gå glipp av. Nå kan og skal vi ta beslutninger som resulterer i at vi kommer til å ligge i forkant i fremtidsretta næringer som vi allerede vet gir meget god økonomisk gevinst. Med å bevare og spare vår naturkapital, kan vi oppnå stigende lønnsomhet for de lokale aktører som driver med forskjellige fremtidsretta små og store næringer.
torsdag 17 november 2016
Ja til å ta vare på vårt felles gull.
Det må sies at det virkelig er veldig, veldig viktig for oss alle på Sortland at vi bevarer vår unike natur med sin uerstattelig verdi. En verdi som utgjør et betydlig større beløp enn det som Fortum vil investere i, for egen vinning.
Våre fjell må ikke utnyttes til industri som ødelegger et enormt potensiale for lokal næringsvirksomhet.
Urørt natur er gull verdt, og dette gull bør vi fortsatt beholde i en safe i banken / naturen
Veriden er umulig å måle, men vi kan konkludere med at denne verdi blir større og større ettersom mer natur forsvinner i Norge og andre land.
Vi kan markedsføre oss som et unikt område i verden.
Vi kan med en urørt natur i Vesterålen lokke til oss nermest et ubegrensa antall av turister fra alle verdens kroker og kriker.
Ingen turister er intressert i å besøke oss for å "oppleve" industriparker med snurrende vindkraftverk på våre fjell.
Dette er et gyldent øyeblikk som vi ikke må gå glipp av.
Nå kan og skal vi ta besluttninger som resulterer i at vi kommer til å ligge i forkant i fremtidsretta næringer som vi allerede vet gir meget god økonomisk gevinst.
Med å bevare og spare vår naturkapital, kan vi oppnå stigende lønnsomhet for de lokale aktører som driver med forskjellige fremtidsretta små og store næringer.
Politiker går storbolags ärenden. Det är därför som partiet Rødt behövs !
Fra avisa Bladet Vesterålen 17 november 2016.
SORTLAND: Bare Rødts Christoffer Ellingsen stemte mot da dispensasjonssøknaden for Ånstadblåheia vindpark ble behandlet i formannskapet i Sortland.
– Vi ser stadig oftere at vi selger naturressursene våre ut av landet. Vi så det da Mitsubishi kjøpte oppdrettsanleggene våre, og vi ser det i denne saken, der Fortum kjøper vindparkprosjektet. Vi vet også at tilgangen på kraft ikke er nødvendig. Norge eksporterer stadig mer kraft, og vi bygger stadig nye overføringslinjer til utlandet. Dette rammer den metallurgiske industrien, sa Ellingsen da han argumenterte mot å gi dispensasjon til utbygginga.
SORTLAND: Bare Rødts Christoffer Ellingsen stemte mot da dispensasjonssøknaden for Ånstadblåheia vindpark ble behandlet i formannskapet i Sortland.
– Vi ser stadig oftere at vi selger naturressursene våre ut av landet. Vi så det da Mitsubishi kjøpte oppdrettsanleggene våre, og vi ser det i denne saken, der Fortum kjøper vindparkprosjektet. Vi vet også at tilgangen på kraft ikke er nødvendig. Norge eksporterer stadig mer kraft, og vi bygger stadig nye overføringslinjer til utlandet. Dette rammer den metallurgiske industrien, sa Ellingsen da han argumenterte mot å gi dispensasjon til utbygginga.
Han la til at ulempene er større enn fordelene, og pekte blant annet på friluftsinteressene.
onsdag 16 november 2016
"BIG BUSINESS"
Lägger mest av vindpengarna utomlands
Vattenfall planerar att investera stort i vindkraft, men huvuddelen hamnar utanför Sverige.”Vi planerar att investera 5 miljarder euro (motsvarande 49,5 mdr kr, reds anm.) bara fram till 2020, men det kan bli ännu mer. Hur mycket det blir i Sverige är inte bestämt, men som det ser ut i dag blir den klart övervägande delen i andra länder, bland annat i Danmark, Storbritannien och Tyskland”, säger Gunnar Groebler, chef för Vattenfall Vind."
Fy fasen för multinationella storkoncerner som gör sig grova pengar på detta.
Speciellt illa är det när man ödelägger naturen med vindkraftsindustri.
måndag 14 november 2016
söndag 13 november 2016
Birger Schlaug, grön debattör och bloggare, f.d. språkrör för Miljöpartiet de gröna:
"För ett grönt parti - som faktiskt står för en helt annan världsbild än de övriga partierna vad gäller allt från arbetslinje och tillväxtanalys till fredspolitik och miljöpolitik - är det än viktigare än för andra partier att såväl tydliggöra vad man står för som att markera vilken ideologisk grund man vilar sin sakpolitik på."
lördag 12 november 2016
Tog til Tromsø fra Narvik.
– Vi må ha tog
Einar Sørensen har jobbet i en årrekke med transport i Europa, hovedsakelig innen luftfart. Det siste året har han vært leder for Nor Rail, en innovasjonsplattform for jernbane gjennom NHO. Han mener jernbane er fremtiden i Troms, for å få bukt på tungtransport på veiene.
– Veinettet tåler ikke tungtransporten i dag. 60 prosent av alt gods som transporteres fra Oslo til Nord-Norge transporteres via jernbane gjennom Sverige til Narvik. Deretter via trailere på veien til Tromsø. En slik tungtransport på veiene sliter de ut mye raskere enn hva som behøves. I tillegg er det ikke noe bra for miljøet, sier han.
fredag 11 november 2016
Nördarnas sammansvärjning.
"Kan någon vänlig själ klättra upp och plocka bort den onödiga, olagliga ensidiga engelskan vore jag tacksam."
Nina Bergkvist: " Är det inte trevligt att människor som inte kan svenska kan förstå vad som står? Det finns betydligt fler människor i världen som kan engelska än svenska. Att önska människor välkomna till staden kan väl inte vara fel? Eller har jag missat något?"
Ja du har missat något. Svenska är vårt modersmål i Sverige. Det finns en lag som fastslår att svenska är vårt officiella språk samt att svenska skall användas av myndigheter med flera i landet Sverige. - Du har även missat att de två orden "Välkommen till" kan förstås av alla som är engelskspråkiga och har fantasi och kreativitet i sitt personliga register, Du har även missat att det finns väldigt lättillgängliga översättningsprogram på internett samt appar. - Använd svenska i Sverige. Det uppskattas av alla från hela världen. - Lycka till vidare. :)
Nina Bergkvist: " Är det inte trevligt att människor som inte kan svenska kan förstå vad som står? Det finns betydligt fler människor i världen som kan engelska än svenska. Att önska människor välkomna till staden kan väl inte vara fel? Eller har jag missat något?"
Ja du har missat något. Svenska är vårt modersmål i Sverige. Det finns en lag som fastslår att svenska är vårt officiella språk samt att svenska skall användas av myndigheter med flera i landet Sverige. - Du har även missat att de två orden "Välkommen till" kan förstås av alla som är engelskspråkiga och har fantasi och kreativitet i sitt personliga register, Du har även missat att det finns väldigt lättillgängliga översättningsprogram på internett samt appar. - Använd svenska i Sverige. Det uppskattas av alla från hela världen. - Lycka till vidare. :)
Det krävs politiska beslut.
Det politiska partiet Sverigedemokraterna har använt engelska mycket flitigt i annonser och reklam i landet Sverige. - Jag har förundrat mig över detta samt i synnerhet varför de INTE har politiska förslag för att främja vårt svenska modersmål i vårt land. Då de ju säger sig vilja främja "svenska värderingar" och liknande och har klätt ut sig i folkdräkter med mera. --- Nu har jag för första gången uppmärksammat något konkret från SD. - Man vill förbjuda anglisismer i vårt språk. -- Mycket bra ! Man kan undra varför inget annat politiskt parti tar upp och driver frågan för att försvara vårt språk mot det starka inflytandet från engelskan. -- Men "dem om det" som man säger på norska. Jag vet ju att före detta språkröret mm samt den som startade Miljöpartiet, Per Gahrton är medlem i föreningen Språkförsvaret. Han har också som en av flera författare medverkat under detta tema i en av de böcker föreningen gett ut. - Han har även uttalat att han tror att dett akan bli en viktig valfråga framöver.
torsdag 10 november 2016
Andning.
Låt de lärda tala
Lägg dig ned
Där blommor doftar
och där solen ler
Vårt liv är kort
och endast ett är säkert
Att vissna blommor
aldrig blommar mer
Lägg dig ned
Där blommor doftar
och där solen ler
Vårt liv är kort
och endast ett är säkert
Att vissna blommor
aldrig blommar mer
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)